slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
till att bli aktiva aktörer i den våg av kritik, förmedlad av medierna själva, som riktades mot kungafamiljen. Medierna bidrog till att skapa den verklighet som de själva rapporterade om, och som sedan också låg till grund för den bild som gavs av händelseutvecklingen i svenska medier. I vilken utsträckning det var det brittiska folket som krävde en omdaning av monarkin eller om det i själva verket var de brittiska medierna som gjorde detta är en intressant fråga som får besvaras i andra studier. De svenska tidningarna, TV- och radionyheterna målade upp en dramatisk bild av den upprorsstämning som de påstod växte fram i London ett par dagar före begravningen. Begreppet “revolution“ nämndes, och journalisternas kommenta- 142 rer antyder att kungafamiljens anpassning till folkets vilja skulle ha kommit för sent. Lika snabbt som de upproriska stämningarna uppstod i de granskade medierna, lika snabbt, om inte snabbare, försvann de. Kommentarer som vanliga britter gör i svenska medier den 6 september i samband med begravningen tyder på att “upproret“ förvånansvärt raskt blåst förbi. Såvida alltså inte “upproret“ kanske främst fanns i tidningsspalterna och etermediernas sändningar och aldrig egentligen hade någon utbredd folklig motsvarighet. Redan dagen efter begravningen konstaterades i medierna att något visserligen har hänt i relationen mellan kungahuset och folket, men att det snarare är fråga om långsiktiga reformer än plötsliga revolutionerande förändringar.
SAGANS SPRÅK En journalistisk nyhetsrapport är, mycket förenklat, en berättelse om var, när, hur, vem och varför. Den handlar vanligen om människor som har varit med om eller är inblandade i något. När mer abstrakta eller kollektiva skeenden behandlas reduceras för det mesta rapporteringen, om än i varierande grad, till berättelser om människors erfarenheter. Ibland förekommer det bakgrundsbeskrivningar och mer abstrakta uppgifter. Men i grunden kvarstår nyhetsrapporteringens berättelsekaraktär. Nyheterna stöper om sitt källmaterial efter dramaturgiska modeller som i sina grunddrag varit kända sedan antiken och som ger berättelsen struktur samt bland annat förenklar, spetsar till och dramatiserar det som uppmärksammas. Dessa berättelser om händelser och skeenden i en förutsatt objektivt existerande verklighet blir naturligtvis mer eller mindre långt drivna omformningar av vad som faktiskt hänt. Nyhetsrapporteringen består också bland annat av ett mycket begränsat urval av allt som händer och ur detta urval rapporteras endast några aspekter av vilka en del överbetonas. Den låter några av alla tänkbara källor komma till tals. En spridd uppfattning är numera, som nämnts tidigare, att nyhetsrapporter är konstruktioner med föga beröringspunkter till de delar av verkligheten som de uppmärksammar. Även det journalistiska språket, såväl ord som bilder, fjärmar en nyhetsrapport från den objektiva verklighet den avser att skildra. Det journalistiska språket är ett filter som består av ord, uttryck och satskonstruktioner samt också stillbilder i tid- 1 Jfr t ex van Dijk 1988, Fowler 1991, Bell 1994. 2 Svensson1989, jfr Hvitfelt 1989. 3 Strand 1989. 4 Hvitfelt 1989:140-147. 143 ningarna och rörliga bilder i TV, samt olika typer av ljudillustrationer, som exempelvis musik i etermedierna. Det språk som används bildar således en mångdimensionell kod genom vilken producenter och publik kommunicerar. Det journalistiska nyhetsspråket skiljer sig på en rad sätt från språk som används i andra sammanhang. 1 Språkvetaren Jan Svensson har i en undersökning av nyhetsspråk i radio och TV relaterat detta till nyheternas många funktioner – att orientera, att ge sociala referensramar och att i vissa fall fungera som ersättning för genuin kommunikation. 2 Svensson påpekar att denna mångfald av funktioner får konsekvenser för nyheternas språkform. Språket måste trots ett komplicerat innehåll vara lättillgängligt, det måste följa traditioner som mediepubliken vant sig vid, men samtidigt får det inte bli alltför torrt och livlöst. Den språkliga utformningen måste också tilldra sig uppmärksamhet, dvs fånga mediepublikens intresse. Det stora utbudet av medieinnehåll skapar en ”trängsel” som framodlar en språkdräkt som främst syftar till att tilldra sig uppmärksamhet. 3 Nyheterna konkurrerar med varandra bland annat genom ett språk som innehåller en stor mängd mer eller mindre värdeladdade och associationsrika ord, som använda i olika sammanhang lyfter fram detaljer och betonar perspektiv. Dessa ord och utryck är ibland ”semantiska knep” som används under nyhetsprocessen för att spetsa till, dramatisera eller på annat sätt vinkla händelser. 4 Några av de vanligaste ”knepen” är emotionella och konnotationsrika ord samt metaforer.
- Page 92 and 93: Ung kvinna: Det känns som jag vuxi
- Page 94 and 95: Nyhetsgrafik över prinsessan Diana
- Page 96 and 97: Blombukett på prinsessan Dianas ki
- Page 98 and 99: Kvinnor längs kortegeväge. Foto:
- Page 100 and 101: Charles Spencer: Hon talade ständi
- Page 102 and 103: Rapporteringen tog fasta på allt s
- Page 104 and 105: PORTRÄTT AV DIANA Prinsessan Diana
- Page 106 and 107: de Diana, men vad är alternativet?
- Page 108 and 109: hennes person och liv kan lyftas fr
- Page 110 and 111: Paparazzibild på prinsessan Diana
- Page 112 and 113: I mitten på sommaren 1997 blev pri
- Page 114 and 115: där nämns skumraskaffärer i form
- Page 116 and 117: Prinsessan Diana med sönerna Willi
- Page 118 and 119: tas: Allt emedan ingen ifrågasatte
- Page 120 and 121: dömen som fälls om Diana många g
- Page 122 and 123: KÄNDISJOURNALISTIK OCH MEDIERNAS A
- Page 124 and 125: eller …, säger chefredaktören p
- Page 126 and 127: Paparazzi I samband med en del stor
- Page 128 and 129: Tabell 31. Vanligaste omdömen om f
- Page 130 and 131: Tabell 33. Källkategorier som utta
- Page 132 and 133: Uppslag i Expressen 31/8. Paparazzi
- Page 134 and 135: fick en uppmärksamhet som till omf
- Page 136 and 137: Tabell 36. Vanligaste omdömen om k
- Page 138 and 139: klockan 18.30. I Ekot kommenteras t
- Page 140 and 141: arrogant etablissemang med monarkin
- Page 144 and 145: Språkliga känslor Emotionella ord
- Page 146 and 147: Det var en gång en prinsessa... Or
- Page 148 and 149: har att göra med den redaktionella
- Page 150 and 151: ningarna, de tre TV-redaktionerna o
- Page 152 and 153: SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Den britt
- Page 154 and 155: dramatisk upplösning där alla ber
- Page 156 and 157: under början av veckan som följde
- Page 158 and 159: aldrig den egna verksamheten. Själ
- Page 160 and 161: lan olika redaktioner, de dramaturg
- Page 162 and 163: SUMMARY AND CONCLUSIONS The End of
- Page 164 and 165: was responsible. The accident was t
- Page 166 and 167: actually loved the Princess more th
- Page 168 and 169: case; according to them, there are
- Page 170 and 171: A changed media world Why did Princ
- Page 172 and 173: ge-based factual information. The p
- Page 174 and 175: P och Kline G (red): Strategies for
- Page 176 and 177: Wallin, U (1991): Bilden av EG. Ins
- Page 178 and 179: Morgontidningar Kvällstidningar TV
- Page 180 and 181: SPFs SENASTE MEDDELANDEN 140 Bereds
SAGANS SPRÅK<br />
En journalistisk nyhetsrapport är, mycket<br />
förenklat, en berättelse om var, när, hur,<br />
vem <strong>och</strong> varför. Den handlar vanligen om<br />
människor som har varit med om eller är<br />
inblandade i något. När mer abstrakta<br />
eller kollektiva skeenden behandlas reduceras<br />
för det mesta rapporteringen, om<br />
än i varierande grad, till berättelser om<br />
människors erfarenheter. Ibland förekommer<br />
det bakgrundsbeskrivningar <strong>och</strong> mer<br />
abstrakta uppgifter. Men i grunden kvarstår<br />
nyhetsrapporteringens berättelsekaraktär.<br />
Nyheterna stöper om sitt källmaterial<br />
efter dramaturgiska modeller som i sina<br />
grunddrag varit kända sedan antiken <strong>och</strong><br />
som ger berättelsen struktur samt bland<br />
annat förenklar, spetsar till <strong>och</strong> dramatiserar<br />
det som uppmärksammas.<br />
Dessa berättelser om händelser <strong>och</strong> skeenden<br />
i en förutsatt objektivt existerande<br />
verklighet blir naturlig<strong>tv</strong>is mer eller mindre<br />
långt drivna omformningar av vad<br />
som faktiskt hänt. Nyhetsrapporteringen<br />
består också bland annat av ett mycket<br />
begränsat urval av allt som händer <strong>och</strong> ur<br />
detta urval rapporteras endast några aspekter<br />
av vilka en del överbetonas. Den<br />
låter några av alla tänkbara källor komma<br />
till tals. En spridd uppfattning är numera,<br />
som nämnts tidigare, att nyhetsrapporter<br />
är konstruktioner med föga beröringspunkter<br />
till de delar av verkligheten som<br />
de uppmärksammar.<br />
Även det journalistiska språket, såväl ord<br />
som bilder, fjärmar en nyhetsrapport från<br />
den objektiva verklighet den avser att<br />
skildra. Det journalistiska språket är ett<br />
filter som består av ord, uttryck <strong>och</strong> satskonstruktioner<br />
samt också stillbilder i tid-<br />
1 Jfr t ex van Dijk 1988, Fowler 1991, Bell 1994.<br />
2 Svensson1989, jfr Hvitfelt 1989.<br />
3 Strand 1989.<br />
4 Hvitfelt 1989:140-147.<br />
143<br />
ningarna <strong>och</strong> rörliga bilder i TV, samt<br />
olika typer av ljudillustrationer, som exempelvis<br />
musik i etermedierna. Det språk<br />
som används bildar således en mångdimensionell<br />
kod genom vilken producenter<br />
<strong>och</strong> publik kommunicerar.<br />
Det journalistiska nyhetsspråket skiljer<br />
sig <strong>på</strong> en rad sätt från språk som används<br />
i andra sammanhang. 1 Språkvetaren Jan<br />
Svensson har i en undersökning av nyhetsspråk<br />
i <strong>radio</strong> <strong>och</strong> TV relaterat detta till<br />
nyheternas många funktioner – att orientera,<br />
att ge sociala referensramar <strong>och</strong> att i<br />
vissa fall fungera som ersättning för genuin<br />
kommunikation. 2 Svensson <strong>på</strong>pekar att<br />
denna mångfald av funktioner får konsekvenser<br />
för nyheternas språkform. Språket<br />
måste trots ett komplicerat innehåll<br />
vara lättillgängligt, det måste följa traditioner<br />
som mediepubliken vant sig vid, men<br />
samtidigt får det inte bli alltför torrt <strong>och</strong><br />
livlöst. Den språkliga utformningen måste<br />
också tilldra sig uppmärksamhet, dvs fånga<br />
mediepublikens intresse. Det stora utbudet<br />
av medieinnehåll skapar en ”trängsel”<br />
som framodlar en språkdräkt som främst<br />
syftar till att tilldra sig uppmärksamhet. 3<br />
Nyheterna konkurrerar med varandra<br />
bland annat genom ett språk som innehåller<br />
en stor mängd mer eller mindre värdeladdade<br />
<strong>och</strong> associationsrika ord, som använda<br />
i olika sammanhang lyfter fram detaljer<br />
<strong>och</strong> betonar perspektiv. Dessa ord<br />
<strong>och</strong> utryck är ibland ”semantiska knep”<br />
som används under nyhetsprocessen för<br />
att spetsa till, dramatisera eller <strong>på</strong> annat<br />
sätt vinkla händelser. 4 Några av de vanligaste<br />
”knepen” är emotionella <strong>och</strong> konnotationsrika<br />
ord samt metaforer.
Change language