Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
154 FÖRFÄRAS EJ<br />
En särskild utredning tittade på erfarenheterna från <strong>beredskap</strong>stiden 1939-45 <strong>och</strong> bestämde att<br />
tidningarnas sidantal skulle skäras ner till en tredjedel av det normala under kris eller krig.<br />
Förändrad tryckteknik, svårigheter med material<strong>för</strong>sörjning <strong>och</strong> inkallelser skulle göra det<br />
omöjligt att behålla fredstida sidantal. Annonsmarknaden skulle också byta skepnad. Intäkterna<br />
från annonser <strong>för</strong> varumärken <strong>och</strong> lyxvaror skulle <strong>för</strong>stås falla bort vid en avspärrning.<br />
Det dåvarande ekonomiska <strong>för</strong>svarets hotbild byggde på omfattande <strong>och</strong> långvarig störning<br />
av den svenska utrikeshandeln. Samtidigt odlades fiktionen att en del viktig import skulle<br />
kunna ersättas med egen kristillverkning.<br />
Tidningarna var numera starkt importberoende. Till exempel köptes trycksvärta, filmer <strong>och</strong><br />
tryckplåtar huvudsakligen från utlandet. Detta skulle lösas genom <strong>beredskap</strong>slagring <strong>och</strong> <strong>för</strong>beredelser<br />
<strong>för</strong> att åter starta den egna tillverkningen.<br />
ÖEF <strong>och</strong> dess efterträdare Överstyrelsen <strong>för</strong> civil <strong>beredskap</strong> (ÖCB) undersökte länge möjligheterna<br />
att tillverka svensk trycksvärta. Försök gjordes i Norrtälje <strong>och</strong> Uppsala att trycka med<br />
egenproducerad kristrycksvärta. Resultatet blev inte så lyckat. Under 1977 utverkade BN i samarbete<br />
med ÖEF ett särskilt statligt anslag om 3,5 miljoner kronor per år som stöd till inhemsk<br />
tillverkning av känsliga produkter som grafisk film. Där det inte gick att ta fram ersättningsprodukter<br />
upprättades centrala lager. De ersattes senare av regionala <strong>beredskap</strong>slager vid olika tidnings<strong>för</strong>etag.<br />
Tidningarna fick göra en särskild personalplanering <strong>för</strong> krig så att nyckelpersoner på redaktioner<br />
<strong>och</strong> tryckerier slapp bli inkallade vid <strong>beredskap</strong>. En arbetsgrupp inom BN utredde frågan<br />
om tidningarnas ekonomi i krig tillsammans med presstödsnämnden. Det beslutades att tidningarna<br />
i krig skulle få en statlig lånegaranti.<br />
När det blev fred skulle tidningarna redovisa inkomster <strong>och</strong> utgifter <strong>och</strong> efter granskning få<br />
behålla mellanskillnaden. Förslaget lades som vilande i regeringskansliet, d.v.s. det skulle aktiveras<br />
<strong>för</strong>st när krigsmolnen hopades.<br />
Inte ens utrymningar <strong>och</strong> bombningar fick stoppa tidningarna. Tidnings<strong>för</strong>etag inom riskzonerna<br />
skulle <strong>för</strong>bereda flyttning till värdofficiner på alternativa tryckorter.<br />
I mitten på 1970-talet fanns <strong>beredskap</strong>splaner <strong>för</strong> 130 tidnings<strong>för</strong>etag, som tryckte 150 olika<br />
utgåvor. Men planeringen gällde inte bara dagspressen. Motsvarande planer fanns <strong>för</strong> 90 olika
Change language