Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

146 FÖRFÄRAS EJ
fick allt fastare konturer, ju längre de kommunala beredskapsövningarna fortsatte.
I räddningsfasen hade etermedierna, främst då den regionala radion, en avgörande roll när
det gällde att snabbt vidarebefordra myndigheternas order och uppmaningar. Det kunde vara
livsviktig operativ information – att rädda liv och egendom. Radion varnade dem som bodde
kring olycksplatsen, hjälpte till att hålla vägar fria för utryckningsfordon, larmade nyckelpersoner
och så vidare. Radions möjligheter till insats borde förberedas genom bra personkontakter
med kommunens räddningstjänst och polis och genom att radion i sitt programval och sin allmänna
framtoning gjorde sig känd hos allmänheten som en pålitlig källa för lokala nyheter.
Under räddningsarbetet borde radion släppas förbi avspärrningar och få arbeta fritt under ansvar.
När räddningsarbetet avslutats föll informationsansvaret på kommunledningen. Då var det
viktigt att en ansvarig person – helst en riktig informationschef – finns till hands för att organisera
och leda informationstjänsten. Vederbörande borde ha en så stark ställning i kommunledningen
så att han/hon kunde bryta sig in till alla sammanträden och få tillgång till all information.
Den informationsansvarige skulle underlätta för massmedierna att arbeta och se till att de
kunde träffa de ledande befattningshavarna när dessa var mogna att träda fram med ett enhetligt
budskap som var samordnat med polis och sjukvård.
I det här stadiet hade massmediernas roll förändrats. När den operativa informationen väl
hade lämnats var de medborgarnas ombud för att granska makthavarna och deras åtgärder.
Missar, oklarheter och klavertramp från myndigheternas sida riskerade att följa dessa under lång
tid framöver. Men det är så det ska vara i en demokrati.
Positiv utvärdering
När övningarna pågått i tre kvarts år skickade SPF ut en enkät till de berörda kommunerna för
att kunna göra en utvärdering. Informationsberedskapsdagar hade då genomförts i 18 kommuner.
Nästan alla som svarade – 94 procent – tyckte att kommunen hade nytta av informationsberedskapsdagen,
vilket väl får räknas som ett högt betyg. Men hur? 17 procent menade att
övningen påvisat sårbarhet eller brister i kommunens planläggning, 16 procent menade att
övningen varit en ”väckarklocka” eller ”tankeställare”, och 13 procent att den kommunala nyttan
legat i att den enskilde fått öva en störningssituation. 10 procent spann på temat att