slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv

Tabell 38. Värdeladdade ord i rapporteringen
Morgontidningar Kvällstidningar TV totalt Ekot
kännetecknande 18,8 23,7 14,9 5,8
en del 30,4 38,2 48,9 51,9
några få, nästan inga 32,6 22,9 28,7 19,2
inga alls 18,3 15,3 7,4 23,1
Totalt antal artiklar och inslag 100 100 100 100
Procent av antal artiklar och inslag
och den andra ytterpunkten av texter där
få eller nästan inga värdeladdade ord förekommer.
Förekomsten av värdeladdade ord skiljer
sig mellan de granskade medierna,
både med avseende på frekvens och intensitet.
I kvällstidningarna och TVs nyhetsprogram
finns störst andel artiklar
och inslag där de värdeladdade orden
antingen är kännetecknande eller delvis
förekommande. Sammanlagt använder i
nästan två tredjedelar av artiklarna, respektive
inslagen, källor eller journalister
ett dramatiskt och känsloladdat språk där
den personliga uppfattningen blir tydlig.
I morgontidningarna är motsvarande andel
omkring hälften av artiklarna, i Ekot
drygt hälften av alla inslagen.
De värdeladdade orden i morgontidningarna
finns främst i ledare och krönikor,
alltså det som tidigare i denna skrift
kallats åsiktsmaterial och där skribentens
”jag” är den dominerande rösten. I kvällstidningarna
finns de värdeladdade orden
däremot främst i nyhetsartiklarna där de
är nästan dubbelt så vanliga som i åsiktsartiklarna.
Detta innebär att fler artiklar i
kvällstidningarna innehåller subjektiva
och känslosamma uttalanden och att journalistens
egna, eller spelade, känslor är
klart framträdande. Detta är också kvällstidningsjournalistik,
den anspelar på känslor;
den är starkt dramatiserande. Den är
9 Alström,1996:117.
145
detta även i det som ska framstå som
nyhetsmaterial.
Jämfört en liknande studie, där förekomsten
av värdeladdade ord i svenska
tidningars bevakning av ett massmord i
Falun 1994 analyseras, 9 är andelen värdeladdade
ord hög i mediernas rapportering
om prinsessan Dianas död. En anledning
kan vara att händelserna runt Dianas
död utspelades utanför Sverige och inte
hade någon faktisk beröring med svenska
förhållanden. Källkritiken kom därmed i
viss mån att sättas åt sidan. Tidigare i
undersökningen har ett flertal exempel
visat på sensationella och dramatiska uttalanden
som varit källkritiskt mycket
tveksamma eller direkt falska. En annan
anledning är att många känslosamma och
uppseendeväckande uttalanden faktiskt
gjordes i samband med prinsessan Dianas
död och att mediernas urval av källor
gav stort utrymme åt denna typ av uttalanden.
En tredje anledning, vilket också
många exempel visat, är att den skrivande
eller talande reporterns egen röst, dvs
egna subjektiva tolkning av händelserna,
märks i texterna, både i de som är av
åsiktskaraktär och de som är av nyhetskaraktär.
Sammantaget bidrar såväl urval
av källor som journalisternas egna
formuleringar till den relativt höga andelen
värdeladdade ord i de granskade
medierna.