heljered, gestaltningsprogram. - Mölndal

21
HELJERED, GESTALTNINGSPROGRAM.
KÅLLERED, MÖLNDALS KOMMUN
Byggherrar: - Kålleredsfastigheter c/o HSB Produktion,
- HSB Mölndal
- Mölndalsbostäder
- NCC boende
CANDELA ARKITEKTER OCH GF KONSULT NOVEMBER-03

FÖRORD
Detta gestaltningsprogram har utarbetats i en arbetsgrupp med representanter från
HSB Produktion, HSB Mölndal, Mölndalsbostäder, NCC Boende, Stadsarkitektkontoret i
Mölndals kommun, GF Konsult och Candela Arkitekter.
Gestaltningsprogrammet för Heljered är ett komplement till detaljplanerna och syftar till att
påverka och inspirera byggherrarna till att detta bostadsområdet skall uppnå den gemnsamma
målsättningen för utformningen.
Vid erfarenhetsåterföring i arbetet med projektering och genomförande under de närmaste åren
kan detta gestaltningsprogram kompletteras och revideras. (Redovisningen är utarbetad i ett
layout-program)
22
Konsulter vid utformningen av gestalningsprogrammet har varit:
Landskapsarkitekt Cris Delisle, GF Konsult och
Arkitekt Ingemar Mattsson, Candela Arkitekter.
Ansvarig i arbetsgruppen är: Ingrid Sjöberg, VD HSB Mölndal.
INNEHÅLLSGFÖRTECKNING: sid
Planförutsättningar 1
Målsättningar 2
Delområden 3
Gestaltningsprogram för hela Heljered 4
Gestaltningsprogram för Heljered Byväg 6
Gestaltningsprogram för Heljereds Backar 8
Gestaltningsprogram för Heljereds Ängar 10
Gestaltningsprogram för Landmärken 12
Bilaga B. Bostäder och förskola 15
Bilaga H. Hus och fasadutformning 17
Bilaga K. Kulörer på byggnader 18
Bilaga M. Markutformning på tomtmark 21
Bilaga P. Park- och vattenstråk 25
Bilaga V. Vägutformning och vägskyltar 30
Bilaga U.Utomhusbelysning 35
Bilaga HP. Hedbäckens parkstråk. 38

HELJERED, GESTALTNINGSPROGRAM.
1
PLANFÖRUTSÄTTNINGAR:
Heljered är beläget i Kållered, Mölndals kommun, ca 6 km från Mölndals centrum och ca 14 km från
Göteborgs centrum. Området ligger väster om Ekenleden mittemot IKEA och Ekens Center.
Heljereds bostads- och verksamhetsområde är beläget mellan Sandsjöbackas naturreservat i söder och
Hedbäckens vattensystem i norr. I öster gränsar området till Ekenleden och i väster till öppna markområden.
Byggherrar: - Kålleredsfastigheter c/o HSB Produktion, HSB Mölnda, Mölndalsbostäder,
NCC boende, Enskilda fastighetsägare och Mölndals kommun, allmänna vägar mm.
Karta över Heljereds läge i Kållered.
PLANARBETE:
Program för detaljplaner i Heljered bygger vidare på idéer från parallella uppdrag om bostadsområdet under
hösten 1999.
Detta gestaltningsprogram skall tillhöra planhandlingarna. Det skall ge vägledning där utformning av gator,
parkmark, tomter och byggnader inte regleras genom bestämmelser i detaljplanen eller lagen. Det förtydligar
detaljplanens intentioner och utgör program för kommande projekterings- och granskningsinsatser.
Programmet är också ett verktyg för kontroll och uppföljning.
Programmet vänder sig till:
- Kommunens politiker och tjänstemän som beslutar om detaljplaner och bygglov.
- Remissinstanser i planarbetet
- Exploatörer, byggherrar och deras konsulter och byggare.
- Brukare, såväl de som finns i området i dag och de som kommer att flytta dit.
- De som förvaltar och sköter området

MÅLSÄTTNINGAR:
Till grund för planarbetet ligger idéer om att forma ett småskaligt modernt samhälle med egen karaktär - i
samverkan med naturen och befintlig lantlig bebyggelse. - ”EN MODERN BY.”
Topografiska förhållanden med mark som sluttar mot norr och svåra grundförhållanden nere i dalen kräver
en omsorgsfull anpassning av bostäderna till solförhållanden och terrängen – inom ramen för en rimlig
kostnadsnivå.
2
I områdesplanen för Heljered är bostäder och verksamheter mjukt grupperade i det ursprungliga
jordbrukslandskapet. Bostäderna i de inre delarna har nära till parkstråk och i de yttre delarna gränsar
bostäderna till naturmark.
Befintliga hus och gårdar samverkar med nya hus till en ”luftig bebyggelse”, som släpper fram solen mellan
husen – vilket är viktigt framförallt under vinterhalvåret.
Parkstråken i nord-sydlig riktning binder samman Sandsjöbackareservatet med Hedbäckens vattenområde.
Dessa stråk innehåller öppna gräsytor och lekytor med inslag av träd- och buskvegetation, bäckar och
dammar, gärdsgårdar mm.
Utformningen av byggnader och mark inom området kräver ett gestaltningsprogram för att uppnå målet att
Heljered skall upplevas som ett bostadsområde med egen karaktär och som en harmonisk och inspirerande
boendemiljö.
Detta program ger möjlighet till att styra utformningen av byggnader och yttre miljö mot en helhet. Området
innehåller ”modern bebyggelse” som samverkar runt det centrala stråket Heljereds Byväg, där den gamla
bykänslern skall skapas.
Gestaltningsprogrammet är indelat i tre nivåer med bilagor för olika ämnesområden:
- Gestaltningsprogram för hela Heljered.
- Gestaltningsprogram för respektive delområde.
- Gestaltningsprogram för ett antal ”landmärken” (orienteringspunkter).
Gestaltningsprogrammet beskriver utformningskrav, rekommendationer och ekologiska krav, som skall
medverka till att Heljered kan uppnå målet att bli ett framsynt bostadsområde.
Flygbild över Heljered sett från söder.

DELOMRÅDEN: (Indelning med namn)
Heljered har stor variation beträffande topografi, markområden, befintlig bebyggelse, ägoförhållanden,
vegetation, vattendrag och solförhållanden.
Genom att urskilja naturliga gränser i landskapet kan man definiera delområden, som kan ges en
karaktäristisk utformning - inom ramen för den gemensamma utformningen för hela Heljered.
3
Plankarta över Heljeredsområdet med delområden.
Heljereds indelning i delområden:
- “Heljereds Höjder” med friliggande villabebyggelse i 1 - 1 1⁄2 våning / alternativt 1 våning
+ souterrängvåning i bergs- och skogsterräng nära Sandsjöbackareservatet. Området innehåller
befintliga utspridda fritidshus och åretrunt-hus, som kommer att kompletteras med nya styckebyggda
villor på friköpta tomter. I området ingår den södra delen av Etapp 1 med friliggande grupphus i
2 våningar i den östra sluttningen (HSB).
- “Heljereds Hagar” Mellersta området av Etapp 1 med parhus och kedjehus i 1 – 2 våningar i den
östra plana delen nära Ekens Center (HSB).
- “Heljereds Byväg” med ursprungliga gårdar och bostäder längs Byvägen, som skall kompletteras
med nya varierade villor i 1 1⁄2 våning (med ”förhöjt väggliv”). En förskola i 1 – 2 våningar
lokaliseras i östra delen intill verksamhetsområdet.
- ”Heljereds Backar” det centrala området med nya kedjehus och friliggande hus i 1- 2
våningar samt 2 vånings flerbostadshus och parkstråk i sluttningen mellan Byvägen och den nya
Heljeredsvägen.
- ”Heljereds Ängar”Det norra området med nya flerbostadshus i 2 – 3 våningar och parkstråk på de
öppna låglänta ängarna intill Hedbäckens vattensystem.
- “Heljereds Östra …” Verksamhetsområde med kontor och arbetsplatser i parkmiljö
intill Ekens centrum.

4
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HELA HELJERED:
Områdets helehetsintryck skapas av gemensamma utformningsprinciper
för alla delområden.
1. Byggnader: Områdets grundprincip är att byggnader skall vara
friliggande – eller kedjehus. (parhus i Etapp1) Detta ger möjlighet
att släppa fram natur och sol mellan byggnaderna. Småhus i 1 – 2 våningar
samt flerbostadshus i 2 – 3 våningar med ett trapphus. - ej loftgång.
Förskola bör delas in i mindre byggnader med interna samband. Se Bilaga B.
2. Mark: Vägar och byggnader skall ges en god anpassning till
terrängen så att landskapets ursprungliga karaktär bibehålls.
Utformning med lokalt omhändertagande av dagvatten och begränsad
uppfyllningar på marken - för att undvika sättningar. Se Bilaga M.
3. Fasader: För att området skall få en tidstypisk/ modern utformning
föreslås släta puts- och träfasader inom området - med undantag
av Byvägen, som utformas med profilerade träfasader (Locklistpanel).
Fasadkulörer knyts till respektive delområde. (”Heljereds Höjder” bör
inordnas i dessa målsättningar.) Se Bilaga H.
Locklist träpanel Puts/trä Slät träpanel
4. Tak: ”Lätta ”sadeltak (ej valmade), taklutningar mellan 8 - 18 grader
samt Heljereds Byväg och H:s Höjder mellan 22-38 grader. Ur harmoni- och
solsynpunkt skall som regel skall taknock vara parallell med lokalväg / gångväg.
Som undantag kan hus utformas med gavel mot vägen. Kulörer på tak knyts till
delområden. Takfot med synliga taktassar och lätt konstruktion.
Takuppbyggnader med huvar skall ha ”skorstenskaraktär” med vertikal
utformning. Se Bilaga B.
Friliggande hus/
Kedjehus
Tak Parallellt med lokalväg i Gerrebacka skog, Göteborg Exempel på ”Skorsten”

5. Fönster: Fönster/glasytor utformas som ”hål i fasad” med
hela lufter – ej fönster med spröjsindelning. Överkant fönster
min. 2,2 m över golv - för att släppa in mycket dagsljus. Se Bilaga B.
6. Entréer: Entrédörrar och partier ges en karaktäristisk och induviduell
utformning och orienteras mot vägar och gångvägar – för social kontakt
och övervakning.
7. Kompl. Sopkärl/ miljöhus inordnas med övriga byggnader.
8. Bilplats: Småhusens bilplats lokaliseras till tomten. Flerbostadshusen
har bilplats på parkeringsgård nära bostaden. Se Bilaga M.
9. Tomtmark: Häckar avgränsar tomter mot vägar och parkmark i
Heljereds Backar och mera allmänt i H:s Ängar. Murar/ staket av trä
byggs längs H:s Byväg och i H:s Höjder. Grindar i öppningar mot vägar.
Soliga uteplatser på mark eller balkong till varje bostad. Se Bilaga M.
5
Bostad med höga fönster, ök=2,2 m.
10. Vägar: Allmänna bilvägar och gångvägar utformas med Karaktäristiska entréer.
gatusektioner enligt detaljplanen. Lokala vägar och gångvägar samordnas
inom delområden. Gatuskyltar och orienteringsskyltar samordnas inom
hela hela Heljered. Se Bilaga V.
11. Belysning: Utomhusbelysning på allm. vägar enligt kommunens krav.
Inom samtliga delområden samordnas val av armatur. Se Bilaga U.
12 Parkstråk: Samtliga delområden innehåller parkstråk- öppna för
allmän gångtrafik. Utformningsprinciper för vatten i bäckar och dammar,
gräsytor, bollplaner mm utformas enligt beskrivning. Se Bilaga P.
Parkstråk i bostadsområden
13 Ekologi: Lokalt omhändertagande av dagvatten uppnås genom
markbeläggning, bäckar, och öppna vattenytor. Buskar och träd väljes
som följer områdets naturliga växt- och djurliv. Byggherrar väljer miljöprofil för
respektive område. Fjärrvärmekulvert finns i Ekenleden med möjlighet till
anslutning av Heljeredsområdet. Se Bilga P.

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR ”HELJEREDS BYVÄG”:
1. Byggnader: Befi ntliga gårdar och småhus kompletteras med
friliggande villor i 1 våning + våning med ”förhöjt väggliv”(1,5 m).
Varierade storlekar på husen och gärna individuella formspråk Se Bilaga B.
Bygatan kompletteras med friliggande villor
2. Mark: Bostadsvånings golv byggs min. 0.2 m över angränsande
gata och med ett avstånd till gata som medger insynskyddande
plantering. Stödmurar av natursten, betong eller murblock byggs
på gatusidan för att ta upp nivåskillnader. På trädgårdssidan kan
slänter byggas. Se Bilaga M.
3.Fasader: Fasadmaterial av typ ”profi lerad” träpanel,
(Locklistpanel). Fasadkulörer: Mellan- eller mörka kulörer i ”rött”,
”grått” och ”grönt”. Burspråk kan ge speciell karaktär åt husen
längs vägen. Se Bilaga H.
4. Tak: Taklutningar: 22 - 38 grader. Taknock parallellt med Fasader med locklistpanel
Byvägen eller korsande väg. Takmaterial av takpannor, gärna
lertegel med ”lätt” takfot. Takkulörer: Grått och rött.
Takfot ca 0,4- 0,7 m på långsida och 0.2 -0,4 m på gavel.
Takhuvar utformas med ”skorstenskaraktär”.
Övervåning kan byggas med takkupor på långsidor. Se Bilaga B.
5. Fönster: Fönster utformas som ”hål i fasad” - utan utvändiga
fönstersmygar. Burspråk har mera fönster. Fönsteromfattningar
målas i avvikande/ alternativt i fasadkulör.
Kulörer: Karm båge och bleck i valfri kulör. Se Bilaga B och K.
6. Entrédörrar: Entrédörrar orienteras mot Byvägen. Entrépartier
markeras i form och färg.
7. Kompl: Plats för sopkärl byggs samman med hus/garage.
Brevlådor med individuell utformning.
6
Entrédörrar vänder sig mot Bygatan

8. Bilplats: Bilplats lokaliseras till varje bostad/tomt. Carport/ garage
placeras 6 m från vägen för att ge öppenhet mellan bostad och väg.
Fasad- och takmaterial samordnas med respektive hus. Bilplats med
markbeläggning av grus eller Asfalt/ betongplattor. Se Bilaga M.
stenmurar mot vägen. Staket/häckar i övriga tomtgränser.
Grindar i öppningar mot Byvägen. Se Bilaga B, P, M.
Bilplats på tomten framför garage
9. Tomtmark: Stenmurar / staket längs vägen. Staket/häckar i övriga
tomtgränser. Grindar i öppningar mot Byvägen med tanke på barnsäkerheten.
Se Bilaga M.
10. Lokalväg: Byvägen skall asfalteras i full bredd.
I anslutningspunkt mot annan gata skall tre rader plattor med
förhöjning markera övergången mellan olika trafikmiljö. Mellan
vägkorsningar kan förhöjningar/farthinder byggas. Se Bilaga V.
Bygatans utformning för gående och trafik.
11. Belysning: Belysning skall ge egen karaktär åt Byvägen och dess
platser. Se Bilaga U.
12. Parkstråk: Öppna parkstråk i Heljereds Backar ansluter till
Byvägen med gångvägar som leder till Heljerds Ängar. Små
torg/ lekplatser anläggs i östra och västra delen av Byvägen.
Ytbeläggning av grus. Se Bilaga P.
13. Ekologi: Respektive byggherre kompletterar det gemensamma
miljöprogrammet med egen miljöprofil.
7
Parkstråk ansluter till Bygatan

8
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR ”HELJEREDS BACKAR”:
1. Byggnader: Friliggande hus - och kedjehus i 1 –2 våningar
med möjlighet till sammanbyggda garage/carport i tomtgräns.
Flerbostadshus i västra delen med gemensamma parkeringsgårdar.
Frilggande hus/ alternativt kedjehus
2. Mark: Bostadsvånings golv byggs min. 0.2 m över väg och
med ett avstånd till gata som medger insynskyddande plantering.
Stödmurar av natursten/ betong/ murblock byggs på gatusidan för
att ta upp olika nivåskillnader- på trädgårdssidan med slänter. Se Bilaga M.
3. Fasader: Material av puts och trä- i valfria kombinationer. Träpaneler
med ”slät” karaktär ( spontad panel eller panelbrädor med smal springa).
Ljusa fasadkulörer: i ”beige” och ”varmgrått”. Se Bilaga H och K
Friliggande hus /alt kedjehus
Putsad fasad Slät träfasad
Putsade radhus vid Korsåsgatan,
4. Tak: Taklutningar med 8 – 18 graders lutning. Takmaterial av falsad Gbg.
plåt eller betongpannor/ korr. cementb. skivor. Takkulörer: Grå
mörkgrå kulörer. Taksprång: Långsida: 0,4 –0,7 m, gavel: 0.2 –0,4 m.
Frånluften samordnas till en takhuv per hus och utformas med
”skorstenskaraktär” och en höjd över takytan på 1,0 – 1,5 m. Se Bilaga B.
5. Fönster: Fönster och glaspartier utformas med små - eller inga
fönstersmygar utvändigt. Fönsteromfattningar målas i fasadkulör.
Kulörer: Fönster + bleck i valfri kulör.
6. Entrédörrar: Huvudentré orienteras mot lokalväg/ gångväg.
Entrépartier markeras i form och färg. Kök/ matplats orienteras
företrädesvis mot husets entrésida.
7. Kompl.: Plats för sopkärl byggs samman med respektive hus/garage.
Brevlådor placeras vid lokalvägen nära entrén med enhetlig utformning
inom respektive område.

9
8. Bilplats: Kedjehusens bilplats lokaliseras till varje bostad/tomt.
Carport/ garage placeras mellan husen och 6 m från vägen för att skapa
öppenhet/utblick mellan bostad och lokalväg. Bilplats skall ha
ytbeläggning av asfalt eller betongplattor. Flerbostadshusens
bilplatser/carport samlas till parkeringsgårdar. Fasad-och takmaterial
för garage samordnas med respektive hus. Se Bilaga B, M.
Häckar i tomtgräns, bilplats med carport mellan husen, Breviks Ängar, Gbg.
9. Tomtmark: Häckar eller stenmurar/ stengärdsgårdar vid avgränsning
av tomter mot gata/gångväg/parkmark - alternativt uteplatser vid
bostadsrätt/ hyresrätt. Se Bilaga M.
10. Vägar: Lokalvägen skall asfalteras med en rad av 500x500 grå
betongplattor vid tomtgränser /alt.förhöjd ”gångbana” på en sida.
Anslutning mot överordnad väg markeras med tre rader plattor med
Förhöjning som markerar olika trafikmiljöer. Se Bilaga V.
Lokalvägens utformning vid
grupphus/ garage
11. Belysning: Belysning av bilvägar och gångvägar samordnas inom
samtliga delområden. Låg belysningsstolpe för att underlätta lampbyte.
Belysning på fasader samordnas inom resp. delområde. Se Bilaga U.
12. Parkstråk: Ett öppet parkstråk genom delområdet skall planeras
med allmänna grusade gångvägar som förbinder H:s Byväg och H:s Ängar.
Den allmänna gångvägen skall ansluta till omgivande lokalvägar, och
lekplatser. Dike/bäck och eventuell uppdämd vattenyta samt befintliga
och nya gärdsgårdar samordnas med vegetationen till en välkomnande
parkmiljö. Se Bilaga P.
13. Ekologi: Byggherrarna komletterar gemensamma miljömål för
Heljered med ekologisk profil för varje objekt.

10
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR ”HELJEREDS ÄNGAR”:
1. Byggnader: Friliggande fl erbostadshus i 2 – 3 våningar, som vardera
innehåller ett trapphus. Varierade storlekar på lägenheter. Bilplatser
samlade till gemensamma parkeringsgårdar. Se Bilaga B.
Friliggande fl erbostad med lägenheter - obs skorstenen - i Eklanda, Mölndal
2. Mark: Bostadsvåning byggs min. 0.3 m över angränsande gata/ gångväg
och med ett avstånd till gata/ gångväg som medger insynskyddande
plantering. Balkonger/ terrasser i markplan har förbindelse med uteplats
på mark. Se Bilaga M.
3. Fasader: Fasadmaterial av puts – alternativt puts med
inslag av trä. Fasadkulörer: Mellan - mörka kulörer i
”rött” och ” gulrött”.
Balkongfronter av glas/skivor alternativt pinnar.
Se Bilaga H.
Putsade fl erbostadshus vid Träkilsgatan, Robertshöjd i Gbg.
4. Tak: Taklutningar med 14 –18 graders lutning.
Takmaterial avfalsad plåt eller takpannor/ korr. cemenbaserade
skivor. Taknock parallell med gångväg.
Takkulörer: Röda - mellangrå kulörer.
Taksprång: långsida: 0,4 –0,7 m, gavel: 0,2 –0,4 m.
Takhuvar samordnas med kulör lika tak och utformas med
”skorstenskaraktär” och en höjd över takytan på 1,2- 1,5 m.
Se Bilaga B.

5. Fönster: Fönsteromfattningar målas i fasadkulör.
Kulörer: Karm båge och bleck i valfri kulör.
11
6. Entrédörrar: Huvudentréer orienteras mot gångväg/ gård.
Entrépartier och skärmtak markeras i form och färg.
7. Kompl.: Miljöhus för sophantering kan byggas samman
med garage/ carport. Kvarterslokal/ tvättstuga byggs som friliggande
byggnad. Postfack placeras i entrévåning till trapph
8. Bilplats: Bilplatser lokaliseras till parkeringsgårdar med carport/ plank
som bullerskydd mot Heljeredsvägen. Bilplats skall ha ytbeläggning
av asfalt eller betongplattor. Fasad- och takmaterial för garage/ carport
samordnas med respektive hus. Se Bilaga M.
9. Tomtgräns: Häckar avgränsar uteplatser mot grannar och parkmark.
Vid utsatta lägen kompletteras häckar med staket. Se Bilaga M.
10. Vägar: Lokalväg/ angöring skall asfalteras med en rad av
500x500 grå betongplattor vid gränser. Vid anslutning mot Heljeredsvägen
och GC-väg skall tre rader plattor med förhöjning markera olika
trafikmiljöer. Se Bilaga V.
11. Belysning: Belysning av bilvägar och gångvägar samordnas med
öviga delområden. Belysning på fasader samordnas inom respektive kvarter.
Se Bilaga U.
12. Parkstråk: Öppna parkstråk mellan bostadsgrupperna genom H:s Ängar
skall planeras med allmänna grusade gångvägar som förbinder H:s Backar
och Hedbäckens vattensystem.
De allmänna gångvägarna skall anslutas till omgivande bostadsgårdar,
lekplatser, bollplaner och gångvägar längs Hedbäcken.
Diken, bäckar och befintliga och nya gärdsgårdar samordnas med
vegetationen till en välkomnande parkmiljö. Se Bilaga P.
13. Ekologi: Byggherren kompletterar gemensamma miljömål för
Heljered med ekologisk profil för varje objekt.
Öppna parkstråk
mellan bostadsgrupperna.

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR ”LANDMÄRKEN” (ORIENTERINGSPUNKTER) I HELJERED:
”Landmärken” inom Heljeredsområdet.
Inom Heljered skapas ett antal ”landmärken” vid strategiska punkter som skapar orienterings- och
målpunkter för boende och besökare i området.
1. Byggnader: - Befintliga gårdar med bostäder och ekonomibyggnader bevaras om detta är
möjligt för att återknyta till jordbrukslandskapets kultur.
Befintlig gård med bostadshus och ekonomibyggnader vid Byvägen.
12

- Befintliga villor inordnas i ny bebyggelse som referenspunkter i landskapet.
- Hus utformas med anknytning till speciell verksamhet.
Exempel: Förskola, äldreboende, hembygdsgård, kvartersgård,
konstnärsatelje, hantverk mm.
2. Fasader/tak: Strategiskt placerade nya hus i området utformas med avvikande fasadkulör/ tak.
Exempel: Hus i en vägkorsning och i fonden på en väg.
3. Tomtgräns: Strategiskt placerade hus utformas med staket som ges en avvikande
utformning. Exempel: Vid Byvägens ”torg”.
4. Belysning: Byvägens ”Torg” och andra mötesplatser kompletteras med accentbelysning som
ger desaa platser egen karaktär efter skymningen.
Strategiska gångstråk får starkare utomhusbelysning för att uppnå god
trygghet. Se Bilaga U.
5. Parkstråk: Parkstråkens möten mot vägnätet med utblickar tas till vara.
Stengärdsgårdar utformas som återkommande tema inom Heljered.
I strategiska lägen byggs ”vägmärken” av stenmurar med inristade stenar.
Orienteringsskylt för Heljered vid infarten till området. Se Bilaga P
Stengärdsgård i Gerrestad Skog och Gård, Göteborg.
6. Festplats: En ”Festplats” nära gemensamhetshuset vid infarten till Heljered som planeras för
olika aktiviteter såsom: marknad, lekar, spel och dans. Platsen utrustas med lämplig
markbehandling, belysning, regnskydd mm. Se Bilaga HP
7. Utsiktsplats: Ett naturområde ingår i ”Heljereds höjder” och på berget har man en vid utsikt över
Heljeredsområdet. Detta är ett lämpligt läge för en utsiktsplats med anslutande gångvägar
som bör utrustas med bänkar och god belysning.
En sådan plats kan vara en målpunkt vid promenader under alla årstider.
Se Bilaga P
13

14
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HELJEREDS HÖJDER:
Redovisas senare enligt samma princip som övriga delområden.
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HELJREDS HAGAR.
Redovisas separat i samband med tidigare projektering och genomförande.
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HELJEREDS ÖSTRA
(VERKSAMHETSOMRÅDET)
Redovisas ej i detta gestaltningsprogram.
BILAGOR:
Bilaga B. Bostäder och förskola.
Bilaga H. Hus och fasadutformning.
Bilaga K. Kulörer på byggnader
Bilaga M. Markutformning.
Bilaga P. Park och vattenstråk
Bilaga V. Vägutforning och vägskyltar.
Bilaga U. Utomhusbelysning.
Bilaga HP. Hedbäckens parkstråk.
Bilaga EK. Ekologi.

BILAGA B. BOSTÄDER OCH FÖRSKOLA.
Heljeredsområdet innehåller bostäder och bostadskomplement - med undantag av Heljereds Östra.
(verksamhetsområdet intill Ekens center.)
Målsättningen är att bygga frliggande enbostadshus och friliggande flerbostadshus - med undantag av
Etapp 1 i Heljerds Hagar och del av Heljereds Höjder (östra delen), där man har projekterat parhus.
Frilggande villor:
Takvinkel för enplanshus:
22-38 grader
Takvinkel för tvåplanshus:
22 grader
Bottenbjälklag: min. 0,2 m
över gata.
Takhöjd: Helst min. 2,5 m.
Friliggande villa med
förhöjt väggliv
förhöjt väggliv:max 1,5 m
Takvinkel: 22- 38 grader
Bottenbjälklag min 0,2 m
över gata.
Kedjehus i en till två våningar:
Takvinkel: 8 - 18 grader
Bottenbjälklag min 0,2 m
över gata/gångväg.
15
Sektion genom 11⁄2-plans villa
Sektion genom 11⁄2-planshus med förhöjt väggliv.
Sektion genom 2-plans kedjehus
Illustration 1-plans kedjehus Illustration med 2-plans kedjehus

BILAGA B.
Flerbostasdhus i två - tre våningar:
Takvinkel: 14 - 18 grader.
Bottenbjälklag min. 0,3 m över gata/gångväg.
16
Sektion genom flerbostadshus Exempel på trapphus och bostadsplaner i flerbostadshus
Flerbostadshusens plan idé är:
Tvåvåningshus:
2 - 3 lägenheter per våning- ej hiss.
Trevåningshus:
3 lägenheter per våning- med hiss.
Om man räknar med att bottenvåningen
i alla hus är tillgänglig för
handikappade och att trevåningshusen
har hiss - blir ca 2/3 av antalet bostäder
i detta område tillgängliga för
handikappade.
Bostäderna grupperas i öppna kvarter
med mellanliggande parkstråk.
Barnstuga/förskola Planillustration med flerbostadshus i Heljereds Ängar.
En förskola uppdelad på flera byggnader (vinkelhus i tre våningar)
( en avdelning/ byggnad) som har intern
förbindelse ger en ”luftig” anläggning.
Illustration på förskola med kopplade byggnader sett från Heljerdsvägen. Planillustration, förskola

BILAGA H. HUS OCH FASADUTFORMNING
17
Byggnaderna inom Heljerdsområdet skall hållas samman av en gestaltningsidé som bygger på en modern
och tidstypisk utformning.
Ett undatag är Heljereds Byväg, där gamla hus, gårdar, befintliga villor och nya hus skall samverka längs
vägen till ett karaktäristiskt stråk.
Byggnadernas volymer skall samverka i respektive delområde och hållas samman i kulör. - Se Kulörbilagan.
Byggnadernas fasader skall ha en ”slät karaktär” i Heljered för att ge ett lätt intryck och reflektera solen i
den svaga norrsluttning. - Med
undantag för ”Heljereds Byväg”, där profilerade fasader anknyter tii
den befintliga bebyggelsen.
Fasadprinciper:
Heljereds Byväg:
Träpanel med locklister.
Se principsektion till höger.
Heljereds Backar:
Träpanel med täckbräda och smal
springa max 30 mm.
Panelen ger ett ”slätt” intryck.
Se principfigur till höger.
Kan ersättas med vertikal spontad
panel med eller utan profilerat spår.
Putsad slät fasad me eller utan
träfyllningar under t ex fönster.

18
BILAGA K. KULÖRER PÅ BYGGNADER.
Heljereds bostadsområden har olika förutsättningar beträffande topografi,
tillgång till solljus och närhet till befintlig bebyggelse.
Målsättningen är att hålla samman respektive delområde beträffande kulör
och ljushet på utvändiga material. Kulörsammanställning se sid K3.
Heljereds Byväg:
Området innehåller befintliga bostadshus som har fasader med vit, gul och
röd kulör. Ekonomibyggnader och uthus är i regel målade i falurödfärg.
De flesta taken har röda takpannor men det förekommer även grå, bruna och
svarta takpannor.
Nya hus skall ha:
Fasader: täckmålade i mörkare kulörer : rött, grönt och grått, som formar
husen längs Byvägen till en såväl gammal som modern miljö.
Tak: Takpannor i kombination med slätplåt i röda och grå kulörer.
Fönsteromfattningar: i valfri kulör.
Fönster: i valfri kulör.
Staket: målas i valfri kulör.
Fasadkulörer, nya hus i Heljereds Byväg
Heljereds Backar:
Området innehåller enstaka villor med vita och gula fasader. Takpannor i rött
och grått.
Nya gruppbyggda småhus hus i den svaga norrsluttningen skall ha ljusa
kulörer som håller samman områdets karaktär av modern bebyggelse och
som reflekterar solljuset.
Fasader i puts eller slät träpanel: Ljusa täckmålade kulörer i beige och grått.
Tak av falsad plåt eller pannor: Grå - mörkgrå kulörer.
Fönsteromfattningar: i fasadkulör.
Fönster: i valfri kulör.

BILAGA K.. KULÖRER PÅ BYGGNADER.
Fasadkulörer i Heljereds Backar.
Heljereds Ängar:
Området innehåller flerbostadshus på plana ängar mellan Heljeredsvägen
och Hedbäckens vattenområde.
Husen i 2 - 3 våningar skall vara friliggande och ha mellan- och
mörka kulörer. Moderna byggnader som i färgsättningen anknyter till
eknomibyggnaderna i jordbrukslandskapet.
Fasader av puts: mellan - och mörka kulörer i rött och gulrött.
Tak: Röda och mellangrå kulörer av pannor eller falsad plåt.
Fönsteromfattningar: i fasadkulör.
Fönster: i valfri kulör.
Fasadkulörer i Heljereds Ängar.
19

BILAGA K. KULÖRER PÅ BYGGNADER.
Heljereds Hagar:
Området ligger i en svag sluttning i likhet med Heljereds backar.
Husen som består av parhus och friliggande hus ingår i Etapp 1, som
är projekterade i ett tidigt skede. De östra delarna bör samordnas med
färgsättningen i Heljerdes Backar.
Bostäderna längs Heljereds Byväg skall samordnas med färgsättningen
längs denna väg. -se ovan.
Heljereds Höjder:
Området innehåller befintliga styckebyggda småhus och fritidshus med
olika kulörer på fasader och tak. Planarbetet syftar till att komplettera med
tomter för friliggande villor, som kan vara styckebyggda eller byggda i
grupp.
Den östra delen av Heljereds Höjder innehåller grupphusen i Ewtapp 1,
som är projekterade i ett tidigt skede. ( Jämför Heljereds Hagar)
området ligger i en norrsluttning och innehåller mycket skog, vilket innbär
att bebyggelsen ej kommer att uppfattas som en helhet.
Grestalningsprogram och färgsättning bör tas upp i samband med det pågående
detaljplanearbetet.
20

BILAGA M MARKUTFORMNING PÅ TOMTMARK
1 Tomtavgränsningar
1:1 Häckar
Tomter kan avgränsas med häckar med höjd = 1.0 – 1,2 m. placerade
vid tomtgränsen. Häckarna bör vara med lövfällande växter av samma
sort inom varje delområde. Häckarna kan vara antingen klippta eller
friväxande.
Omfattning: Häckar kan lämpligen planteras som tomtavgränsning mot
kvartersgränser samt mot parkmark och parkstråken längs bäckarna för
att förstärka de gröna inslagen i miljön. Tomtindelning i Heljereds Backar
gör att häckarna kan utgöra ett tydligare gestaltningselement. Vid
Heljereds Ängar kan häckarna placeras något friare.
1:2 Staket
Tomter kan avgränsas med staket, ca 90 cm högt, placerade vid
tomtgränsen. Samtliga staket målas med täcklasyr.
Staket kan användas som alternativ mellan tomter istället för häck. Dock
bör staketen få samma utformning och målas i samma kulör inom
aktuellt delområde.
Omfattning: Staket kan användas istället för häck mellan tomterna i
Heljereds Backar. Staket bör inte användas mot gemensamma
grönområden.
Heljereds Ängars fria former och de många anslutningar mot grönytorna
talar för friväxlande häckar snarare än staket.
Tomterna mot Heljereds Byväg kan lämpligen avgränsas med staket.
Dessa staket bör få en friare och mer varierad utformning och kulör.
Generellt bör staketutformning ha en tema med stående spjäll som
samlande gestaltningsprincip.
21

BILAGA M MARKUTFORMNING PÅ TOMTMARK
1:3 Entréer
Huvudentrén till husen samt infart till bilplats kan lämpligen markeras
med grindstolpar i stiliserad form vid tomtgränsen.
Grindstolpar får vara av trä alternativt granit med kraftiga dimensioner.
Allt trä målas med täcklasyr i enhetlig färg.
Omfattning: Grindstolpar passar företrädesvis inom Heljereds Backar
och Heljereds Byväg. Längs Byvägen kan entréerna förses med trä
grindar med olika utformningar.
1:4 Murar
Murar får anläggas vid tomtgräns tillsammans med häck eller staket.
Murar kan förekomma som fristående kallmurar eller stödmurar.
Murar kan med fördel byggas som stengärdesgårdar med rundade
naturstenar. Murmaterial bör vara enhetligt inom varje delområde.
Murar bör i första hand användas vid Helgereds Byväg.
22

BILAGA M MARKUTFORMNING PÅ TOMTMARK
2 Höjdskillnader
2:1 Slänter
Höjdskillnader mellan tomter skall i första hand tas upp som slänter med
max. lutning 1:2. Slänter planteras. Växtligheten samordnas med
delområdets häckar och staket.
De mest markerade slänter förekommer inom Heljereds Backar och till
viss del över Heljereds Byväg
3 Ytmaterial
Där höjdskillnader ger upphov till en alltför lång slänt kan slänten
armeras med stora naturstenar så att en lutning på 1:1 uppnås. Branta
slänter bindas samman med plantering.
Gångytor:
Huvudgångstråk beläggs med asfalt. Vissa övergångar mot trafikytor
eller vid platsbildningar beläggs med betongplattor alt. betongstenar.
Gångstråk längs bäckarna grusbeläggs, dock bör någon av dessa stråk
asfalteras och breddas för cykeltrafik.
Entrégångar på tomtmark bör beläggas med betongplattor alt.
betongstenar.
Biluppställningsytor
Biluppställningsytor beläggs med asfalt alt. betongplattor. Avgränsning
mot allmänna gång- och körytor kan markeras med några rader
betongstenar vid tomtgräns.
23

BILAGA M MARKUTFORMNING PÅ TOMTMARK
4 Utrustning
Grönytor
Grönytorna inom Heljereds Backar och Heljereds Ängar ska innehålla
miljöer som uppmuntrar till gemensam utevistelse. Inslag som bör finnas
är skyddade hörn i soliga lägen med sittytor, små sandytor för de yngsta
barnen, lekmiljöer som utnyttjar bäckarnas lekvärde, mindre gräsytor för
bollspel och spring, mm.
Grönska bör förekomma rikligt så att platserna för utevistelse kan
upplevas som ett pärlband av små oaser ihopkopplade genom
grönstråken längs bäckarna.
Växtvalet bör uppvisa en stor variation i kontrast till den mer strikta
utformningen av häckarna mellan tomterna. Blommande växter med
höstfärger och rik fruktsättning bör prioriteras. Giftiga och taggiga växter
får inte förekomma. Växtligheten bör vara tålig dels för lekande barn och
dels för klimatet i området.
Husnummer kan lämpligen monteras på grindstolpar alt staket. Postlådor
får antingen monteras på grindstolpar eller vara fristående.
24

BILAGA P PARK- OCH VATTENSTRÅKEN
1 Vattendrag
1:1 Utformningsprinciper
Vattendragen har flera funktioner - ett attraktivt inslag i närmiljö, en
lekmiljö för barn, en del av områdets dagvattenhantering, en
spridningskorridorr för fåglar och insekter. För detta behöver grönstråken
kring vattendragen en viss bredd. Om stråket inte räcker till, är
kulvertering att föredra.
Generellt bör vattendragen ges en ”naturlig” utformning, dvs. att bäcken
slingrar sig fram mellan husen – raka sträckor bör undvikas.
Bäckens närmiljö med vegetation, stenar m m. skall ses som en helhet.
Vattenspeglar, vattentrappor och porlande vatten är önskade inslag,
dock får djupet på stående vatten inte överstiga 30 cm.
25

BILAGA P PARK- OCH VATTENSTRÅKEN
1:2 Nivåförhållanden/sektion
Bäckens djup och sektion anpassas till det förväntade vattenflödet.
Bäcken får inte svämma över och kulvertering får inte resultera i
uppdämning som kan leda till översvämning.
Bäckens bottennivå bör inte ligga lägre än 1,5 meter under omgivande
marknivåer.
26

BILAGA P PARK- OCH VATTENSTRÅKEN
1:3 Släntutformning
Barnens säkerhet skall prioriteras i bäckarnas detaljutformning.
Gräsklädda sidoslänter ner till bäckarna får inte överstiga 1:3. Brantare
slänter förstärks med stora naturstenar. Slänter ges en oregelbunden
utformning med varierande lutningar. Slänter som befaras bli leriga
genom slitage eller annat skall förstärkas med stenar och/eller
natursingel.
Anslutningar till trummor, mm.
Vid in- och utloppen till kulvertar, och där dagvattenledningar mynnar ut i
bäcken skall slänterna stensättas. Målet är att även dessa tekniska
anläggningar ska få ett så naturligt utseende som möjligt.
27

BILAGA P PARK- OCH VATTENSTRÅKEN
2 Plantering
2:1 Utformningsprinciper
Bäckarna ska upplevas som sammanhängande gröna korridorer genom
området. Avsikten är att ge en uppdelning av bebyggelsen samt
åstadkomma en naturlik miljö för lek och trivsel. Miljön skall vara
tilltalande för barn, vuxna och områdets fåglar.
Högre träd planteras där utrymme finns, men lägre träd där det kan
finnas risk för skuggning av uteplatser, mm. Högre buskar och/eller
flerstammiga träd skall också planteras.
Planteringen ska inte vara så tät att bäcken döljs eller så att miljöerna
känns otrygga.
Träd och buskar skall även planteras längs stråk där bäcken är
kulverterad samt nära inpå korsande vägar och gångvägar.
2.2 Växtval
Växter skall företrädesvis vara sorter som förekommer naturligt i
vattennära miljöer och som är tåliga för området – tåligt både för klimatet
och för lek slitage. Växter med blomning och fruktsättning som attraherar
fåglar och fjärilar väljes företrädesvis.
Giftiga och taggiga växter får inte förekomma.
Grönstruktur i Heljeredsområdet
28

BILAGA P PARK- OCH VATTENSTRÅKEN
3 Gångytor
3.1 Utformningsprinciper
Gångstigarna bör placeras inom de vattennära miljöerna. Vattnet skall,
så långt som möjligt, synas från gångstigarna. Stigarna skall få en
slingrande linjeföring. De skall vara cirka 1,20 meter breda och belagda
med grus. Stigarna är undantagna från vinterväghållning.
Stolpbelysning placeras längs stigarna, så att boende även känner
trygghet i dessa miljöer på kvällen.
29

BILAGA V VÄGUTFORMNING OCH VÄGSKYLTAR
1 Matarvägen
Utformningsprinciper
Heljeredsvägen utformas som områdets huvudväg. Detta karaktärsdrag
förstärks av alléplantering, behandling av sidoområden samt en
medveten utformning av mötet mellan kvarter och väg.
Alléträd planteras längs södra sidan av vägen.
30

BILAGA V VÄGUTFORMNING OCH VÄGSKYLTAR
Särskilda detaljer understryker entrén till området samt mötet mellan
huvudvägen och övriga lokalvägar.
Entrén till Heljeredsområdet
31

BILAGA V VÄGUTFORMNING OCH VÄGSKYLTAR
2 Byvägen
Vägens sidområden utformas som en del av kvartersmark med en
markbehandling fram till gatukantsten eller kanten på gång- och
cykelbanan. Grusade stödremsor och vägslänter får inte förekomma.
Vägens belysning och skyltsättning anpassas till vägens
bostadskaraktär.
Ett skyltprogram tas fram särskilt för hela Heljered.
Antal trafikskyltar minimeras. Ev. kan områdesbestämmelser gälla.
Utformningsprinciper
Byvägen ges en utformning som stärker bilden av en äldre väg som
förbinder dels gamla, dels nya hus. Karaktärsdrag som ger
byvägskaraktär är en sammanhållen och trång vägmiljö, tydliga
tomtavgränsningar med detaljer som knyter an till äldre förebilder,
lämplig belysning samt materialval för vägen och gångvägen.
32

BILAGA V VÄGUTFORMNING OCH VÄGSKYLTAR
Entré till Byvägen
Enstaka större träd som växer ut i vägmiljön bör planteras med ojämna
mellanrum. Även stora solitärbuskar av ex. syren, schersmin eller
liknande kulturväxter kan planteras oregelbundet företrädesvis som
markering av entréer eller tomthörn.
Byvägens entrépunkt ges en medveten utformning vid mötet med
matarvägen. Skillnaden mellan modern matarväg och byväg skall
framstå tydligt här.
Trafikskyltar bör undvikas i Byvägen.
Sektion genom Byvägen.
33

BILAGA V VÄGUTFORMNING OCH VÄGSKYLTAR
3 Lokalvägen
Utformningsprinciper
Varje väg ges en enhetlig utformning.
Lokalvägar ges en mer regelbunden trädplantering dock inte som
regelrätta alléer. Träden skall vara av samma sort på båda sidor på den
enskilda lokalvägen.
Särskilda detaljer understryker entrén till området samt mötet mellan
huvudvägen och övriga lokalvägar.
Knutpunkter mellan lokalvägen och matarvägen utformas tydligt.
Vägens sidområden utformas som en del av angränsande kvartersmark
med en markbehandling fram till vägens kantsten eller kanten på gång-
och cykelbanan. Grusade stödremsor och vägslänter undviks.
Vägens belysning anpassas till karaktären som bostadsväg.
Skyltning skall vara av underordnad karaktär.
Hastighetsdämpande åtgärder anordnas genom avsmalning.
34

BILAGA U UTOMHUSBELYSNING
Områdets belysning har två huvudsyften – att förmedla intrycket av ett
gemytligt och hemtrevligt bostadsmiljö, samt att ge de boende möjlighet
att orientera sig och röra sig fritt inom området med en känsla av
trygghet.
Hemtrevnad påverkas av stolputseende, armaturval, armatur höjd och
ljuskälla. Därför föreslås armaturer som knyter an till bostadskaraktären.
Med samma motiv utesluts armaturer och stolpar som förknippas med
vägar och industriområden.
Med tanke på samordning och framtida underhåll bör samtliga stolpar
inom området vara varmgalvaniserade.
Belysning på Heljeredsvägen är redan planerad och finns redovisad i
förfrågningsunderlaget för gatan. Armaturtyp Victor ingår i förslaget och
är ett passande val. Victor har en enkel utformning som riktar ljuset ner
mot gatan och gång- och cykelvägen. Se foto. Den är bestyckad med
högtrycks natrium som ger ett varmt ljus med relativt god
färgåtergivning.
Heljeredsvägen bör kompletteras med belysning som lyfter fram entrén
till området dels genom ökad belysning, dels genom riktad ljus mot
föreslagna ’grindstolpar’ och murar.
Victor är också föreslagen längs Bygatan men kan med fördel bytas ut
mot Victoria som är i allt väsentligt samma armatur med samma ljusbild
men med en utformning som knyter an till den gamla miljön. För att
förstärka bilden bör även stolpen ersättas med en annan med böjd
överdel. Se foto.
35

BILAGA U UTOMHUSBELYSNING
Victor och Victoria monteras på cirka 6 m. höga stolpar. Denna
utformning gäller endast för huvudvägnätet. Sekundära gator och
kvartersmark bör belysas med parkarmaturer i motsats till
gatuarmaturer.
En armatur som lämpar sig för kvartersmark är Klippan. Se foto. Den
har en passande utformning och ger en trivsam, något avskärmad,
ljusbild. Det finns flera armaturer med liknande egenskaper som kan
passa lika väl.
36

BILAGA U UTOMHUSBELYSNING
Vid belysning av kvartersmark bör en enkel sammanställning göras av
vilka ytor som kräver mycket belysning, t.ex. gator och gångstråk, vilka
ytor som kräver god belysning men med mindre ljus, t.ex lekytor och
vilka ytor som kan få en låg belysningsnivå t.ex större grönytor samt
ytor mot naturmark. Syften är att undvika att en jämn belysningsmatta
läggs ut över hela området och att öka orienterbarheten kvällstid.
Placering av armaturer får också utgå ifrån att de boende kan känner
trygghet när de rör sig i området på kvällen.
Vid val av armaturer för kvartersmark bör följande beaktas:
att samma armatur används genom hela kvarter och helst inom
gränsande kvarter inom samma del av området. Om flera armaturtyper
används inom samma områdesdel bör dessa samordnas för att undvika
besvärliga möten vid kvartersgränsen.
att armaturhöjd bör ligga på cirka 3,5 m för att underlätta lampbyte.
att armaturer inte orsakar ovälkommet ljus in i bostäderna eller utgör
blandningsrisk för gående eller cyklister.
att ljuskällan är detsamma för all kvartersmark inom området. Här är det
mycket som talar för högtrycks natrium eller någon av de varmare
kvicksilver alternativen.
Som komplement till nämnda armaturer kan specialbelysning
användas, tex. för att lyfta fram någon eller några landmärken eller för
att betona en särskild plats. Strålkastare eller belysningspollare kan
lämpa sig för dessa uppgifter. Även här får bländningsrisken för
gående, boende och körtrafiken beaktas.
37

BILAGA H P HEDBÄCKENS PARKSTRÅK
1 Områdeslekyta vid vattenängarna
Utformningsprinciper
Heljereds gemensamma lekytor placeras vid vattenängarna mot gång-
och cykelvägen. Här ska finnas plats för lite yvigare lek med gungor,
klätterställning, mm. med sandunderlag. Vattnet vid vattenängarna kan
också ingå som ett lekinslag.
Friytor för bollspel, drakflygning, midsommarfirande och större samlingar
placeras företrädesvis på norra sidan vattenängarna. Dessa ytor skall
kunna nås med mindre fordon.
Lekytans höjdsättning får beakta översvämningsnivåerna i
dagvattenmagasinerna och de geotekniska förhållandena.
Områdets lekplats belyses med stolpbelysning.
Växtligheten planteras riktligt dock skall trygghetsfrågor beaktas. Växtval
anpassas till områdets karaktär, barnens lekbehov samt områdets klimat.
38

BILAGA H P HEDBÄCKENS PARKSTRÅK
3 Vattenängarna och övriga gräsytor
Utformningsprinciper
Vattenängar med deras inramande vallar utformas i enlighet med tidigare
utredning. Gräsytorna kan betraktas som slåtterytor som måste klippas
åtminstone en gång per år.
Uppdämningspunkterna mellan ängarna utformas som ett inslag som är
attraktiv för flanören men som också uppmuntrar till lek.
Samma säkerhetskrav gäller för Hedbäcken som för bäckarna som
rinner ner igenom Heljereds Backar och Heljereds Ängar.
Växtligheten kring dammarna skall vara naturlik. Träd får inte strikt
återge vattenängarnas former. Istället bör nya linjer skapas i landskapet.
För att vattenängarna ska fungera dels om utjämningsmagasin dels som
lekmiljö krävs regelbunden skötsel. För att underlätta detta bör växtbädd
med fiberduk som materialskiljande lager övervägas.
39