Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ningarna har hållits levande i ett halvsekel. Inom psykförsvaret har alltid framhållits att opinionsundersökningarna
bör tas med en nypa salt – cum grano salis.
Faktiskt har inte ens Sovjetunionens fall och slutet på det kalla kriget – som innebar en helt
förändrad säkerhetspolitisk situation för Sverige – på något radikalt sätt påverkat opinionssiffrorna.
Varför började man med dessa opinionsundersökningar? Forskningschefen Göran Stütz
anger åtminstone tre skäl: man ville få en uppfattning om befolkningens syn inom de olika frågeområdena,
drömde om att få ett mått som på något sätt åkte upp och ner beroende på spänningen
i världen – ungefär som en boxares gard – och hoppades att undersökningarna skulle tas
som en nationell symbolhandling med innebörden att vi kommer att försvara oss om vi angrips.
Ingen utopisk tanke
Diskussionen kring det psykologiska försvaret kretsar i stor utsträckning kring begreppen ”motståndsvilja”
och ”anda”. En opinionsundersökning kan tjäna planeringsarbetet på detta område endast
under förutsättning att det är möjligt att precisera innebörden av dessa uttryck och anvisa metoder
att observera och till och med mäta de faktorer som gömma sig bakom dem. Med en rimlig avgränsning
av uppgiften är detta ingen utopisk tanke.
Med dessa ord inledde Gösta Carlsson den första undersökningen, som genomfördes januarimars
1952 på den Mossbergska utredningens uppdrag och publicerades i utredningens betänkande.
1099 personer valdes ur mantalslängderna, men endast 850 kunde intervjuas, vilket
innebar ett bortfall på nästan 23 procent.
Ungefär hälften av bortfallet berodde på vägran. De övriga fick fältarbetarna helt enkelt inte
tag på, trots upprepade försök. Fältarbetarna försökte flera gånger att få svar från de som inte
ville svara i första omgången. När de svarade visade det sig att deras uppfattningar inte skilde
sig nämnvärt från de människors som svarade med en gång. Det togs som intäkt på att opinionsforskarna
trots det stora bortfallet var på rätt spår.
Den fråga som blev klassisk hade nr 10 i Carlssons frågeformulär. Den har överlevt till idag
och lyder – med skillnaden att Ni har blivit du: ”Antag att Sverige anfalles. Anser Ni att vi bör
göra väpnat motstånd även om utgången för oss ter sig oviss?” På detta svarade 79 procent av
FÖRFÄRAS EJ
127