Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...
Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...
Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
INLEDNING<br />
Syftet med denna studie är att beskriva hur invånare i Båstad kommun har upplevt<br />
<strong>och</strong> resonerat kring händelserna vid tunnelbygget genom Hallandsåsen<br />
samt den efterföljande <strong>för</strong>giftningen av dricksvattnet.<br />
PROBLEMSTÄLLNING<br />
Problemområdena som studien syftar till att genomlysa kan närmare preciseras<br />
i fyra frågor.<br />
• Hur har intervjupersonerna reagerat på händelserna vid Hallandsås?<br />
• Hur har intervjupersonerna uppfattat aktörerna?<br />
• Hur har intervjupersonerna tolkat den information de fått?<br />
• Hur har intervjupersonernas <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> samhällsinstitutioner påverkats<br />
av det inträffade?<br />
Rapporten behandlar inte de olika händelserna kring tunnelbygget i detalj<br />
(en kort bakgrund ges dock nedan). Föreliggande rapport fokuserar snarare<br />
kommuninvånarnas reaktioner dels på händelserna som sådana, dels på<br />
aktörerna <strong>och</strong> deras information.<br />
INFORMANTERNAS TROVÄRDIGHET<br />
Studien bygger enbart på intervjuer med Bjärebor som själva varit mer eller<br />
mindre drabbade av händelserna på Hallandsåsen. Det finns ingen anledning<br />
att tro att intervjupersonerna medvetet skulle ljuga eller ge oriktiga <strong>och</strong> vilseledande<br />
svar på de frågor som ställts. Intervjupersonerna <strong>för</strong>medlar sin bild av<br />
händelserna. Individen upplever världen <strong>och</strong> tolkar den genom sina "glasögon",<br />
dvs utifrån individens intressen <strong>och</strong> värderingar. Det är denna subjektivitet<br />
som vi som forskare <strong>för</strong>söker ta fram. Subjektiviteten påverkas av de yttre<br />
omständigheterna, vilka kontinuerligt <strong>för</strong>ändras. Intervjupersonernas berättelser<br />
kan där<strong>för</strong> vara färgade av det känslomässiga tumult de fortfarande<br />
befann sig i vid tiden då intervjuerna genom<strong>för</strong>des, ungefär 1,5 månad efter<br />
det att nyheten om <strong>för</strong>giftningen av vattnet kommit ut. Studien omfattar<br />
emellertid skeendet från 1989, då kommuninvånarna informeras om tunnelprojektet,<br />
fram till december 1997, då intervjuerna genom<strong>för</strong>des. Frågorna är<br />
främst fokuserade till den mest akuta perioden, alltså månadsskiftet septemberoktober<br />
1997 till <strong>och</strong> med november 1997. Vad som är allmänt känt är, att det<br />
alltid sker någon form av efterkonstruktion vid den här typen av tillbakablickande<br />
studier <strong>och</strong> det bör man givetvis vara medveten om <strong>och</strong> uppmärksam på.<br />
Dessa källkritiska problem kommer man sällan undan helt <strong>och</strong> hållet. Ett sätt<br />
att <strong>för</strong>söka korrigera det är att jäm<strong>för</strong>a olika personers utsagor med varandra,<br />
vilket har gjorts i denna studie, <strong>för</strong> att få fram så många nyanser som möjligt.<br />
Viktigt är också att låta samtliga involverade kontrahenter (myndigheter,<br />
medier <strong>och</strong> medborgare) komma till tals, något som svårligen kan göras inom<br />
en begränsad delstudie som denna, men det har dock varit ambitionen <strong>för</strong><br />
7