Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
50 FÖRFÄRAS EJ<br />
Ord, ljud <strong>och</strong> bild<br />
Per-Axel Landahl, Beredskapsnämndens mångårige kanslichef, definierade i sin grundläggande<br />
skrift, ”Psykologisk krig<strong>för</strong>ing” (FIN 4/90) begreppet så här:<br />
En verksamhet som bedrivs med ord, ljud <strong>och</strong>/eller bild <strong>för</strong> att påverka det egna eller ett annat lands<br />
<strong>för</strong>hållningssätt <strong>och</strong> agerande i något avseende med säkerhetspolitisk innebörd.<br />
Med en sådan definition utesluts militära operationer, ekonomisk krig<strong>för</strong>ing <strong>och</strong> bombardemang<br />
mot civila mål, även om dessa ”ytterst kan ha samma syfte som den psykologiska krig<strong>för</strong>ingen”.<br />
Landahl utesluter också åtgärder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>leda fiendens underrättelsetjänst, men<br />
menar att det ibland kan vara svårt att dra gränsen mellan diplomatiska aktiviteter <strong>och</strong> psykologisk<br />
krig<strong>för</strong>ing.<br />
Landahl spaltar upp den psykologiska krig<strong>för</strong>ingen i propaganda med underavdelningarna<br />
vit (öppen avsändare), grå (oklar avsändare) <strong>och</strong> svart (falsk avsändare) samt i ryktesspridning<br />
<strong>och</strong> desinformation. Propaganda indelas vidare i två grupper: strategisk med långsiktiga mål<br />
<strong>och</strong> taktisk med avgränsade mål, exempelvis frontpropaganda.<br />
Tio år efter Landahl presenterade Paula Stenström en alternativ <strong>och</strong> betydligt vidare definition,<br />
NATO:s begrepp Psychological Operations, PSYOPS: planerade psykologiska aktiviteter i<br />
fred, kris <strong>och</strong> krig riktade mot fientlig, egen eller neutral publik med syfte att påverka attityder <strong>och</strong><br />
beteende när det gäller att nå politiska <strong>och</strong> militära mål.<br />
När det gällde att bygga upp ett svenskt psykologiskt <strong>för</strong>svar var det viktigt att <strong>för</strong>st definiera<br />
hotet så noggrant som möjligt <strong>och</strong> att pedagogiskt spalta upp det i underavdelningar. En del i<br />
processen var att avgränsa de psykologiska operationerna från andra påverkansmetoder, som<br />
också hade det allmänna syftet att <strong>för</strong>svaga fienden utan vapeninsats. Psykologiska operationer<br />
sammanblandas lätt med vilse<strong>för</strong>ing (deception på engelska), som syftar till att lura fiendens<br />
underrättelsetjänst. Där<strong>för</strong> drogs en gräns mot detta begrepp. Men var trummorna <strong>och</strong> baneren<br />
ljud <strong>och</strong> bild <strong>för</strong> att skrämma svaga själar eller <strong>för</strong>sök att vilse<strong>för</strong>a fiendens ledning?<br />
På 1990-talet var det dags <strong>för</strong> en omvärdering. De psykologiska operationerna under<br />
Gulfkriget nådde framgång till stor del där<strong>för</strong> att de var samordnade med andra typer av militä-
Change language