Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Information i samband<br />
med miljöskandaler var<br />
ett viktigt ämne <strong>för</strong><br />
SPF:s forskning.<br />
Hallandsåstunneln <strong>för</strong>anledde<br />
fyra studier. En<br />
av dem var Peter<br />
Arvidsons "Åsjäveln<br />
biter tillbaka" (Rapport<br />
nr 175:2) som handlade<br />
om hur lokalbefolkningen<br />
upplevde händelserna<br />
kring tunnelbygget.<br />
114 FÖRFÄRAS EJ<br />
problem med det höga grundvattenståndet i åsen. Entreprenören Skanska <strong>för</strong>sökte täta sprickorna<br />
i tunneln med tätningsmedlet Rhoca Gil. Men när fiskar dött, kossor tappat balansen <strong>och</strong><br />
människor börjat besväras blev det klart att grundvattnet <strong>för</strong>giftats av tätningsmedlet <strong>och</strong> att en<br />
del av Bjärehalvöns vattentäkter blivit obrukbara. Lokalbefolkningens vrede riktades mot<br />
Banverket <strong>och</strong> Skanska som var ansvariga <strong>för</strong> tunnelbygget, men också i viss mån mot Båstad<br />
kommun som h<strong>ej</strong>at på bygget <strong>och</strong> bytt sida <strong>för</strong>st när <strong>för</strong>giftningen blev känd.<br />
SPF:s undersökning av bl.a. krishantering <strong>och</strong> kriskommunikation gjordes av forskare från<br />
universitet i Lund <strong>och</strong> i samverkan med Överstyrelsen <strong>för</strong> civil <strong>beredskap</strong> (ÖCB) <strong>och</strong> regeringens<br />
Tunnelkommission. Helena Sandberg <strong>och</strong> Åsa Thelander intervjuade 16 strategiskt valda<br />
Bjärebor om deras reaktioner <strong>och</strong> upplevelser – som omväxling mot psyk<strong>för</strong>svarets vanligare<br />
kvantitativa metod – medan Peter Arvidson ut<strong>för</strong>de en traditionell enkätundersökning av ett<br />
urval Bjärebors reaktioner. Lars Palm intervjuade 19 personer <strong>för</strong> att se hur huvudaktörerna –<br />
kommunen, Banverket <strong>och</strong> Skanska – kommunicerade med varandra, medierna, allmänheten<br />
<strong>och</strong> lokala miljö<strong>för</strong>eningar. Peter Dahlgren, Gunilla Carlsson <strong>och</strong> Lars Uhlin studerade mediernas<br />
bevakning (Rapport nr 175: 1-4, 1998).<br />
Inte helt oväntat visade det sig att de människor som personligen drabbats var mer kritiska<br />
mot myndigheterna än de som såg det hela från avstånd. De drabbade var arga också på kommunen,<br />
som i både lokala <strong>och</strong> rikstäckande medier framställdes som en liten hjälte som kämpade<br />
mot bovarna Banverket <strong>och</strong> Skanska. Kommunen hade i själva verket en mycket svår sits.<br />
Den skulle <strong>för</strong>stås <strong>för</strong>eträda lokalbefolkningen, men fick inte agera så att turister skrämdes bort<br />
eller konsumenter blev rädda <strong>för</strong> att äta Bjärepotatis. Medierna upplevdes som informativa<br />
både när de hjälpte myndigheterna att få ut viktig information i samband med giftlarmet <strong>och</strong><br />
senare, när de bytt roll <strong>och</strong> granskade aktörernas agerande.<br />
Kommunen distanserade sig från Banverket <strong>och</strong> Skanska genom en dramatisk polisanmälan<br />
mot sina tidigare samarbetspartners. Banverket <strong>och</strong> Skanska gjorde det enda vettiga, de tog på<br />
sig skulden <strong>för</strong> det inträffade <strong>och</strong> lovade att ersätta dem som lidit skador. Efteråt kunde de skylla<br />
på varandra eller på att den franske tillverkaren av tätningsmedlet inte talat om hur giftigt<br />
det var.
Change language