slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
landen <strong>och</strong> ageranden fick stor genomslagskraft.<br />
När <strong>prinsessan</strong> exempelvis tog<br />
avstånd från landminor gav detta en belysning<br />
åt detta vapens brutalitet som få<br />
personer skulle kunnat åstadkomma. Denna<br />
makt förstärkte mediernas intresse.<br />
Makt ger genom medierna upphov till<br />
ökad makt.<br />
Skärvor ur en oändlig värld<br />
Nyheten om <strong>prinsessan</strong> Dianas <strong>död</strong> hade<br />
ett enormt, snarast rekordartat, nyhetsvärde.<br />
Detta är give<strong>tv</strong>is den mest närliggande<br />
förklaringen till den omfattande<br />
uppmärksamhet som händelsen fick i<br />
nyhetsmedier jorden runt. Det kan därför<br />
vara skäl att något diskutera principer för<br />
urval av nyheter.<br />
Nyheterna presenterar ett mycket begränsat<br />
urval av <strong>på</strong> något sätt aktuella<br />
händelser <strong>och</strong> förhållanden. Detta urval<br />
bygger så att säga <strong>på</strong> att skeendet i verkligheten<br />
har värderats i något avseende.<br />
Ibland sägs att det u<strong>tv</strong>ecklats mer eller mindre<br />
medvetna nyhetsvärderingskriterier<br />
hos de journalister som arbetar med nyhetsförmedling.<br />
Detta sker alltså mot bakgrund<br />
av vissa villkor, bland annat sådant<br />
som diskuterats tidigare i detta kapitel.<br />
Studier kring nyhetsurval <strong>och</strong> värdering<br />
av nyheter har i huvudsak utförts <strong>på</strong><br />
<strong>tv</strong>å sätt. Dels har den journalistiska arbetsprocessen<br />
analyserats, dels har man<br />
analyserat nyhetsutbudet <strong>och</strong> försökt urskilja<br />
vilka egenskaper hos händelser som<br />
bidrar till att dessa blir nyheter.<br />
Nyhetsurval under den journalistiska<br />
arbetsprocessen har tidigare främst analyserats<br />
mot bakgrund av begreppet ”gatekeeper”.<br />
Utgångspunkten är den enskilde<br />
journalisten, vanligen telegramredaktören,<br />
som anses ha en central roll i urvals-<br />
41<br />
processen. Individen är i centrum <strong>och</strong><br />
personliga egenskaper förutsätts <strong>på</strong>verka<br />
nyhetsurvalet. På senare tid har detta perspektiv<br />
vidgats till att analysera hela redaktionen<br />
<strong>och</strong> dess arbetsprocesser. I ett<br />
än vidare perspektiv görs dessutom vad<br />
som kan kallas värdering av nyheter i<br />
strukturer som ligger utanför redaktionerna.<br />
Det handlar här exempelvis om professionella<br />
källorganisationer som <strong>på</strong> olika<br />
sätt försöker <strong>på</strong>verka redaktioner att<br />
publicera vissa nyheter för <strong>på</strong> dessa källor<br />
fördelaktiga sätt. I ytterligare ett vidgat<br />
perspektiv återspeglar nyhetsutbudet den<br />
dominerande samhällsideologin. Hela<br />
detta perspektiv går att sammanfatta i<br />
<strong>på</strong>ståendet att urvalet av nyheter, eller<br />
snarast de skärvor av verkligheten som<br />
blandas med annat till ett nyhetsutbud, är<br />
en produkt av en komplicerad struktur<br />
där olika faktorers betydelse i hög grad<br />
återstår att utreda.<br />
Flera forskare har uppmärksammat urvalsprocessens<br />
slutresultat <strong>och</strong> sökt finna<br />
egenskaper som utmärker de händelser<br />
som blir nyheter <strong>och</strong> stora nyheter. 43<br />
Den amerikanske sociologen Herbert<br />
Gans visar att journalister för att bestämma<br />
nyheters användbarhet gör ett stort<br />
antal överväganden om nyheters lämplighet,<br />
vilka alla hänger samman. Dessa<br />
överväganden kan indelas i tre kategorier:<br />
(1) substantiella överväganden bedömer<br />
nyhetens innehåll <strong>och</strong> nyhetsvärdet<br />
hos det källorna kan tillhandahålla,<br />
(2) produktöverväganden bestämmer hur<br />
”bra” nyheten är, <strong>och</strong> (3) konkurrensöverväganden<br />
testar nyheter med avseende<br />
<strong>på</strong> deras möjligheter att fungera i den<br />
<strong>på</strong>gående rivaliteten mellan nyhetsorganisationerna<br />
för att tillhandahålla de ”bästa”<br />
nyheterna. 44<br />
43 T ex Østgaard, 1968, Galtung/Ruge, 1965, Schulz, 1976, Gans, 1980 <strong>och</strong> Hvitfelt, 1985.<br />
44 Gans, 1980.
Change language