slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det var en gång en prinsessa...<br />
Orden som används i mediernas rapportering<br />
kring <strong>prinsessan</strong> Dianas <strong>död</strong>, formuleringarna<br />
<strong>och</strong> valet av källor är grundläggande<br />
för den bild av händelseförloppet<br />
som tidningarna, TV- <strong>och</strong> <strong>radio</strong>nyheterna<br />
ger. Lika viktig är hur artiklarnas<br />
<strong>och</strong> inslagens innehåll struktureras, dvs<br />
vilka dramaturgiska modeller <strong>och</strong> mallar<br />
som formar rapporteringen.<br />
En mycket stor del av de svenska mediernas<br />
rapportering kring <strong>prinsessan</strong>s <strong>död</strong><br />
under veckan efter bilolyckan utgörs, som<br />
redan visats, av porträtt över hennes person<br />
<strong>och</strong> hennes liv. En artikel som sträcker<br />
sig över <strong>tv</strong>å uppslag i Ex<strong>press</strong>ens extrabilaga<br />
den 1 september inleds <strong>på</strong> följande<br />
sätt: Det var en gång en prins som hette<br />
Charles. Han var, precis som han är än i dag,<br />
Englands tronföljare <strong>och</strong> han var 32 år gammal.<br />
Men hade inte lyckats bli gift. Eller velat<br />
gifta sig. Det bekymrade hans moder drottningen<br />
<strong>och</strong> hans mormor, drottningmodern,<br />
<strong>och</strong> nu började de smida planer <strong>och</strong> se sig om<br />
i kungariket <strong>och</strong> höra sig för med sina väninnor<br />
om de inte hade någon lämplig dotter eller<br />
dotterdotter. Någon som kunde göra prinsen<br />
lycklig <strong>och</strong> förse kungariket med friska, starka<br />
ätteläggar.<br />
I föreliggande studie har alla referenser<br />
klassificerats som direkt eller indirekt<br />
146<br />
hänför till olika stereotypa berättelsestrukturer.<br />
Med ”stereotyp berättelsestruktur”<br />
avses en typ av berättelser som har en<br />
standardiserad, förenklad <strong>och</strong> konstant<br />
struktur vilken internaliserats i en given<br />
kultur eller samhälle. 10 En sådan stereotyp<br />
berättelsestruktur är exempelvis <strong>sagan</strong>,<br />
som kännetecknas av en overklig<br />
eller fantastisk <strong>och</strong> ibland allegoriserande<br />
eller moraliserande handling, där onda<br />
<strong>och</strong> goda krafter mäts mot varandra innan<br />
de goda <strong>på</strong> något sätt segrar. En annan<br />
är den klassiska tragedin där någon<br />
mänsklig <strong>och</strong> ofta djupt psykologisk konflikt<br />
leder från lycka till olycka. En tredje<br />
berättelsestruktur är farsen där otaliga<br />
<strong>och</strong> oändliga förvecklingar till slut reds ut<br />
<strong>på</strong> ett för alla de inblandade gynnsamt<br />
sätt. 11 Vad som framför allt utmärker berättelsestrukturer<br />
som dessa är att de tillhandahåller<br />
mallar för hur en berättelse<br />
ska struktureras <strong>och</strong> för hur den ska förstås<br />
<strong>och</strong> tolkas. Dessutom har de genom<br />
sitt kulturella ursprung <strong>och</strong> förankring en<br />
metaforisk funktion. Det vill säga att begreppen<br />
”saga”, ”drama” <strong>och</strong> ”fars” kan<br />
användas i överförd betydelse <strong>och</strong> uttrycka<br />
en språklig bild.<br />
Metaforer som syftar till olika former av<br />
berättelser förekommer i de granskade<br />
mediernas rapportering. Vanligast är de i<br />
morgontidningarna, där 14 procent av<br />
Tabell 39. Metaforreferenser i rapporteringen<br />
Morgontidningar Kvällstidningar TV totalt Ekot<br />
sagometaforen 25 32 3 1<br />
följetong/såpametaforen 4 4 0 0<br />
filmmetaforen 1 1 0 0<br />
klassiskt drama-metaforen 2 1 0 1<br />
Totalt antal artiklar, inslag 223 393 94 52<br />
Antal artiklar <strong>och</strong> inslag<br />
10 Harper Dictionary of Modern Thought 1977.<br />
11 Nationalencyklopedin, band 16, sid 188.
Change language