slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den extrema rapporteringen om <strong>prinsessan</strong><br />
Diana kan i hög grad förklaras mot<br />
bakgrund av globaliseringen av mediemarknaden.<br />
Diana var en av världens mest<br />
kända personer <strong>och</strong> hennes liv blev en<br />
fortlöpande saga som följdes av hela den<br />
globala medieindustrin; svenska medier<br />
inte undantagna även om skillnader fanns<br />
mellan dem. Världens nyhetsmedier bevakar<br />
dessutom i stort sett samma händelser,<br />
samma krig, samma länder <strong>och</strong><br />
samma konflikter <strong>och</strong> inte minst samma<br />
personer. Dianas <strong>död</strong> var en nyhet både<br />
enligt traditionella sätt att bedöma nyheter<br />
<strong>och</strong> genom de alltmer marknadsstyrda<br />
former för detta som u<strong>tv</strong>ecklats. Dessutom<br />
var det en enkel händelse att göra<br />
nyheter om. Den skedde mitt i Paris, mer<br />
eller mindre färdigskrivna texter som kunde<br />
användas fanns <strong>på</strong> de flesta redaktioner<br />
<strong>och</strong> det befintliga bildmaterialet var<br />
minst sagt enormt. Nyheten om Dianas<br />
<strong>död</strong> fick världens nyhetsredaktioner att<br />
explodera. Nästan alla definierade händelsen<br />
som en gigantisk nyhet. I stort sett<br />
alla redaktioner i det globala nyhetssystemet<br />
reagerade <strong>på</strong> samma sätt, give<strong>tv</strong>is<br />
även de svenska. Någon alternativ nyhetsvärdering<br />
förekom knappast.<br />
Nyhetsstereotyper<br />
Journalistiken har stora likheter med dramatisk<br />
gestaltning, egentligen är den snarast<br />
en specialform av denna. Det finns<br />
olika varianter av nyhetsdramer där antingen<br />
yttre händelser eller de medverkande<br />
aktörerna driver fram berättelsen. Dessa<br />
nyhetsdramer är sällan isolerade händelser<br />
eller enstaka, konkreta företeelser. Vanligare<br />
är att de ingår i olika teman som får<br />
karaktär av serier <strong>och</strong> som löper över dagar,<br />
veckor eller till <strong>och</strong> med år. 20<br />
20 Hernes 1987:55, 172.<br />
21 Tuchman, 1978, Schlesinger, 1987.<br />
35<br />
Många nyhetsdramer har formen av klassiska<br />
treaktare, där intrigen byggs upp<br />
kring konflikter. I den första akten introduceras<br />
en strid, i andra akten en konfrontation<br />
<strong>och</strong> i den tredje en reflektion. Stora<br />
delar av nyheternas innehåll är alltså inte<br />
fristående rapporter om enstaka händelser,<br />
utan ingår i någon form för tematisering<br />
eller serier där ämnen <strong>och</strong> personer<br />
kedjas samman över kortare eller längre<br />
perioder med växlingar, vändningar <strong>och</strong><br />
spänningstoppar. De blir nyhetsföljetonger<br />
uppbyggda kring en klassisk dramaturgisk<br />
struktur.<br />
Varje medium arbetar med dessa nyhetsdramer<br />
utifrån sina specifika egenskaper<br />
eller attribut. Dagstidningarnas uttrycksformer<br />
är det tryckta ordet <strong>och</strong> stillbilden.<br />
Radion uttrycker sig med ljud <strong>och</strong> televisionen<br />
är framför allt rörliga bilder men<br />
även tal, stillbilder <strong>och</strong> det tryckta ordet<br />
används i varierande kombinationer. Beroende<br />
bland annat <strong>på</strong> faktorer som publiksammansättning,<br />
ekonomiska villkor,<br />
de anställdas kompetens <strong>och</strong> utgivningens<br />
periodicitet, utarbetas <strong>på</strong> varje redaktion<br />
en arbetslogik för hur det egna mediet bäst<br />
utnyttjar sina specifika förutsättningar <strong>och</strong><br />
egenskaper.<br />
Både den amerikanska forskaren Gaye<br />
Tuchman <strong>och</strong> den brittiske forskaren Philip<br />
Schlesinger fann, när de studerade arbetsprocessen<br />
<strong>på</strong> TV-redaktioner, att standardisering<br />
av rutiner <strong>och</strong> malltänkande<br />
är vanligt. Dessa arbetssätt uppkommer<br />
främst ur behov av att kontrollera verksamheten.<br />
21 Nyhetsförmedlingens kärna<br />
ligger i att bevaka det oförutsedda, att<br />
rapportera om det oväntade. Det enda sätt<br />
att under tids<strong>press</strong> <strong>och</strong> inom en komplex<br />
framställningsprocess lyckas med detta är<br />
att stramt strukturera <strong>och</strong> reglera arbets-
Change language