slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv

te för prinsessan Diana. Både Rapport,
Aktuellt, Nyheterna och Ekot sänder eller
refererar Blairs tal under söndagen.
Medierna ger bilden av en stad och en
nation i sorg. Alla, unga som gamla, män
som kvinnor, fattiga som rika sörjer prinsessan.
Expressen har den 1 september ett uppslag
bestående av en stor bild på en liten
flicka som ställer ett tänt ljus på marken,
bredvid andra ljus och blommor. I bildens
nedre vänstra hörn står hela texten:
London i natt
Den lilla flickan kom mitt i natten med ett
ljus i sin hand.
Men inga ljus i världen kunde skydda britterna
i går.
Den 31 augusti härskade mörkret.
Det är när man ser människorna som man
förstår sorgen. Stegen fram till den stora
blomsterprakten.
De tunga, de svåra stegen. Tårarna som rinner
ner för deras kinder.
Storbritannien är en gråtande nation.
Hela dagen vandrade människor till Buckingham
Palace och prinsessan Dianas bostad
Kensington Palace för att lägga ned en
blomma.
Sent i natt kom fortfarande folk till platserna
för att hylla ”Prinsessan av folket”. De fortsatte
komma natten igenom.
I Dagens Nyheter samma dag står följande:
När vackra och välformulerade minnesord
strömmade in från världens potentater
nöjde sig vanligt folk med att snyfta fram sin
känsla av förlust och övergivenhet. ”Vi älskar
dig” var budskapet som oftast ledsagade buketter
och blommor.
Sorgen tog sig många uttryck, som den
beskrevs i medierna. Små personliga
14 Lunchekot 1/9.
15 Expressen 2/9.
89
hälsningar i form av dikter, teckningar
och olika föremål lämnades som hyllningar
till Dianas minne. Medierna innehåller
många beskrivningar av de olika uttryck
för vördnad som människor lagt fram.
Ekots reporter i London berättar: Här ligger
ett litet kort lite dolt bland blommorna,
man får flytta på en engelsk flagga, här: Jag är
ledsen över det som hände, om jag kunde ha
gjort någonting, så skulle jag göra det. Den
flickan som skrivit det och målat en teckning
till prinsessan Diana, här, och nitat fast en
tygblomma på teckningen, hon är nio år. Och
det är bara en i mängden av alla de kort och
blommor och bilder och verser och ljus som har
ställts upp här utanför Buckingham Palace,
mitt i London för att visa att man sörjer
prinsessan Diana. /…/ Det är verkligen många
olika sätt som människor använder för att
uttrycka sorg. Här finns blommor som uppenbarligen
är plockade i någons trädgård, här är
en liten korg, här står små altare, Jesusfigurer,
många tända ljus. En otrolig mängd kramdjur
och collage som människor har klippt ihop.
Här borta, här finns ett kort med ett spelkort,
hjärter dam, fastklistrat. Och det var ju så som
Diana ville bli sedd, som a Queen of Hearts, en
drottning i engelsmännens hjärtan. 14
Under hela veckan rapporteras om människor
som strömmar in till Londons centrum.
Tiotusentals människor har tagit över
gatorna i detta sällsamma och djupt rörande
känsloutbrott av massorg som inte liknar något
annat. /…/ Det är alla slags människor,
unga, gamla, påfallande många barn, eleganta,
fattiga. De kommer från hela landet. För
många är det första besöket i London. 15 Många
tar med sig sina barn: Jag ser en liten flicka
som trycker sitt ansikte mot järnstaketet med
händerna över munnen och ögonen slutna. En
liten pojke, och det är inte långt från midnatt,