Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

8 FÖRFÄRAS EJ
Generaldirektörens förord
Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, bildades 1985 men räknar sina anor från 1953. Då lade
Kommittén för utredning om det psykologiska försvaret, den s.k. Mossbergska utredningen,
fram sitt betänkande ”Psykologiskt försvar”, som låg till grund för riksdagens beslut att följande
år inrätta Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, BN. Det svenska psykologiska försvaret
kan således fira sitt 50-årsjubileum år 2003.
Verksamhetens namn, psykologiskt försvar är visserligen kvar, men innehållet i detta begrepp
har förändrats åtskilligt under halvseklet. När Beredskapsnämnden kom till var dess huvuduppgift
att förbereda en stor beredskapsorganisation för att i krig möjliggöra regeringens och de
centrala myndigheternas kontakter med tidningar och radio och motverka motståndarens psykologiska
krigföring. En forskningsuppgift - att följa opinionen när det gäller försvarsvilja -
hade föreslagits av den Mossbergska utredningen, men skurits ner i den slutliga propositionen.
Några fredstida informationsuppgifter hade BN inte.
Styrelsen för psykologiskt försvar är just nu inne i ett omorganisationsskede. Beredskapsorganisationen
har anpassats efter bl.a. den starkt förändrade hotbilden och regeringskansliets
utökade informationsresurser. I allt väsentligt har den lagts i malpåse. De fredstida informationsuppgifterna
har länge varit mycket viktigare. Verksamhetsdelar som informationsberedskap
och huvuddelen av forskningen fördes under 2002 över till den nya Krisberedskapsmyndigheten,
medan kansliet för Överklagandenämnden för totalförsvaret i början av 2003 integrerades
med SPF. Denna omorganisation, plus det faktum att konturerna av det ”nya” SPF börjar klarna
( se sid 240 – 244), ger ytterligare skäl att stanna upp och summera vad psykförsvaret uträttat
under sitt halvsekel.
Att en myndighet med inriktning också på psykologiskt försvar behövs har kanske mer än
någonsin blivit uppenbart genom de senaste årens internationella utveckling med de omskakande
händelserna den 11 september 2001, samt krigen i Afghanistan och Irak.
Den psykologiska krigföringens metoder används av aktörerna för att skapa fruktan, förändra
olika målgruppers inställning eller inge en känsla av att någon part är oövervinnlig.
Att förstå och förklara detta har varit och är en väsentlig uppgift för det svenska psykologiska