Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet - Myndigheten för ...
Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet - Myndigheten för ...
Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet - Myndigheten för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>säkerhet</strong>smässigt och ekonomiskt motiverade då de kan ge högre<br />
årsproduktion till en relativt låg kostnad. För de befintliga oljekondensverken<br />
är en högre ytvattentemperatur inte något bekymmer enligt samma studie<br />
(Energimyndigheten, 2009a). Samma väder<strong>för</strong>hållanden i kombination med<br />
torka kan också orsaka lokal vattenbrist vilket skulle kunna innebära att<br />
vatten<strong>för</strong>sörjningen till ett kraftvärmeverk skulle kunna hindras. Enligt<br />
Energimyndigheten (2009b) har det dock inte gått att finna incidentrapporter<br />
där vatten<strong>för</strong>sörjningen har varit orsak till problem <strong>på</strong> ett kraftvärmeverk.<br />
Enligt Energimyndigheten (2009b) skulle en period med mycket varm väderlek<br />
eventuellt kunna <strong>på</strong>verka produktionen vid ett kraftvärmeverk, t.ex. genom att<br />
tillhörande kylutrustning (kylpumpar och kylfläktar) havererar <strong>på</strong> grund av<br />
överbelastning. Detta skulle i sin tur kunna leda till störningar eller avbrott<br />
som berör slutkonsumenterna.<br />
Ett varmare klimat och återkommande värmeböljor innebär sannolikt att<br />
installation och användning av kylanläggningar ökar, både i offentliga lokaler<br />
och i privatbostäder. En sådan utveckling skulle möjligen kunna leda till<br />
hårdare belastning av elnätet då det krävs el <strong>för</strong> att driva dessa<br />
kylanläggningar. Det har dock inte gått att finna några händelser där hög<br />
lufttemperatur eller värmebölja gett upphov till denna typ av följder i Sverige<br />
(Energimyndigheten, 2009b) men frågan kvarstår som ett intressant område<br />
<strong>för</strong> ytterligare <strong>för</strong>djupning. 24 Även i Sverige skaffar sig människor<br />
kylanläggningar i ökad utsträckning när det är varmt, under en värmebölja år<br />
2010 blev det väntelistor hos de affärer som sålde kylanläggningar (Carlsson-<br />
Kanyama m.f., 2011).<br />
Fjärrkyla<br />
Fjärrkyla är i Sverige i regel så kallad frikyla, där man utnyttjar kallt vatten från<br />
hav, sjö eller älv till kyla. Om vattnet blir varmare minskar det möjligheten att<br />
nyttja vattnet <strong>för</strong> kyländamål. Enligt Energimyndigheten (2009a) med<strong>för</strong> även<br />
små <strong>för</strong>ändringar i temperatur att kylningen blir sämre. Det <strong>för</strong>sta<br />
fjärrkylesystemet togs i drift i början <strong>på</strong> 1990-talet och reinvesteringarna är<br />
därmed i princip lika med noll i befintliga nät. Det innebär att det inte sker<br />
någon successiv anpassning till det <strong>för</strong>ändrade klimatet i nuläget<br />
(Energimyndigheten, 2009a). Sårbarheten hos fjärrkyleanläggningar som<br />
utnyttjar frikyla varierar och beror bland annat <strong>på</strong> hur djupt vattenintaget<br />
ligger (ett exempel är Västerås anläggning där intaget ligger <strong>på</strong> 4 meters djup<br />
enligt Energimyndigheten (2009b). Enligt Energimyndigheten (2009b) kan<br />
inte frikyla produceras om vattentemperaturen ligger över 20 grader. Det är<br />
dock viktigt att <strong>på</strong>peka att en höjd vattentemperatur även om det ligger under<br />
20 grader innebär att frikyleproduktionen minskar. Kostnaderna ökar också <strong>för</strong><br />
att kunna producera motsvarande mängd fjärrkyla (Energimyndigheten,<br />
2009b). Om möjligheterna <strong>för</strong> frikyla blir sämre blir samhället mer beroende<br />
av andra tekniker <strong>för</strong> att producera kyla, till exempel fjärrvärme och el. I<br />
Sverige visar en enkät till kommuner att få varit med om värmeböljor som<br />
orsakat problem <strong>för</strong> energi<strong>för</strong>sörjningen de senaste 10 åren och att inte många<br />
24 Personlig kommunikation med Ester Veibäck, f.d. anställd vid Energimyndigheten.<br />
18
Change language