slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
till att dessa typer av missbruk med pratminus<br />
<strong>och</strong> anföringstecken är vanligare<br />
här än i de övriga granskade medierna,<br />
kan vara den stora mängd nyhetsmaterial<br />
som producerades under de åtta dagarna.<br />
Även om framför allt Ex<strong>press</strong>en <strong>och</strong> Aftonbladet<br />
förmodligen haft fler reportrar<br />
i arbete med att bevaka <strong>prinsessan</strong> Dianas<br />
<strong>död</strong> än morgontidningarna <strong>och</strong> etermedierna,<br />
så kan den genomsnittliga textproduktionen<br />
per skribent ha varit större än<br />
vanligt. Stor arbetsbörda <strong>och</strong> högt arbetstempo<br />
medför inte sällan sämre källkritik<br />
<strong>och</strong> textgranskning.<br />
Men en troligare orsak är den dramatiserade,<br />
personinriktade <strong>och</strong> nära journalistik<br />
som kvällstidningarna representerar.<br />
Exemplen ovan är utslag av textproduktion<br />
utifrån hårt drivna dramaturgiska<br />
principer. Pratminus <strong>och</strong> spekulativa<br />
formuleringar gör texterna mer dramatiska<br />
<strong>och</strong> sensationella. Detta betyder inte<br />
att det som står i texterna är direkt osant,<br />
men det är inte heller sanningen, utan<br />
tillspetsade <strong>och</strong> mycket vinklade versioner<br />
av sanningen.<br />
Bildens betydelse<br />
Den information som förmedlas i nyhetsmedierna<br />
baseras <strong>på</strong> skrift-, tal- <strong>och</strong> bildspråk.<br />
Tillsammans väver dessa tre uttryckssätt<br />
grunden för den uppfattning<br />
läsaren, tittaren <strong>och</strong> lyssnaren får av det<br />
som rapporteras. 30 Förhållandet mellan<br />
textens <strong>och</strong> bildens betydelse i nyhetsförmedlingen<br />
är dock än så länge ett relativt<br />
outforskat område. 31<br />
71<br />
Ett gammal talesätt <strong>på</strong>står att ”en bild<br />
säger mer än tusen ord”. Detta kan diskuteras,<br />
men klart är att bilder säger något<br />
annat än ord. Engagemang skapas enklare<br />
med bilder. Bilder stannar i människors<br />
medvetanden <strong>och</strong> blir ibland symboler<br />
för omfattande händelseförlopp. Att vissa<br />
bilder haft stort genomslag finns det<br />
flera exempel <strong>på</strong>. Klassiska bilder från<br />
Vietnamkriget är den <strong>på</strong> den nakna lilla<br />
flickan som skadats av napalm eller den<br />
<strong>på</strong> polischefen som skjuter en tillfångatagen<br />
FNL-officer i huvudet. Andra klassiska<br />
bilder är bland annat fotografen Robert<br />
Capas fotografi av soldaten som träffas en<br />
av kula under spanska inbördeskriget eller<br />
Albert Eisenstadts fotografi av den<br />
amerikanska marinkårssoldaten som kysser<br />
en ung kvinna <strong>på</strong> Times Square i New<br />
York <strong>på</strong> fredsdagen. 32 Senare exempel är<br />
televisionens bilder från Himmelska fridens<br />
torg i Peking 1989 där en ensam ung<br />
man hindrar stridsvagnarnas framfart. En<br />
bild från vad som oftast <strong>på</strong>stås vara ett<br />
serbiskt koncentrationsläger med en utmärglad<br />
man bakom taggtråd återkommer<br />
ständigt i nyhetsrapporteringen som<br />
symbol — med varierande innebörd —<br />
från krigen i förra Jugoslavien. Bilder som<br />
dessa har säkert fått större opinionsbildande<br />
<strong>och</strong> symboliskt värde än vad som<br />
kunnat uppnås enbart i text.<br />
Bildens betydelse i nyhetsprocessen har<br />
berörts i ett antal studier. Bland annat<br />
visar forskningen att människors tidningsläsning<br />
i hög grad består i tittande <strong>på</strong><br />
rubriker, ingresser, bilder <strong>och</strong> bildtexter.<br />
Sällan läser man hela texten, såvida man<br />
30 Nordström <strong>och</strong> Åstrand, 1999.<br />
31 Wadbring 1994.<br />
32 Båda dessa bilder har diskuterats med avseende <strong>på</strong> autenticitet, dvs om de verkligen föreställer vad de <strong>på</strong>stås<br />
föreställa. Exempelvis Knightley (1977, 251-254) har funnit flera motstridiga uppgifter om historien bakom Capas<br />
bild, bl a att den är tagen i ett helt annat sammanhang, att den inte föreställer det som sägs i den ursprungliga<br />
bildtexten i Life samt att den är helt arrangerad. Andra <strong>och</strong> senare granskare hävdar emellertid att bilden är<br />
autentisk.
Change language