slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv

Allt material som på något sätt berör
prinsessan Dianas död, omständigheterna
kring och följderna av denna ingår i
granskningen. Likaså artiklar eller TVoch
Ekonyheter som med utgångspunkt i
bilolyckan i Paris handlar om journalistik
i allmänhet och så kallad skvaller-, skandal-
eller kändisjournalistik i synnerhet.
Analysenhet i tidningarna har varit den
enskilda artikeln. En artikel består av rubrik,
text och bilder sammantaget. Som
enskild artikel har även klassats bilder
med tillhörande rubrik som placerats fristående
från övrig text och enstaka rubriker
utan brödtext, så kallade puffar, oftast
placerade på förstasidan.
Analysenheten i etermedierna är mer
problematisk. Etermedierna brukar presentera
sina nyheter i så kallade inslag.
Begreppet inslag är dock inte klart definierat.
Vad som är ett inslag torde till
exempel uppfattas olika av en nyhetsjournalist
på TV respektive en vanlig TVtittare.
Problematiskt ur analyssynpunkt
är att begreppet ibland kan syfta till en
kort telegramnyhet och i andra fall till
exempelvis intervjuer, reportage och studiosamtal.
I vissa fall kan man också tänka
sig att begreppet lite slarvigt används
om hela den tid i ett nyhetsprogram som
handlar om en och samma fråga eller händelse,
detta oavsett hur många reportrar
som medverkar i rapporteringen och att
bildmaterial och ljudillustrationer kan
vara hämtade från olika miljöer. Ett inslag
kan alltså innehålla flera olika tematiska
enheter. 36
Inslag definieras i denna undersökning
som de tematiska enheter som var för sig
24
behandlar en infallsvinkel eller aspekt på
en fråga eller en händelse och som tillsammans
utgör den totala rapporteringen
kring denna fråga eller händelse under ett
nyhetsprogram i TV eller radio. Detta innebär
att löpsedlarna i början på programmen
räknas som fristående inslag likväl
som reportage, intervjuer, telegram och
studiosamtal. Avgränsningar mellan olika
inslag har främst gjorts med utgångspunkt
i inslagets innehåll och presentationsform.
De metoder som används i denna undersökning
är vad som brukar kallas kvantitativ
och kvalitativ innehållsanalys. Den
kvantitativa metoden går i huvudsak ut
på att registrera manifesta egenskaper i
materialet, dvs hur många eller hur mycket
av något som finns eller inte finns i det
aktuella undersökningsmaterialet. Dessa
observationer bearbetas statistiskt och
presenteras vanligen i tabeller eller diagram.
Insamlingen av denna form för data
anses, väl utförd, vara oberoende av vem
eller vilka som utför analysen, dvs metoden
uppfattas som vetenskapligt objektiv.
Den kvalitativa innehållsanalysen går ut
på att tolka och förstå de underliggande
egenskaper en text eller bild kan ha. Analysen
blir därmed mer subjektiv och till en
del beroende av vem som utför den.
De två metodernas för- och nackdelar
och användbarhet beror bland annat på
analysens underlag, syfte och teoretiska
sammanhang. Mer sällan är de dock uttömmande
var för sig. Ett antal av de
variabler som används i föreliggande studie
är vare sig renodlat kvantitativa eller
kvalitativa. Snarare rör det sig om att kvan-
36 Nyhetsbevakningen av konflikten i Mellanöstern skulle exempelvis en specifik dag kunna börja med ett reportage
från Västbanken med intervjuer av palestinska invånare, sedan förflytta sig till Jerusalem där premiärminister
Netanyahu gör ett uttalande för att sedan fortsätta till Washington och en kommentar från utrikesministern
Albright. I studion i Stockholm avslutas rapporteringen kring denna fråga med en intervju och analys av någon
från Utrikespolitiska institutet. Sammanlagt innehåller rapporteringen fyra enheter vilka var för sig innehåller olika
vinklar på samma tema: Dessa kallas tematiska enheter. Jfr även Hvitfelt och Mattsson, 1992.