Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

En man som figurerade i nästan alla intervjupersonernas berättelser var den
förre ägaren till ett stenbrott vid åsen. Han var den lokala experten på åsen,
men det var ingen på högre nivå som lyssnade på vad han hade att säga.
Man lyssnar ju inte på folk... jag tycker att det är ett fullständigt ointresse för vad folk
på platsen tycker och oftast är det ju de som känner bäst till förhållandena. Det finns
ju en helt fantastisk kunskap om åsen bland boende här. Praktisk geologi skulle man
kunna kalla det, om naturen, ja alltihop. (Negativ till tunnelbygget)
En del av de positiva ansåg dock att det var bra att Skanska tog över oavsett
sprängningarna, som i realiteten endast drabbade ett fåtal kommuninvånare.
De positiva hoppades att de värsta problemen skulle vara över i och med det.
Jag minns mycket väl när Kraftbyggarna lämnade och Skanska tog över. På något sätt
städades det upp där ute och det gjordes en del grejer så att man lade märke till det. Där
såg fräschare och positivare ut på något sätt. Även Skanska gick ut och informerade
och de var på något sätt öppnare. (Positiv till tunnelbygget)
Beslutet om mellanpåslaget upprörde många. I samband härmed bildade sig
majoriteten av de intervjuade en klar uppfattning om tunnelprojektet. Även de
indifferenta tog ställning. Intervjupersoner med en ambivalent inställning tog
ställning mot bygget. De negativa aspekterna av bygget hade blivit uppenbara
och de positiva aspekterna hade man ännu inte sett något av. Intervjupersoner
som vid den tiden fortfarande var för bygget berättade att de började tvivla
något i sin övertygelse och en del ändrade uppfattning och blev negativa.
Mellanpåslaget ansågs vara ett alltför stort ingrepp i naturen. Bland de tillfrågade
uppstod på så vis en polarisering i två grupper – de som var positiva och
de som var negativa till bygget. Vid den här tidpunkten (våren 1996) började
dessutom en del av de intervjuade att ana oråd, något var inte som det skulle.
I den fortsatta framställningen kommer de intervjuade att delas in i två kategorier:
drabbade och icke drabbade. Till de drabbade räknas de som blivit fysiskt
drabbade av tunnelbygget vid Hallandsåsen. De har antingen fått sin brunnar
torrlagda till följd av grundvattensänkningen eller fått in gift i sitt brunnsvatten.
Några av dem har drabbats av båda problemen och några av dem har
upprepade gånger fått sina brunnar torrlagda. De icke drabbade är inte drabbade
fysiskt men kan vara det psykiskt. De har valt att bo kring Hallandsåsen
för att de är engagerade i bygdens natur och hot om eller skada på denna
engagerar dem starkt. Framställningen nedan vilar på 8 drabbade och 8 icke
drabbade personers berättelser.
INSTÄLLNING TILL AKTÖRER UNDER FÖRPERIODEN
I Hallandsåsfallet utkristalliserar sig några huvudaktörer: Båstad kommun
samt Banverket och Skanska. De senare kom i princip att betraktas såsom en
enhet av de tillfrågade. Under förperioden stod aktörerna gemensamt som
avsändare av information till medborgarna. Nedan presenteras de intervjuades
syn på eller inställning till Båstad kommun, Banverket och Skanska och deras
agerande under förperioden.
17