slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
något, resten är privatpersoner som antingen<br />
gjort något eller blivit utsatta för<br />
något. 40<br />
Flera förklaringar till journalistikens<br />
personcentrering är tänkbara. Det är sedan<br />
länge känt att berättelser om individer<br />
lättare attraherar publiken. Det är enklare<br />
för publiken att identifiera sig med en<br />
enskild individ än med ett kollektiv. Dessutom<br />
låter sig abstrakta eller komplicerade<br />
skeenden lättare beskrivas utifrån enskilda<br />
människors erfarenheter. Personjournalistiken<br />
underlättar således begripligheten<br />
i nyhetsrapporteringen. 41 Dessutom<br />
kan man, vilket <strong>på</strong>pekats tidigare i<br />
detta kapitel, interagera eller umgås via<br />
medierna. 42 Enskilda personer som förekommer<br />
ofta lär publiken känna <strong>och</strong> vänjer<br />
sig att umgås med. Prinsessan Diana<br />
var i allra högsta grad en sådan person.<br />
Den starka inriktningen <strong>på</strong> personer styr<br />
både urval <strong>och</strong> journalistisk form. Den<br />
medför att nyhetsinslag som handlar om<br />
enskilda personer har större nyhetsvärde<br />
än nyhetsinslag som inte gör det. För det<br />
första prioriteras sålunda händelser <strong>och</strong><br />
förhållanden som handlar om enskilda<br />
personer. För det andra bearbetas kollektiva<br />
händelser <strong>och</strong> förhållanden <strong>på</strong> ett<br />
sådant sätt att det förefaller som om de<br />
handlar om enskilda personer. Nyhetsvärdet<br />
ökar dessutom ytterligare om dessa<br />
personer tillhör den lokala, nationella eller<br />
internationella ekonomiska, politiska<br />
eller administrativa eliten. Prinsessan Diana<br />
var ett extremfall.<br />
Medierna själva skapar även nyhetsvärde<br />
åt enskilda personer. Ju mer känd<br />
en person är, desto mer utrymme får hon<br />
eller han i <strong>press</strong>, <strong>radio</strong> <strong>och</strong> TV. Detta innebär<br />
ett slags kändisskapets cirkel: ju mer<br />
40<br />
en människa förekommer i medierna, desto<br />
mer får hon förekomma. Ju mer känd<br />
en människa är, desto större är förutsättningarna<br />
för att hon ska bli ännu mer<br />
känd. Mediebevakningen av <strong>prinsessan</strong><br />
Diana var kanske den yttersta konsekvensen<br />
av detta.<br />
Inblandning av kända personer är en av<br />
de viktigaste förklaringarna till att vissa<br />
händelser, men inte andra, uppmärksammas<br />
av medierna. När det förekommer<br />
kända personer i ett händelseförlopp får<br />
detta ett nyhetsvärde som annars skulle<br />
ha saknats. Exemplen är överväldigande.<br />
Ett av de mest tydliga, kanske det tydligaste,<br />
är att en bilolycka, som med okända<br />
människor inblandade skulle få mycket<br />
liten medial uppmärksamhet, fick det<br />
motsatta när den extremt kända <strong>prinsessan</strong><br />
Diana var bland de förolyckade.<br />
Med egenskapen att vara känd i medierna<br />
följer dessutom makt. Den kände<br />
personens åsikter, som kan handla om<br />
helt andra områden eller egenskaper än<br />
de han är känd för, har lättare att få tillträde<br />
till nyhetsmedierna. Åsikterna har förmodligen<br />
även större slagkraft än när de<br />
kommer från en vanlig, okänd medborgare.<br />
En känd idrottsstjärna eller populär<br />
artist som uttalar sig, utan djupare kunskaper,<br />
i ekonomiska eller politiska frågor,<br />
har sannolikt för det mesta större<br />
opinionsbildande betydelse än vad en<br />
genomsnittlig ekonom eller erfaren kommunalpolitiker<br />
har, som uttalar sig i samma<br />
frågor.<br />
Prinsessan Diana hade det mediala kändisskapets<br />
makt. Som prinsessa, frånskild<br />
från prinsen <strong>och</strong> utfryst av kungahuset,<br />
var hon formellt sett i princip maktlös.<br />
Men kändisskapet gjorde att hennes utta-<br />
40 Jfr Roeh, 1982:154, Media Monitor, 1992b, 1993b, 1993c, 1995.<br />
41 Hvitfelt, 1989:107-109.<br />
42 Fenomenen para-social interaktion <strong>och</strong> identifikation torde i hög grad förklara personifieringens framträdande<br />
roll i nyheter liksom i nästan alla slags berättelser.
Change language