Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

KATASTROFPERIODEN
När beskedet om giftutsläppet når allmänheten via nyhetsmedierna den 2
oktober ställs Båstadborna inför en allvarlig hotsituation. Om skeendet kring
Hallandsåsen betraktas som en kris med distinkta faser sammanfaller således
de sk varnings- och katastroffaserna eftersom någon varning om ett förestående
giftutsläpp inte förekom. Nedan beskrivs intervjupersonernas reaktioner
på giftnyheten, deras inställning till aktörerna samt deras reaktioner på
den information de fick under det akuta skedet, dvs under den fas i skeendet
som vi kallar katastrofperioden.
NYHETEN NÅR UT
Forskning kring nyhetsspridning visar att människor tydligt minns besked som
innebär att deras liv förändras. De kan ofta återkalla situationen i sitt minne och
beskriva den med stor detaljrikedom. Studier av hur nyheten om Olof Palmes
död mottogs visar t ex att när nyheten uppfattas som mycket viktig kan en person
ofta återge när, var och hur han/hon fick den (Rosengren, 1987), men också
exakt vad man för tillfället gjorde. Många av våra tillfrågade redogjorde i detalj
för hur och vid vilken tidpunkt de fick nyheten. De som var mindre engagerade
eller befann sig långt ifrån händelserna, exempelvis sommarboende, hade
däremot svårare att minnas hur och när de fick nyheten. I projektets enkätstudie
(se Arvidson, 1998) framkommer det att mer än en tredjedel av Bjäreborna
fick vetskap om det inträffade genom en morgontidning den andra oktober.
Flera intervjupersoner, såväl drabbade som icke drabbade, berättade att
telefonerna gått varma om kvällen den dag som de nåtts av nyheten om giftet.
Efter kvällens tevenyheter, fick nyheten om giftkatastrofen nationell spridning
och boende utanför Båstad ringde till närstående i området för att höra hur det
stod till på samma vis som de boende ringde till släkt och vänner såväl lokalt
som nationellt för att samtala om det inträffade och för att söka mer information.
De personer som nåtts av nyheten tidigt, dvs innan den tredje oktober,
kom att fungera som opinionsledare i detta sammanhang. Huruvida de nåddes
av nyheten tidigt på grund av att de hade kvaliteter typiska för opinionsledare
(t ex hög mediekonsumtion, goda kontaktnät, hög utbildning) eller på grund
av slumpen kan vi inte dra några slutsatser om. Givetvis kan det ha varit en
kombination av de två. Människor i deras omgivning noterade dock tidigt att
de hade information och vände sig därefter till dem för att ställa frågor, be om
råd eller för att prata om det inträffade. Opinionsledarna hade kontaktnät som
försåg dem med information. Någon hade erfarenhet av eller kunskap om politiskt
arbete och flera hade ett stort naturintresse. Rollen som opinionsledare var
dock något som andra tillskrev dem. Det var inget som de självvalt tog på sig.
Helgen efter larmet hade vi skolvårdsdag. Då är man nere i skolan och gör vid och
jobbar. Då var det flera föräldrar som kom och frågade mig för de tyckte jag hade insideinformation.
Jag sa att jag kan bara säga vad jag själv gjort och det är att sluta dricka
vattnet. (Drabbad)
23