Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BN:s <strong>och</strong> SPF:s opinionsundersökningar har också innehållit en rad andra frågor som varierat<br />
genom åren. En del har på olika sätt ”stöttat” den centrala <strong>för</strong>svarsviljefrågan – om man ansåg<br />
att vi borde ha ett militärt <strong>för</strong>svar, om värnplikt var en bra <strong>för</strong>beredelse, om värnpliktiga borde<br />
inställa sig på sina mobiliseringsplatser vid mobilisering m.m.<br />
Andra frågor har tagit upp inställningen till statsutgifterna till <strong>för</strong>svaret – om de borde ökas,<br />
bibehållas o<strong>för</strong>ändrade eller minskas. Sveriges möjligheter att framgångsrikt <strong>för</strong>svara sig har<br />
givit samma pessimistiska svar som i Carlssons undersökning 1952 – endast en fjärdedel till en<br />
tredjedel har bedömt dem som ganska eller mycket stora.<br />
Frågor har också rört oron <strong>för</strong> krig, inställningen till USA <strong>och</strong> Sovjetunionen (senare<br />
Ryssland) samt aktuella debattämnen som en eventuell anslutning till NATO eller det säkerhetspolitiska<br />
samarbetet i Europa, vårt deltagande i fredsframtvingande FN-aktioner, värnplikts<strong>för</strong>svar<br />
kontra yrkes<strong>för</strong>svar, om vi ska ansluta oss till den europeiska valutaunionen, om<br />
frivilligrörelserna samt biståndet till Baltikum. En ytterligare kategori frågor har gällt om<br />
Sverige är ett bra eller dåligt land att leva i.<br />
Försök har gjorts från tid till annan att sätta svaren på dessa frågor i relation till varandra.<br />
Forskningschefen Kurt Törnqvist gick så långt att han <strong>för</strong>sökte konstruera ett ”<strong>för</strong>svarsviljeindex”<br />
som utgick från svaren på ett antal frågor om synen på ett militärt <strong>för</strong>svar, viljan till militärt<br />
motstånd <strong>och</strong> så vidare.<br />
Under många år grubblade forskare över den skenbara paradox som låg i att <strong>för</strong>svarsviljan<br />
kunde vara hög men <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> <strong>för</strong>svarets möjligheter låg. Gertie Elsässer menade i sin<br />
doktorsavhandling att det funnits en samvariation under åren mellan <strong>för</strong>svarsvilja <strong>och</strong> tilltro till<br />
våra <strong>för</strong>svarsmöjligheter. Antingen steg eller sjönk de tillsammans. I ”Försvarsvilja, opinionsklimat<br />
<strong>och</strong> massmedier” (SPF Rapport nr 153, 1989) <strong>för</strong>sökte Arni Sverrisson <strong>för</strong>klara variationerna<br />
i <strong>för</strong>svarsviljan mot bakgrund av generella politiska trender, vilka i sin tur var relaterade<br />
till den ekonomiska utvecklingen i landet. Investeringstakten <strong>och</strong> reallöneutvecklingen menade<br />
han var särskilt intressanta i sammanhanget.<br />
Dock har alla <strong>för</strong>sök hämmats av att variationerna i <strong>för</strong>svarsviljan varit så små genom åren<br />
att de inte med någon större säkerhet kan ställas i relation till andra <strong>för</strong>ändringar i opinionen<br />
eller samhället. Den enda påtagliga avvikelsen från den stabila <strong>för</strong>svarsviljan var ungdomarnas<br />
FÖRFÄRAS EJ<br />
131
Change language