Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Det är märkligt, tycker jag, att Estonia-frågan fortfarande är så inflammerad.
Det blev väl bättre när det varit några årsdagar och när det nationella monumentet kom upp.
Men även då tycker jag att politikerna höll sig undan. Riksdagens talman Birgitta Dahl var med
och invigde, men det borde ha varit kungen och statsministern och det borde ha gjorts till en
nationell sorgedag. På något sätt är det hela fortfarande oförlöst.
Jag har också känslan av att man bygger upp informationsbanken bara för att få undan det
hela, inte för att skapa ett nytt sätt för myndigheter och medborgare att kommunicera. Då
hade projektet kunnat bli oerhört spännande.
Jag har en känsla av att psykförsvaret var det viktigaste som jag jobbat med, men att mycket lämnades
ogjort. Delar du den känslan?
Ja, det kan jag hålla med om. Jag tror att ämnet ökar i aktualitet. Tillskapandet av den nya
Krisberedskapsmyndigheten är väl ett exempel på det. Samtidigt tycker jag det är synd att myndigheter
är så trögrörliga och inte kan förnya sig själva utan att man måste slå ihop, lägga ner
och starta nytt. Även SPF borde ha kunnat omformas av egen kraft.
Aktualiteten ökar genom dagens krigföring, genom ny teknik, de osynliga hoten, förtroendefrågorna.
Hur kan medborgarna ha förtroende för staten?
FÖRFÄRAS EJ
193