slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
avseende <strong>på</strong> medieuppmärksamheten<br />
borde den varit större än med någon annan<br />
människa <strong>på</strong> jorden. Men det kan<br />
diskuteras huruvida den enorma mediebevakningen<br />
var en överskattning av publikens<br />
intresse från mediernas sida eller<br />
om den endast uppfyllde de behov som<br />
faktiskt fanns.<br />
De journalistiska sagornas<br />
förutsättningar<br />
Journalistik är inte förutsättningslös <strong>och</strong><br />
enbart en produkt av journalistiska ambitioner<br />
eller brist <strong>på</strong> sådana. I själva verket<br />
är det många olika faktorer som förklarar<br />
att <strong>prinsessan</strong> Dianas <strong>död</strong> fick det omfattande<br />
utrymme som den fick <strong>och</strong> uppmärksammades<br />
<strong>på</strong> det sätt som gjordes.<br />
Det journalistiken åstadkommer är en produkt<br />
av exempelvis ekonomiska förutsättningar,<br />
mediepublikens behov <strong>och</strong> preferenser<br />
samt organisatoriska <strong>och</strong> tekniska<br />
villkor. Här ska några aspekter <strong>på</strong> detta<br />
uppmärksammas, främst vad gäller nyhetsförmedling<br />
då det var nyhetsmedierna<br />
som framför allt bevakade <strong>prinsessan</strong>s<br />
<strong>död</strong> <strong>och</strong> som analyseras i denna studie.<br />
Nyhetsförmedling är en komplicerad<br />
process <strong>och</strong> hårt styrd genom de villkor<br />
den arbetar under. Detta innebär alltså<br />
bland annat att det journalistiska arbetet<br />
inte är förutsättningslöst. Det är inte så<br />
enkelt som att om bara journalisterna vill<br />
<strong>och</strong> har tillräckliga kunskaper, kan nyhetsutbudet<br />
i ett samhälle förändras <strong>och</strong><br />
förbättras <strong>på</strong> ett avgörande sätt beträffande<br />
exempelvis att sakligt beskriva personer,<br />
institutioner, händelser <strong>och</strong> förhållanden<br />
i verkligheten. Inte heller är det<br />
självklart att nyheter erhåller sin utformning<br />
i samspel mellan grupper av män-<br />
9 Altschull,1984.<br />
10 Gans, 1979, Gitlin, 1980.<br />
11 Shoemaker,1987.<br />
30<br />
niskor, exempelvis mellan politiker <strong>och</strong><br />
journalister. Snarare är nyhetsutbudet,<br />
både vad gäller det totala <strong>och</strong> i en viss<br />
fråga av någorlunda omfattande karaktär,<br />
en produkt av en mycket mångfacetterad<br />
struktur. Denna struktur innehåller<br />
många olikartade faktorer som i sin tur<br />
har strukturell karaktär.<br />
En del forskare har analyserat de faktorer<br />
som inverkar under nyhetsarbetet <strong>och</strong><br />
har tillmätt dem olika vikt vad gäller att<br />
bestämma urvalet av nyheter <strong>och</strong> utformningen<br />
av detta. En gammal, <strong>och</strong> numera<br />
av forskarna i princip förkastad, uppfattning<br />
är att medieinnehållet kan reflektera<br />
verkligheten utan någon större förvrängning,<br />
dvs att det ytterst är skeenden i<br />
verkligheten som bestämmer urval <strong>och</strong><br />
utformning av nyheter. Mot detta kontrasterar<br />
bland annat synen att mediernas<br />
innehåll reflekterar ideologin hos dem som<br />
finansierar mediet. 9 Ofta ses dessutom<br />
nyheterna som en funktion av mediets<br />
rutiner eller <strong>på</strong>verkade av journalisters<br />
bakgrund, yrkeskunskaper <strong>och</strong> värderingar.<br />
Nyheterna kan också vara ett resultat<br />
av de institutionella <strong>och</strong> sociala krafter<br />
som bearbetar nyhetsurvalet eller de kan<br />
vara en funktion av ideologiska positioner<br />
<strong>och</strong> ett redskap för status quo. 10 Den<br />
amerikanska forskaren Pamela Shoemaker<br />
anser att de flesta av dessa synsätt kan<br />
integreras i uppfattningen att den faktor<br />
som överlägset bestämmer över nyhetsinnehållet<br />
är ideologin hos dem som<br />
finansierar medierna. 11<br />
Likheterna mellan olika mer eller mindre<br />
forskningsbaserade synpunkter <strong>på</strong><br />
vad som bestämmer massmediernas nyhetsinnehåll<br />
är slående. Med avseende <strong>på</strong><br />
urval av händelser <strong>och</strong> förhållanden går<br />
det emellertid att urskilja en handfull fak-
Change language