Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Ja, kanske även för dem. Vi ska inte lägga några värderingar på materialet. Vi har en väldigt
öppen inställning till att ta med allt som går, i princip ska ”allt” med.
Till 90 procent är materialet papper i pärmar, som måste digitaliseras. Man kan räkna med
att det kan finnas inemot 100 hyllmeter handlingar. En hyllmeter är ungefär 5000 papper. Det
är mycket! Det hela kompliceras av personuppgiftslagen (PUL), som gör att man inte kan lägga
ut information på Internet hur som helst. I princip måste man även ha upphovsrätt till allt, och
vissa saker kan bli väldigt dyra att köpa loss.
Parallellt med detta arbete ska vi driva den vanliga informationen. Vi får fortfarande telefonfrågor
mellan varven. De dykningar som gjordes av Jutta Rabe och Gregg Bennis Jr. under år
2000 blev rätt omskrivna.
Det finns en del hemligt material, t.ex. videoband, som dykbolagen tagit. Kommer de att finnas
med i banken?
Det är inte så mycket som är hemligt. Men vi måste diskutera vad vi ska lägga ut. Man måste
vara varsam av vördnad för de avlidna, överlevande och anhöriga. Det finns också material i
Estland, Finland och Tyskland som vi inte fått överblick över än.
Då och då har det hävdats att psykförsvaret borde bli ett slags ”sanningsministerium” som skulle säga
sanningen i kontroversiella frågor som Estonia, Palme-mordet och så vidare. Hur långt kan en statlig
myndighet gå utan att riskera att tappa förtroendet?
Man kan göra det till en filosofisk fråga om vad som är sanning. Åtminstone från min horisont
är inte sökandet efter sanning något primärt i det här projektet. Det är däremot ytterst viktigt
att göra material tillgängligt och öppet och att se till att olika åsikter kan komma fram och att
folk kan få svar på sina frågor. Att den svenska myndighetsvärlden har en så öppen syn på
information att det fria ordet kan flöda fritt. Men några ”sanningar” har vi inte förutsättningar
att söka efter.
FÖRFÄRAS EJ
197