slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
Det var en gång en prinsessa... Orden som används i mediernas rapportering kring prinsessan Dianas död, formuleringarna och valet av källor är grundläggande för den bild av händelseförloppet som tidningarna, TV- och radionyheterna ger. Lika viktig är hur artiklarnas och inslagens innehåll struktureras, dvs vilka dramaturgiska modeller och mallar som formar rapporteringen. En mycket stor del av de svenska mediernas rapportering kring prinsessans död under veckan efter bilolyckan utgörs, som redan visats, av porträtt över hennes person och hennes liv. En artikel som sträcker sig över två uppslag i Expressens extrabilaga den 1 september inleds på följande sätt: Det var en gång en prins som hette Charles. Han var, precis som han är än i dag, Englands tronföljare och han var 32 år gammal. Men hade inte lyckats bli gift. Eller velat gifta sig. Det bekymrade hans moder drottningen och hans mormor, drottningmodern, och nu började de smida planer och se sig om i kungariket och höra sig för med sina väninnor om de inte hade någon lämplig dotter eller dotterdotter. Någon som kunde göra prinsen lycklig och förse kungariket med friska, starka ätteläggar. I föreliggande studie har alla referenser klassificerats som direkt eller indirekt 146 hänför till olika stereotypa berättelsestrukturer. Med ”stereotyp berättelsestruktur” avses en typ av berättelser som har en standardiserad, förenklad och konstant struktur vilken internaliserats i en given kultur eller samhälle. 10 En sådan stereotyp berättelsestruktur är exempelvis sagan, som kännetecknas av en overklig eller fantastisk och ibland allegoriserande eller moraliserande handling, där onda och goda krafter mäts mot varandra innan de goda på något sätt segrar. En annan är den klassiska tragedin där någon mänsklig och ofta djupt psykologisk konflikt leder från lycka till olycka. En tredje berättelsestruktur är farsen där otaliga och oändliga förvecklingar till slut reds ut på ett för alla de inblandade gynnsamt sätt. 11 Vad som framför allt utmärker berättelsestrukturer som dessa är att de tillhandahåller mallar för hur en berättelse ska struktureras och för hur den ska förstås och tolkas. Dessutom har de genom sitt kulturella ursprung och förankring en metaforisk funktion. Det vill säga att begreppen ”saga”, ”drama” och ”fars” kan användas i överförd betydelse och uttrycka en språklig bild. Metaforer som syftar till olika former av berättelser förekommer i de granskade mediernas rapportering. Vanligast är de i morgontidningarna, där 14 procent av Tabell 39. Metaforreferenser i rapporteringen Morgontidningar Kvällstidningar TV totalt Ekot sagometaforen 25 32 3 1 följetong/såpametaforen 4 4 0 0 filmmetaforen 1 1 0 0 klassiskt drama-metaforen 2 1 0 1 Totalt antal artiklar, inslag 223 393 94 52 Antal artiklar och inslag 10 Harper Dictionary of Modern Thought 1977. 11 Nationalencyklopedin, band 16, sid 188.
artiklarna använder någon typ av berättelsemetafor som bild över prinsessan Dianas liv och öde. Den metafor som dominerar är sagometaforen. Sagometaforen återkommer i flest artiklar i Expressen och Aftonbladet, mest sparsamma med att använda denna är de fyra etermedierna. Att sagometaforen används som en direkt bild innebär att begreppet “saga“ används i nyhetstexterna, som i Dagens eko den 31 augusti: Den 29 juli 1981 började sagan om prinsessan Diana. Det var då Lady Diana Spencer sa ja till Charles, prinsen av Wales, som också var arvtagare till den brittiska tronen. Diana var en livs levande sagoprinsessa, eller som i Arbetet den 7 september: Dianas liv blev en baklängessaga. Sagobröllopet följdes inte alls av en happy end. Prinsen visade sig vara en groda, prinsessan själv blev en fånge i en otidsenlig och tyrannisk monarki där det fanns gott om häxor och ont om kärlek. Direkta jämförelser görs också i rubriker som Hennes liv var som en saga, 12 Århundradets saga slut 13 och Den tragiska sagan om prinsessan. 14 Lika tydliga, om än mer indirekta anspelningar på sagometaforen är ord och uttryck som förknippas med sagornas värld, som: (…) från det ögonblick då den blyga askungen fick sin prins i S:t Paulskatedralen(...), 15 Lady Di som en Jeanne d’Arc, stridande för de godas sak, ofta mot draken i Buckingham Palace? Från början en lite bortkommen flicka från landet som lurades in i spindelns hus, 16 Snövit i mediernas kista, 17 Fula ankungen blev en svan. 18 Förutom sagometaforen används i tidningarna även såpoperan och veckotidningsföljetongens olika avsnitt som me- 12 Expressen 1/9. 13 Göteborgs-Posten 1/9. 14 Aftonbladet 1/9. 15 Expressen 1/9 16 GT 1/9. 17 Rubrik Expressen 1/9. 18 Rubrik Aftonbladet 1/9. 19 Göteborgs-Posten 7/9. 20 Svenska Dagbladet 1/9. 21 Propp 1971 (1928):99-122. 22 Gumpert och Cathart 1988. 147 taforer för prinsessans liv: Hon var inte bara en sagoprinsessa i en kunglig såpopera. Hon var också en medieprinsessa med en ovanlig talang att kommunicera, 19 Historien om Diana Spencer blev ett medieförmedlat drama i ständigt nya avsnitt. 20 I enstaka fall kan det i en och samma artikel finnas flera olika metaforer och då görs en poäng av skillnaderna mellan dem, som i Dagens Nyheter den 2 september: Verklighetens hjältinna blöder på riktigt och såpoperan förvandlas till en antik tragedi, där döden redan i begynnelsescenen känns ödesbestämd och där åskådarna bär en del av skulden. ...en beräknande drottning, en falsk prins och hänsynslösa fotografer Sagor påstås ha sitt ursprung i en berättelsestruktur som går långt tillbaka i den västerländska kulturen och som bygger på unika och konstanta egenskaper. Den ryske litteratur- och folklivsforskaren Vladimir Propp fann 1928 i en studie av ryska undersagor att sagans rollfigurer har ett begränsat antal funktioner. Rollfigurernas namn och status kan variera mellan olika sagor, men deras funktion i handlingen förblir konstant. Propp fann också att funktionernas ordning följer ett visst mönster och alltid är den samma från saga till saga. Denna ordningsföljd bildar en struktur som är likartad för alla sagor. 21 Sagornas struktur är alltså en stereotyp, dvs en standardiserad bild eller mall. Olika slag av stereotyper är vanliga i nyhetstexter. Massmedierna beskriver till stor del verkligheten med hjälp av stereotyper. 22 En av stereotypernas funktioner
- Page 96 and 97: Blombukett på prinsessan Dianas ki
- Page 98 and 99: Kvinnor längs kortegeväge. Foto:
- Page 100 and 101: Charles Spencer: Hon talade ständi
- Page 102 and 103: Rapporteringen tog fasta på allt s
- Page 104 and 105: PORTRÄTT AV DIANA Prinsessan Diana
- Page 106 and 107: de Diana, men vad är alternativet?
- Page 108 and 109: hennes person och liv kan lyftas fr
- Page 110 and 111: Paparazzibild på prinsessan Diana
- Page 112 and 113: I mitten på sommaren 1997 blev pri
- Page 114 and 115: där nämns skumraskaffärer i form
- Page 116 and 117: Prinsessan Diana med sönerna Willi
- Page 118 and 119: tas: Allt emedan ingen ifrågasatte
- Page 120 and 121: dömen som fälls om Diana många g
- Page 122 and 123: KÄNDISJOURNALISTIK OCH MEDIERNAS A
- Page 124 and 125: eller …, säger chefredaktören p
- Page 126 and 127: Paparazzi I samband med en del stor
- Page 128 and 129: Tabell 31. Vanligaste omdömen om f
- Page 130 and 131: Tabell 33. Källkategorier som utta
- Page 132 and 133: Uppslag i Expressen 31/8. Paparazzi
- Page 134 and 135: fick en uppmärksamhet som till omf
- Page 136 and 137: Tabell 36. Vanligaste omdömen om k
- Page 138 and 139: klockan 18.30. I Ekot kommenteras t
- Page 140 and 141: arrogant etablissemang med monarkin
- Page 142 and 143: till att bli aktiva aktörer i den
- Page 144 and 145: Språkliga känslor Emotionella ord
- Page 148 and 149: har att göra med den redaktionella
- Page 150 and 151: ningarna, de tre TV-redaktionerna o
- Page 152 and 153: SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Den britt
- Page 154 and 155: dramatisk upplösning där alla ber
- Page 156 and 157: under början av veckan som följde
- Page 158 and 159: aldrig den egna verksamheten. Själ
- Page 160 and 161: lan olika redaktioner, de dramaturg
- Page 162 and 163: SUMMARY AND CONCLUSIONS The End of
- Page 164 and 165: was responsible. The accident was t
- Page 166 and 167: actually loved the Princess more th
- Page 168 and 169: case; according to them, there are
- Page 170 and 171: A changed media world Why did Princ
- Page 172 and 173: ge-based factual information. The p
- Page 174 and 175: P och Kline G (red): Strategies for
- Page 176 and 177: Wallin, U (1991): Bilden av EG. Ins
- Page 178 and 179: Morgontidningar Kvällstidningar TV
- Page 180 and 181: SPFs SENASTE MEDDELANDEN 140 Bereds
artiklarna använder någon typ av berättelsemetafor<br />
som bild över <strong>prinsessan</strong><br />
Dianas liv <strong>och</strong> öde. Den metafor som dominerar<br />
är sagometaforen. Sagometaforen<br />
återkommer i flest artiklar i Ex<strong>press</strong>en<br />
<strong>och</strong> Aftonbladet, mest sparsamma<br />
med att använda denna är de fyra etermedierna.<br />
Att sagometaforen används som en direkt<br />
bild innebär att begreppet “saga“<br />
används i nyhetstexterna, som i Dagens<br />
eko den 31 augusti: Den 29 juli 1981 började<br />
<strong>sagan</strong> om <strong>prinsessan</strong> Diana. Det var då Lady<br />
Diana Spencer sa ja till Charles, prinsen av<br />
Wales, som också var arvtagare till den brittiska<br />
tronen. Diana var en livs levande sagoprinsessa,<br />
eller som i Arbetet den 7 september:<br />
Dianas liv blev en baklängessaga. Sagobröllopet<br />
följdes inte alls av en happy end. Prinsen<br />
visade sig vara en groda, <strong>prinsessan</strong> själv blev<br />
en fånge i en otidsenlig <strong>och</strong> tyrannisk monarki<br />
där det fanns gott om häxor <strong>och</strong> ont om kärlek.<br />
Direkta jämförelser görs också i rubriker<br />
som Hennes liv var som en saga, 12 Århundradets<br />
saga slut 13 <strong>och</strong> Den tragiska <strong>sagan</strong> om<br />
<strong>prinsessan</strong>. 14<br />
Lika tydliga, om än mer indirekta anspelningar<br />
<strong>på</strong> sagometaforen är ord <strong>och</strong><br />
uttryck som förknippas med sagornas<br />
värld, som: (…) från det ögonblick då den<br />
blyga askungen fick sin prins i S:t Paulskatedralen(...),<br />
15 Lady Di som en Jeanne d’Arc,<br />
stridande för de godas sak, ofta mot draken i<br />
Buckingham Palace? Från början en lite bortkommen<br />
flicka från landet som lurades in i<br />
spindelns hus, 16 Snövit i mediernas kista, 17<br />
Fula ankungen blev en svan. 18<br />
Förutom sagometaforen används i tidningarna<br />
även såpoperan <strong>och</strong> veckotidningsföljetongens<br />
olika avsnitt som me-<br />
12 Ex<strong>press</strong>en 1/9.<br />
13 Göteborgs-Posten 1/9.<br />
14 Aftonbladet 1/9.<br />
15 Ex<strong>press</strong>en 1/9<br />
16 GT 1/9.<br />
17 Rubrik Ex<strong>press</strong>en 1/9.<br />
18 Rubrik Aftonbladet 1/9.<br />
19 Göteborgs-Posten 7/9.<br />
20 Svenska Dagbladet 1/9.<br />
21 Propp 1971 (1928):99-122.<br />
22 Gumpert <strong>och</strong> Cathart 1988.<br />
147<br />
taforer för <strong>prinsessan</strong>s liv: Hon var inte<br />
bara en sagoprinsessa i en kunglig såpopera.<br />
Hon var också en medieprinsessa med en ovanlig<br />
talang att kommunicera, 19 Historien om<br />
Diana Spencer blev ett medieförmedlat drama<br />
i ständigt nya avsnitt. 20 I enstaka fall kan<br />
det i en <strong>och</strong> samma artikel finnas flera<br />
olika metaforer <strong>och</strong> då görs en poäng av<br />
skillnaderna mellan dem, som i Dagens<br />
Nyheter den 2 september: Verklighetens<br />
hjältinna blöder <strong>på</strong> riktigt <strong>och</strong> såpoperan förvandlas<br />
till en antik tragedi, där <strong>död</strong>en redan<br />
i begynnelsescenen känns ödesbestämd <strong>och</strong><br />
där åskådarna bär en del av skulden.<br />
...en beräknande drottning,<br />
en falsk prins <strong>och</strong> hänsynslösa<br />
fotografer<br />
Sagor <strong>på</strong>stås ha sitt ursprung i en berättelsestruktur<br />
som går långt tillbaka i den<br />
västerländska kulturen <strong>och</strong> som bygger<br />
<strong>på</strong> unika <strong>och</strong> konstanta egenskaper. Den<br />
ryske litteratur- <strong>och</strong> folklivsforskaren Vladimir<br />
Propp fann 1928 i en studie av ryska<br />
undersagor att <strong>sagan</strong>s rollfigurer har ett<br />
begränsat antal funktioner. Rollfigurernas<br />
namn <strong>och</strong> status kan variera mellan<br />
olika sagor, men deras funktion i handlingen<br />
förblir konstant. Propp fann också<br />
att funktionernas ordning följer ett visst<br />
mönster <strong>och</strong> alltid är den samma från saga<br />
till saga. Denna ordningsföljd bildar en<br />
struktur som är likartad för alla sagor. 21<br />
Sagornas struktur är alltså en stereotyp,<br />
dvs en standardiserad bild eller mall.<br />
Olika slag av stereotyper är vanliga i<br />
nyhetstexter. Massmedierna beskriver till<br />
stor del verkligheten med hjälp av stereotyper.<br />
22 En av stereotypernas funktioner
Change language