Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

När en buss i Danmark med passagerare från Norrköping kraschade kunde vi se att kommunen
lagt ut information på kommunens hemsida på Internet. Det är att möta sin målgrupps infobehov
på ett bra sätt. Ett tydligt exempel på att våra utbildningar gör nytta. När jag började
kunde vi räkna upp 5-6 kommuner som skött informationen dåligt. Nu kan vi istället räkna
upp lika många exempel på kommuner som skött det väldigt bra. Men allt är inte vår förtjänst.
1999 blev alla nervösa inför vad som skulle hända vid millenieskiftet och alla kommuner blev
plötsligt angelägna om att uppdatera sin informationsberedskap. Vi red länge på den vågen.
Vilka är era samarbetspartners? Civilbefälhavarna är ju borta nu.
Länsstyrelserna har försvarsdirektörer och beredskapssamordnare, kommunerna beredskapssamordnare.
Sedan 1999 har vi mer och mer vänt oss till kommunernas, landstingens och länsstyrelsernas
informatörer. De har en mycket viktig roll i en kris.
Men alla kommuner har väl inte informatörer?
Nej, det haltar rätt så mycket. Ofta har man en informationsansvarig utsedd, men det kan lika
gärna vara en skolchef, biblioteksföreståndare eller någon annan. Det är bara de stora och
medelstora kommunerna som har råd med informationschefer.
Vad är det för attityd numera när ni kommer?
Vet du vad de säger om oss idag? Å, vad kul att ni kommer! Sedan Göran Bobergs tid har vi ju
varit väldigt angelägna om att behålla den lite ödmjuka stilen, den särskilda SPF-andan. Det
förtroendet ska vi försöka bibehålla på Krisberedskapsmyndigheten.
Vilken typ av scenarier använder ni numera?
Vi har en 17-18 allmänna kommunala scenarier som de får välja emellan. Numera är det är få
Medarbetare på
avdelningen för informationsberedskap
Martin Arkel
Sophie Heine
Henrik Olinder
FÖRFÄRAS EJ
163