Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

FÖRPERIODEN
I detta kapitel kommer delstudiens första tema att redovisas, nämligen de tillfrågades
inställning till tunnelprojektet och aktörerna innan förgiftningen blev
känd. Denna period motsvarar i kristeoretiska termer den sk förperioden.
FYRA MEDBORGARTYPER
I intervjuerna framkommer det att under denna period fanns fyra medborgarattityder
ifråga om inställning eller förhållningssätt till tunnelbygget. Dessa
var den positive, den negative, den ambivalente och slutligen den indifferente
medborgaren.
De som var för bygget lyfte fram argument såsom att tunnelprojektet skulle
ge arbeten på orten, medföra snabbare tågförbindelser till Ängelholm (närmsta
större ort) samt att bilister skulle slippa vänta vid alla järnvägsbommar. De positiva
ansåg det vara viktigt att inte framstå som bakåtsträvare. De argument som
Båstad kommun framhållit t ex att järnvägen var miljövänlig, att restiden mellan
Göteborg och Malmö förkortades, att tunneln skulle locka turister till Båstad
nämndes av de tillfrågade, men enbart i samband med kommunens argument.
Av detta kan vi dra slutsatsen att dessa argumenten inte var de viktigaste för
intervjupersonerna och att de inte kunde se någon personlig nytta med det.
De negativa var kritiska av olika skäl, men omsorg om Hallandsåsens natur
och kritik mot bansträckningen tycks ha varit övervägande argument. Någon
ansåg också att en vacker ressträcka skulle försvinna. Ytterligare ett argument
mot tunnelbygget var att Båstads "gamla fina" järnvägsstation skulle läggas
ned och ersättas av en ny långt bort från Båstads centrum.
De ambivalenta såg såväl för- som nackdelar med bygget, men tog inte
ställning i frågan. De indifferenta, dvs de likgiltiga, hade inte heller en uttalad
åsikt i frågan. De kunde varken se något positivt eller negativt med bygget. De
indifferenta reflekterade överhuvudtaget inte över projektet.
En allmän uppfattning bland de tillfrågade var att det under förperioden
inte förekom någon information eller diskussion om eventuella negativa konsekvenser
av tunnelbygget. Enkätstudien som gjorts inom ramen för Hallandsåsprojektet
(se Arvidson, 1998) visar att nästan hälften av samtliga svarande
(totalt 366 individer) ansåg att de var dåligt informerade inför byggstarten.
Tunnelbygget betraktades därför inte av de tillfrågade som något hot, något
riskfyllt, och de oroade sig inte för att personligen drabbas av några negativa
konsekvenser.
Jag var inte orolig för att drabbas personligen. Man kunde inte tänka sig i sin vildaste
fantasi att det här skulle hända... och att man 1997 kan uppträda så, det hade man
inte väntat sig. (Negativ till tunnelbygget)
I det postindustriella samhället är många hot osynliga, oförutsägbara och
bortom medborgarens egen kontroll. Ansvaret för medborgarens bästa och
hanteringen av dessa allt mer komplexa hot/risker har medborgaren överlåtit
15