Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet - Myndigheten för ...

ehov av beredskapsåtgärder i Sverige påpekar att den generella bilden i
Sverige idag är att beredskap för värmeböljor inte är en prioriterad fråga efter
att ha ringt runt till ett antal Länsstyrelser och kommuner (Socialstyrelsen,
2011).
Ökad risk för bränder är dock något som tagits upp av Räddningsverket (2007)
som simulerade hur skogsbränder kan förändras i ett klimat som är både
varmare och torrare. Med en större andel lövträd i ett framtida klimat minskar
t.ex. förnan på marken vilket minskar risken för brandspridning men
vegetationen blir också rikligare vilket innebär att mer material kan fatta eld.
En simulering gjord av samma författare (2007) visade att antalet
brandriskdagar ökar framöver, med 50 % avseende högriskdagar i södra
Sverige (fram till 2100). Det påpekas att om flera stora bränder i skogen startar
samtidigt framöver kan resurserna för brandbekämpning få svårt att räcka till
samtidigt som man måste upprätthålla beredskap för andra nödlägen
(Räddningsverket, 2007). Brandsäsongen i södra Sverige kan även komma att
vara året om. Vidare lyfts möjliga konsekvenser för infrastrukturen till följd av
rök och brand t.ex. skador på el och teleledningar, master för mobiltelefoni och
radio, samt att väg och järnväg kan få stängas av. I en genomgång av effekterna
av en värmebölja i Sverige år 2010 framkom att ett stort antal bränder fick
släckas i Skåne och Mälardalen till följd av torka och värme, delvis p.g.a. att
folk grillade ute och på så sätt satte eld på torr vegetation. Svårsläckta
markbränder förekom (Carlsson-Kanyama, 2011).
12