Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
220 FÖRFÄRAS EJ<br />
Alternativ eller komplement<br />
I den svenska debatten väckte motståndet i Tjeckoslovakien liv i <strong>för</strong>slag om ”alternativa <strong>för</strong>svarsmetoder”.<br />
Civilmotstånd sågs av några som ett alternativ till det svenska militära <strong>för</strong>svaret,<br />
medan de flesta menade att det endast kunde verka som ett komplement. Det senare var också<br />
<strong>för</strong>svarsutskottets mening när det 1971 avslog en motion till riksdagen om aktiva icke-våldsmetoder<br />
”med beteckningen civilt motstånd”. Frågan togs sedan upp av <strong>för</strong>svarsministern i 1972<br />
års <strong>för</strong>svarsproposition, som menade att möjligheterna borde undersökas att använda civilt<br />
motstånd som ett komplement. En brittisk forskare, professor Adam Roberts, anlitades på 70talet<br />
<strong>för</strong> olika studier. De mynnade alla ut i att civilmotstånd inte kunde ersätta det militära<br />
<strong>för</strong>svaret, men väl komplettera detta.<br />
I december 1980 tillsattes Motståndsutredningen under ledning av landshövding Bengt<br />
Gustavsson, som efter tre års studier lade fram betänkandet ”Kompletterande motståndsformer”<br />
(SOU 1984:10).<br />
Utredningen konstaterade att det inte behövdes någon ny organisation <strong>för</strong> civilmotstånd.<br />
Istället borde de befintliga total<strong>för</strong>svarsmyndigheterna få i uppgift att också planera åtgärder<br />
som skulle <strong>för</strong>svåra <strong>för</strong> fienden att behålla sitt grepp över ockuperade områden. Någon defaitism<br />
var det definitivt inte frågan om, menade utredningen: ”målet är alltid befrielse”.<br />
Två år senare beslutade regeringen att tillsätta Delegationen <strong>för</strong> icke-militärt motstånd (även<br />
kallad Motståndsdelegationen, MD). Den verkade från 1987 till 1994.<br />
Delegationen leddes den längsta tiden av Civil<strong>för</strong>svarsstyrelsens <strong>för</strong>re chef generaldirektör<br />
Gunnar Gustafsson <strong>och</strong> innehöll ett brett spektrum av <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> <strong>för</strong>svarsmakten, kyrkan<br />
<strong>och</strong> folkrörelserna. Gunnar Gustafsson avled på sin post <strong>och</strong> efterträddes av vice ord<strong>för</strong>anden,<br />
riksdagsledamoten Gudrun Norberg. Förre ord<strong>för</strong>anden <strong>för</strong> TUN, <strong>för</strong>svarsutskottets kanslichef<br />
Styrbjörn Lindow, deltog i utrednings- <strong>och</strong> uppbyggnadsskedet <strong>och</strong> som ledamot av delegationens<br />
presidium. Uppgiften var att sprida kunskap om icke-militärt motstånd <strong>och</strong> att ge råd <strong>och</strong><br />
rekommendationer till myndigheter <strong>och</strong> enskilda. På 1990-talet fick delegationen en viljestark<br />
sekreterare, den tidigare ord<strong>för</strong>anden <strong>för</strong> frivilliga befälsutbildningsrörelsen, överste Björn<br />
Orward.
Change language