slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv

de detta genom att påstå att folket krävde
så. Inget som liknade opinionsunderökningar
kring denna fråga redovisades. De
svenska tidningarna, TV- och radionyheterna
målade också upp en dramatisk bild
av den upprorsstämning som de påstod
växte fram i London ett par dagar före begravningen.
Men lika snabbt som de upproriska
stämningarna uppstod i de granskade
medierna, lika snabbt försvann de. Medierna
skapade emellertid under delar av den
granskade veckan en bild av att det brittiska
kungadömet var i upplösning.
Under veckan efter prinsessan Dianas
död samlades människor i Londons centrum
till hennes minne och köerna ringlade
sig hundratals meter framför S:t James
Palace där kondoleansböckerna låg framme.
Men London är en mångmiljonstad,
där bor över sju miljoner människor. Endast
en ringa del av stadens invånare tog
aktiv del i sorgen efter prinsessan, inga
rapporter gavs exempelvis om stockningar
i trafiken, oframkomliga gator eller
överbelastning av de kommunala transportmedlen.
Enligt vissa uppgifter väckte
snarare den massiva uppmärksamhet som
de brittiska medierna ägnade prinsessans
död irritation bland delar av allmänheten,
som efterfrågade ordinarie programtablåer
i etermedierna och de vanliga tidningssidorna.
De största svenska medierna presenterade
en stiliserad bild av skeendet. Nyanserna,
de udda rösterna och de delar av
händelseutvecklingen som föll utanför
den stereotypa mall medierna följde fick
liten eller ingen uppmärksamhet. Skeendena
i verkligheten var säkerligen långt
mer mångfacetterade och svåra att överblicka.
Statsskickets konstitutionella och
folkliga förankring, kommersiella och
kulturella förutsättningar och villkor för
nyhetsproduktion, allmänhetens behov av
förebilder och ikoner samt personliga och
159
privata omständigheter som aldrig kommer
att nå offentlighetens ljus är faktorer
som på olika sätt bidrog till det människoöde
som fick sitt slut i Paris den 31 augusti
1997. På samma sätt som att prinsessan
Diana, som allmänheten kände henne, var
en mediekonstruktion, blev också berättelsen
om hennes död och begravning en
mediekonstruktion. Sagan om Dianas liv
och om hennes död är mediernas saga.
En förändrad medievärld
Varför åstadkom prinsessan Dianas död
denna enorma medieuppmärksamhet och
med det innehåll den fick? Prinsessan var
knappast något annat än känd, men det
var hon desto mer. En del av svaren återfinns
i förändrade villkor för medie- och
nyhetsverksamhet vilka har genomgripande
betydelse för journalistikens form
och innehåll, särskilt vad gäller det som
prioriteras. Det enorma medieintresset i
Sverige för prinsessan Dianas död torde i
hög grad bero på följande.
Vi har sett snabba förändringar i det globala
mediesystemet på senare tid. Tekniken utvecklas
i allt snabbare takt, samtidigt som
medieindustrin har växt explosionsartat. I
takt med detta har den internationella
grundvalen för medieverksamheten förändrats.
Det är inte längre framför allt ägare,
specialiserade på just medieverksamhet
som styr, utan stora investerare eftersom
medieföretag har blivit intressanta investeringsobjekt.
Några konsekvenser är kraftigt
ökad konkurrens, märkligt kombinerad
med samarbete och likriktning av mediernas
innehåll, samt en allt starkare ekonomisk
styrning av redaktionella processer. För
nyhetsförmedlarnas del handlar det, enkelt
uttryckt, i allt högre grad om att hitta
nyheter som är billiga att producera samtidigt
som de lockar så stor publik som möjligt.
I denna process blir för nyheternas del
bland annat, men mycket varierande mel-