Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Försvarsviljan - med en nypa salt<br />
Hösten 2002 ansåg 81 procent av befolkningen att väpnat motstånd bör göras om Sverige angrips<br />
militärt, hösten 1998 var det 76 procent <strong>och</strong> året dess<strong>för</strong>innan 71 procent som ansåg detta...<br />
En gång om året skickade SPF ut ett pressmeddelande som brukade<br />
börja med dessa formuleringar; exemplet är från hösten<br />
2000. Några månader senare kom den fullständiga redovisningen<br />
ut. Opinionsundersökningarna om svenska folkets inställning till<br />
landets <strong>för</strong>svar <strong>och</strong> säkerhetspolitik har ett halvsekel på nacken.<br />
Under många år var dessa riksrepresentativa opinionsundersökningar<br />
psyk<strong>för</strong>svarets ansikte utåt. De kommenterades på ledarplats<br />
<strong>och</strong> togs upp i riksdagens <strong>för</strong>svarsdebatter. Ingen <strong>för</strong>svarsupplysare<br />
kunde gå ut <strong>och</strong> <strong>för</strong>eläsa utan några overheadbilder<br />
som visade svenskarnas höga <strong>för</strong>svarsvilja, så som den avlästes av<br />
Beredskapsnämnden eller SPF.<br />
Den <strong>för</strong>sta opinionsundersökningen ut<strong>för</strong>des 1952 av dåvarande<br />
docenten, senare professor Gösta Carlsson. Någon lika<br />
lång serie av opinionsundersökningar om inställningen till väpnat motstånd finns inte från<br />
något annat land. Men vad är det som egentligen mäts? Var<strong>för</strong> varierar siffrorna från år till år?<br />
Var<strong>för</strong> varierar vissa siffror, men inte andra?<br />
Även dessa frågor är lika gamla som opinionsundersökningarna själva. Den oinvigde kunde<br />
luras av alla procentsatser, decimaler <strong>och</strong> tabeller att tro att <strong>för</strong>svarsviljan var ett objektivt mätbart<br />
begrepp <strong>och</strong> att siffrorna verkligen avspeglade hur svenskarna skulle reagera om landet<br />
angreps. När sedan siffrorna visade variationer - visserligen små - från år till år ville många söka<br />
anledningen i något påtagligt: utrikespolitiska skeenden, landets ekonomiska läge, åtgärder från<br />
myndigheterna eller den aktuella <strong>för</strong>svarsdebatten. Men den som går tillbaka till kommentarerna<br />
till de äldsta undersökningarna kan se att forskarna redan då ställde upp betydande reservationer.<br />
Debatten om vad som mäts, hur det mäts <strong>och</strong> om anledningen till variationerna i mät-<br />
1996 gav SPF ut en<br />
antologi med titeln<br />
Försvarsvilja 2000<br />
(Meddelande nr 139).<br />
13 skribenter fick ge sin<br />
syn på frågor som vad<br />
man menar med<br />
uttrycker <strong>för</strong>svarsvilja,<br />
om det är rätt sak vi<br />
mäter i opinionsundersökningarna<br />
<strong>och</strong><br />
hur <strong>för</strong>svarsviljan kan<br />
komma att påverkas av<br />
<strong>för</strong>ändrade <strong>och</strong> nya<br />
hotbilder, Sveriges<br />
engagemang i “peace<br />
enforcement” osv.<br />
FÖRFÄRAS EJ<br />
125
Change language