Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Denna delstudie utgår från kvalitativ metod. Den kvalitativa forskningen
kännetecknas av att forskaren vanligtvis studerar fenomenet eller individerna
i deras naturliga miljö i syfte att:
make sense of, or interpret, phenomena in terms of the meanings people bring to them
(Denzin & Lincoln, 1994:2).
Kärnan i kvalitativ forskning kan således sägas vara att förstå hur människan
konstruerar sin vardagsverklighet, och vilken betydelse eller mening hon
tillskriver denna sociala ordning (Lantz, 1993). Människans meningsskapande
handlar om hennes föreställningar om fenomenen och sammanhangen i
hennes vardagsliv.
Det finns upplevelser och erfarenheter som vi saknar ord för. Det är t.ex. en
sak att veta hur valthornet låter, men en helt annan att säga hur det låter. Inte
desto mindre är det i samtalet/intervjun de meningsskapande processerna
kommer till uttryck. Genom språket, talet, kan den lyhörde intervjuaren såväl
stimulera dessa processer som fånga upp intervjupersonens föreställningar.
För att komma åt Bjärebors föreställningar, tankar och känslor kring händelserna
på Hallandsåsen har vi valt att genomföra kvalitativa "öppet riktade"
samtalsintervjuer (Lantz, 1993). Utgångspunkten för våra intervjuer, eller
snarare samtal, med Bjäreborna var en löst strukturerad tematiskt upplagd
frågeguide. Intervjupersonernas spontana berättelser bestämde innehållet i
intervjuerna och olika teman dominerar således i olika intervjuer. De tillfrågade
har endast styrts i den meningen att deras svar hamnar inom de problemområden
vi valt att ta upp. En samtalsintervju kan därför medge en variation
och nyansrikedom i materialet som en enkät aldrig kan frambringa. Det samtalsintervjun
till skillnad mot enkäten också frambringar är en närhet till de
studerade individerna. Detta mer djupgående angreppssätt med ett mindre
antal utfrågade och den enkätundersökning som gjorts på ett stort antal slumpmässigt
utvalda Bjärebor (se Arvidson, 1998), inom ramen för Hallandsåsprojektet,
kompletterar och belyser varandra.
VAL AV INTERVJUPERSONER
I vår undersökning ingår sexton Bjärebor som valts strategiskt för intervju.
Förfarandet brukar gå under benämningen snöbollsurval. Den första Bjärebon
som intervjuades hade på eget initiativ kontaktat oss sedan undersökningen
hade omtalats i massmedia. Denna person kom att bli starten till den "snöboll
som sattes i rullning". Genom våra personliga kontaktnät fick vi ytterligare
namn på intervjupersoner som eventuellt skulle vara villiga att ställa upp och
tala med oss, eller som i sin tur kunde ge oss namn på grannar, arbetskamrater,
släktingar, föreningsmedlemmar m fl som bodde i det berörda området och
som vi kunde tillfråga om en intervju.
13