slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Paparazzi<br />
I samband med en del stora nyhetshändelser<br />
har enskilda ord eller uttryck ibland<br />
fått mycket stort genomslag. Sådana<br />
har till exempel varit ”bogvisir” i samband<br />
med Estoniafärjan, ”etnisk rensning”<br />
i samband med konflikterna i tidigare<br />
Jugoslavien, ”time out” då Mona Sahlins<br />
kontokort dominerande nyheterna <strong>och</strong><br />
”fatwa” då Iran fäste en <strong>död</strong>sdom <strong>på</strong> författaren<br />
Salman Rushdie.<br />
Också när det gäller <strong>prinsessan</strong> Dianas<br />
<strong>död</strong> har ett nytt ord fått solitt fotfäste i den<br />
svenska debatten <strong>och</strong> hos mediepubliken,<br />
nämligen det italienska ordet ”paparazzi”.<br />
Paparazzi syftar <strong>på</strong> skvallertidningsjournalister<br />
<strong>och</strong> kändisfotografer. Mest<br />
används det i Aftonbladet, minst i Rapport<br />
<strong>och</strong> Aktuellt. Uttrycket är vanligare i<br />
tidningarna än i etermedierna. I morgontidningarna<br />
sammantaget förekommer<br />
det, relativt sett, i 27 procent av alla artiklar,<br />
i kvällstidningarna i 21 procent. Motsvarande<br />
andel i TV-nyheterna är 14 procent<br />
<strong>och</strong> i Ekot 13 procent.<br />
Begreppet paparazzi var med största<br />
sannolikhet föga bekant för den svenska<br />
mediepubliken före <strong>prinsessan</strong> Dianas<br />
<strong>död</strong>. Att ordet fick ett så stort genomslag<br />
beror säkerligen <strong>på</strong> att man i Storbritannien<br />
<strong>och</strong> Frankrike använder det om fotografer<br />
som huvudsakligen försörjer sig <strong>på</strong><br />
att ta bilder av sk kändisar. Begreppet<br />
följde så att säga med händelsen. I många<br />
länder utanför Skandinavien har skvallertidningar<br />
många köpare <strong>och</strong> således<br />
enligt svenska mått mycket stora upplagor.<br />
Upplagornas storlek medför en efterfrågan<br />
<strong>på</strong> bilder av kända personer i privata<br />
situationer, gärna så privata som<br />
möjligt. Efterfrågan betingar i sin tur<br />
mycket höga honorar för dessa bilder. I de<br />
granskade medierna finns exempelvis<br />
16 Aftonbladet 1/9, Svenska Dagbladet 3/9.<br />
126<br />
uppgifter om att den fotograf som tog de<br />
första suddiga bilderna <strong>på</strong> <strong>prinsessan</strong> <strong>och</strong><br />
Dodi al-Fayed tjänade tre miljoner kronor<br />
<strong>och</strong> att de stora internationella bildbyråerna<br />
får mellan 35 <strong>och</strong> 50 procent av sina<br />
inkomster från kändisfoton. 16 Det finns<br />
därför fotografer som ägnar hela sin arbetstid<br />
åt att följa kändisar <strong>och</strong> vänta ut<br />
ögonblicket för Bilden, den som ger stora<br />
pengar <strong>och</strong> berömmelse. I Sverige är inte<br />
efterfrågan lika stor, tidningarna betalar<br />
inte lika mycket för bilderna <strong>och</strong> fotograferna<br />
kan därför här knappast försörja sig<br />
enbart <strong>på</strong> denna verksamhet.<br />
Begreppet paparazzi kommer ursprungligen<br />
från Federico Fellinis film Det ljuva<br />
livet, där huvudpersonen ständigt följs av<br />
en fotograf vid namn Paparazzo. Efter<br />
filmen fick begreppet så småningom beteckna<br />
en snabbt växande yrkeskår <strong>och</strong><br />
används nu oftast i pluralis, paparazzi. I<br />
Ex<strong>press</strong>en, GT, Svenska Dagbladet, Dagens<br />
Nyheter, Göteborgs-Posten <strong>och</strong> Lunchekot<br />
förklarar man ordets ursprung vid<br />
minst ett tillfälle. I alla de granskade medierna<br />
utom Nyheterna förtydligas dessutom<br />
begreppet, i de flesta redan första<br />
eller andra gången det används. I Nyheterna<br />
förtydligas inte begreppet någon<br />
gång. Inte oväntat används begreppet i de<br />
flesta fall utan förtydligande.<br />
Kameror som jak<strong>tv</strong>apen<br />
I rapporteringen om fotografernas skuld<br />
vid olyckan, samt i de artiklar – bland<br />
dessa många krönikor, ledare, debattartiklar<br />
<strong>och</strong> insändare – som berör kändisjournalistik<br />
mer allmänt är inte det fotograferna<br />
gjort eller inte gjort det centrala.<br />
Snarare handlar rapporteringen om i vilken<br />
utsträckning de handlade fel, om deras<br />
beteende <strong>på</strong> något sätt går att förstå<br />
eller försvara <strong>och</strong> om detta är representa-