Förfäras ej.pdf - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Melén en undersökning av tidningsläsarnas politiska preferenser. Visserligen var 80 procent av
Arbetets läsare socialdemokrater. Men bara 3 procent av centerpartistiska Skånska Dagbladets
läsare sympatiserade med centerpartiet, vilket förstås kunde förklaras med att studien gjordes i
Malmö under en tid när centerpartiet inte var etablerat i storstäderna. Av konservativa
Sydsvenska Dagbladets läsare var lika många (cirka 38 procent) socialdemokrater som högersympatisörer,
medan 12 procent stödde folkpartiet. Dessa rön gick emot den dåvarande gängse
föreställningen om ledarsidans opinionsbildande effekt.
Tvåstegshypotesen, som lanserats av amerikanen Paul Lazarsfeld, föranledde flera BN-studier,
bland annat av Bo Andersson, Ola Melén och Thor Nordström, vilka en tid var forskare vid
nämnden. Lazarsfeld menade att opinionsbildning sker i två steg, där opinionsledarnas eller
innovatörens åsikter förs till massorna av opinionsförmedlare.
I Sverige ansåg BN:s forskare att de hittade ledare och förmedlare i kretsarna kring politiska,
fackliga och ideella organisationer. Intervjuundersökningar i Västerås, Kolsva och kring
Kvarntorp gav stöd för teorin att informella kommunikationsvägar spelade en viktig roll vid
opinionsbildning. Flera ledarskribenter tyckte sig här hitta en förklaring till varför valet av tidning
inte alltid hade samband med läsarnas politiska sympatier.
Makten över medierna
Vem bestämmer vad som ska stå i tidningen? Vem har makt över medierna? Stig Thorén, också
forskare vid BN under någon tid, beskrev 1966 hur strömmen av utrikestelegram kom in till
tidningen och hur den sedan behandlades, så att vissa slag av nyheter och nyheter från vissa
länder slogs upp medan andra förtegs eller fick mindre plats. Det gällde inte minst rapporteringen
från Vietnamkriget. Där gynnades USA och Sydvietnam, vilket också konstaterades i en
senare studie av forskaren Peeter-Jaan Kask.
Det ledde till den så kallade gatekeeper-funktionen, som ägnades flera studier. Pressens portvakter
var de journalister som redigerade inkommande material, silade bort ”tråkiga” och flaggade
upp ”intressanta” nyheter. Håkan Hvitfelt, då lektor vid journalisthögskolan i Göteborg,
beskrev senare i ”På första sidan. En studie i nyhetsvärdering” (Rapport nr 131, 1985) hur sammansatt
problemet med en gatekeeper kunde vara på en svensk tidning. Tidningens ägare och
FÖRFÄRAS EJ
105