Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Grov operationell definition<br />
Denna opinionsundersökning var ett pionjärarbete. Opinionsundersökningar var inte så vanliga<br />
i Sverige på den tiden <strong>och</strong> BN var ensam på sitt område. Den Mossbergska utredningen hade<br />
tänkt sig att BN skulle genom<strong>för</strong>a undersökningar två gånger om året. Så långt ville inte inrikesministern<br />
sträcka sig i den proposition som låg till grund <strong>för</strong> Beredskapsnämndens bildande.<br />
Nu dröjde det till 1956 innan nästa undersökning presenterades.<br />
Forskaren Bo Andersson som senare blev ansedd professor i USA, redovisade då två undersökningar.<br />
Den ena gjordes 1955 på ett representativt urval av hela folket <strong>och</strong> den andra 1956 i<br />
fem kommuner i närheten av Örebro. Andersson diskuterade det källkritiska problemet om det<br />
var möjligt att få fram resultat som sade något väsentligt om begreppen ”motståndsanda <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>svarsvilja”. Han gav själv inget klart svar men redovisade en rad samband mellan åsikter om<br />
<strong>för</strong>svaret <strong>och</strong> andra faktorer, exempelvis att yngre var mer rädda <strong>för</strong> kärnvapen. Precis som<br />
Carlsson <strong>för</strong>utspått visade Andersson att civil<strong>för</strong>svarsutbildade var mindre oroade av atombomber<br />
än de som inte hade fått sådan utbildning. Nästa år visade han att det fanns betydande<br />
skillnader i motståndsviljan under kärnvapenhot mellan de tre socialgrupperna. Medan 71 procent<br />
i socialgrupp I (överklass) tyckte att vi skulle göra motstånd även vid atombombshot tyckte<br />
endast 48 procent detta i socialgrupp III (arbetarklass).<br />
Begreppet <strong>för</strong>svarsvilja användes inte av Carlsson. Men den kom så småningom att bli en<br />
samlande benämning <strong>för</strong> det, som psyk<strong>för</strong>svarets opinionsundersökningar ville mäta.<br />
Forskningschefen Kurt Törnqvist lanserade 1975 följande definition av <strong>för</strong>svarsvilja:<br />
individers åsikt eller vilja att vi såsom kollektiv, samhälle, nation bör eller inte bör använda våra<br />
militära resurser <strong>för</strong> att <strong>för</strong>svara landet vid ett utifrån kommande militärt angrepp eller hot...<br />
Men vad innebär begreppet egentligen? I sin doktorsavhandling ”Försvarsvilja <strong>och</strong> framtidstro”<br />
(SPF Rapport nr 145, 1987) konstaterade Gertie Elsässer att man fått nöja sig med en ”grov<br />
operationell definition”:<br />
FÖRFÄRAS EJ<br />
129
Change language