Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Lokalradion är i centrum också i två studier från 1990-talet: ”Ammoniakolyckan i Kävlinge” av
Gunilla Jarlbro, Helena Sandberg och Lars Palm (Meddelande nr 142, 1997) och ”Snökaoset
runt Gävle” av Lowe Hedman (Meddelande nr 151, 1999). Den 22 april 1996 evakuerades
9000 människor i skånska Kävlinge när några urspårade tankvagnar lastade med ammoniak
sprungit läck. Även här fick Radio Malmöhus stor betydelse i den lokala nyhetsförmedlingen.
Radioreportrarna fick som enda journalister sända direkt från olycksplatsen. Snökaoset inträffade
i december 1998 och den lokala P4-kanalen visade sig också här ha en central roll i ett samhälle
som utsätts för störningar. Studien uppehöll sig bland annat vid rollfördelningen mell-an
lokalradion och den kommunala upplysningscentralen.
Den osynliga faran
När härdsmältan inträffade i Tjernobyl den 26 april 1986 var Roland Nordlund chef för Radio
Uppland. Han hade varit med om att organisera beredskapen på stationen för extraordinära
händelser. Den första indikationen på att något hänt var ett larm om ovanligt hög radioaktivitet
kring det svenska kärnkraftverket i Forsmark.
I början redovisade lokalradion - som andra massmedier – både myndigheternas otydliga
information och larmen från lokala forskare och överlämnade till lyssnarna att själva avgöra
vilka de skulle tro på. Radio Uppland avstod dock från att vidarebefordra vissa uppgifter om att
personer med professionell kunskap om radioaktivitet var färdiga att fly Uppsala. En vanlig
fråga till radiochefen från konfunderade lyssnare – som hade uppmanats att skölja salladen
extra mycket – lydde: men hur gör du själv?
Strax efteråt tillträdde Nordlund tjänsten som forskningschef vid SPF, där han kom att leda
psykförsvarets stora forskningssatsning kring Tjernobyl-katastrofen. Sammanlagt publicerades
åtta rapporter som från olika aspekter tog upp informationsproblematiken kring nedfallet i
Sverige. Det breda anslaget blev stilbildande för många framtida forskningsprojekt, t.ex. projekten
kring Gulf-kriget 1991, Estonia-katastrofen 1994 och tunnelbygget genom Hallandsåsen
1997. Det unika med det radioaktiva nedfallet var att det saknade form, smak och lukt. Ingen
kunde med säkerhet säga hur farligt det egentligen var. Varken mätmetoder eller beredskapsplaner
var anpassade för något sådant.
FÖRFÄRAS EJ
111