slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
medierna som dessa uppfattas av publiken,<br />
blir beskrivningen acceptabel. Det är<br />
rimligt att förutsätta att mediebevakningen<br />
av <strong>prinsessan</strong> Diana hade starka drag<br />
av stereotypisering kring hur en prinsessa<br />
— verklighetens eller <strong>sagan</strong>s— lever <strong>och</strong><br />
ska bete sig. Stereotypa inslag torde också<br />
ingå i mediebilderna av den olycka som<br />
tog hennes liv.<br />
Mediernas egen logik<br />
Ett vidare perspektiv <strong>på</strong> detta är att medierna<br />
— även nyhetsmedierna — omstuvar<br />
verklighetsfragment <strong>och</strong> stereotyper i<br />
enlighet med traditionella berättelsemönster.<br />
Det är givet att mediebeskrivningarna<br />
av <strong>prinsessan</strong> Dianas <strong>död</strong> blev uttryck för<br />
denna mediernas arbetslogik. Dessutom<br />
är det mycket troligt att arbetslogiken inverkade<br />
starkt eftersom ett oerhört stort<br />
material producerades <strong>och</strong> redigerades<br />
<strong>på</strong> mycket kort tid. Mediebevakningen av<br />
<strong>prinsessan</strong> Dianas <strong>död</strong> blev ett snarast<br />
extremt utslag av medielogiken.<br />
Begreppet medielogik myntades av de<br />
amerikanska forskarna Altheide <strong>och</strong> Snow<br />
för mer än tjugo år sedan <strong>och</strong> är nu en<br />
vedertagen term i diskussionerna kring<br />
journalistisk form. 27 Till skillnad från<br />
Marshall McLuhans numera klassiska tes<br />
att medierna är budskapet, 28 dvs att formmässiga<br />
attribut helt avgör vad som blir<br />
nyheter <strong>och</strong> hur dessa presenteras, inkluderar<br />
Altheide <strong>och</strong> Snow i sitt begrepp<br />
även det sätt <strong>på</strong> vilket mediet fungerar.<br />
Medielogiken refererar även till hur<br />
mediet är organiserat, inklusive journalisternas<br />
kollektiva förmåga, <strong>och</strong> till mediets<br />
publik. Altheide <strong>och</strong> Snows tes är att<br />
27 Altheide <strong>och</strong> Snow, 1979:10, 22-24.<br />
28 McLuhan, 1967.<br />
29 Altheide <strong>och</strong> Snow, 1979.<br />
30 Jfr Altheide, 1985b:25-26.<br />
31 Altheide <strong>och</strong> Snow, 1979:22-24.<br />
32 Asp, 1990.<br />
37<br />
medierna förser publiken med mallar eller<br />
tolkningsmönster som denna sedan<br />
använder för tolkning av händelser <strong>och</strong><br />
fenomen utanför medierna. 29 Publikens<br />
tilltro till <strong>och</strong> accepterande av medieinnehåll<br />
är i stor utsträckning beroende av i<br />
vilken form innehållet presenteras. 30<br />
Medielogiken utgår hos Altheide <strong>och</strong><br />
Snow från de medieformat som används<br />
i presentationen av innehållet. 31 Medieformat<br />
är schabloner, mönster eller mallar<br />
för hur ett visst innehåll ska presenteras.<br />
Medieformatet bygger i sin tur <strong>på</strong><br />
regler <strong>och</strong> normer för hur innehåll ska<br />
definieras <strong>och</strong> väljas ut samt <strong>på</strong> en för<br />
varje medium gällande ”grammatik”.<br />
Denna i sin tur styr hur tid bör användas,<br />
hur olika innehållsenheter bör placeras<br />
<strong>och</strong> hur verbala <strong>och</strong> icke-verbala uttryck<br />
bör användas.<br />
Begreppet medielogik har fått ett solitt<br />
fotfäste inom journalistikforskningen <strong>och</strong><br />
i hög grad även mediedebatten. Flera forskare,<br />
däribland Kent Asp har tagit fasta<br />
vid de yrkesnormer, beslutsregler <strong>och</strong> arbetsrutiner<br />
som omger den redaktionella<br />
verksamheten. I sina studier av medier<br />
<strong>och</strong> makt finner Asp begreppet särskilt<br />
centralt med avseende <strong>på</strong> att den eller de<br />
personer som lär sig hur medierna fungerar,<br />
hur de ”tänker” skaffar sig makt över<br />
dem <strong>och</strong> därmed även över samhället. 32<br />
Teoribildningen kring mediernas logik<br />
är synnerligen relevant när det gäller bilden<br />
av <strong>prinsessan</strong> Diana. För det första<br />
var hennes <strong>död</strong> en händelse som i sig<br />
rymmer nästan alla de egenskaper som<br />
särskilt med populära mediers (TV, vecko<strong>press</strong><br />
<strong>och</strong> kvällstidningar) sätt att arbeta<br />
med nyheter ger stora nyheter. För det