slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
slutet på sagan prinsessan dianas död i press, radio och tv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dömen som fälls om Diana många gånger<br />
fler än de negativa. Ett mycket enkelt index<br />
uträknat <strong>på</strong> förhållandet mellan antalet<br />
positiva <strong>och</strong> negativa omdömen som<br />
görs om <strong>prinsessan</strong> Diana i respektive<br />
granskat medium visar tydligt detta.<br />
Mest positiv till <strong>prinsessan</strong> Diana, mätt<br />
<strong>på</strong> detta sätt, är Aktuellt, där inte ett enda<br />
negativt omdöme fällts om henne. I samtliga<br />
av de elva medierna ges dock sammantaget<br />
en överväldigande positiv bild<br />
av <strong>prinsessan</strong> Diana både som privat <strong>och</strong><br />
offentlig person.<br />
Bilden av ett helgon<br />
En intressant fråga är hur verklig bilden<br />
som medierna gav av <strong>prinsessan</strong> Dianas<br />
personliga egenskaper var under den vecka<br />
som följde <strong>på</strong> hennes <strong>död</strong>. Var det över<br />
huvud taget den verkliga eller ”sanna”<br />
Diana som porträtterades eller tillhandahöll<br />
medierna en komprimerad <strong>och</strong> stiliserad<br />
bild av mediepersonen Diana, som<br />
hon med <strong>och</strong> utan egen medverkan dagligen<br />
porträtterats i svenska, brittiska <strong>och</strong><br />
internationella medier under de senaste 17<br />
åren? Liksom berättelsen om hennes <strong>död</strong><br />
var halvfaktisk var säkerligen även berättelsen<br />
om hennes liv <strong>och</strong> person detta.<br />
Den 17 år långa berättelsen om <strong>prinsessan</strong><br />
Diana bildades av en väv av fakta,<br />
överdrifter <strong>och</strong> underdrifter, mer eller<br />
minde långtgående spekulationer samt<br />
rena lögner. Berättelsen om <strong>prinsessan</strong><br />
Dianas liv formades också av att hon till<br />
mycket stor del levde i kontakt med medierna.<br />
Dessa kunde exempelvis provocera<br />
fram handlingar <strong>och</strong> uttalanden som blev<br />
nyheter samtidigt som <strong>prinsessan</strong> <strong>och</strong><br />
hennes rådgivare <strong>på</strong>verkade medierna.<br />
Denna mediebild komprimerades under<br />
veckan efter hennes <strong>död</strong>. Men porträttet<br />
av <strong>prinsessan</strong> Diana blev mer än ett koncentrat;<br />
det blev ett koncentrat som passade<br />
in i den uppkomna situationen. Den<br />
120<br />
oväntade olyckan, relationerna till kungahuset,<br />
begravningen <strong>och</strong> inte minst själva<br />
mediebevakningen förstärkte respektive<br />
försvagade tendenser i det som presenterats<br />
under åren.<br />
Bilden av <strong>prinsessan</strong> Diana skiljde sig<br />
dock något mellan de elva granskade<br />
medierna. Sammantaget var de flesta artiklarna<br />
om <strong>prinsessan</strong> allmänna porträtt<br />
av hennes person <strong>och</strong> hennes liv. I morgontidningarna<br />
var egna journalister <strong>och</strong><br />
krönikörer den vanligaste källan, dvs de<br />
som tillhandahöll uppgifter <strong>och</strong> kommentarer.<br />
Diana porträtterades till stor del i<br />
krönikor <strong>och</strong> ledarartiklar i tidningarna. I<br />
kvällstidningarna, TV-nyheterna <strong>och</strong> Ekot<br />
var Diana själv, eller åtminstone vad som<br />
framställdes vara henne själv, den vanligaste<br />
källan.<br />
De tre kvällstidningarnas bild var generellt<br />
sett mer inriktad <strong>på</strong> Diana som privat<br />
än som offentlig person. Relativt stort utrymme<br />
gavs åt artiklar som handlade om<br />
hennes kärleksliv, först med maken prins<br />
Charles, sedan med vännen Dodi al-Fayed.<br />
Diana beskrevs som en övergiven <strong>och</strong><br />
utnyttjad hustru som dock återfick sin<br />
självkänsla <strong>och</strong> kämpade sig ur ett olyckligt<br />
äktenskap. I Dodi al-Fayed hittade<br />
hon trygghet <strong>och</strong> lycka, trots att han beskrevs<br />
som en playboy <strong>och</strong> kvinnokarl<br />
som var oförmögen att sköta ett arbete,<br />
utan levde <strong>på</strong> sin fars förmögenhet. Den<br />
jämförelsevis familjära benämningen “Diana“<br />
användes i dessa medier lika ofta<br />
som de mer formella “<strong>prinsessan</strong> Diana“<br />
<strong>och</strong> “prinsessa av Wales“ tillsammans.<br />
Det är uppenbart <strong>och</strong> naturligt att kvällstidningarnas<br />
porträtt av <strong>prinsessan</strong> formades<br />
av deras speciella journalistik med<br />
inriktning mot det spektakulära <strong>och</strong> mycket<br />
personliga.<br />
En likartad bild av <strong>prinsessan</strong> Diana<br />
gavs emellertid också i morgontidningarna<br />
<strong>och</strong> delvis också i TV- <strong>och</strong> <strong>radio</strong>nyhe-