Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Civilmotstånd <strong>och</strong> Baltikumstöd<br />
Delegationen <strong>för</strong> icke-militärt motstånd tillsattes 1987 av regeringen. Kanske var det meningen<br />
att också tillfredsställa dem, som drömde om ”flower power” som alternativ till ett väpnat militärt<br />
<strong>för</strong>svar. Motståndsdelegationen fick dock en oväntat militant framtoning, då den <strong>för</strong>sökte<br />
kombinera tanken på civilt motstånd med en väpnad motståndsrörelse. Eftersom dessa två<br />
begrepp inte är folkrättsligt <strong>för</strong>enliga lades delegationen ner 1994 <strong>och</strong> dess uppgifter över<strong>för</strong>des<br />
till SPF, som fortsatt studierna om civilt motstånd. Ämnet var dock inget nytt <strong>för</strong> psyk<strong>för</strong>svaret.<br />
Redan 1969 hade BN givit ut en studie om motståndet i Tjeckoslovakien.<br />
Redan året <strong>för</strong>e de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen hade SPF sökt kontakt<br />
med en opinionsforskare i Estland. Från denna <strong>för</strong>sta kontakt utvecklades en biståndsinsats<br />
inom ramen <strong>för</strong> UD:s Baltikumstöd, som omfattade besöksutbyte, forskningsuppdrag, kurser<br />
<strong>och</strong> seminarier, ett seminarium på kärnkraftverket Ignalina, till <strong>och</strong> med en officerskurs i<br />
Estland i ”demokratiskt ledarskap”.<br />
Den stora utmaningen <strong>för</strong> SPF låg just i den <strong>för</strong>ändrade säkerhetspolitiska miljön efter<br />
Sovjetunionens kollaps. BN började som en <strong>beredskap</strong>smyndighet, vars huvuduppgift var att<br />
vid behov sätta en stor krigsorganisation på fötter. Men utan ett konkret säkerhetspolitiskt hot<br />
var det ingen mening att ens öva krigsorganisationen. Hur skulle myndigheten anpassa sig?<br />
Behövdes den över huvud taget?<br />
Genom att från början satsa på de tre benen forskning, informations<strong>beredskap</strong> <strong>och</strong> upplysning<br />
hade SPF byggt upp en solid bas, som ytterligare stärktes genom Estonia-informationen<br />
<strong>och</strong> uppdraget att informera kring civilt motstånd. SPF:s instruktion ändrades i 1996 års <strong>för</strong>svarsbeslut,<br />
så att fredsnyttan framhävdes. Samtidigt gavs möjlighet till personal<strong>för</strong>stärkningar,<br />
så att SPF vid millenieskiftet hade uppåt 20 anställda.<br />
Omorganisation<br />
Under en längre tid hade det diskuterats om det var rätt att just SPF satsade så mycket tid <strong>och</strong><br />
kraft på utbildning <strong>och</strong> rådgivning när det gällde informations<strong>beredskap</strong>. Verksamhetens värde<br />
tvivlade ingen på, frågan gällde vem som egentligen borde hålla i den. Trots det kom det som<br />
Chefredaktör Marita<br />
Ulvskog, Dala-<br />
Demokraten, var ledamot<br />
i SPF:s styrelse<br />
1992-1994. Civilminister<br />
1994-1996. Ord<strong>för</strong>ande<br />
i Demokratiinstitutet.<br />
Foto:<br />
Fredrik Sandberg/Scanpix<br />
FÖRFÄRAS EJ<br />
27
Change language