Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
106 FÖRFÄRAS EJ<br />
politiska anknytning, den allmänna attityden hos journalistkåren, strömningar i tiden <strong>och</strong><br />
mycket annat kunde påverka nyhetsurvalet. Nyheter som handlade om politik, ekonomi, brott<br />
eller olyckor hade större chans än andra att uppmärksammas <strong>och</strong> hamna på <strong>för</strong>sta sidan.<br />
Flera studier gjordes kring uppmärksammade händelser. Nyhets<strong>för</strong>medlingen kring månskottet<br />
med Apollo 13 den 13 april 1970 som höll på att sluta i katastrof, studerades av dåvarande<br />
docent Karl-Erik Rosengren som jäm<strong>för</strong>de med nästa lyckade månlandning. Hvitfelt studerade<br />
rapporteringen av difterismittan i Göteborg 1984 <strong>och</strong> kom till slutsatsen att tidningarna <strong>för</strong>medlat<br />
en delvis <strong>för</strong>vrängd <strong>och</strong> överdriven hotbild.<br />
SPF har fortsatt att studera massmediernas nyhetsvärdering <strong>och</strong> arbetssätt i samband med<br />
händelser <strong>och</strong> <strong>för</strong>eteelser som ägnats stor uppmärksamhet i medierna som morden i Falun 1996<br />
<strong>och</strong> nynazismen på 1990-talet. Tillsammans med Marina Ghersetti belyste professor Håkan<br />
Hvitfelt den övedrivna mediebevakningen i samband med prinsessan Dianas död <strong>och</strong> begravning<br />
(”Slutet på sagan”, Rapport nr 178, 2000). Visade den nya mönster i nyhets<strong>för</strong>medlingen?<br />
Mycket tydde på att medierna själva var med om att blåsa upp en sorg <strong>och</strong> upprördhet som de<br />
sedan kunde frossa i.<br />
Psykologisk krig<strong>för</strong>ing<br />
En rad studier, referat <strong>och</strong> översättningar har genom åren ägnats olika aspekter som har att göra<br />
med psykologisk krig<strong>för</strong>ing, inte minst <strong>för</strong> att samla erfarenheter <strong>för</strong> psyk<strong>för</strong>svarets övningar.<br />
Redan 1954 <strong>för</strong>eslog BN:s forskningssekreterare Sten Henrysson att nämnden borde studera<br />
utländsk propaganda <strong>och</strong> dess eventuella verkan på svensk opinion. Men det dröjde till slutet<br />
av 1960-talet innan ett större projekt startades. Då erbjöd styrelseledamoten Jörgen Westerståhl<br />
BN att samarbeta med Göteborgs universitet <strong>för</strong> att följa <strong>och</strong> analysera radiosändningar på<br />
svenska från andra länder. Projektet kallades PROPAN (propagandaanalys) <strong>och</strong> blev psyk<strong>för</strong>svarets<br />
mest långlivade <strong>och</strong> avvecklades <strong>för</strong>st på 1990-talet. Under professor Westerståhl ansvarade<br />
universitetslektor Rutger Lindahl <strong>och</strong> forskningsassistent Claes Lundgren <strong>för</strong> projektet.<br />
PROPAN resulterade i flera publikationer. I sin doktorsavhandling, ”Internationell radiokommunikation,<br />
en fallstudie på Sverige” (1974) konstaterade Lindahl att 14 utländska sändare,<br />
varav nio statliga, sände på svenska i sammanlagt mer än 70 timmar per vecka. Fem av de
Change language