20130415_kallelse_TEN - Mölndal

Mölndals stad 

Tekniska nämnden 

Tid: Måndagen den 15 april 2013 kl. 16.00 

Plats: Stadshuset rum 214 

1 tur att justera: Bengt Hedberg (M) 

Ärenden 

Ärenden 

1. Upprop och val av justerare 

2. Anmälan om nya frågor 

3. Information om - 

EU-projekt; Ecowas, Ecofriendly behavior in waste management. Marie Omerain-Blomqvist. 

Vision Mölndal 2022 — Göran Werner, Teknisk chef 

Overdäckning — Anna Lanne-Davidson, bitr. Teknisk chef 

4. Anmälan av delegeringsbeslut sedan föregående sammanträde 

5. Delgivning av protokoll 

Verksamhetsstyrning 

6. Anmälan av verksamhetsberättelse 2012 och bidrag till kommunstyrelsens 

årsredovisning 2012 

7. Förslag till nya lokala avfalisföreskrifter för Mölndals stad 

8. Anmälan av cykelbokslut 2011-2012 

Hållbart resande, kollektivtrafik m.m. 

9. Förslag om att lägga ihop de två busshållplatserna Förbovallen och Ålegården till en 

busshållplats 

Planer, remisser och rapporter 

10. Svar på återremiss från Kommunstyrelsen om förslag till höjning av egenavgift för 

färdtj änstresor 

11. Svar på remiss om utökning av Gryaabs kapacitet för avskiljning av kväve 

12. Yttrande över utställningshandling om Trygghetsboende i Bifrostområdet, Toltorp 

1:323 

Övriga ärenden 

13. Rapport från verksamheten 

14. Anmälan om deltagande i sammanträde 

15. Övrig fråga 

Hållbart resande, kollektivtrafik m.m. forts 

16. Yttrande över remiss angående förutsättningarna för harmonisering av 

färdtjänstregler i GR 

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 

kl 

Gruppmöte: 

-S-grp tors vföre rum 101 17.00 

-Alliansen samma dag 101 14.30- 

Ipad genomgång 15.15 

Fika finns från 

GN rum 214 

15.30- 

16.00- 

Dnr 

SI’ 

GN 521/11 

GN 501/12 

TEN 128/13 

TEN 129/13 

GN 584/11 

GN 100/13 

GN 102/13 

GN 101/13

MÖLNDALS STAD Tjänsteskrivelse 1(2) IL) 

Gatukontoret 2013-03-07 GN 584/11 

Ulf Bredby 


Återremiss från Kommunstyrelsen angående förslag 

på höjning av egenavgift för färdtjänstresor, KS 331112 

§240 

Sammanfattning 

Kommunstyrelsen (KS 33 1/12 § 240) har återremitterat gatunämndens förslag om 

höjning av egenavgiften för färdtjänst. 

Huvudskälet till gatunämndens förslag var Västtrafiks aviserade nedläggning av 

servicelinjer i östra Mölndal, som förväntades innebära ökat resande och därmed 

budgetunderskott 2013. Efter att Mölndal beslutat att köpa till servicelinjema finns det 

skälet inte längre kvar. Resandet och kostnaderna för färdtjänst under januari och 

februari 2013 tyder på att budgeten för fiirdtjänsten 2013 kommer hållas. Behovet av 

höjning av egenavgiften finns därmed inte kvar längre. 

Förslag till beslut 

Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att inget nytt beslut fattas om egenavgift 

för fiirdtjänst. 

Tekniska nämnden föreslår vidare att konstruktionen för egenavgift för färdtjänst ses 

över efter att Västra Götalandsregionen fattat beslut om och infört ett nytt pris- och 

betalsystem i regionen. 

Bakgrund 

Gatunämnden beslutade i oktober 2012 att föreslå en höjning av egenavgiften för 

färdtjänst. Bakgrunden till förslaget var dels ett prognosticerat underskott för 2012, 

dels Västtrafiks aviserade nedläggning av servicelinjer i östra Mölndal som 

förväntades innebära ökat färdtj änstresande och därmed förväntat överskridande av 

färdtjänstbudgeten för 2013. 

Under tiden ärendet gick vidare till kommunstyrelsen beslutade Mölndals stad om 

tillköp av servicelinjema i östra Mölndal till en kostnad av 1,3 nmkr. Det huvudsakliga 

skälet till förväntat budgetöverskridande var därmed inte längre aktuellt. Arendet om 

höjning av egenavgiften återremitterades därmed till gatunämnden för ytterligare 

beredning (KS 33 1/12 § 240). 

Bedömning 

Inför svaret på återremissen från kommunstyrelsen har gatukontoret följt upp resandet 

och kostnaderna under januari och februari 2013, för att göra en prognos över om 

färdtjänstbudgeten för 2013 förväntas hållas eller om behovet av en höjning av 

egenavgiften kvarstår trots tillköpet av servicelinjer i östra Mölndal.

MÖLNDALS STAD Tjänsteskrivelse 2(2) 

Gatukontoret 2013-03-07 GN584/l1 

Ulf Bredby 

Tillköpet av servicelinjerna har inneburit att det inte blivit någon resandeökning på 

färdtjänsten till och från det området. Tvärtom visar de två första månaderna istället på 

en tendens till något minskat färdtjänstresande totalt sett. 

Samtidigt har Göteborgs färdtjänst sedan november 2012 successivt börjat föra över 

resor från renodlade rullstoisbussar till särskilt anpassade personbilar med en 

rullstolsplats. Den senare fordonstypen är billigare per resa än rullstoisbussar, vilket 

medför att trafikkostnadema har minskat i större utsträckning än gatukontoret tidigare 

räknat med. 

Gatukontorets samlade bedömning utifrån ovanstående samt utfallet i januari-februari 

är att budgeten för fardtjänst kommer att hållas 2013. Behovet av höjning av 

egenavgiften för färdtjänst finns därmed inte kvar längre. 

Nuvarande egenavgift är sedan tidigare beslut i kommunfullmäktige kopplad till 

Västtraflks s.k. 100-kort. Att ha egenavgiften kopplad till pris och zoner inom 

kollektivtrafiken är enligt gatukontoret positivt, då färdtjänsten är en form av 

kollektivtrafik. Eftersom 100-korten inte längre finns kvar i Västtrafiks sortiment så 

vore det dock bättre att till exempel koppla egenavgiften till Västtrafiks så kallade 

baspris, som ligger till grund för hela biljettsortimentet. Men då Västra 

Götalandsregionen för närvarande ser över hela pris- och sortimentsystemet, inklusive 

zongränser, förefaller det bättre att avvakta detta arbete innan vi fattar beslut om 

ändring av konstruktionen för egenavgifter för färdtjänst i Mölndal. Beslut om nytt 

pris- och sortimentsystem ska tas av Västra Götalandsregionen i slutet av 2013 och 

införande beräknas flirdigt ett till två år därefter. 

Expediering av beslut 

Kommunstyrelsen 

ontoret 

Go an Werner Anne Lie Fant


Begäran om remiss 

Diarienr: KS 69/13 

Gatunämnden 

Sökande: Projekt EN 2013, utökad kväverening 

cA 1 

REMISS 

2013 -02-22 

Arende: Remiss, Utökning av Gryaabs kapacitet för avskiljning av kväve 

Handläggare: 

Telefon: 

Besvaras senast: 2013-04-19 

Översänder handlingar i rubricerade ärende för beredning: 

1 det fall remissen är en motion ska det, både om motionen tillstyrks eller avstyrks, av 

yttrandet framgå 

1. beräknade kostnader för motionens genomförande 

2. i vilken mån nämnden kan bidra ekonomiskt eller hur finansiering annars föreslås ske. 

Yttrandet översändes till kommunstyrelsens registrator för diarieföring. 

Lucia Carlund

4CGr!Jaab 2013-02-21 1(8) 

Anders Åström 

Ryaverket 

Projekt EN 2013, utökad kväverening 

Ärende 

Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning fbretagets anläggningar har kapacitet 

att möta framtida krav för rening av avloppsvatten från ägarkommunema. Framtida krav utgörs av 

kommunernas prognostiserade befolkningsökning fram till och med år 2030 men även de kommande 

kravskärpningar som är nödvändiga för att Sverige ska klara sina åtagande i Baltic Sea Action Plan. 

Utredningen har tydliggj ort att för att klara såväl befolkningsökning som ytterliggare krav på utökad 

rening det är nödvändigt att utöka Gryaabs kapacitet för avskiljning av kväve. 

Under 2012 har Gryaab, med hjälp av extem teknisk expertis, utarbetat olika möjliga förslag för att 

uppnå den önskade framtida kapaciteten. Dessa förslag har sedan noggrant utvärderats utifrån 

ekonomiska, tekniska och driftsmässiga konsekvenser. 1 samråd med Gryaabs styrelse har ett 

alternativ utvalts för mer detaljerad projektering. På styrelsemötet 2013-02-08 presenterades en 

preliminär analys av projekteringen och Gryaabs styrelse beslutade att investeringen var av sådan art 

att samråd med ägarna måste ske. 

Framtida befolkningsökning 

MÖLNDALE STICID 

Kommunstyreis 

2013 -t12- .22 

För närvarande är ca 693 000 personer anslutna till Ryaverket utöver industrianslutningar. 1 den 

prognos som gjorts i samarbete med ägarkommunerna bedöms siffran växa till i storleksordningen 

900 000 år 2030. Kvävebelastningen till Ryaverket är en direkt konsekvens av antalet anslutna 

personer samt i viss mån människors konsumtionsbeteende. Gryaabs kapacitet för avskiljning av 

kväve är för närvarande i stort begränsad till den mängd personer som nu är ansluten. Mer information 

om framtida befolkningsökning finns att läsa i bilaga 1 (Gryaab Rapport 20 12:1). 

Baltic Sea Action Plan 

Bakgrunden är den preliminära överenskommelse i november 2007 om en gemensam AktionsplanfZ5r 

Östersjön (BSAP), då Sverige åtog sig att reducera landets övergödande utsläpp till Östersjön, samt 

behovet av att klara av miljökvalitetsnormerna. 1 BSAP- överenskommelsen ingår Öresund och 

Kattegatt i Östersjön. 

Regeringen fördelade Sveriges BSAP-åtagande mellan branschema som bidrar till övergödningen; 

främst jordbruket, avloppsreningsverken och industrin. Det gjordes i skrivelsen Åtgärder för levande 

hav (2009/10:213) till riksdagen. Avloppsreningsverken förväntades att som branschbeting minska 

belastningen på havet med 3 000 ton kväve och 15 ton fosfor till senast 2021 räknat från år 2006. 

Reningsverken bar klarat av fosforbetinget. Nu återstår det betydLigt svårare kvävebetinget. 

r:projekt\en 201 3I. oinfattningstyre1se1iandI’en20 13_samråd med ägarna_bakgrund och introduktion 2013-02-21 lekdoc

eGr!Jaab 2013-02-21 2(8) 

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag utrett olika styrmedel för att öka reningsgraden vid 

kommunala reningsverk. Naturvårdsverket föreslår ett system med handel av certifikat för att nå 

kvävebetinget. Fördelen med detta styrmedel är att det är kostnads- och resurseffektivt, liten 

administration och god möjlighet att nå målet i tid. Förslag med certifikat kommer ursprungligen från 

va-branschen och Gryaab AB ställer sig bakom Naturvårdsverket förslag. 

1 utredningen föreslås Naturvårdsverket fastställa takten, så kallad målbana, på reduktion av kväve för 

varje år, för att år 2021 nå kvävebetinget på 3000 ton. Beroende på om reningsverken har nått 

kvävenivån enligt målbanan eller inte, kan reningsverket köpa “ej tillräckiig kvävereduktion-” 

alternativ sälja “klarat kvävereduktion med råge-”certifikat. Det innebär att reningsverken kan välja att 

bygga ut sin kväverening och f delvis finansiering via certifikatssystemet eller att inte bygga ut 

kväverening om det är mer fördelaktigt att köpa certifikat, Om det blir brist på certifikat innebär det att 

branschen inte håller målbanan för kvävereduktionen och då inträder en sanktionsavgift, straffavgift, 

som Naturvårdsverket hanterar. Sanktionsavgiften föreslås vara så kännbar att det tvingar vabranschen 

att nå målbana genom att investera i kväverening. Naturvårdsverket föreslås administrera 

systemet och all information om kväverening föreslås finnas i de miljörapporter som va-huvudmännen 

redan idag ställer samman. 

Rent praktiskt innebär Naturvårdsverkets förslag att Gryaab bör öka sin kapacitet för avskilj ning av 

kväve från dagens nivå på 60-65 % till över 80 % för att undvika framtida kostnader för inköp av 

certifikat eller sanictionsavgifler. För ett reningsverk av Gryaabs storlek bedöms det bli mycket svårt, 

alternativt mycket dyrt, att köpa certifikat jämfört med att investera i f&höjd kapacitet. 

r:\projekt\en 201 3\1 oinfattning\styrelsehandl\en2013_sarnråd med ägarna bakgrund och introduktion 2013-02-21 lekdoc

4CGr!Jaab 3(8) 

Föreslagen utökning av Ryaverket 

Kvävebelastningen till Ryaverket ökar på grund av att folkmängden ökar med ungefär 1 % per år. 

Antalet anslutna personer antas fortsätta öka. Kommunernas prognoser för befolkningsutvecklingen 

fram till och med år 2030 har använts vid beräkning av antalet anslutna personer till Ryaverket. Det 

innebär att ca 786 000 personer är anslutna till Ryaverket år 2020 och ca 886 000 personer år 2030. 

Vade person bidrar också med mer kväve till avloppsvattnet, eftersom det äts mer, franiftr allt mer 

kött. En prognos för framtida kvävebelastning visas i Figur 1, där ett ökat kvävereningskrav på 80 % 

har antagits infalla år 2018. Dagens kvävereningskapacitet på ca 2000 ton per år behöver utökas till ca 

3300 ton per år till år 2030 för att klara framtida krav och belastning. 

1 

5000 

2500 

2000 

Prognos N - krav 80% år 2018 

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 

Figur 1. Inkom mande kväve till Ryaverket markerat i blått, biologiskt borttaget kväve i brunt, kväve i 

utgående vatten i grönt och kväve avskiljt till sIam i svart. 

För närvarande sker nitrifikationen, första steget i kvävereningen, i biobäddama. Dessa har inte 

förändrats sedan de togs i drift 1997. Kapaciteten räcker inte till för att säkert klara nuvarande 

utsläppsvillkor på 10 mg Nu de närmaste åren. Det är inte heller möjligt att med nuvarande 

utformning av biobäddarna förbättra nitrifikationskapaciteten på Ryaverket för att klara det krav på 

minst 80 % kväverening som krävs för att Baltic Sea Action Plan (BSAP) skall uppfyllas. 

Under 2012 har alternativa sätt att utöka kvävereningskapaciteten utretts i samarbete med fyra mycket 

kompetenta konsultgrupper. Projektgruppen på Gryaab, som har iniduderat medarbetare från 

utveckling-, drift-, process- och projektgruppema, har valt fyra principiellt olika lösningar bland de av 

konsulterna föreslagna lösningarna och gjort enjämfbrande utvärdering med avseende på framförallt 

investering- och driftkostnader samt reningsresultat på kort och lång sikt. Även miljöaspekter, 

resursåtgång, arbetsmiljö och driftsäkerhet har tagits i beaktande vid gallring. En annan viktig 

parameter har varit att vald lösning är flexibel för framtida krav, processföränclringar och 

r:projekten 201 3\l. ornfattning’styrelsehandIn2013samrd med ägarna_bakgrund och introduktion 2013-02-21 lekd,c

((Gr!Jaab 2013-02-21 4(8) 

teknikutveckling. Utöver projektgruppen på Gryaab har en workshop hållits med experter från andra 

stora reningsverk, där de valda lösningarna utvärderades. De fyra huvudförslagen beskrivs kort nedan. 

A) En nitrifikationsreaktor med rörliga bärare, MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) byggs. Den 

kommer att likna den efterdenitrifikationsanläggning som togs i drift 2010, men vara lufiad istället för 

att enbart ha omröming. Förslaget kan senare kompletteras med rejektvattenbehandling för ytterligare 

utökad kapacitet. 

B) Rörliga bärare som ger extra nitrifikation integreras i aktivslamprocessen. Tre av de nio zonema i 

aktivslambassängerna byggs om med silar och annat som behövs för att bärarna skall stanna kvar i 

bassängerna. Separat rening av rejektvatten, vattnet från slambehandlingen, behövs för att inte förlora 

för mycket kapacitet under ombyggnadstiden. 

C) Nya aktivslambassänger byggs där nuvarande slambehandling är placerad. Detta innebär att 

slambehandlingen först måste flyttas. Separat rening av rejektvatten behövs fcir att inte förlora för 

mycket kapacitet under ombyggnadstiden. 

D) Aktivslamsteget och försedimenteringsbassängema byggs om så att det blir två aktivsiamsteg efter 

varandra. Separat rening av rejektvatten behövs för att inte förlora för mycket kapacitet under 

ombyggnadstiden. 

Förslagen har för- och nackdelar. De punkter som skiljer förslagen sammanfattas i tabellen nedan. Vad 

gäller drifikostnader och resursfbrbrukning är utfallen tämligen lika, Även vid bästa utfall motiverar 

inte enbart driftkostnadsbesparingar de högre investeringar som framför allt alternativ C och D 

innebär. 

A) Ny B) Bärare i C) Fler D) Aktivt 

reaktor med aktivt siam aktivsiam- siam i två 

bärare bassänger steg. 

Uppfyller 10 mg Nu 20 13-2015 Osäkert Osäkert Osäkert Osäkert 

Uppfyller 10 mg N/l 2016 Ja Osäkert Nej Nej 

Uppfyller 80% N-rening 2018 Ja Troligen Nej Nej 

Uppfyller 80% N-rening 2030 Ja Troligen Ja Ja 

Investering Måttlig Stor Mycket stor Mycket stor 

Rejektvattenrening behövs Ej före 2020 Före 2016 Före 2016 Före 2016 

Störningar under ombyggnad Små Stora Måttliga Mycket stora 

Ökad känslighet för höga flöden Nej Osäkert Troligen Troligen 

Osä.kerheter om dimensionering — Små Stora Måttliga Stora 

Tabell 1. Jämförelse av utredda alternativ 

Inga alternativ innebär högre kapacitet än idag för att rena högre flöden biologiskt. Om flödena ökar 

ytterligare är risken stor att det kommer att behövas ny sedimenteringskapacitet för att hantera de 

höga flödena. Eftersom alternativ A bygger på ungefär samma teknik som idag kan det dock 

förutsättas att detta alternativ kommer att fungera lika bra som idag vid höga flöden. Inga övriga 

väsentliga skillnader vad gäller milj öeffekter har identifierats. 

«projekten 2013’I - ornfattning’styrelschandl\en2013_sainråd med ägarna bakgrund och introduktion 2013-02-21 lek.doc

4’Gr!Jaab 2013-02-21 5(8) 

Sammanfattningsvis är det enbart alternativ A som kan frväntas uppfylla reningskraven i närtid. 

Alternativ A innebär samtidigt den lägsta investeringen och har små övriga osäkerheter, Denna bör 

vara lätt att driva eftersom kunskap om MBBR finns sedan tidigare på Gryaab. Det finns dessutom 

gott om referenser. Tekniken är mogen och dimensionering bör vara förutsägbar. Flexibiliteten för 

framtida krav är god. Den bassäng som byggs ligger strategiskt i anläggningen så att vattenvägarna 

blir relativt enkla. Byggnation av reaktorn påverkar inte heller reningsresultaten under alltför lång tid 

under ombyggnadstiden. Urvalsprocessen är noggrannare beskriven i Gryaab Rapport 2013:1 

(Bilaga2). 

r:\piojekt\en 2013\I. omfattning\sIyreIsehand1\en2O3 sarnrid med ägarna_bakgrund och introduktion 2013-02-21 Iek.doc

ÅfGryaab 2013-02-21 6(8) 

Förslag till ufformning av anläggning 

Det valda alternativet har utretts mer detaljerat, vilket utmynnat i nedanstående förslag. 

Nitrifikatiori med rörliga bärare 

Hjärtat i anläggningen är ett nytt efternitrifikationssteg (EN) baserat på rörliga bärare och placerat på 

parkeringspiatsen invid eftersedimenteringsbassängema (ES). Se Figur 2. 

EN Efternitrifikationsbass1nger 

ED Efterdenitrifikationsbassänger 

ES Eftersedimenteringsbassänger 

SB Slambyggnad 

AS Aktivslambassänger 

KU Ny kulvert 

Figur 2. Översikt placering av efternitrifikationsanläggning på Ryaverket 

CB Centralbyggnad 

EN planeras vara indelat i sex behandlingslinjer med en total volym om ca 11 000 m3. 

Grundläggningsnivån är vald så att vattnet från södra ES-kanalen kan ta sig in och igenom reaktorerna 

med självfall. Detta medfbr att stora mängder berg måste sprängas bort, då grundläggningen måste ske 

djupt för att åstadkomma tilLräcklig volym. 

rprojekten 20I3l. omfattning’styreIsehandIen2O 1 3samrd med ägarna_bakgrund och introduktion 2013-02-21 lekdoc

4C’Gryaab 2013-02-21 7(8) 

1 slambyggnadens källardel kan befintliga lokaler byggas om för att inrymma kompressorer, ställverk 

och transformatorer. Dessa är till för att försörja reaktorerna med luft. Installerad effekt blir i 

storleksordningen 1 000 kw. 

1 utrymmet mellan EN och befintliga anläggningsdelar byggs en ny kulvert, som ansluter till befintlig 

kulvert. 1 den nya kulverten placeras kontrollstationen och pumparna som skall pumpa det nitrifierade 

vattnet till den befintliga eflerdenitrifikationsreaktorn (ED). El-utrustningen placeras i utrymmen i den 

befmtliga försörjningsbyggnaden vid ED. Ytterligare en viktig funktion för den nya kulverten är att 

skapa plats för de vattenvägar som kan behövas för framtida reningsanläggningar. 

Genom ombyggnad av en av aktivslambassängerna (AS) med tillhörande utrustning får man dessutom 

möjlighet att ställa av en biobädd för service och framtida ombyggnader med bibehållen kapacitet för 

aktivslamblocket. Den befintliga efterdenitrifikationsanläggningen (ED) kompletteras med ytterligare 

rörliga bärare för att höja kapaciteten. 

Tidpian 

Projektet planeras starta med mark- och schaktarbeten i augusti 2013 för att kunna tas i drift under 

2016. För att detta skall kunna genomföras förutsätts att ägarnas fortsatta beslutsprocess är klar senast 

i maj 2013. 

Värt att notera är att Naturvårdsverket föreslår att certifikatssystemet för kväve skall gälla från januari 

20 16. Förseningar jämfört med tidplanen kan därför komma att resultera i att Gryaab måste köpa 

certifikat för att kompensera utebliven kväverening. 

Uppskattade kostnader 

Investerinskostnader 

Projektets kostnader är i nuläget bedömda till 360 mkr. 1 denna summa finns 20 mkr avsatta för att 

täcka indexutvecklingen från dagens kostnadsnivå fram till projektets frdigställande. Kostnaden ryms 

inom Gryaabs ekonomiska långtidsplan. 

Årlla kostnader 

Avskrivningar (genomsnitt under 20 år) 18 mkr 

Räntekostnader (3,5 %) 12,6 mkr 

Energi 9,7 mkr 

Kemikalier 6,4 mkr 

Personal & övrigt 2,0 mkr 

Totalt 48,7 mkr 

Eventuell inkomst N-certifikat (2017-2021) 0-10 mkr 

r\projekt en 2013\l. omraLtning’styreIsehandIen20 13_samråd med ägarna bakgrund och introduktion 2013-02-21 lekdoc

“3r!Jaab 2013-02-21 8(8) 

Ärendehantering 

Gryaabs styrelse har för avsikt att fatta beslut om investeringen på styrelsernötet 2013-06-14 och 

önskar därffir att frågan behandlats hos respektive ägare i god tid innan dess. Gryaab AB önskar svar 

senast från ägarna per 2013- 05- 24. För att underlätta inför ägarnas beslutsprocess inbjuder Gryaab 

till ett seminarium om investeringen 2013-03-22, kl 09.00-12.00. 

Anmälan till seminariet senast 2013-03-15 till: 

inforyaab.se 

eller 

Giyaab AB 

Att: Ulla-Maria Wibeck 

Box 8984 

402 74 Göteborg 

Gryaab AB 

‘/“nders Åström 

VD 

Bilagor 

Gryaab Rapport 2012:1 Belastning historiskt på Ryaverket och prognos för framtiden 

Gryaab Rapport 2013:1 Vad är reningskapaciteten på Ryaverket — 

och 

hur kan den öka? 

i:projekten 2013\l. oinfattning\styrelschandl’en20l3 samråd med igama bakgrund och intioduktion 2013-02-21 lek.doc

—I 1 1 l— — 

0 

-= 

E 

Il, 0) IT 

—fl UN ( 

> 

al 

> 

- 

j 

0 

0 

U) 

0 

c 

0) 

2 

ci 

al 

cl) 

-a 

00 

=

Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att Införa och driva system som 

kostnadsetfektivt samlar ln och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ags 

av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget ska 

begränsa föroreningarna från avloppsvatten till reciplent, samt i möjligaste mån även tillvarata 

avloppsvattnets innehåll. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 2 

miljarder kronor gjorts 1 tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag 

har befriats från utsläpp och att vattenmiljön i skärgården har förbättrats. 

Interna rapporter 

2008:1 

2008:2 

2008:3 

Miljörapport enligt Miljöbalken 2007, Ryaverket 

Miljörapport enligt Miljöbalken 2007, Syrhåla 

Skolinformation 2007.”Det säger ju sig självt rent vatten = bra” 

( 

2008:4 Dimensionering - Efterdenitrifikationsanläggning med nitrifikationszon 

2008:5 Konsekvenser av belastningsökningar på Ryaverket 

2008:6 Provtagningar i referensområden 2006/2007 Hushållsspillvatten Del 1 

2008:7 Jimförelse av provtagning i referensområden 1988 och 2006/2007 Hushållsspillvatten Del 2 

2009:1 Miljörapport enligt Miljöbaiken 2008, Ryaverket 

2009:2 Miljörapport enligt Miljöbalken 2008, Syrhåla 

2009:3 Slamhydrolys på Ryaverket — fullskalefärsök 2005-2006 och slutrapport 

2009:4 Energivärde, svavel- och kloridinnehåll i Ryaverkets siam 

2009:5 Separerade slamuttag från eftersedimenteringsbassänger - pilotförsök 

2009:6 Skolinformation 2009 “Jag lycker att det är bra au klasserfår besöka Giyaab för då tänker 

man till när man är vuxen!” 

20 10:1 Prioriterade spårämnen Kategori 2, Gryaab REVAQ 

2010:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Ryaverket 

20 10:3 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Syrhåla 

20 10:4 Kartläggning av oönskade ämnen REVAQ 2009/2 10 

20 10:5 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets siam 

20 10:6 Omrörarhastighet på ED 

2010:7 Tillskottsvatten påverkar Ryaverket — höga flöden och föroreningar 

20 10:8 Provtagning mottagning organiskt material, Ryaverket 2010 — 

20 10:9 PRIO-ämnen i övriga verksamheter, 2010 


2011:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2010, Syrhåla 

2011:3 Testlass av matavfailsslurry till Gryaab — innehåll och hanterbarhet 

2011:4 Morya 2010- a modeling project 

2011:5 Hushållsspillvatten, tillförsel av läkemedeisrester 

2011:6 Avgasning av aktivt siam 

2011:7 Skolinformation 2011 “Ni hjälper naturen och kämparför ert renare hav’ 

2011:8 Nitratbelastningens påverkan på denitrifikationskapaciteten 

2011:9 Carbon Footprint för Ryaverket 2010 

2011:10 Silveravgång vid rengöring och kemisk polering av silvergods 

2(28)


Flödet till Ryaverket varierar från år till år, till stor del beror detta på hur mycket det regnar respektive 

år. Medelflödet de senaste 10 åren har varit 120 miljonerm3/år med en standardavvjkelse på 10 

miljonerm3/år. 

Antalet anslutna personer till Ryaverket har ökat i princip linjärt år 2000-2010, i medeltal har 5900 

personer tillkommit per år, motsvarande en ökning på ca 1 % per år. 

Halterna av kväve, BOD och COD i inkommande flöde till Ryaverket har ökat de senaste 10 åren. 

Fosforhaken har däremot minskat något vilket antas bero på minskad användning av fosfater i 

tvättmedel. 

1 framtiden antas inkommande flöde fortsatt variera från år till år och månad till månad. Antalet 

anslutna personer antas också fortsätta öka, olika scenarier för hur detta kan ske presenteras i 

föreliggande rapport. Som minst antas Ryaverket ha drygt 744 000 anslutna fysiska personer år 2020 

och som mest 780 000. 1 föreliggande rapport har kommunernas prognoser för befolkningsutveckling 

använts, vilket innebär att år 2020 kommer ca 760 000 personer vara anslutna till Ryaverket. 

Samma mängder BOD och COD per person och dygn, som ett medelvärde av de senaste 3 åren har 

antagits, vilket innebär att år 2020 kommer mängden BOD i inkommande flöde vara nästan 20 000 

ton. COD i inkommande flöde kommer att vara drygt 44000 ton år 2020. 

Fosfor i inkommande flöde har antagits vara på samma nivå som ett medelvärde av de senaste tre åren, 

det vill säga 1,9 g per person och dygn. År 2020 kommer ca 530 ton fosfor i inkommande flöde till 

Ryaverket. 

De anslutna personerna antas bidra med lika mycket kväve per person och dygn som år 2010 (14,2 

gram), Inkommande kväve kommer år 2020 vara ca 4000 ton/år. Som minst ska då 2600 ton kväve tas 

bort biologiskt om ett krav på 80 % kväveborttagning har införts. Annars blir ökningen mindre. 

Om 20 % av de anslutna använder köksavfallskvarnar och det sker en 10 % ökning av utrötningen 

kommer som mest 2800 ton kväve behöva tas bort biologiskt (vid ett krav på 80 % kväveborttagning). 

Det vill säga en ökning med 70-75 % av dagens nivå på 1600 ton. 

Varje persons bidrag av kväve påverkar antalet ton som ska tas bort biologiskt i mycket större 

utsträckning än vad ökad utrötning och införande av köksavfallskvarnar hos 20 % av de anslutna gör. 

Till exempel innebär en ökning från 13 till 15 g N/pd att 400 ton mer kväve ska tas bort biologiskt år 

2020. Detta till skillnad mot en ökning på 100 ton om både köksavfallskvamar och ökad utrötning 

införs. 

3(28)

Innehållsförteckning 

1. INLEDNING 6 

2. FLÖDE 7 

2.1 Hur mycket vatten har renats historiskt’ 7 

2.2 Hur mycket vatten ska renas 1 framtiden’ 7 

3. BELASTNING 8 

3.1 Hur många personer har varit anslutna’ ... 8 

3.2 Hur många personer kommer att vara anslutna’ 8 

3.2.1 Ökning som tidigare — procentuellt samt i antal anslutna personer JO 

3.2.2 Framtida anslutningar lO 

3.2.3 Kommunernas prognoser 

lO 

4. KVÄVE 12 

4.1 Hur mycket kviive har tagits omhand historiskt’ 12 

4,1.1 Orsaker till ökad kvävebelastning 

13 

4.2 Hur mycket kväve ska tas omhand i framtiden’ 15 

4.2.1 Scenarier med köksavfallskvarnar och mer utrötning 

16 

4.2.2 Kvävebelastning med mottagning av organiskt material 

17 

5.BOD/COD 18 

5.1 Hur mycket BOD och COD har tagits omhand historiskt’ 18 

5.2 Hur mycket COD och BOD ska tas om hand i framtiden’ 19 

6. FOSFOR 21 ( 

6,1 Hur mycket fosfor har tagits om hand historiskt’ 21 

6.2 Hur mycket fosfor ska tas om hand i framtiden’ 22 

7. SLUTSATSER 24 

7.1 Flöde och anslutningar 24 

7.2 Kväve 24 

7.3 BOD/COD 24 

4(28)

1 

7.4 Fosfor .25 

7.5 Sammanfattning 25 

REFERENSER 

Gryaabrapporter 27 

BILAGA 1 28 

5(28) 

27

1. Inledning 

Den här rapporten är ett underlag till utredning kring framtida rening på Ryaverket. Rapporten är 

framtagen inom projektet Reningskapacitet 2010 i syfte att karlägga belastningen på Ryaverket 

historiskt samt att karlägga hur olika scenarier påverkar framtida belastning. Hur befolkningsökningar 

och framtida anslutningar påverkar mängden kväve, fosfor, BOD och COD har utretts enligt olika 

framtidsbilder. Även hur förändrade reningskrav, ökad utrötning i rötkammarna samt införande av 

köksavfallskvarnar påverkar reningen på Ryaverket har illustrerats. Data fram till och med år 2010 har 

använts i denna rapport. 

Utifrån föreliggande rapport kan förhoppningsvis insatser såsom kapacitetsförstiirkningar och 

ombyggnader planeras för att fortsatt nå god rening. 

6(28> 

0 

() 

L)

2. Flöde 

2.1 Hur mycket vatten har renats historiskt? 

Inkommande flöde till Ryaverket har de senaste två decennierna varierat mellan 100-140 miljoner 

m3/år. Medelvärdet mellan åren 1991-2010 är 120 miljoner m’/år, samma värde fås om 

medelbildningen görs över perioden 2000-2010. Standardavvikelsen är ca 10 miljonerm3/år för båda 

perioderna. Se Figur 1. Den stora variationen från år till år beror till stor del på regnmängderna 

respektive år. 2006 var till exempel ett år med ovanligt mycket regn och 1996 ett år med ovanligt lite 

regn. (SMI-II) 

145 

140 

135 

130 

E 125 

120 

115 

110 

105 

100 

Inkommande tiöde till Ryaverket 

I--Qin--Regn(mm/åril 

Figur 1. Flöde till Ryaverket historiskt samt totala regnmängden per år 

2.2 Hur mycket vatten ska renas i framtiden? 

Utklipp från Gryaabrapport 2008:5 - Konsekvenser av belastningsökning till Ryaverket: Flödet till 

reningsverket bedönzs öka på grund av ökade regnmängder och högre havsnivder i deflesta prognoser 

för klimaörändringar på västkusten. 1 takt med att ledningsnätet ren overas, byts ut eller kopplas om 

bör mindre av regnet nå reningsverket. Dessutom kan vartenförbrukningen i hushåll och industri 

förväntas minska i takt med attfler ochfler av maskiner och annan vattenförbrukande utrustning byts 

ut mot snålare utrustning och maskiner. Vad den slutliga effekten av detta blir vet vi inte idag. 

Flöden, flödesvariationer, temperaturer och andel spillvatten håller under 2011 och 2012 på att 

modelleras i samarbete med DHI. 

7(28) 

1400 

1200 

1000 

800 

800 

400 

200 

0 

E

3. Belastning 

3.1 Hur många personer har varit anslutna? 

1 Figur 2 kan man se att antalet anslutna personer till Ryaverket har ökat i princip linjärt från 1991- 

20 10. 1 genomsnitt har 5600 personer per år tillkommit. Åren 2000-2010 har ökningen varit lite större, 

i genomsnitt 5900 personer per år. 

680 

660 

640 

1 

620 

600 

580 

560 

540 

520 

Antalet anslutna personer till Ryaverket 

1 1 

EZZZ - 

— cj c’ u cc r— a o — cj C’? U CD t— 0) 

0) 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0 0 0) 0 0 0 — 

0) 0) 0) 0) 01 0) 0) 0) 0) 0 0 0 0 0 0) 0 0) o 0 

— c’J c’ c’j c’J c’J c’J c’J j c’J r’J 

Figur 2. Antalet anslutna personer till Ryaverket histodskt 

3.2 Hur många personer kommer att vara anslutna? 

Det är svårt att sia om framtiden, ett exempel på det finns i Detroit, USA. De har ett reningsverk som 

tidigare hade 1 800 000 personer anslutna, nu är ca 800 000 personer anslutna. Detta har lett till 

problem i ledningsnätet, VA-taxan har höjts och utvecklingen på reningsverket går “baklänges”. Se 

Figur 3. 

Figur 3. Amerikansk villamatta med hål i (Google Earth 2011) 

8(28) 

() 

ci 

0

BRO (Business Region Göteborg) har i en rapport från år 2004 räknat med att den lokala 

arbetsmarknaden år 2020 omfattar 1 500 000 personer jämfört med 940 000 personer år 2004. Den 

största ökningen antas bero på att kommunikationerna förbättras i regionen och området som skall 

räknas till den lokala arbetsmarknaden ökar. Ökningen i Göteborgsregionen antas vara ungefär 8000 

personer per år. (BRG, 2007)1 föreliggande rapport har det inte uppskattats hur stor del av denna 

lokala arbetsmarknad som belastar Ryaverket. 

Fyra olika scenarier har presenterats för att få fram alternativ till framtida anslutningsbelastningar, 

Antaganden som har gjorts i scenarierna 1-4 är enligt följande: 

1. Den procentuella ökningen, 1 % per år, som har varit mellan åren 2000-2010 kommer att 

fortsätta framöver. Lerumanslutningen är inkluderad, 

2. Ökningen i antal personer, 5900 personer per år, som har varit mellan åren 2000-2010 

kommer att fortsätta framöver. Lerumanslutningen är inkluderad, 

- 3. Ökning enligt scenario 1 inklusive anslutning av västra Tjörn (2015), Bollebygd (2020) 

och Östra Tjörn (2025). 

4. Ökning procentuellt enligt kommunernas prognoser. 

Ovanstående scenarier har ritats upp fram till och med år 2025 i Figur 4. En utveckling av scenarierna 

följer i kapitel 3.2.1-3.2.3. 

Framildescenarfer ans’utna personer 

9(28) 

2011 2012 2013 2014 2015 2016 21117 2019 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 

4ÖknkgenL 2000.2010 % —— Öknkig e,,l. 200020101 antal 

Öing eni 2000-2010%.kamda anakitnlngar Öknbg .nlt kommunernas nosat 

Figur 4. Framtida anslutningar enligt olika scenarier. Den gula linjen visar hur anslutning av västra 

Tjörn år 2015, Bollebygd år 2020 respektive Östra Tjörn år 2025 påverkar det totala antalet anslutna 

personer till Ryaverket om det räknas med en procentuell ökning.

3.2.1 Ökning som tidigare— procentuellt samt l antal anslutna personer 

10t28) 

Figur 4 visar att om ett konstant antal personer ansluter till Ryaverket varje år på samma sätt som från 

år 2000-20 10 ger det, det lägsta antalet anslutna personer fram tom år 2025. En procentuell ökning i 

samma nivå som år 2000-2010 ger flest anslutna personer år 2025. 

3.2.2 Framtida anslutningar 

Lerumanslutningen from 2012 innebär ca 26 000 extra personer, västra Tjörn drygt 8000 personer (år 

20 15) och Boltebygd (inklusive Hindås och Rävlanda) totalt drygt 15 000 personer (år 2020). En 

eventuell anslutning av Östra Tjörn med drygt 8000 personer (år 2025) har också ritats in i Figur 4. 

3.2.3 Kommunernas prognoser 

Gryaabs ägarkommuner har i en enkät fått bedöma hur utvecklingen i deras kommuner kommer att se 

ut i framtiden, de olika prognoserna redovisas i Tabell 1. En del kommuner har politiska mål, t.ex. 

Härryda, med 1,5 % ökning per år, 1 Tabell 1 redovisas dock tjänstemännens tekniska bedömning om 

befolkningsökningen. För Tjörn och Bollebygd har det antagits en befolkningsökning med 1 % per år. 

Tabell 1. Utveckling i kommuner anslutna till Ryaverket 

Kommun Anslutna 2010 Invånare 2010 Andel anslutna Ökning per år (%) 

till Ryaverket 

(%) 

Ale 15 187 27442 55 1,6 

Göteborg 509686 513751 99 1,1 

Härryda 22773 34500 66 13 

Kungälv 22568 40000 56 1,0 

Lerum 0 38 580 0 1,7 

Mölndal 53 200 60 973 87 1,8 

Partille 34 700 35 084 99 1,3 

Tj3rn (1 J4 )55 0 1 ,1.) 

llollebvvd (1 346 0 1,0 

Om ökningarna enligt ovanstående scenarier håller i sig även efter år 2025 så kommer utvecklingen 

fram till och med år 2050 se ut enligt Figur 5. Det vill säga, år 2050 kommer antalet personer anslutna () 

till Ryaverket vara 922 000 — 1 060 000 personer enligt dessa scenarier. 

(.)

1) 

Figur 5. Framtidsscenarier till år 2050 

Framtldsscenarler ansIutn personer 

[-._4—_ ÖknIri enL 2000-2010% ———ÖknIn 

ÖknIri eni. 2000-2010% * Tjörn, Bolebygd och Hö tsrrås --*-SysIemstudIe avtapp prognos för åt 2050 

j—Ööntng enögt komgriunernas prognoser 

9 eni. 2000-2010 anlat 

11(28) 

1 Figur 5 ses även en punkt r 2050 från Systemstudie Avlopp (2007) som har presenterat en siffra för 

antal anslutna till Gryaab för år 2050, nämligen 1 036 000 personer. 

För framtida dimensioneringar föreslås det att räkna med kommunernas prognoser för 

befolkningsutvecklingen fram till och med år 2020. Det vill säga 760 000 personer anslutna till 

Ryaverket år 2020.

4. Kväve 

4.1 Hur mycket kväve har tagits omhand historiskt? 

Inkommande kväve till Ryaverket presenteras i Figur 6. 

Inkommande kväve till Ryaverket 

Figur 6. Kviivemängd 1 inkommande flöde historiskt 

Som kan ses i Figur 6 har bde totala mängden inkommande kväve och kväve per ansluten person 

ökat. 

12(28) 

Historiskt har beräkningar på Ryaverket gjorts med antagandet att varje ansluten person bidrar med 13 

g N/pd. De senaste åren har dock varje ansluten person snarast bidragit med drygt 14 g Nfpd. 1 Figur 7 

presenteras betydelsen av att tidigare ha kalkylerat med 13 g N/pd och det faktiska utfallet de senaste 

tio åren. 

4000 

1500 

1000 

4000 

3500 

3000 

2500 

-g 2000 

1500 

3500 

3000 

0500 

2000 

1000 

500 

0 

4 

rE’ 

1 

Tidigare räknat med 13 g N’pd innebär... 

1999 2001 2003 2005 

• Nn B 

2007 2009 2011 

Figur 7. De rosa punkterna är beräknat ton kväve in, baserat på 13 g N/pd, och de blå punkterna faktisk 

mängd kväve in 

IS 

12 

lo 

6 

6 

4 

2 

0 

z 

R.•il 

1 1 

() 

fl 

C) 

()

13(28) 

Kvävet i inkommande flöde fördelas till hav, till siam samt reduceras biologiskt till kvävgas enligt 

Figur 8. Kvävemängden som reducerades biologiskt minskade under ombyggnaden ca år 2005-2008, 

för att sedan öka igen fram tom år 2010. Se Figur 8. Mängden kväve som förs bort med slammet har 

varierat kring 500 ton per år, motsvarande 16-19 % av inkommande kväve de senaste 10 åren. En 

procentuell minskning kan ses dessa år, vilket antas bero på bättre utrötning. En fortsatt minskning 

antas inte vara troligt, snarare en stabilisering kring nivån 16 %. 1 beräkningarna i föreliggande rapport 

har det räknats med att 16 % av inkommande kväve kommer att föras bort med slammet. 

2500 

1500 

1000 

502 

Fördelning av inicomniande N 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2002 2010 

Figur 8. Fördelning av kvävet 1 inkornmande flöde till Ryaverket historiskt 

4.1.1 Orsaker till ökad kvävebelastning 

ateN 16 he DIen Nred Ole,, N 1 siam 

Kvävehalten 1 inkomniande avloppsvatten till Gryaab varierar beroende på många aspekter och 

faktorer. En faktor är de anslutna personernas matvanor, närmare bestämt proteinkonsumtion. 1 hela 

Sverige har proteinintaget per person ökat med 17 % från 1980 till år 2005 (Jordbruksverket, 2010). 

Proteiner består till ca 16 % av kväve, vilket innebär att under samma period har kvävekonsumtionen 

per dygn ökat från knappt 14 g/person till drygt 16 g/person. Livsmedelsverket har också gjort 

undersökningar då hushåll har fört dagbok över sina matvanor. Två sådana undersökningar finns (från 

1989 och 1998) och dessa visar också ett ökat proteinintag, En ny sådan undersökning, kallad 

Riksmaten 2010 kommer att presenteras under 2012. Jordbruksverkets använder vid beräkningar så 

kallad direktkonsumtion av livsmedel. Det innebär totala leveranserna av livsmedel till privathushåll 

och storkök samt producenternas hemmaförbrukning. 

Till Ryaverket har mängden kväve ökat under de senaste decennierna mer än vad som kan förklaras 

enbart av ökad anslutning. Från att ha bidragit med 12-13 g Nlperson, dygn under 1990-talet har 

kvävemängderna till Ryaverket gradvis ökat. Idag (2010) bidrar varje ansluten person med drygt 14,2 

g N/dygn. 

Allt tyder på att det är människorna som står för ökningen och inte industrier eller annan verksamhet. 1 

två bostadsområden i Göteborg har omfattande provtagning och analys av avloppsvattnet gjorts år

14(28) 

1988 och 2006 (Gryaabrapport 2008:7). Enligt dessa mätningar bidrog varje person hemma med 9 g 

N/dag år 1988 men 11 g N/dag år 2006. Dessutom gick de nog på toa på jobbet också... En jämförelse 

har även gjorts med koffein i hushållsspillvattnet. Till Ryaverket kom 75 % av koffeinet från hushålien 

år 2006. (Gryaabrapport 20 11:5) Om andelen av kvävet som utsöndras hemma är samma som andelen 

koffein ger det av det totala till Gryaab en ökning från 12 till 14,7 gram kväve per person och dygn. 

Den ökade kvävebelastningen till Ryaverket i relation till statistiken från Jordbruksverket och 

Livsmedelsverket samt den ökade köttkonsumtionen presenteras i Figur 9 nedan. Glappet mellan 

Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets statistik antas bero på spill mellan inköpt mat och faktiskt 

intagen mat. 

17,00 

16,00 

15,00 

14,00 

13,00 

12.00 

11,00 

1988 

Kvävebelastning och köttkonsumtlon över tiden 

rEZ___________ 

r g 

1993 1998 2903 2008 

N.’pdberåknal Gryaab 

9 N/pd LIsmedelsr(et —+—kg kllIp 8r 

.—IJnjAr (g N/pd beräki,at Gryaab) 

Figur 9. Både Llvsmedelsverkets och Jordburksverkets uppskattningar visar en ökande trend. Detsamma 

gäller rör mätningarna i inkommande avloppsvatten på Ryaverket. 

Den ökade proteinkonsumtionen stämmer väl med den ökade köttkonsumtionen. Mellan 1960 och 

2008 har köttkonsumtionen ökat med drygt 80 % i Sverige, från ca 46 kg kött per person och år till ca 

83 kg (Jordbruksverket, 2011). Sedan 1980 har även protein som kommer från fisk och ost ökat, 

Konsumtion av protein från ägg och mjölk har däremot minskat. Kött har relativt sett blivit billigare 

jämfört med övriga livsmedel vilket sannolikt är en förklaring till ökningen. Fortfarande äter vi dock 

nästan bara hälften så mycket kött som nya zeeländare och amerikaner. Kineserna är som bekant 

ganska många till antalet och de har ökat sin köttkonsumtion avsevärt. Indierna äter dock fortfarande 

begränsat med kött. Se Figur 10. 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1. 

0 

()

15(28) 

Figur 10. Köttkonsumtionen per capita 1 kg/år har uppmätts av FN:s organ FAO (Food and Agriculture 

Organization). 

4.2 Hur mycket kväve ska tas omhand i framtiden? 

Antaganden för beräkning av framtida kvävebelastning: 

Varje ansluten person har antagits bidra med 14,2 g kväve per person och dygn, vilket är 2010 

års värde. Alternativ med 13 och 15 g kväve per person och dygn presenteras också. 15 g 

kväve per person och dygn är den siffra nya zeeländarna använder vid dimensionering och det 

är de som konsumerar mest kött per person och år i världen. 

• 16 % av inkommande kväve hamnar i slammet. 

• Det har antagits att Gryaab kommer ta emot 50000 ton organiskt material de närmsta 5 åren 

och år 2020 kommer den tillåtna kvoten på 70000 ton per år ha uppfyllts. 

• Köksavfallskvarnar antas höja mängden kväve med 1,5 g N/dygn. (Aarsrud m.fl., 2011) 

• Andelen personer som antas vara “kopplad” till en köksavfallskvarn blir 20 % av Gryaabs 

anslutna för scenarierna år 2020-2050. 

• Kfav på 80 % kväverening från år 2018, dvs. maximalt 20 % av totalt inkommande kväve får 

släppas ut i havet. För att ha marginal används en nivå på 81 % använts i beräkningarna. 

1 Figur Il presenteras hur mycket kväve som finns i inkommande flöde enligt olika framtida scenarier. 

Se kapitel 3 för beskrivning av de olika scenarierna för antal anslutna personer.

16(28) 

Figur 11. Den lägre nivån på y-axeln innebär att de anslutna personerna bidrar med 14,2 g N/pd och den 

högre nivån Innebär att 20 % av de anslutna personerna använder en köksavfallskvarn samt att det är 10 

% mer utrötning. På x-axeln innebär den lägre nivån det scenario med minst antal anslutna personer och 

den högre nivån mest antal anslutna personer. 

4.2.1 Scenarier med köksavtallskvarnar och mer utrötning 

1 Tabell 2 visas olika scenarier för hur mer utrötning och införande av köksavfaHskvamar påverkar 

mängden kväve att ta bort biologiskt på Ryaverket. Presenterade siffror baseras på kommunernas 

prognoser om framtida befolkningsutveckling. 

Tabell 2. Påverkan av köksavfallskvarnar och mer utrötning på mängden kväve att reducera 

År Kvävesomska 10% mer 20% KAK 20% KAK+10 % mer l5gN/pd 

reduceras utrötning utrötning 

2015 2500 ton 2600 ton 2500 ton 2600 ton 2600 ton 




2050 3600 ton 3700 ton 3700 ton 3800 ton 3800 ton () 

(

4.2.2 Kvävebelastning med mottagning av organiskt material 

7(28) 

Framöver dimensioneras kvävebelastningen så att tillståndet att motta 70 000 ton organiskt material 

per år uppfylls. År 2016 räknas med att ca 50 000 ton kommer att tas emot och 70 000 ton år 2020. Se 

Bilaga 1 för beräkning av kväveinnehåll. Se Tabell 3 och Figur 12. 

Tabell 3. Framtida kvävebelastning 

Kväve i Prognos ton N/år till N till N till Nd Nborgct 

organiskt Gryaab inki organiskt hav siam (ton) (ton) (%) 

material (ton/år) material (tonlår) (ton) 

2012 46 3670 1284 587 1798 65 

2013 153 3815 1335 610 1869 65 

2014 153 3854 1349 617 1888 65 

2015 153 3893 1363 623 1908 65 

2016 153 3933 1376 629 1927 65 

2017 183 4004 1401 641 1962 65 

2018 183 4044 768 647 2629 81 

2019 183 4085 776 654 2655 81 

2020 214 4157 790 665 2702 81 

2021 214 4199 798 672 2730 81 

2022 214 4242 806 679 2757 81 

2023 214 4285 814 686 2785 81 

2024 214 4328 822 693 2813 81 

2025 214 4372 831 700 2842 81 

2026 214 4416 839 707 2871 81 

2027 214 4461 848 714 2900 81 

2028 214 4507 856 721 2929 81 

2029 214 4552 865 728 2959 81 

2030 214 4599 874 736 2989 81 

5000 

4500 

4000 

3500 

L. 3000 

Z 2500 

c 0 

— 2000 

1500 

j000 

500 

-I 

Prognos N 

Krav 80% år 2018 

/ 

-.-Nlnglpd 

--Nredglpd 

—1—NINI hav gd 

-4— Nin prognos 

---Nred prognos 

-N till hav prognos 

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 

Figur 12. Kväve i inkommande flöde, mängden kväve som ska reduceras biologiskt samt kväve till hav

5. BOD/COD 

5.1 Hur mycket BOD och GOD har tagits om hand historiskt? 

Totala mängden inkommande COD och BOD till Ryaverket presenteras i Figur 13. Medelvärdet för 

COD har varit ca 35 000 ton/år både för medelvärdesperioden 1991-2010 och 2000-2010 med 

standardavvikelsen ca 3000 ton/är. För BOD har medelvärdet varit ca 15000 ton/år med 

standardavvikelsen ca 1400 ton/år både för medelvärdesperioden 1991-2010 och 2000-2010. 

45000 

40000 

35000 

30000 

• 25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

COD och BOD 1 Inkommande flöde till Ryaverket 

—.—COD .—--BODI 

Figur 13. Totala mängder COD och BOD i inkommande flöde historiskt 

1 Figur 14 presenteras COD och BOD per person och dygn. Samma trend som för totala mängder 

COD/BOD kan ses. Kraftiga variationer historiskt men sedan år 2003 en ökande trend. 

180 

160 

140 

120 

• 100 

0. 

t 80 

60 

40 

20 

0 

rzzzz_zz: 

- 

COD och BOD (gram per person och dygn) 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2005 2007 2008 2009 2010 

—+--gCOD/pd —.--gBOD/pd 

Figur 14. COD och BOD 1 inkommande flöde fördelat p anslutna personer per dygn 

18(28) 

fl 

( 

()

5.2 Hur mycket COD och BOD ska tas om hand i framtiden? 

19(28) 

Samma mängder BOD och COD per person och dygn, som ett medelvärde av de senaste 3 åren antas 

föreligga, 160 g COD/person, dygn samt 71 gram BOD/person, dygn. Detta innebär att år 2020 

kommer antalet ton BODIAr vara kring 19 500, jämfört med dagens nivå på 18 000 ton. COD i 

inkommande flöde kommer vara upp till drygt 44000 ton, jämfört med dagens nivå (2010) på ca 40 

000 ton. Se Tabell 4. 

Tabell 4. Olika befolkningsscenariers betydelse för COD- och BOD-belastningen på Ryaverket år 2020 

EC’-’ EO’ 

. E2 

cJ 

Cl r4 

Ökning som tidigare i antal (inki Lerum) 19 300 43 300 

Ökning som tidigare procentuellt (inkl Lerum) 19 600 43 900 

Ökning enligt kommunernas prognos 19 700 44 200 

Tabell 5. BOD. och COD-belastningen till Ryaverket 1 framtiden enligt kommunernas prognoser 

BOD (ton/år) COD (ton/år) 

2012 18133 40643 

2013 18326 41075 

2014 18520 41511 

2015 18717 41951 

2016 18916 42397 

2017 19117 42847 

2018 19320 43303 

2019 19526 43763 

2020 19733 44229 

2021 19943 44700 

2022 20156 45176 

2023 20370 45657 

2024 20587 46143 

2025 20807 46635 

2026 21029 47133 

2027 21253 47635 

2028 21480 48144 

2029 21709 48658 

2030 21941 49178

27 

25 

223 

21 

47 - 

600 

700 600 600 104)0 1100 1200 

MtaI In&Iflna (liJsenuI) 

—_______________ 

Hr 200 

‘—År 2020 

Ar2030 

—År 2040 

20(28) 

Figur 15. Framtida mängder BOD i inkommande flöde. Den lägre nivån på y.axeln innebär inkommande 

mängd BOD som minst vid ett visst antal anslutna på x-axeln och den högre nivån innebär maximal 

mängd BOD i inkommande vatten vid ett högre antal anslutna personer. 

64 

00 •-. 

Inkommandi COD 

-.. 

- f- - 

56 - ---—-1—-—--—— 

52 —- 

_: 

45 — 

L 

— 

‘_Arzoroj 

— — - ---—- År 2030 

-L1--— 

okommande BOD 

Ii 

—-- 

40 --—________ 

600 7(5) 504) 600 104)0 4400 1200 

AnI.I ,rJuln LuentaI 

i 

Ar 2040 

—--Ar2050 

Figur 16. Framtida mängder COD 1 inkommande flöde på samma sätt som för BOD i figur 15. 

0

1 ) 

6. Fosfor 

6.1 Hur mycket fosfor har tagits om hand historiskt? 

2 L(28) 

Totala mängden inkommande fosfor till Ryaverket samt mängden per person och dygn presenteras i 

Figur 17. Trots stora variationer kan en minskande trend ses vilket antas beror på minskad användning 

av fosfater i tvättmedel. Sedan år 2000 har inkommande mängden fosfor i medeltal varit 470 ton/år. 

De senaste två åren (2009-2010) har dock inkommande mängd fosfor varit mindre än 440 ton/år, 

vilket är bland de lägsta värdena sedan mätningarna påbörjades. 

Fördelningen av inkommande fosfor har sett ut enligt Figur 18. Det allra mesta fosfor hamnar i 

slammet. 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Irikommande fosfor till Hyaverket 

— Chi C’3 Lfl r- 20 , Chi C3 Lfl r- 20 0 0 

LiEton 

P/år——g P/pd] 

Figur 17. Inkommande fosfor till Ryaverket historiskt 

Fördelning av Inkommande P 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2000 

lon P il hav elon P siam 

Figur 18. Fördelning av inkommande fosfor till Ryaverket historiskt 

2,5 

2 

0,5 

0 

2010

6.2 Hur mycket fosfor ska tas om hand i framtiden? 

22(28) 

Om man räknar med 1,9 g P/pd, som är medelvärdet av de senaste 3 åren, blir den inkommande 

fosformängden för olika befolkningsscenarier enligt Tabell 6, Att anta 1,9 g P/pd bedöms rimligt då 

fosfater i tvättmedel har slutat användas och det fosfor varje ansluten person bidrar med per dygn antas 

ligga kvar på samma nivå som för år 2010 eller eventuellt minska något. 

Mängden fosfor i inkommande flöde kommer alltså enligt prognoserna att vara kring 520 ton år 2020. 

Tabell 6. Olika befolkningsscenariers betydelse för fosforbelastningen på Ryaverket 

0 

2012 

2013 

2014 

2015 

2016 

2017 

2018 

2019 

2020 

2021 

2022 

2023 

2024 

2025 

2026 

2027 

2028 

2029 

2030 

Fosfor 

(ton/år) 

476 

481 

487 

492 

497 

502 

508 

513 

518 

524 

530 

535 

541 

547 

552 

558 

564 

570 

576 

- 

G) 

c 

-. 

. 

•00 

c — — 

) . ., 0 

. 

Ökning som tidigare procentuellt (inki Lerum) 756 000 1,9 520 

Ökning som tidigare i antal (inkl Lerum) 744 000 1,9 520 

Ökning enligt kommunernas prognos 761 000 1,9 530 

Tabell 7. Fosforbelastningen till Ryaverket i framtiden enligt kommunernas prognoser 

0 

() 

1)

( 

) 

720 

670 

4i 620 

)2 570 

520 

470 

ci 

.-_.{_ 

___ — 

Inkommande fosfor 

v 1 

420 

600 700 800 900 1000 

Antal aniutna (tuaental) 

10 

—Ar2020 

Är 2030 

—Är 2040 

—År 2050 

23(28) 

Figur 19. Framtida mängder fosfor i inkornmande flöde. Den lägre nivån på y-axeln innebär Inkommande 

mängd fosfor som minst vid ett visst antal anslutna på x-axeln och den högre nivån innebär maximal 

mängd fosfor 1 inkommande vatten vid ett högre antal anslutna personer. 

1 

1200

7. Slutsatser 

7.1 Flöde och anslutningar 

24t28} 


år. Medel flödet de senaste 10 åren har varit 120 miljonerm3/år med en standardavvikelse på 10 

miljoner mIår. 

Antalet anslutna personer till Ryaverket har ökat i princip linjiirt år 2000-2010, i medeltal har 5900 



anslutna personer antas också fortsätta öka, olika scenarier för hur detta kan ske har presenterats. Som 

minst antas Ryaverket ha drygt 744 000 anslutna fysiska personer år 2020 och som mest 780 000. För 

dimensionering föreslås kommunernas prognoser för befolkningsutvecklingen att användas, dvs. r 

att år 2020 är ca 760 000 personer anslutna till Ryaverket. 

7.2 Kväve 


• Varje ansluten person har antagits bidra med 14,2 g kväve per person och dygn, vilket är 2010 

års värde. Alternativ med 13 och 15 g kväve per person och dygn presenteras också. 

• 16 % av inkommande kväve finns i slammet. 



• Köksavfallskvarnar antas höja en persons kvävebidrag med 1,5 g N/dygn. (Aarsrud mil,, 

2011) 

• Andelen personer som antas vara “kopplad” till en köksavfallskvam blir 20 % av Gryaabs 

anslutna för scenarierna år 2020-2050. 

• Krav på 80 % kväverening från år 2018, dvs. maximalt 20 % av totalt inkommande kväve får 

släppas ut i havet. För att ha marginal används en nivå på 81 % i beräkningarna. 

Kväve i inkommande flöde kommer år 2020 vara ca 4200 ton per år. Som minst ska då 2700 ton kväve 

tas bort biologiskt och som mest 2800 ton kväve inklusive 20 % KAK och 10 % mer utrötning. Det 

vill säga en ökning med 70-75 % av dagens nivå på 1600 ton. Det blir naturligtvis en mindre ökning 

om inget krav på 80 % kväveborttagning införs. 

Varje persons bidrag av kväve påverkar antalet ton som ska tas bort biologiskt i mycket större 

utsträckning än vad ökad utrötning och införande av köksavfallskvarnar hos 20 % av de anslutna gör. 

Till exempel innebär en ökning från 13 till 15 g N/pd att 400 ton mer kväve ska tas bort biologiskt år 

2020. Detta till skillnad mot en ökning på 100 ton om både köksavfallskvarnar och ökad utrötning 

införs. 

7.3 BOD/COD 

Samma mängder BOD och COD per person och dygn, som ett medelvärde av de senaste 3 åren har 

antagits, vilket innebär att år 2020 kommer mängden BOD i inkommande flöde vara nästan 20 000

i ) 

ton. Dagens nivå är på 18 000 ton. COD i inkommande flöde kommer att vara drygt 44 000 ton år 

2020, dagens nivå är på ca 40 000 ton. 

7.4 Fosfor 

25(28) 

Fosfor i inkommande flöde har antagits vara på samma nivå som ett medelvärde av de senaste tre åren, 

det vill säga 1,9 g per person och dygn, beroende på minskad användning av fosfater i tvättmedel. Det 

innebär att år 2020 kommer ca 530 ton fosfor i inkommande flöde till Ryaverket. 

7.5 Sammanfattning 

Tabell 8 sammanfattar befolkningsscenariernas betydelse i siffror för år 2020-2050 för olika ämnen i 

inkommande flöde till Ryaverket. 

Tabell 8. Befolkningsscenariernas betydelse för belastningen på Ryaverket 

. 

) 1 

u, 

2 

o o :c . 

1. t_)_-S . 

) 

0 ‘0 ‘0 ‘0 ‘0 V t 

o ? O ‘ 0 

: 0 . 0 . 

2010 660 440 40 IS 3400 1600 

2020 740—780 510—540 43—45 19—20 4000—4300 2600—2800 

2030 800—870 560—600 47—51 22—23 4400—4800 2800—3100 

2040 860—960 600—670 50—56 22—25 4700—5300 3000—3400 

2050 920—1060 640—740 54—61 24—28 5000—5800 3200—3700 

En sammanfattning av olika scenarier för inkommande halter av kväve, fosfor, BOD samt COD 

presenteras i Figur 20. Spannet för mängderna i inkommande flöde blir större för varje år, vilket ses i 

Figur 20 genom att storleken på rektanglarna vidgas. 

.

26(28) 

Inkommande fosror 

Kvåve 1 Inkommande flöde 

6200 1 

r- 

5700 — 

2O101 

Är 2020 

Är2o3oi 

—År 2040 

1— 

5200 

—Är 2020 

I—k2030 

—Är 2O4O 

Är 2050 

F 

4700 

1— 

—År 2050 

LJ 

4200 — 

3700 — 

1200 

1100 

700 800 900 1000 

Antal anslutna (tusental) 

600 

3200 

600 700 800 900 1000 1100 1200 

Antal perner (tuntal) 

lnkonmnde GOD 

lnkoiinde BOD 

64 

fl 

—;-- —:--i 

27 

60 

25 

56 

0 

0 

23 

52 

—— J 

G 

21 

19 

1100 1200 

42 

600 

700 800 900 1000 

Antal snu4na (luntal) 

1200 

17 

600 

700 800 900 1000 1100 

Antal anutna (tUnhal) 

Figur 20. Mängd kväve, fosfor, BOD och COD i inkommande flöde till Ryaverket enligt olika framtida scenarier.

Referenser 

27(28) 

Aarsrud m.fl. 2011. Om köksavfallskva mar tillåts i Göteborg - Tekniska och ekonomiska 

konsekvenser. Göteborg stad, Kretsloppskontoret, Göteborg Vatten, Gryaab AB och CIT Urban Water 

Management AB. 

BRO 2007, Tillväxt i Göteborgsregionen — ett underlagför regionens tillväxtsrrategi. 

[http://www.businessregion.se/ovrigtlregionensnyatillvaxtstrategi.4.24aa3 14e1 0f47fcad4c80007750.ht 

ml] Januari 2007. Hämtat 2011-07-19. 

FAO (Food and Agriculture Organization), 2007. World Resources Institute, Earth Trends — The 

Environmen tal infonnation Portal [http://earthtrends.wri.org/searchable db/index.php?theme=81 

Hämtat 2011 -05-17 

Göteborgs Stad, Gryaab och C1’T Urban Water Management AB, 2007, Systemstudie avlopp. 

Jordbruksverket. Jordbruksstatistik — årsbok 2010, med data om livsmedel. Jordbruksverket och 

Statistiska Centralbyrån 2010. Rapport från Jordbruksverkets hemsida. 

karsbok20l0.4.32b12c7f1 29401 12a7c80001961.html] Uppdaterad 2011-04-19. Hämtat 2011-05-05. 

Jordbruksverket. Statistikfrån Jordbruksverket. Statistikrapport 2011:2 Livsmedelskonsunztion och 

näringsinnehåll. Uppgfrer l.o.nl. år 2009. Rapport från Jordbruksverkets hemsida. Utkom 2011-03-30 

(http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverketJstatistik/li vsmedel,4.67e843d9 11 ff9f55 1 db800048 

03.html] Uppdaterad 2011-08-29. Hämtat 2011-09-19. 

Livsmedelsverket. Riksmaren 2010, Huik 1989, Riksrnaten 1997-1998. Rapporterfrån 

Livsinedeisverkets henisida [http://www .sl v.selsv/grupp 1 /Mat-och-naringfMatvanor-undersokningarfVuxnal] 

Uppdaterad 2010-10-13. Hämtat 2011-05-05. 

SMHI. Statistik från SMHI:s hemsida. Hämtat 2011-07-07 

[http://data.smhi.se/metfclimate/time_series/month_year/precipitationiSMHl_month_year_precipitatio 

n_clim_7 142.txtj 

Gryaabrapporter 

Gryaabrapport 2008:5 Konsekvenser av belastningsökningarpå Ryaverket. Ann Mattsson 

Gryaabrapport 2008:7 Jämförelse av provtagni,zg i referensområden 1988 och 2006/2007 - 

Hushållsspillvatten Del 2. DGE Mark och Miljö AB 2008-12-18 reviderad 

2010-09-15 

Gryaabrapport 2011:5 Hushållsspillvatten — Tillförsel av Läkemedelsrester. Nicklas Paxéus

28(28) 

Bilaga 1 

Organiskt material Organiskt material Organiskt 

år 2012 5 år framåt material år 

2020 

15000 ton 50000 ton 70000 ton 

2250 ton TS 7500 ton TS 10500 ton TS 

85 % VS/TS 85 % VS/TS 85 % VS/TS 

30 kg N/ton TS 30 kg N/ton TS 30 kg N/ton TS 

80 % utrötning av VS 80 % utrötning av VS 80 % utrötning av VS 

675 ton kväve i org. material 225 ton kväve i org. material 315 ton kväve i org. material 

45,9 ton kväve i njekL 153 ton kväve i rejekt 214 ton kväve i rejekt 

En TS-halt på 15 % har antagits i ovanstående beräkningar.

4rGryaab 1(52) 

FNDALSIA 

Kommun$tYreIS 

Vad är reningskapaciteten på Ryaverket — 

Gryaab Rapport 2013:1 

Susanne Tumlin 

Ann Mattsson 

Maria Neth 

Gustaf Ernst 

David I’Ons 

och hur kan den öka?

4fGryaab 2(52) 

Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, 

Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har 

miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i 

att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljän 1 

skärgården har förbättrats. 

Gryaabrapporter 

2009 1 

2009:2 

Miljorapport enligt Miljobalken 2008 Ryaverket 

Miljörapport enligt Miljöbalken 2008, Syrhåla 

2 

2009:3 Slamhydrolys på Ryaverket — fullskalefrsök 2005-2006 och slutrapport 

2009:4 Energivärde, svavel- och kloridinnehåll i Ryaverkets siam 

2009:5 Separerade siamuttag från efiersedimenteringsbassänger - pilotförsök 

2009:6 Skolinformation 2009 “Jag tycker att det är bra att klasserfår besöka Giyaabför då tänker man till 

när man är vuxen!” 

‘ 

2010:1 Prioriterade spårämnen Kategori 2, Gtyaab REVAQ 

20 10:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Ryaverket 

20 10:3 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Syrhåla 

20 10:4 Kartläggning av oönskade ämnen REVAQ 2009/210 

2010:5 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets siam 

20 10:6 Omrörarhastighet å ED 

20 10:7 Tillskottsvatten påverkar Ryaverket — höga flöden och föroreningar 

20 10:8 Provtagning mottagning organiskt material, Ryaverket 2010 

2010:9 PRIO-ämnen i övriga verksamheter, 2010 


2011:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2010, Syrhåla 

2011:3 Testlass av matavfallsslurry till Gryaab — innehåll och hanterbarhet 

2011:4 Morya 2010- a modeling project 

2011:5 Hushållsspillvatten, tillförsel av läkemedelsrester 

2011:6 Avgasning av aktivt siam 

2011:7 Skolinformation 2011 ‘WI hfälper naturen och käm;arför el! renare hav” 

2011:8 Nitratbelastningens påverkan på denitrifikationskapaciteten 

2011:9 Carbon Footprint för Ryaverket 2010 

20 11:10 Silveravgång vid rengöring och kemisk polering av silvergods 

2012:1 Belastning historiskt på Ryaverket och prognos för framtiden 

20 12:2 Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus 

20 12:3 Miljörapport Ryaverket 2011 

20 12:4 Miljörapport Syrhåla 2011 

20 12:5 Kvicksilver till Ryaverket 

20 12:6 Driftkostnader siamhantering 

2012:7 Drifikapacitet slamhantering 

20 12:8 Viskositetsanalys och karaktärisering av slam 

20 12:9 Reningskapacitet på Gryaab 2011 

2012:10 Provtagning av vatten ur kabelbrunn för teleutrustning 

2012:11 Avgiftsfördeining mellan ägarkommuner och Gryaab AB 

20 12:12 Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 

20 12:13 Fullskaletest av maximal denitrifikationskapacitet i Efterdenitrifikationen 

20 12:14 Karakterisering av inkommande vatten 

2012:15 Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 

2012:16 Anläggningsdata 2012 

2012.17 Omväridsbevakning — om fosfor, avioppsslam till jordbruk och REVAQ 

2012:18 Tillrinning till Ryaverket - Hur blir det 2030?

• 

Innehålisförteckning 

3(52) 

Sammanfattning 5 

2 Bakgrund 6 

2.1 Syfte 6 

2.2 Avgränsningar 6 

3 Förutsättningar 6 

3.1 Krav och villkor idag 6 

3.2 Krav och villkor i framtiden 7 

3.2.1 Baltic Sea Action Plan 7 

3.2.2 Ramdirektivet ftir vatten 8 

3.2.3 Badvattenkvalitet 9 

3.3 Sammanfattning krav och villkor 9 

4 Befintligt reningsverk 10 

4.1 Flöden 10 

4.2 Kväve 11 

4.2.1 Allmänt 11 

4.2.2 Nitrifikation i BB 12 

4.2.3 Denitrifikation i AS 13 

4.2.4 Nitrifikation i ED 14 

4.2.5 Denitrifikation i ED 14 

4.3 Sammanfattning dimensioneringsdata befintliga anläggningsdelar 15 

5 Framtida reningsverk 16 

5.1 Belastning och andra yttre förutsättningar 16 

5.1.1 Flöde 16 

5.1.2 Anslutningar 17 

5.1.3 Kväve 17 

5.1.4 Fosfor 20 

5.1.5 BOD/COD 21 

) 5.2 Sammanfattning 22 

6 Framtida möjliga processlösningar — konsultuppdrag 23 

6.1 Förutsättningar 23 

6.1.1 Belastning och flöden 23 

6.2 Avgränsningar 24 

6.3 Resultat från konsultutredning 24 

6.3.1 Alla fcrslag 25 

6.3.2 Urval 27 

6.4 Lösning A 28 

6.5 LösningB 28 

6.5.1 Lösning B komplettering 29 

6.6 Lösning C 30 

6.7 LösningD 31 

6.8 Genomförande och risker 31 

6.9 Tidplan 32 

6.10 Beräknad reningskapacitet för förslag A-D 33 

6.11 Investerings- och driftkostnader 34 

6.12 Sammanfattning och diskussion 36

4CGrgaab 4(52) 

6.12.1 ProcesslösningA 36 

6.12.2 ProcesslösningB 36 

6.12.3 ProcesslösningC 37 

6.12.4 ProcesslösningD 37 

6.12.5 Jämfire1se mellan alternativ- urval 38 

7 Slutsatser 39 

8 Framtida arbete 39 

9 Referenser 40 

9.1 Gryaabrapporter 40 

9.2 Externa rapporter 40 

Bilaga 1. Projektplaner 

Bilaga 2. Analysdata från kampanjer 

41 

43 ( 

Bilaga 3. Chaos databasen 46 

Bilaga 4. Konsulternas syn på dagens anläggning 47 

Bilaga 5. Flödesschema ffir processlösning A-D 49 

fl 

fl

(Grjaab 5(52) 

1 Sammanfattning 

1 det här projektet har begränsningar och behov med nuvarande och framtida krav på avskiljning av 

kväve beräknats och kvantifierats. Nitrifikationen är den nu begränsande faktorn på Ryaverket. För att 

förbättra reningskapaciteten, och då framförallt utöka nitrffikationskapaciteten, och anpassa 

anläggningen till framtida krav och belastningar har ett konsultuppdrag genomförts. 4 olika konsulter 

har föreslagit olika lösningar för att uppf’lla framtida krav, vaije konsult har även ombetts att föreslå 

ett av sina förslag som huvudförslag. Projektgruppen på Gryaab, som har iniduderat medarbetare från 

utveckling-, drift-, process- och proj ektgrupperna, har valt 4 principiellt olika lösningar bland de 

föreslagna och gjort en jämförande utvärdering med avseende på framförallt investering- och 

driftkostnader samt renirigsresultat på kort och lång sikt. Även miljöaspekter, resursåtgång, arbetsmiljö 

och driftsäkerhet har tagits i beaktande vid gallring. En annan viktig parameter har varit att vald 

lösning är flexibel för framtida krav, processförändringar och teknikutveckling. Utöver projektgruppen 

på Gryaab har en workshop hållits med branschkollegor där de 4 valda lösningarna utvärderades. 

Några slutsatser som har dragits av projektet är följande 

• Det går att utöka kvävereningen tillräckligt mycket inom tomten. 

• De tidvis höga flödena begränsar valfriheten eftersom eftersedimenteringen begränsar 

kapaciteten. 

• Det kommer att användas mer energi och kemikalier. 

• Om rejektvattenrening införs åtgår mindre energi och kemikalier, men enbart 

rejektvattenrening räcker inte för att klara kraven och avlastar inte tillräckligt mycket för att 

t.ex. ta en biobädd ur drift med bibehållna reningsresultat. 

• Eventuellt framtida utsläppsavgifter/certifikat för kväve kan delvis kompensera Gryaab 

ekonomiskt vid snabb investering. 

Den slutligt valda processlösningen är en ny nitriferande MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) på 

östra sidan om nuvarande eftersedimenteringsbassänger. Denna lösning ger snabbt bättre 

reningsresultat vilket innebär att val av rejektvattenrening kan skjutas på framtiden. Denna bör vara 

lätt att driva i och med att kunskap om MBBR finns sedan tidigare på Gryaab och det finns gott om 

referenser. Tekniken är mogen och dimensionering bör vara förutsägbar. Flexibiliteten för framtida 

krav bör vara god. Den bassäng som byggs ligger strategiskt i anläggningen så att vattenvägama blir 

relativt enkla. Byggnation av reaktorn påverkar inte heller reningsresultaten under alltför lång tid 

under ombyggnadstiden. Driftkostnadema är jämfbrbara med övriga alternativ. Investeringskostnaden 

för denna lösning är lägre än för de andra lösningarna och eftersom tekniken är känd, dessutom 

säkrare. Risk för oförutsedda kostnader är relativt låga. De bassänger som byggs är helt nya och kan 

därför byggas för ändamålet istället för att anpassa befintliga bassänger. Inverkan på befintliga 

anläggningsdelar är också begränsade. Eventuellt kan en rejektvattenreningsprocess ske i de MBBR 

bassänger som byggs. 

Biobäddarna kommer att användas även framöver. Detta innebär att problem med fjädermyggor 

kommer att kvarstå tills vidare. En annan nackdel är att det blir trängre på tomten då reaktorn byggs 

bredvid den planerade kontorsbyggnaden.

4Gryaab 6(52) 

2 Bakgrund 

År 2010 driflsattes nya anläggningsdelar för utökad rening av fosfor och kväve. Utsläppshalterna av 

såväl kväve som fosfor uppfyller villkoren 10 mg N/l och 0,3 mg Pil. Utbyggnaden stärkte 

möjligheterna till denitrifikation och till partikelavskiljning, men inga större f?irstärkningar av 

nitrifikationskapaciteten har gjorts. Det innebär att nitrifikationen nu är den begränsande faktorn för 

kvävereningskapaciteten. Detta projekt syftar till att kartlägga hur långt reningen kan drivas med den 

nya anläggningen samt planera för att skärpta miljökrav och/eller utsläppsavgifter införs. 

Föreliggande rapport avhandlar till största del konsultuppdraget som genomfördes under våren 2012 

med syfte att arbeta fram processlösningar för hur Ryaverket ska klara framtida kvävereningskrav. 

Tidigare Gryaabrapporter som har knoppats av under projektets gång är följande: 

2012:1 Belastning historisktpå Ryaverket och prognosförframtiden, 

2012:9 Reningskapacitet på Giyaab 2011, 

2012:13 Fullskaletest av inaxi,nal denitrflkarionskapaciter 1 efrerdenitrflkationeii 

2.1 Syfte 

Identifiera och värdera olika möjligheter för att anpassa Ryaverket till framtida krav och belastning 

avseende framförallt kväve. 

2.2 Avgränsningar 

Villkor för fosforhalt i utgående vatten förutsätts ej ändras Däremot skall inte lösningarna försämra 

möjligheten att avskilja fosfor. 

Ytterligare rening med avseende på mikroffiroreningar ingår ej (läkemedeisrester mm). Men 

lösningarna skall inte hindra möjligheten att genomföra sådana förbättringar om och när de krävs. 

3 Förutsättningar 

3.1 Krav och villkor idag 

Ryaverkets verksamhet bedrivs med stöd av ett tillstånd enligt milj öskyddslagen som är från 1994. De 

sista fastställda slutliga villkoren för verksamheten meddelades av miljöprövningsdelegationen 2006. 

Verksamheten bör vara omprövad senast 2018. 1 tillståndet finns utsläppsvillkoren för verksamheten 

inskrivna. Från och med 1januari 2011 är utsläppsvillkoren följande: 

BOD7 10 mg/l som gränsvärde och årsmedelvärde 

Fosfor 0,4 mgil som gränsvärde och årsmedelvärde 

0,3 mg/l som riktvärde och årsmedelvärde och 

som medelvärde under perioderna mars-maj 

och juni-augusti 

Kväve 10 mgIl som riktvärde och årsmedelvärde 

(

4Grjaab 7(52) 

Utöver de utsläppsbegränsningar som finns i det befintliga tillståndet fbr Ryaverket kan utsläppen från 

verksamheten komma att begränsas av internationella åtaganden, EU-lagstifining, ägamas egna 

ambitioner etc. 

3.2 Krav och villkor i framtiden 

3.2.1 Baltic Sea Action Plan 

Den internationella Helsingforskommissionen (HELCOM) antog Baltic Sea Action Plan (BSAP) år 

2007 och 2010 presenterades vilka åtgärder medlemsländerna ska fokusera på. Alctionsplanen lägger 

fokus på fyra områden: övergödning, farliga änmen, sjöfartens milj öproblem och biologisk mångfald. 

Tidspianen för medlemsländerna är att ta fram åtgärdsprogram till år 2012, genomföra åtgärder mot 

övergödningen innan år 2016 och uppnå en god miljöstatiis senast år 2121. Sverige leder Helcom 

mellan den 1juli 2010 och 30juni 2012. 

Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. Sverige ska enligt 

bördefördelningen minska sin belastning av kväve med ca 21 000 ton och av fosfor med ca 290 ton 

(Naturvårdsverket, 2009). För kväve gäller detta Egentliga Ostersjön, Oresund och Kattegatt medan 

det enligt bördefördelningen fcr fosfor inte krävs någon ytterligare minskning till Oresund och 

Kattegatt. Betinget ska klaras genom minskningar till: 

• Egentliga Östersjön med 8 100 ton kväve av en total belastning på 31 700 ton och med 290 

ton fosfor av en total belastning på 860 ton. 

• Öresund med 1 700 ton kväve av en total belastning på 5 400 ton. 

• Kattegatt med 11100 ton kväve av en total belastning på 35 700 ton. 

1 Naturvårdsverkets förslag till nationell åtgärdsplan, Rapport 5985 (Naturvårdsverket, 2009) skissas 

tre alternativ upp för att reducera kvävebelastningen till Kattegatt från avloppsreningsverk. 

Alternativ 1 innebär att alla reningsverk dimensionerade för mer än 2000 pe 

utan speciell kväverening genomför åtgärder som innebär en kväveavskiljningsgrad på 70 %. 

Alternativ 2 innebär att Jj reningsverk dimensionerade för mer än 2000 pe ska ha en 

kväveavskiljningsgrad 

på 80 %. 

Alternativ 3 innebär att alla reningsverk dimensionerade för mer än 2000 pe genomför åtgärder så att 

de når ca 2 mg N/l i utgående vatten genom eflerdenitrifikation. 

Det är alternativ 2 som Naturvårdsverket freslår i rapporten. För att uppnå 80 % avskiljningsgrad på 

Ryaverket måste de årliga utsläppen av kväve minskas från dagens ca 1200-1300 ton till ca 600-700 

ton vilket motsvarar en utgående kvävehalt på ca 5 - 5,5 mgll. Naturvårdsverket skriver också att för 

de största reningsverken, större än 100 000 pe, kan ytterligare sänkning av utsläppshalten under nivån 

i alternativ två, utan att närma sig den tekniskt möjliga åtgärdsgränsen (alt 3), övervägas. 

Naturvårdsverket har sedan genomfört ett omfattande arbete i samarbete med Svenskt Vatten med 

syRe att finna bra vägar för att genomföra de nödvändiga utsläppsminskningarna. Arbetet har 

resulterat i ett förslag om att införa ett certifikatssystem för kväve för de kommunala 

avloppsreningsverken (Naturvårdsverket, 2012). Detta förslag ligger just nu ute för remiss. 

Förslaget omfattar de svenska kommunala reningsverk som släpper ut vatten som till slut hamnar i 

Ostersjön (egentliga Ostersjön, alltså inte Bottenhavet och Bottenviken), Oresund och Kattegatt. Detta 

gäller alla reningsverk större än 2000 pe. Man skall ta hänsyn till den så kallade retentionen. Det 

innebär att inlandsverk tillgodoräknas det kväve som försvinner i vattendrag och sjöar på vägen till

Grjaab 8(52) 

havet. Certifikatssystemet beräknas att införas från 1 januari 2016 och skall förhoppningsvis ha drivit 

igenom nödvändiga utsläppsminskningar till år 2021, något som kommer att bli svårt, vilket utredarna 

är medvetna om. 

För att betinget skall uppnås behöver de ingående reningsverken i genomsnitt att ta bort mer än 80 % 

av inkommande kväve, vilket är mycket tufft. Certifikatssystemet kommer att fungera utjämnande så 

att de som ligger efier i utbyggnad kan köpa “kväverening” i form av certifikat från dem som kan ta 

bort mer kväve än det aktuella målet för året. Målet för kvävereningen kommer att skärpas för varje år 

för att ge reningsverken incitament och chans att genomföra förbättringar. De som varje år tar bort mer 

kväve än vad som behövs kan sälja certifikat, och de som tar bort mindre måste köpa certifikat. 

Certifikaten köps och säljs på en marknad till ett marknadspris. Det kommer att införas någon form av 

sanktion för dem som varken renar tillräckligt eller har köpt de certifikat som behövs. Konstruktionen 

av sanktionsavgiften är inte klar. För Gryaab har detta förslag betydelse. () 

Om den totala kvävereningskapaciteten för de ingående verken inte ökar väsentligt kommer 

certifikatens pris att bli högt. 1 värsta fall finns inte tillräcklig tillgång till certifikat och en 

sanktionsavgift till staten måste betalas av de avloppsreningsverk som inte kan köpa certifikat. 

Gryaab löper stor riska att betala sanktionsavgift om inte Ryaverket byggs ut. Ryaverket är en stor 

anläggning och om inte Ryaverket deltar med ytterligare kväverening så kommer det att bli mycket 

svårt att uppnå det totala betinget. Det kommer troligen inte att finnas tillräckligt många certifikat att 

köpa. 

Gryaab kan bli nettosäljare av certifikat vid en snabb investering i nitrifikationskapacitet. Detta 

kommer troligen inte att täcka Gryaabs investering fullt ut, men kan täcka kostnaden för en 

tidigareläggning av en investering som ändå måste göras, om och när kommunernas planer för sin 

befolkningsökning blir verklighet. 

3.2.2 Ramdirektivet för vatten 

Ramdirektivet för vatten syftar till att skapa en ram för regler på EU-nivå för att skydda europeiska 

vatten. År 2000 trädde Ramdirektivet för vatten i kraft och det handlade då om att förbättra 

milj öarbetet genom en gemensam lagstiftning för vatten. Det innebär bland annat att man försöker 

minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för djur och växter som 

lever i vatten. 

Vattendistrikten för Sverige är Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och 

Västerhavet. Länderna ska arbeta på ett sätt i sin vattenförvaltning som utgår från avrinningsområden (‘J 

för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. Vattenfbrvaltningen bedrivs i sexåriga cykier. 

Den första cykeln avlutades 2009 och den innevarande cykeln sträcker sig fram till slutet av 2015. 

Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått god status 2015. 1 de fall det inte är möjligt av olika 

skäl kan tiden förskjutas till som längst 2027. 

Målen för vad som är god status med avseende på olika parametrar (ämnen och biologiska indikatorer) 

och olika vattenområden anges av Naturvårdsverkets klassificeringsfc5reskrifter (NFS 2008:1). 1 

Ramdirektivet för vatten finns 33 stycken särskilt utpekade prioriterade miljöfarliga ämnen där 

förekomsten ska minskas. Om målsättningama i direktivet med god ekologisk status för Ryaverkets 

recipient inte uppnås kommer det rimligen ha betydelse för tillsynsmyndighetens och den 

tillståndsgivande myndighetens ställningstagande vid omprövning av tillståndet. 

Det går inte idag förutse om Ramdirektivet för vatten kommer att ge upphov till några skärpta 

utsläppsvillkor för Ryaverket.

4Gryaab 9(52) 

3.2.3 Badvattenkvalltet 

Från och med badsäsongen 2008 gäller EU:s badvattendirektiv (200617[EG). Av badvattendirektivet 

följerdetatt-vattensom-har--pekats ut sombadvatten imedlemsstaterna ska uppnA åtminstone 

tillfredsställande badvattenkvalitet senast vid slutet av 2015 års badsäsong. Badvattendirektivet har 

genomförts i Sverige främst genom bestämmelser i badvattenfbrordningen och Naturvårdsverkets 

badvattenföreskrifler (NFS 2008:8). 

1 Västerhavets vattendistrikt omfattas cirka 165 vattenförekomster av skydd enligt 

badvattenföreskriflema. 

Något som skulle påverka utsläppskraven för Ryaverket är idén att kunna bada i Göta Älv. Frågan har 

varit uppe i kommunfullmäktige senast 2008 då man ansåg att det fanns behov av fler badpiatser. Det 

blev dock nej på grund av för höga kostnader. 1 Köpenhamn däremot diskuterar man att investera 1,6 

miljarder svenska kronor i de befintliga hamnbassängerna för att öka badvattenkvaliteten till nivåema 

god eller utmärkt. Åtgärderna beräknas kunna vara klara år 2020. 

Även strängare krav på bräddat vatten skulle kunna införas om bad i älven blir en prioriterad fråga. 

Det går inte idag att förutse om politikerna kommer att prioritera frågan om bad i Göta Älv och om det 

i sådana fall leder till strängare utsläppsvillkor för Ryaverket. 

3.3 Sammanfattning krav och villkor 

Vi bör på sikt tänka oss kvävekrav på ca 80 % reduktion. Sannolikt kommer inga ytterligare krav på 

fosfor inom överskådlig tid.

4rGraab 10(52) 

4 Befintligt reningsverk 

En separat rapport om reningskapaciten på Ryaverket år 2011 har gjorts, Gryaabrapport 2012:9. 

Nedan följer en sammanfattning. 

4.1 Flöden 

Avloppsvattnet som kommer till Ryaverket går först igenom ett grovgaller, därefter sandfång och 

sedan genom fingaller med en spaltbredd på två millimeter. Grova partiklar avskiljs i 

försedimenteringsbassängerna (FS). Små partiklar och lösta ämnen tas upp av bakterier i 

aktivslambassängerna (AS), det finns en oluftad del (anox) och därefter en luftad del (aerob). Här 

binds också löst fosfor genom flullning med järnsulfat. Slarnniet avskiljs i 

eftersedimenteringsbassängerna (ES) och återförs till aktivslambassängerna. En del av det 

eftersedimenterade vattnet recirkuleras till biobäddarna (BB) för nitrifikation. Denitrifikationen sker i 

aktivslambassängernas olufiade anoxdelar eller i efterdenitrifikationsbassängerna (ED). Det 

behandlade vattnet leds till en skivfilteranläggning (SF) där partiklar större än 0,0 15 mm avskiljs. Från 

skivfiltren leds vattnet via en bergtunnel och ledning ut till Rya Nabbe, väster om Älvsborgsbron. 

När höga flöden kommer till verket kan inte allt vatten gå igenom den ordinarie biologiska och 

kemiska reningen. Då startas direktfällningen (DF) i fyra till sex (oftast sex) av 

försedimenteringsbassängema för att minska halten av fosfor. Det direktfbllda vattnet leds direkt ut. 

Huvuddelen av det utgående vattnet har renats mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Då direktfällning 

sker har en delström av det utgående vattnet endast renats mekaniskt och kemiskt. Vid mer sällsynta 

tillfällen kan även försedimenterat vatten fi5rbiledas direkt till utloppskanalen. Det finns även 

möjlighet att förbileda skivfilteranläggningen och att leda vatten direkt från biobäddarna till 

utloppskanalen. Se Figur 1. 

Figur 1 Flöden ut från Ryaverket och kring de biologiska rektorerna (beiga) 

0

44Gr!jaab 11(52) 

4.2 Kväve 

4.2.1 Allmänt 

De viktigaste processerna fr kväveavskiljningen äger rum i de tre biologiska reaktorema. 1 

biobäddarna (BB) sker den huvudsakliga nitrifikationen. Beroende på driftsätt kan även den flirsta 

tanken i varje efterdenitrifikationslinje (ED) användas för nitrifikation. Då används restsyret efter 

biobäddarna fbr nitrifikationen av rest-ammonium, eller ammonium tillsatt i form av rejektvatten. 

Normalt tillförs rejektvattnet direkt till biobäddama för nitrifikation. 1 aktivslamanläggningen drivs 

normalt 60 % av volymen syrefritt, alternativt kan anläggningen drivas med ner till 40 % syrefritt. Här 

denitrifieras vatten från biobäddama med det organiska materialet i avloppsvattnet som kollcälla. 

Slamåldern i de luftade delarna av AS är normalt för låg för att det skall ske någon nitrifikation av 

betydelse. Ett delfiöde från biobäddarna leds till eflerdenitrifikationsanläggningen (ED). Där sker 

denitrifikation i rörliga bärare i sex parallella linjer med vardera tre tankar i serie. Kolkällan är 

metanol som doseras i hela tillfiödet eller till tanic 2 i varje linje beroende på om första tanken skall 

drivas med nitrifikation eller om alla tankar skall användas för denitrifikation. 

Historiska kapaciteter för de tre olika biologiska reaktorema (AS, BB och ED) redovisas i kommande 

kapitel. Kapaciteten för de tre biologiska reaktorema begränsas, förutom av rena processparametrar, 

även av processutformningen som helhet. 

Hur mycket som kan nitrifieras beror förutom på nitrifikationskapaciteten på flera olika förhållanden. 

Pumpningskapaciteten till biobäddama har historiskt varit begränsande. Genom ombyggnader och 

bättre reservdelshållning sker detta numera vid flirre tillfållen. Under vissa betingelser kan 

alkaliniteten begränsa nitrifikationen. Detta gäller särskilt om mängden rejektvatten är hög i 

förhållande till totalfiödet till biobäddarna. Genom att denitrifikation numera kan ske både i aktivt 

slam och i efterdenitrifikationsanläggningen är denitrifikationskapaciteten sällan begränsande för 

kvävereningen. Mängden vatten som kan återföras till aktivslamanläggningen för denitrifikation 

begränsas ibland av mängden tillgänglig kolkälla i avloppsvattenet och ibland av 

sedimenteringskapaciteten i eftersedimenteringsbassängerna. Det som inte kan sedimenteras kan inte 

recirkuleras till aktivt sIam. Efterdenitrifikationsariläggningen har förutom sina processbegränsningar 

också en hydraulisk begränsning. Båda dessa är dock höga i förhållande till dagens process. 

Förutom genom nitrifikation och denitrifikation avskiljs kväve också med slam genom sedimentering 

respektive filtrering. Detta har en viss påverkan på kvävehalterna i utgående vatten. Genom 

sedimentering i FS avskiljs i snitt 30 % av det partikulära kvävet vid höga flöden. Filtrering i SF ger 

en utgående halt på 0,2 mgIl partikulärt kväve. 1 utgående renat vatten är det mest av kvävet i form av 

amrnonium, väldigt små mängder är partikulärt kväve. 

Det vatten som förbileds biosteget vid höga flöden genomgår direktfällning eller i enstaka fall enbart 

försedimentering. Ingen biologisk kväverening sker, men avloppsvattnet är då utspätt och 

koncentrationema låga. Övrig förbiledning förekommer sällan även om möjligheten finns att släppa 

vatten direkt från inkommande, biobäddar, eflersedimenteringsbassänger och 

efterdenitrifikationsanläggningen direkt till utgående kanal eller tunnel.

ÅrGr!Jaab 

4.2.2 Nitrifikation i BB 

12(52) 

Den verkliga nitrifikationen i BB under 2011 ses i Tabell 1; ett medel för hela året samt för tre olika 

temperaturer. 1 tabellen visas även totalfiödet till biobädden och vid den högsta temperaturen var 

snittflödet till BB högst men däremot inte nitrifikationen i kg N/d. Detta indikerar/förklaras av att det 

högre flödet gör vattnet mer utspätt och pumpkapaciteten blir då tidvis begränsande för nitrifikationen. 

Även resultaten från nitrifficationskapacitetstester under 2011 ses i Tabell 1. 

Tabell 1. Verklig nitrifikation i BB 2011 

Verklig 

nitrifikation i BB 

år 2011 

kg N/d 

Totalflöde BB 

m3Is 

Nitriflkationshastighet 

iBBår2Oll 

g Nl(m 

Nitrifikationskapacitet 

iBBår2OlI 

g N/(m 

Medel för hela året 4363 4,9 1,2 1,5 

Vid ternperatur17°C 

5196 

4440 

5,6 

5,8 

1,3 

1,3 

1,6 

1,5 ) 

2*d) 

Nitrifikationen i BB begränsas inte bara biologiskt utan även av tillgänglig pumpkapacitet, alkalinitet, 

eftersedimenteringskapacitet och denitrifikationskapacitet. Antal dagar som något av dessa direkt har 

begränsat nitrifikationen under 2011 sammanfattas i Tabell 2. Verklig nitrifikationshastighet i 

biobäddama under 2011 beskrivs i Figur 2 och Figur 3. Ytterligare information finns i Gryaab Rapport 

20 12:9. 

Tabell 2. Begränsningar för biobädden 

Antal dagar som begränsning för 

nitrifikationen var 

dagar 

Tillgänglig pumpkapacitet 37 

Alkalinitet 43 

Eftersedimenteringskapacitet 20 

Denitrifikationskapacitet 8 

c 

c.1 

E 

z 0, 

, 

NitrWikationshastighetl BB 2011 

« ‘1 

Figur 2. Nitrifikationshastigbet i biobädden 2011 

« 

2*d) ) 

0 

0

( 

) 

0.8 

Nltrlflkationshastlghet BB mot vattentemperatur 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 ‘16 20 22 

Figur 3. Nitrifikationshastighet mot vattentemperatur i biobädden 2011 

4.2.3 Denitrifikation i AS 

13(52) 

Denitrifikationkapaciteten i aktivslamanläggningen begränsas framförallt av mängden kol i 

inkommande avloppsvatten. Vi räknar med att medelkapacitet över ett dygn är ca 4 100 kg N/d, minus 

kol som försvinner för att ta bort syre, detta uppskattas till ca 800 kgN0 3-ekv/d. Se Tabell 3, 

Tabell 3. Kapaciteten i aktivt stam-aniliggningen 

4.2.3.1 Nuvarande begränsningar 

grader C 

Denitrifikationskapacitet AS 

Total 4 100 kg NId 

02 800 kg N-ekv/d 

Denitrifikation av NO 3 3 300 kg N/d 

Utnyttjad 2011 2800 kgN/d 

Oftast begränsas den verkliga denitrifikationen av att inte tillräckligt mycket nitrifierat vatten kan 

återföras till AS. De viktigaste begränsningama för nitratreturflödet till AS är inflöde till verket, ESkapacitet 

samt nitrifikationskapacitet i biobädd. Vid höga inflöden eller låg ES-kapacitet finns inte 

utrymme att pumpa tillräckligt mycket vatten till biobädd vilket gör att den inte utnyttjas fullt ut, detta 

problem är dock delvis löst genom att vatten kan denitriferas i ED och då inte behöver gå genom ES. 

Är nitrifikationskapaciteten i BB låg kan inte en tillräcklig mängd NO3 bildas för att utnyttja AS flult 

ut, detta var vanligt under 2011. Under 2011 gick också ett större flöde än normalt till ED på grund av 

denitrifikationstester. 

För en stabil process krävs ett inte alltför högt beroende av hög ES-kapacitet, då den tidvis har varit 

mycket låg, även vid tillfällen då man annars haft goda förutsättningar till bra kväverening. Den 

varierar vanligen mellan 6-9 m3/s, se Tabell 4.

ÄfGryaab 

Tabell 4. Flödeskapaciteten i eftersedimenteringen 

Medel 2011 7,8 m3fs 

Lägst2OlI 4,5 m3Is 

Högst 2011 11 m3/s 

Årsmedel tidigare år 

Medel 2010 7,6 m3/s 

Medel 2009 7,8 m3fs 

Medel 2008 7,2 m3/s 

Medel 2007 6,4 m3/s 

4.2.4 Nitrifikation 1 ED 

1 den första zonen i ED sker viss nitrifikation, under 2011 var medeLvärdet ca 125 kg NO 

(för 5 linjer, eftersom linje 6 användes till denitrifikationstester under 2011). Uppräknat till alla 6 

Linjer kan nitrifikationen i zon 1 i ED bli ca 150 kg NO3 per dygn. 

4.2.5 Denitrifikation i ED 

IS 

IS 

Il 

19 

15 

14 

13 

12 

Il 

10 

9 

u 

3 per dygn 

14(52) 

Denitrifikationskapaciteten i efterdenitrifikationen har undersökts vid olika temperaturer och 

belastningar under 2011. En testlinje har använts med alla 3 tankarna fdr denitrifikation och hög 

belastning. Baserat på dessa resultat har månadsmedel för total denitrifikation för hela ED med alla tre 

tankar f5r denitrifikation i alla sex linjer beräknats fram, resultaten ses i Figur 4. Om hela ED används 

för denitrifikation antas en denitrifikationskapacitet på ca 2700 kg NJd kunna uppnås, med samma 

fylLnadsgrad och denitrifikationshastighet som idag. 

0 

c 

= 

MånadnedeI för denilrifikalion pö med 3 zonor för denhlriflkatfon 

fJ ,.IonI Ja ap Sep 014 N.a Der far, Feb 

Figur 4. Månadsmedel fdr denitrilikation på ED med 3 denitrifikationszoner 

So,lIOIN 

() 

(3

4.3 Sammanfattning dimensioneringsdata befintliga anläggningsdelar 

Sammanfattning av de utgående halterna ut från verket kan nu ses i Tabell 5. Data finns i Bilaga 2. 1 

Tabell 6 visas även reningsresultaten på årsmedelvärde ut från anläggningen olika år. 

Tabell 5. Utgående balter från Ryaverket. Svarta siffror = årsmedelvärden från ordinarie provtagning. 

Bk hur.si’ text = vi7rde,ifr,s Åunipanjer vid llorlnahlflödL’lI. Röd hur.sir text viirdenfriii !ainpunjer 11(1 

liögaflödeli (8-16 n,?fs). 

15(52) 

Delfiöde 2011 IN FS DF ES ED SF SF UT 

Qmeje,(m 

baserat på 24h 

medelvärde 

(ED) (ES) 

3/s) 4,6 4,3 2,7’ 7,4 1,6 1,62 2,6 4,4 

N0(mg/1) 26 17 8,4 14 6,8 5,8 13 9,0 

NH 

4 (mg/l) 19 18 5,9 12 3,3 - - 6,8 

P, 

0(mg/l) 3,4 2,9 0,26 0,38 0,55 0,15 0,24 0,23 

(veckoprov) (dygnsprov) 

PaS 0,54 0,52 Under 

deteÅtiongräiis 

0,19 0,08 0,08 0.19 0,12 

4 0,38 0,38 Under 0,!! 0.02 - - 0,07 

P0 

B0D(mg/1) 140 

(veckoprov) 

19 

det eÅtfonsgran 

12 6,9 il 4.4 4,6 8,1 

Susp (mg/l) 200 90 20 27 23 

44 44 

6,5 

Tabell 6. Reningsresultat årsmedelvärde 

BOD P N (mgIl) 

(mg/i) (mgIl) 

2007 9,8 0,40 11,6 

2008 9,9 0,35 12,3 

2009 9,7 0,30 13,2 

2010 9,2 0,27 10,3 

2011 8,1 0,23 9,0 

2012 7,6 0,19 8,2 

‘Genomsnittsflöde när direktfällningen har varit igång 

2Flöde till SF från ED 

Flöde till SF från ES 

‘ Totalt ut från SF

ÅfGr!jaab 16(52) 

5 Framtida reningsverk 

5.1 Be’astning och andra yttre förutsättningar 

5.1.1 Flöde 


år. Medelfiödet de senaste 10 åren har varit 124 miljonerm3/år med en standardavvikelse på ca 10 

miljonerm3/år. 

En prognosinodul utvecklad av DHI har även använts flir att simulera framtida tillrinningsförhållanden () 

med avseende på framtida klimatförändringar, planerade åtgärder på avloppssystemet (APA 2030) och 

framtida samhällsutveckling (befolkningsökning, specifik vattenförbrukning etc). 

Med modellen har beräkningar gjorts för ett antal olika scenarier för att undersöka hur bräddningar, 

tillririning till Ryaverket och avloppsvattentemperaturen förändras i framtiden beroende på hur 

regionen utvecklas och växer, till följd av åtgärder inom ledningssystemet och klimatförändringar. 

Modelleringsarbetet har grundats på bearbetad historisk tillrinningsdata på 11 år (2000 —2010). Även 

temperaturen på inkommande avloppsvatten har även undersökts och modellerats ffir framtiden. 

1 Figur 5 presenteras modellerat varaktighetsdiagram för år 2030. Mer information finns i 

Gryaabrapport 2012:18. 

m E 

1 

20 

18 

—Varaktighettillrinning värsta år 

(framtid med ÄPA) 

—-Varaktighettillrinning värsta r 

16 (framtid utan ÅPA) 

Varaktighet tillrinning normalår 

14 (framtid med ÅPA) 

12 

Varaktighet tillrinning normalår 

(framtid utan ÄPA) 

10 

8 

6 

2k[ 

0 

..: 

Figur 5. Tillrinning till Ryaverket år 2030 vid normalår respektive värsta år, med och utan genomförande 

av ÅPA. 

. 

1. 

(3

) 

14(Grjaab 17(52) 

5.1.2 Anslutningar 

Antalet anslutna personer till Ryaverket har ökat i princip linj ärt år 1991-2011, i medeltal har 5800 



anslutna personer antas också fortsätta öka, olika scenarier för hur detta kan ske har presenterats. För 

framtida dimensioneringar föreslås det att räkna med kommunernas prognoser för 

befolkningsutvecklingen fram till och med år 2030, se Gryaabrapport 2012:1. Det vill säga 786 000 

personer anslutna till Ryaverket år 2020 och 886 000 personer år 2030. Se Tabell 7. 

Tabell 7. Antal anslutna enligt prognos 

År Antal anslutna 

fysiska personer 

2013 722799 

2014 731457 

2015 740222 

2016 749095 

2017 758078 

2018 767172 

2019 776379 

2020 785700 

2025 834069 

2030 885521 

5.1.3 Kväve 

5.1.3.1 Ökad kvävebelastning historiskt 

Kvävehalten i inkommande avloppsvatten till Gryaab varierar beroende på många aspekter och 

faktorer. En faktor är de anslutna personemas matvanor, närmare bestämt proteinkonsumtion. 

1 hela Sverige har proteinintaget per person ökat med 29 % från 1980 till år 2010 (Jordbruksverket, 

2012). Proteiner består till ca 16 % av kväve, vilket innebär att under samma period har 

kvävekorisumtionen per dygn ökat från knappt 14 glperson till ca 18 g/person. Livsmedelsverket har 

också gjort undersökningar då hushåll har fört dagbok över sina matvarior. Tre sådana undersökningar 

finns (från 1989, 1998 och 2011) och dessa visar också ett ökat proteinintag (Livsmedelsverket, 2012). 

Jordbruksverkets använder vid beräkningar så kallad direktkonsumtion av livsmedel. Det innebär 

totala leveranserna av livsmedel till privathushåll och storkök samt producenternas 

hemmaförbrukning. 

Till Ryaverket har mängden kväve ökat under de senaste decennierna mer än vad som kan förklaras 

enbart av ökad anslutning. Från att ha bidragit med 12-13 g N/person, dygn under 1990-talet har 

kvävemängderna till Ryaverket gradvis ökat. Idag (2012) bidrar varje ansluten person med drygt 14,2 

g N/dygn. 

Allt tyder på att det är människorna som står för ökningen och inte industrier eller annan verksamhet. 1 

två bostadsområden i Göteborg har omfattande provtagning och analys av avloppsvattnet gjorts år 

1988 och 2006 (Gryaabrapport 2008:7). Enligt dessa mätningar bidrog varje person hemma med 9 g 

N/dag år 1988 men 11 g N/dag år 2006. Dessutom gick de nog på toa på jobbet också... En jämförelse

ÅrGr!jaab 18(52) 

har även gjorts med koffein i hushållsspillvattnet. Till Ryaverket kom 75 % av koffeinet från hushållen 

år 2006. (Gryaabrapport 2011:5) Om andelen av kvävet som utsöndras hemma är samma som andelen 

koffein ger det av det totala till Gryaab en ökning från 11 till 14 gram kväve per person och dygn. 

Den ökade kvävebelastningen till Ryaverket i relation till statistiken från Jordbruksverket och 

Livsmedelsverket samt den ökade köttkonsumtionen presenteras i Figur 6 nedan. Glappet mellan 

Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets statistik antas bero på spill mellan inköpt mat och faktiskt 

intagen mat. 

• g N/p,d median 6 verk 

• g NIp,d Jordbruksverket 

• g N/p,d Livsmedelsverket 

20 • 

g NIp,d uppmätt hushåll 

Hushållsspillvatten uppräknat från koffeln 95 

18. 

17• 

1 kg köttlp,år 

• • 

90 

85 

80 

14 

1 

70 

0 

13. •. 

12 

• 

• 

io. 

9. 

60 

55 

50 

45 

40 

Cl 

0. 

:0 

o 

7. 

35 

6 

30 

25 

4. 

20 

3. 

15 

2 10 

1 5 

0 • I’I••I•l•I•(I•I•I’I•p• 0 

1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 

: 

1•f•. • 

Figur 6. Både Livsmedelsverkets och Jordburksverkets uppskattningar visar en ökande trend. Detsamma 

gäller ror mätningarna i inkom mande avloppsvatten på Ryaverket. 

Den ökade proteinkonsumtionen stämmer väl med den ökade köttkonsumtionen. Mellan 1960 och () 

2010 har köttkonsumtionen ökat med ca 85 i Sverige, från ca 46 kg kött per person och år till ca 85 

kg (Jordbruksverket, 2012). Sedan 1980 har även protein som kommer från fisk och ost ökat. 

Konsumtion av protein från ägg och mjölk har däremot minskat. Kött har relativt sett blivit billigare 

jämffirt med övriga livsmedel vilket sannolikt är en förklaring till ökningen. Fortfarande äter vi dock 

nästan bara hälften så mycket kött som nya zeeländare och amerikaner. Kineserna är som bekant 

ganska många till antalet och de har ökat sin köttkonsumtion avsevärt. Indierna äter dock fortfarande 

begränsat med kött. Se Figur 7. 

()

4(Grjaab 19(52) 

— Indien 

160 

Kina 

—Sveii9e 

SIo-britannIen 

140 

Nya Zeeland 

USA 

120 , / 

—: 

1960 1970 1980 1990 2000 2010 

Figur 7. Köttkonsumtionen per capita i kg/år har beräknats av FN:s organ FAO (Food and Agricutture 

Organization 2012). 

5.1.3.2 Framtida kvävebelastning 


• Varje ansluten person har antagits bidra med 14,2 g kväve per person och dygn, vilket är 2010 

års värde. 

• 16 % av inkommande kväve finns i slammet. 



• Krav på 80 % kväverening från år 2018, dvs. maximalt 20 % av totalt inkommande kväve får 

släppas ut i havet. För att ha marginal används en nivå på 81 % i beräkningarna. 

Kväve i inkommande flöde kommer år 2020 vara ca 4100 ton. Då ska 2900 ton (inklusive belastning 

från mottagning av organiskt material) kväve tas bort biologiskt för att uppfylla reriingskraven. Det 

vill säga en ökning med 81 % av dagens nivå på 1600 ton. 

1 Figur 8 presenteras framtida scenario med en kvävebelastning som beräknats med 14,2 g N per 

person och dygn, mottagning av 70000 ton organiskt material per år, en ökning av antalet anslutna 

personer enligt kommunernas prognoser (vilket redogörs för i Gryaabrapport 2012:1) samt att ett 

kvävereningskrav på 80 % införs år 2018.

4fGr!Jaab 20(52) 

5000 

3500 

Prognos N 

Krav 80% år 2018 

-__- 

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 

—- N till hav —Nin prognos —Nred prognos —N till hav prognos ——NtIll stan, N till siam prognj 

Figur 8. Kväve i inkom mande flöde, mängden kväve som ska reduceras biologiskt samt kväve till hav 

5.1.4 Fosfor 

Fosfor i inkommande flöde har antagits vara på samma nivå som ett medelvärde av de senaste tre åren 

(2009-201 1), det vill säga 1,8 g per person och dygn. Att anta 1,8 g P/person, dygn bedöms rimligt då 

fosfater i tvättmedel har slutat användas och det fosfor varje ansluten person bidrar med per dygn antas 

ligga kvar på samma nivå som för år 2010 eller eventuellt minska något. Sedan år 2000 har 

inkommande mängden fosfor i medeltal varit 470 ton/år. De senaste åren har dock inkommande 

mängd fosfor varit mindre än 440 ton/år, vilket är bland de lägsta värdena sedan mätningama 

påbörjades. Under tiden mellan 2008 och 2011 har det införts förbud mot fosfater i maskindiskmedel 

och tvättmedel vilket åtminstone till viss del förklarar minskningen. Se Figur 9. 

Mängden fosfor i inkonimande flöde kommer enligt prognosen att vara nästan 520 ton år 2020 och ca 

580 ton år 2030. 

::: 

600 

300 

lnkommande fosfor till Ryaverket 

---—--—-—— 

—-—--— 2,5 

0 

1- 1 

200 - 

100 -- 

0 

—_________________________ 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Figur 9. Fosfor i inkommande flöde historsikt 

—.—-ton PIår _a— g P/pd 

0 

0 

0.5 

0

( ‘? 

4fGryaab 

5.1.5 BODICOD 

2 1(52) 

Samma mängder BOD och COD per person och dygn, som ett medelvärde av de senaste 3 åren (2008- 

2010) antas föreligga, 160 g COD/person, dygn samt 70 gram BOD/person, dygn. Se Figur 10. Detta 

innebär att år 2020 kommer antalet ton BOD/år vara kring 20 000, jämfört med dagens nivå på 18 000 

ton. COD i inkommande flöde kommer vara upp till drygt 46 000 ton, jämfört med dagens nivå (2010) 

på ca 40 000 ton. 

200 

120 

..1oo 

80 

60 

40 

20 

0 

COD och BOD (gram per person och dygn) 

180 

160 

140 —---,----+ .- 

•--- - 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

..-.— gCOD/pd _._ 

gBODIpd 

Figur 10. COD och BOD 1 inkommande flöde historiskt 

• 

1

Gr!Jaab 

5.2 Sammanfattning 

22(52) 

De antagna värdena för varje ansluten persons belastning redovisas i Tabell 8. Tabell 9 sammanfattar 

belastningen till Ryaverket beräknat utefter givna förutsättningar i Tabell 8 och utefter prognos för 

antalet anslutna enligt tabell Tabell 9. 

Tabell 8. Antagen belastning f?r prognoser 

Kväve 

Antagen belastning per 

person och dygn 

14,2g 

Fosfor l,8g 

BOD 70g 

COD l6Og 

Tabell 9. Sammanfattning av prognoserna för belastningen till Ryaverket olika årtal 

,< 

- 

0) .. 

u 

E _- 0 0 

$- 

0) v 

Tabell 10. Sammanfattning av flödesbelastningen 

Årsmedelfiöden (m3/s) Normalår Värstaår 

2017 4,9 4,0 

2030 4,0 3,6 

.- 

z. 

o ta to - to ta . c Cd 

1 

0) 

- c’ -d . 1-. 

. : 0 .00 - C 

0 

2U10 (‘5i 435 40,5 17,9 3401) 1610 

2012 693 450 43.4 19,3 3600 16X0 

2015 740 486 43 19 3800 2100 

2020 786 520 46 20 4400 3100 

2030 886 580 52 23 4900 3400 

2040 999 660 58 26 5500 3800 

2050 1126 740 66 29 6200 4300 

fl 

0 

0

ÅrGr!Jaab 23(52) 

6 Framtida möjliga processlösningar — konsultuppdrag 

Under våren 2012 genomfördes ett konsultuppdrag, Förstudie processlösn ing reningsverk, med syfte 

att arbeta fram processlösningar för hur Ryaverket ska klara framtida kvävereningskrav. Fyra 

konsulter valdes ut som arbetade parallellt med uppdraget från början av april till slutet av juni till ett 

fast arvode (400 000 kr). Gryaab förbehöll sig rätten att fritt använda materialet som framkom i 

fortsatt framtida arbete. En enkel tidplan för konsultuppdraget kan ses nedan. 

Infomöte 22 februari 

Anbudsstopp 9 mars 

Tilldelningsbeslut 16 mars 

Avtalstecknande 27 mars 

Startmöte/avstämningsmöte 1 10-18 april 

Avstämriingsmöte 2 3-24 maj 

Inlämning slutrapport 21 juni 

Presentationer 29 aug- 5 sept 

Kompletteringar konsulter oktober 

6.1 Förutsättningar 

Förutsättningarna var att den presenterade processlösningen skulle klara Fas 1 och Fas 2 enligt nedan: 

Fas 1 

— Ökad kapacitet på verket med ca 400 ton N/år jämfört med 2011. 

— Klart år 2013-2015. Reningskrav: 10 mgN/l. 

— Ska klara befolkningsökning och vattenmängder fram tom år 2017. 

Fas2 

* Ökad kapacitet med ca 1800 ton Nlår jämfört med 2011. 

— Klart kring år 2017-2020. Reningskrav: 80 % av inkommande kväve skall tas bort. 

— Ska klara befolkningsökning och vattenmängder fram tom år 2030. 

Övriga krav: 

Skall kunna genomföras under drift. Rådande reningskrav skall uppnås under ombyggnadstiden. 

Lösningarna skall passa ihop eller komplettera varandra, så att det som genomförts i Fas 1 inte är 

bortkastat inför Fas 2. 

Problemet bör lösas inom tomten eller i logiskt anslutning till befintliga bassänger. Om det är 

motiverat kan området öster om anläggningen, den så kallade Banantomten, som är ca 8500 m2 

utnyttjas. Eventuellt även volymer i berget bortom rötkammarna och slamplanen och delar av 

nuvarande byggnad med centrifuger. Inga alternativ som förutsätter byggande i Rya skog eller på 

någon helt annan plats skall ingå. Volymerna bör vara anpassningsbara för nya syften. Anläggningen 

ska lämnas utvecklingsbar. 

6.1.1 Belastning och flöden 

För framtida dimensioneringar föreslås det att räkna med kommunernas prognoser för 

befolkningsutvecklingen fram till och med år 2030. Det innebär att dimensionering görs enligt Tabell 

11. Mycket underlag togs fram och lades in i en databas (Chaos) varifrån konsulterna själva sedan 

kunde ladda ner t.ex. ritningar, rapporter och varaktighetsdiagram, startsidan för projektet kan ses i 

Bilaga 3. En mailadress för projektet skapades också så att alla frågor kom till en inkorg, och de kunde 

sedan besvaras av rätt person.

ÅrGrUaab 

Tabell 11. Förutsättningar för konsultuppdraget 

6.2 Avgränsningar 

Slambehandlingen ingår inte i uppdraget. Däremot skall rejektvattnet både från fbrtjocknings och 

slamavvattningsprocessen hanteras i anläggningen. Det kan ske separat eller integrerat 

med huvudströmmens rening. 

Villkor fir fosforhalt samt BOD-halt i utgående vatten har flirutsatts att ej ändras. Förslagen fr inte 

innebära försämrad avskiljning av fosfor eller BOD/COD. 

24(52) 

Ytterligare rening med avseende på mikrofäroreningar (läkemedeisrester mm) ingår ej, inte heller att 

desinficera avloppsvattnet. Möjligheterna till att införa t.ex. läkemedelsrening och desinficering 

ska ej skäras av. 

Ingen intern biogas finns att tillgå. 

Nuläget (2011) Scenario 2017 Scenario 2030 

Anslutna fS’siska 666 441 758 000 886 000 

personer 

Årsmedelfiöde 

Normalår (m3/s) 4,6 4,0 3,6 

Värstaår (m3/s) 4,9 4,4 

Belastning (ton/år) 

Tot-N 3300 4200 4900 

Tot-P 430 500 580 

BOD 18600 19400 22600 

Kväve som skatas 1500 2100 3200 

bort biologiskt 

Krav 

BOD

( 

( i 

4rGryaab 25(52) 

63.1 Alla förslag 

Liknande förslag sammanfördes och en del reflektioner som gjordes var: 

Alla föreslog rejektvattenrening med deammonifikation under någon fas, antingen på 

bärare eller med suspenderat siam 

• Alla identifierade potential att öka denitrifikationskapaciteten i efterdenitrifikationen 

• Alla undersökte möjligheten att konvertering av aktiv siam till J.FAS (Integrated fixed 

Film Activated Sludge) 

• Hälften undersökte möjligheten till MBR (membranbioreaktor) på en deiström 

• Hälften undersökte möjligheten att göra om aktivslamanläggningen till nitrifierande 

aktivt siam genom kraftig avskiljning av BOD innan. 

Vaie konsult hade 3-4 förslag på lösningar för att uppnå önskad reningskapacitet på Ryaverket. Alla 

förslag visas i Figur il.

Figur 11. Alla förslag presenterade i ordning för genomförande från vänster till höger. Gråmarkerade rutor innebär lösningar med vissa problem identifierade 

av Gryaab. 

J 

- 

1 

ESDE,.dn 

II7 

Ly*.ionESJEDI . 

1 

S2 

--. - 

— 

•J __ J J NW Fl J ,W.,.. ED! AS- 

. 

AS fl .Pdhö*. 

. 

1 [ IIED 

—1rii 1. 

INNAN 

_JJ1 MiFS Ut— 

I 1W_J h7*.l 

. 

L’”-. L 

A5 

-H1. 

L. 

JualRmri.mad. 

1 

1 

WASAS2 

IA.A VAA 

. FASA$ 

—---— 

——-— 

keeRih.4.Al. 

—— 

— 

WAS ASI 

VpA 

L_. 

•j 

EO —.-—. -- 

4(Gr!Jaab 

26(52) 

0 D

) 

ÅrGr!iaab 

6.3.2 Urval 

De lösningar som valdes var i princip konsultemas rekommenderade huvudförsiag. Anledningar till 

bortval av övriga ffirsiag sammanfattas nedan: 

27(52) 

• Membranbioreaktor (MBR) valdes bort för att de ansågs fbr dyra i både investering 

och drift, samt för att erfarenhet av att driva sådana saknas eller är knapphändig. 

• Att i ett första steg bygga om aktivslamanläggningen till WAS eller till MBBR anses 

inte genomförbart med bibehållna reningsresultat, däremot kvarstår som alternativ B 

att först bygga rejektvattenbehandling som avlastning och sedan påbötja ombyggnad 

av aktivslamanläggningen till WAS. 

Alternativet med Biostyr väljs bort då en Biostyr-anläggning är uppbyggd i sådana 

moduler att befintliga bassängvoiymer inte kan utnyttjas väl. Alla befintliga 

bassängvolymer förutom inloppsdel, försedimentering och filterbyggnad rivs i detta 

alternativ, vilket ger, förutom lång byggtid och svårighet att uppnå reningskrav, en 

hög investeringskostnad. Anläggningen kommer inte heller i framtiden att kunna 

konverteras till en annan processlösning på ett enkelt sätt. 

• Alternativet med filtrering och nitrifikation i aktivt siam anses svårt att få till i tid, 

konsulten föreslår även studier, utredningar och pilotkörningar innan beslut tas. Det är 

inte heller en beprövad metod med flitrering för kraftig BOD-avskiljning innan ett 

nitrifierande aktivslamsteg. 

Det bestämdes att räkna med samma slags rejektvattenbehandling i de olika kvarstående förslagen för 

att kunna göra en rättvis jämförelse. DEMON (deammonifikation med hjälp av suspenderat siam) 

valdes för att det krävs för att kunna genornlZ5ra slutsteget i alternativ D. Nedan redovisas de 4 mest 

lovande förslagen A-D. Processflödesschema för förslag A-D finns i Bilaga 3. 

{Hm 

1 IFAS 1 aerob del [er material 1 B 

av AS - alla zoner Ev. MBBR 1 BB 

_iL_i 

ED 

Figur 12. De fyra processlösningar som valdes ut för noggrannare jmföreIse (A-D). 

F J 

DEMON - L. 

1 På / 

[Banaritomten 

D 

A

ÅrGr!jaab 

6.4 Lösning A 

6.5 Lösning B 

• Nitrifierande MBBR (11000 m3) i ny reaktor, placeras på del av parkering framför 

huvudbyggnad (se Figur 13) 

• Förses med ammoniumrikt, eflersedimenterat vatten (på samma sätt som dagens 

biobäddar) 

• Utlopp leds till efterdenitrifikation i MBBR (och vidare till skivfilter) 

• Kan vara klart till 2016, tveksamt om kraven klaras under år 2013-2015 

• Kompletteras med rejektvattenbehanding senare om och när det behövs 

Fördelar: Stör ej nuvarande process under ombyggnation.Goda dimensioneringsdata finns. 

Nackdel: Yta tas i anspråk (för både MBBR och rejektbehandling). Blir inte klart för att klara 

nödvändig reduktion år 2013-2015 om belastningen blir som enligt förutsättningarna för 

konsultuppdraget. 

Figur 13. Skiss av placering för ny nitrilierande MBBR på västra delen av nuvarande parkering, intill 

befIntlig ES. 

• IFAS i nuvarande aktiv slam — byggs om en linje i taget, se Figur 14. 

• IFAS fbrses med försedimenterat vatten 

En ny pumpstation krävs 

• Utlopp till eftersedimentering 

Utnyttjandet av biobäddarna minskar successivt 

• Rejektvattenrening kan införas senare 

• Kan vara klart till mitten av 2017 

28(52) 

0 

() 

(3 

()

u 

4ÅfGr!jaab 29(52) 

Figur 14. Skiss av placering av IFAS i nuvarande aktiv siam. Bärarvolym = det helblåa 1 figuren, anoxisk 

= heigrått, anoxisk eller luftat = randigt 

IFAS = Integrated fixed Film Activated Siudge, dvs, en hybrid mellan MBBR och aktivt siam. 

Poängen är att få mycket bakterier på bärama för att utföra nitrifikation och aktivslamflockarna ska 

sköta denitrifikationen och oxidera BOD. Främsta fördelen är att det är en kompakt process som ryms 

i nuvarande anläggning. 

Fördelar: Tar ingen ny yta i anspråk förutom för rejektvattenbehandling. Ger kapacitet i princip ända 

fram till 2030 när det väl är klart. 

Nackdelar: Svårt att klara reningskraven under ombyggnadstiden 2013-2014. Besvärlig ombyggnad av 

aktivslamanläggningen. Flera frågetecken kring processen finns. Blir det järnbeläggningar på bärarna 

och vad har det i så fall för konsekvenser? Hur blir sedimenteringsegenskapema för slammet. Blir det 

en bra process med bara en reaktor i serie så som AnoxKaldnes föreslagit eller behövs det två 

reaktorer i serie i enlighet med Aquateams förslag? Hur skall en drift med två reaktiorer i serie i så fall 

organiseras? 

6.5.1 Lösning B — komplettering 

Till AS Frin ES till BB 

O-49m31s 

L!1il1 (elende) ilesttande1 

il EON 

Kompletteras med parallell MBBR (CNDN) vid behov 

• Tar drygt 2,5 år att bygga, placeras i nuvarande biobäddar, se Figur 15. 

• Förses med färsedimenterat vatten, oxiderar BOD, nitrifierar och denitrifierar 

• Utlopp till ev avskiljning och sedan till skivfilter 

• Avlastar anläggningen, blir i princip ett parallellt reningsverk 

Fördelar: Kompletterande MBBR ger högre kapacitet för toppfiöden — parallell rening 

Nackdelar: Dyrt 

--

4fGr!Jaab 30(52) 

Figur 15. Skiss av kompletterande del till lösning B. Illustrerat i BB är det ljusblåa C-steg, det mörkblå N 

steg och det gråa EDN-steg. 

6.6 Lösning C 

zzr — u--, .. -- - 

/. 

• Rejektvattenrening byggs direkt för att kunna avlasta under ombyggnaden 

• Kräver flytt av hela slambehandlingen 

• Ny aktiv siam anläggning med både nitrifikation och denitrifikation, se Figur 16. 

• Befintlig eftersedimentering klyvs 

• Nya aktiv siam anläggningen förses med försedimenterat vatten 

• Utloppet går till eftersedimentering 

• Kanvarakiart20l9 

Figur 16. Skiss över placering av ny aktiv sIam linje, rejektvattenhantering och ny slamhantering. 

Fördelar: Låg driftkostnad när det är färdigt, känd teknik 

Nackdelar: Svårt att klara reningskraven under den långa ombyggnadstiden (år 2013-2019). Trots 

investering i rejektvattenrening kommer man inte klara kraven r 2013-2019. Tar mycket yta i 

anspråk. Kräver flytt av slambehandling. Hur påverkar de ändrade slamegenskapema Ryaverkets 

möjlighet att behandla höga flöden? 

— 

fl 

(-) 

0

4Grjaab 31(52) 

6.7 Lösning 0 

• Rejektvattenrening byggs först. 

• Ny bräddvattenrening byggs. 

• AIB-process (2 olika belastade aktiv siam system, BOD-oxidatiori i det ena och nitrifikation i 

det andra) 

• A-steg: aktiv siam i ena biobädden, sedimentering i nuvarande försedimentering fast i 2 

våningar, se Figur 17. 

• B-steg: aktiv siam i nuvarande bassänger och sedimentering i nuvarande 

sedimenteringsbassänger, se Figur 17. 

• Kan vara klart i början av 2021 

Fördelar: Mycket kapacitet när det är färdigt, upplagt för att köra anammox i huvudströmmen senare. 

Tar inte mycket ny yta i anspråk (rejektbehandling enbart). Kan eventuellt ge mer biogas då A 

slammet kan innehålla mer organiskt material. 

Nackdelar: Svårt att klara reningskraven under den långa ombyggnadstiden år 20 13-2020. Trots 

investering i rejektvattenrening kommer man inte klara kraven år 2013-2020. 

flpr 7 Ekkdaame emL orma*z av proce med pot.ntial fr ESSDE. 

Figur 17. Skiss över placering av A- och B-steg samt rejektvattenbehandling (A) och ny 

brddvatten rening (B). 

6.8 Genomförande och risker 

En översiktlig riskanalys av genomförandet av processlösning A-D har gjorts och presenteras i Tabell 

12 genom färgkodning enligt nedan. Utifrån Tabell 12 kan ses att lösning A helt klart har det enklaste 

genomförandet. Lösning D har omfattande utmaningar med genomförandet och lösning B och C har 

både en del utmaningar och en del mycket komplicerade problem. 

Fungerar, relativt enkelt 

Överkomligt, utmaning 

Omfattande, mycket komplicerat

Tabell 12. Översiktlig riskanalys med avseende på genomförandet av de olika lösningarna A-D 

Problem A B C D 

Gamla bassänger vars utformning ej är eller blir 

optimal nyttjas. 

Komplicerat att lösa vattenvägar mellan de olika 

processtegen 

Byggteknik 

Placering 

Många byggmoment i processlösnngen 

Riktvärdet för N överskrids under ombyggnad 

Risker 

Kan simultanflillning fortsatt ske med jämsulfat? 

Ovrigt 

32(52) 

Åtgärder vilka inte är inkluderade i () 

investeringskalkyl 

Krav på rejekvattentrening orsakar försenad 

byggstart. 

6.9 Tidpian 

En grovt uppskattad tidpian har tagits fram för de olika lösningarna som presenteras i Figur 18. Gul 

stapel indikerar projektering, grön stapel utförande och röd stapel implementering av 

rejektvattenbehandling. Blå stapel i alternativ C indikerar flytt och nybyggnation av slambehandling 

på annan plats, vilket krävs innan bygge av ny AS-linje kan påbörjas. Orange stapel gäller enbart för 

komplettering av alternativ B, ny MBBR i BB. 

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2027 2028 2029 

A, MI3BR vid ES 

Projektering och Utfarantle — 

Rejektvnttenbehandung 1 

8, IFAS iAS+ MBBFLIBB 

Projektering och Ut1rande 

Rcjektvattenbehandhing 

MBBR 1 BB 

C. NvnrnIIeII AS 

Projektering och Utnrande 

Ny slambehandling 

Rejektvaflenbchondling 

fl, A/R-steg 

Projektering och Utnrnnde 

Rejektsattenbehandling 

Figur 18. Översiktlig tidplan för genomförande av de olika lösningarna A-D 

‘j

‘ ) 

44Gr!jaab 33(52) 

6.10 Beräknad reningskapacitet för förslag A-D 

För de 4 förslagen A-D beräknade projektgruppen följande: 

• Investeringskostnad 

• Driftkostnad 

• Byggnadstid 

• Reningsresultat (både under genomförande och vid implementerad processlösning) 

Följande antaganden gjordes för alla fbrslag: 

• Maximerad ED-kapacitet: 65 % fyllnadsgrad, alla zoner används till denitrifikation 

• Räknade med samma slags rejektvattenbehandling — DEMON 

• Antagit att “plats finns” till rejektvattenbehandling någonstans på tomten (inklusive 

banantomten) 

Kvävereningskapacitet och reningsresultaten för ett urval av år mellan 2012-2030 presenteras i Tabell 

13 och illustreras i Figur 19. 

Tabell 13. Kvävereningskapacitet och reningsresultat för olika år för förslag A-D. Röda siffror uppfyller i 

inte reningskraven respektive år. 

Kvävereningskapacitet 

A B C fl 

2013 (5547 kgN/dkrävs) 4400 4400 4400 4400 

2015 (5668kgN/d) 4400 6265 5400 5060 

2017(5896kgN/d) 8100 8630 5515 5175 

2018(77OlkgN/d) 8100 7791 5531 3541 

2020(7978kgN/d) 8876 8908 9248 365S 

2021 (8063kgN/d) 8892 8924 9264 10672 

2030(8899kgN/d) 

2030 alternativ Bl 

Bästa reningsresultat 

mg/l 

9158 10090 9430 10838 

2013 (10 mgfl) 11,0-13,5 11,0-13,5 1 1,0-13,5 11,0-13,5 

2014 11,5-14,0 11,5-14,0 11,5-14,0 11,5-14,0 

2015 12,0-14,5 7,5-9,0 9,5-11,5 10,5-12,5 

2016 5,5-7,0 6,0-7,0 9,5-12,0 10,5-13,0 

2017 4,0-4,5 2,5-3,0 10,0-12,5 11,0-13,5 

2018 (80%) 4,0-5,0 5,0-6,0 10,5-12,5 15,5-IS,5 

2020 3,0-3,5 3,0-3.5 2,0-2,5 16,0-19,5 

2021 3,5-4,0 3,0-4,0 2,5-3,0 0 

2030 5,5-7,0 3,0-4,0 5,0-6,0 1,0-1,5 

2030 alternativ Bl 

Bästa reningsresultat % 

9,5 

2013 48 48 48 48 

2014 48 6$ 58 48 

2015 47 67 58 54 

6 8090 

Bl innebär att kompletterande MBBR inte har byggts

fGr!jaab 34(52) 

A B C D 

2016 75 75 57 54 

2017 57 54 

2018(80%) 83 80 57 36 

2020 88 88 92 36 

2021 87 87 91 105 

2030 81 89 84 96 

2030 alternativ 131 72 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

Kvävereningskapacitet 

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2020 2021 2030 

[—Att ta bort fär att klara krav —a---A - 

8—-— 

Figur 19. Kvävereningskapacitet på Ryaverket med de olika rnrslagen från år 2013 till och med år 2030. 

6.11 Investerings- och driftkostnader 

Ar 

1 Tabell 14 nedan redovisas investerings- och drifikostnader för förslag A-D. Kostnaderna beräknades 

med utgångspunkt från Gryaabs enhetskostnader år 2011 och alla kostnader är för år 2030 men i 

dagens penningvärde. 

() 

0 

ti

1.) 

4fGrjaab 35(52) 

Tabell 14. Investerings- och driftskostnader för alternativ A-D år 2030 

A B C D 

Investeringskostnad (miljoner kr) 270 340 500 620 

Alternativ investeringskostnaci 13 16 7O 

Utökad driftkostnad år 2030 för 80 % 16065 16878 16285 16642 

N-avskilj ning (ttkr/år) 

Alternativ driftkostaiad 1316 25978 

Alternativ driftkostnad B2 11491 

Alternativ (1 riftkostnad Dl 18142 

Elenergi (ttkr/år) 9658 3915 7297 4930 

Luftning 6319 6497 6497 8010 

Pumpning 1794 -4127 -1684 -4625 

Omröming 396 396 1335 396 

DEMON 1149 1149 1149 1149 

Kemikalier (ttkrlår) 6407 12963 8988 11712 

metanol 6407 7576 8988 13212 

Fällning av P mtl PAC - driftkostiiad 

B2 

5388 

Ej ökade biogasintäkter - drit’tkostnad Dl 1500 

1) riftkostnad Bl (ttkr/ar) 9100 

MI3BR i 1313 (luft) 3900 

MBBR i BB (punipnin) 1000 

MBBR i 1313 (omröming) 200 

MBBR i BB (metanol) 4000 

B2 innebär att jämsulfat kan fortsätta användas som fällningsmedie (vilket ger en lägre driftskostnad) 

Dl innebär att inga ökade biogasintäkter tillgodoräknas

Gryaab 36(52) 

6.12 Sammanfattning och diskussion 

Följande är ett resultat av interna diskussioner på Gryaab samt en haivdags workshop med 

branschkollegor då förslagen A-D presenterades, diskuterades och jämfdrdes. 

6.12.1 Processlösning A 

• Bör vara lätt att driva i och med att kunskap om MBBR finns sedan tidigare på Gryaab. 

Tekniken är mogen och dimensionering bör vara förutsägbar. Gott om referenser finns. 

Flexibiliteten för framtida krav bör vara god. 

• Den bassäng som byggs ligger strategiskt i anläggningen. Vattenvägama blir relativt enkla. 

Byggnation av reaktorn påverkar inte heller reningsresultaten negativt under 

ombyggnadstiden. 

• Driftkostnadema ärjämfärbara med övriga alternativ. Investeringskostnaden för denna lösning 

är lägre än för de andra lösningarna och eftersom tekniken är känd dessutom säkrare. Risk för 

oförutsedda kostnader är relativt låga i och med att helt nya volymer erfordras och inverkan på 

befintliga anläggningsdelar är begränsade. 

• Biobäddama kommer att användas även framöver. Detta innebär att problem med 

fjädermyggor kommer att kvarstå tills vidare. Det blir trängre på tomten då reaktorn trängs in 

bredvid den planerade kontorsbyggnaden. 

Slutsats: Denna lösning ger snabbt bättre reningsresultat vilket innebär att val av rejektvattenrening 

kan skjutas på framtiden. Eventuellt kan en rejektvattenreningsprocess ske i de bassänger som byggs i 

alternativ A. 

6.12.2 Processlösning B 

• Det finns flera osäkerheter kring alternativ 13 och det är brist på referenser. Hur välgrundade är 

processberäkningsparametrarna? Finns någon referens på det förslaget som Gryaab har fått? 

• Det finns en del risker och osäkerheter med en utformning med bara en enda reaktor, många 

detaljer, många faktorer. Silväggs-utformning är viktig, dock är djupa bassänger fördelaktiga 

om de inte är för breda. 3 separata linjer är egentligen även lite för få silväggama måste ( ) 

dimensioners för att klara läget då en linje är avstängd. Det innebär att det krävs stora silytor 

även i det fallet då endast en reaktor i serie används. Bassängväggar bör även skyddas. Detta 

förslag bör testas i pilotförsök av många anledningar, om man skulle överväga att 

implementera processlösning 13. (._) 

Slutsats: Många osäkerheter kring utformning och processprestanda. Stor påverkan på renings 

resultaten under ombyggnaden. Bör inte iniplementeras utan omfattande försöksverksamhet. 

()

.(Gr!Jaab 37(52) 

6.12.3 Processlösning C 

• Delningen av ES-blocket ger två definierade sedimenteringsblock för de båda deiströmmarna. 

Detta begränsar möjligheten att utnyttja de två separata biostegen optimalt. 

• Då byggtiden blir lång genom ett stort antal byggmoment som måste ligga i sekvens, klaras 

inte reningskraven utan någon form av provisorier. Provisorier kostar pengar utöver ett redan 

dyrare alternativ. 

• Bygger man alternativ A kan eventuellt bassängerna bli en del av alternativ C om det i 

framtiden skulle vara möjligt att driva nitrifikation i aktivt slam på Ryaverket. Detta skulle 

dock kräva lägre flöden än idag. 

• Möjlighet att införa Bio-P genom en anox-zon med “endast” 5000 m3 volym kan ge möjlighet 

att spara in fällningskemikalier. 

Slutsats: Lång ombyggnadstid medför att reningsresultaten inte uppnås förrän bortåt år 2020. Övriga 

fördelar, i form av lägre kemikaliebehov, bedöms inte uppväga detta. 

6.12.4 Processlösning 0 

• Det är osäkert hur processen kommer att fungera och inte helt säkert vad vattnet från A-steget 

kommer att ha för egenskaper. Adsorption sker i A-steget och viss hydrolys. Detta ger ett 

vatten som kan vara fördelaktigt för denitrifikation och nitrifikation i ett eflerfiljande 

lågbelastat B-steg. 

• En stor del av erfarenheterna är från Tyskland. Det är oklart hur väl de låter sig överföras till 

Ryaverkets utspädda avloppsvatten. Osäkert om sedimenteringsegenskaper för B-steget. 

Kanske kan en mekanisk förbehandling följt av ett B-steg vara fördel. Det kan finnas andra 

utformningar av A-steget som kan vara enidare att genomföra. Till exempel att ha hela A 

steget i FS. Även så blir det krångligt att bygga och dyrt. 

• A-stegets slam bör sedimentera bra, och A-B är nog lönt om man har volymerna redan (vilket 

ofta antas vara fallet vid tyska anläggningar). Det är också en fördel att alternativ D anges 

kunna inrymma anammoxprocess i huvudströrnmen i framtiden. 

• En intressant observation är att Ryaverket principiellt redan idag kan ses som något som liknar 

en A-B process. Aktivslamsteget är högbelastat, om än inte så högbelastat som ett typiskt A 

steg. Sett på det viset kan biobäddama liknas vid ett B-steg med nitrifikation. Det kan därför 

hända att en del av den beräknade vinstpotentialen i form av mer gas redan är utnyttjad. 

• Vattenvägarna blir svåra och investeringen stor och besvärlighetema under ombyggnad 

väldigt stora. Vinsten med alternativet skulle vara att spara insatsvaror — kolkälla och el — samt 

producera mer biogas. 

Slutsats: Det är dock knappast troligt att det även med bästa drifikostnadsutfall kan bli så stora 

besparingar att det motiverar de stora, dyra och besvärliga ombyggnaderna som krävs,

612.5 Jämförelse mellan alternativ- urval 

38(52) 

Det har inte framkommit avgörande skillnader i f&brukning av insatsvaror mellan alternativen. Det 

har heller inte framkommit att något alternativ skulle släppa ut mer växthusgaser under drift än övriga. 

Därmed bedöms milj öbelastning under drift vara någorlunda likvärdig ffir alternativen. 

Personalinsatser bedöms lindrigast i alternativ A. God arbetsmiljö bör kunna ordnas i alla alternativ, 

dock lite osäkert i alternativ D då utformningen i sig är osäker. 

Fördelarna för D jämfört med A kan vara vinster avseende drifikostnad. Även om driftkostnadema 

sätts till noll i alternativ D så motiverar det inte de omfattande investeringar som krävs for att 

genomföra D. Slutsats: D kan förkastas. 

Fördelen för B jämfört med A är att ingen ny mark tas i anspråk. Det är också möjligt att 

driftkostnadema kan bli lägre i B än A under förutsättning att järnsulfat kan fortsätta användas och att 

syrebehovet uppskattats korrekt. Det finns dock en hel del osäkerheter i B vad gäller drifikostnader 

och utformning som kan innebära att investeringen blir högre än beräknat och () 

driftkostnadsbesparingen lägre än beräknat. Även vid bästa utfall är det tveksamt om 

driftkostnadsbesparingen motiverar återbetalningstiden för den extra investeringen. Slutsats: B kan 

förkastas till förmån för A. 

Alternativ C har nackdelen att den har en lång genomfdrandetid och således tar det troligen alltför lång 

tid innan reningsresultaten blir bättre. När C väl är genomförd är det möjligt, med ledning av 

erfarenheter från Käppalaverket, att alternativet faller ut ännu bättre än vad man kan tro. Slutsats: Det 

är osannolikt att C är ett realistiskt alternativ för att genomföra reningsresultatsförbättringar i 

nartid. Eftersom någon variant av C ändå kan vara en bra lösning på lång sikt så bör vi stämma 

av mot resultat från Käppalaverket. Detta påverkar dock inte beslut som måste tas inom det 

närmaste året. 

Slutsats: Återstår alternativ A som bör genomföras. 

Möjligheter för framtida mer långtgående rening 

Med nuvarande kunskap antas aktivslamprocesser med lång slamålder ge bättre reduktion av 

läkemedelsrester än AS med kort slamålder. Detta ger fördelar för alternativ C. Det pågår dock en del 

aktiviteter för att ta reda på hur efterföljande biofilmsprocesser jämför sig. (3 

1 alternativ A är vattenvägarna lämpade för att bygga någon slutrening på nuvarande 

slamplan/slambyggnad. 1 alternativ C så har denna yta redan försetts med bassänger. Möjligen kan 

dessa bassänger inredas för läkemedelrestrening eller annat. 

Slutsats: Både alternativ A och C kan byggas ut för mer långtgående rening.

4fGrjaab 39(52) 

7 Slutsatser 

Några slutsatser som har dragits av projektet är följande: 

• Det går att utöka kvävereningen tillräckligt mycket inom tomten. 

• De tidvis höga flödena begränsar valfriheten eftersom eftersedimenteringen begränsar 

kapaciteten. 

• Det kommer att användas mer energi och kemikalier. 

• Om rej ektvattenrening införs åtgår mindre energi och kemikalier, men enbart 

rej ektvattenrening räcker inte fr att klara kraven och avlastar inte tillräckligt mycket för att 

t.ex. ta en biobädd ur drift med bibehållna reningsresultat. 

• Utsläppsavgifter/certifikat för kväve kan delvis kompensera Gryaab ekonomiskt vid snabb 

investering. 

• Det bästa alternativet av konsuitförslagen är alternativ A, en ny nitriferande MBBR på östra 

sidan om nuvarande ES-block. Denna lösning ger snabbt bättre reningsresultat vilket innebär 

att val av rejektvattenrening kan skjutas på framtiden. 

• Det blir trängre på tomten då reaktorn byggs bredvid den planerade kontorsbyggnaden. 

8 Framtida arbete 

• Den tillrinningsmodellering som gjordes i samarbete med DHI visar på något minskande 

flöden framöver under förutsättning att åtgärder görs på avloppsledningsnätet. En relevant 

fråga är om flödena in till Ryaverket ändå kommer att öka framöver. Då behövs i så fall en 

komplettering för att klara högre flöden. Det bör utredas hur den kompletteringen kan se ut 

och var den bör placeras (på Ryaverket eller uppströms, eller någon annanstans). 

• Bevakning av rejelctvattenreningsmetoder bör utökas och alternativ lämpliga för Ryaverket 

bör utredas. 

• Under utredning om framtida slambehandling (både processlösning/hygieniseringsmetod och 

lokalisering) bör rejektvattenrening ingå. 

• Behovet av sänkta flöden och konsekvenser av högre flöden till Ryaverket bör i högre grad 

kommuniceras utåt så att rätt motivation för ägarna! beställarnaJ kunderna att arbeta för sänkta 

flöden skapas.

4ÅfGryaab 40(52) 

9 Referenser 

FAO (2012). FAOSTAT. Food and Agriculture Organization of the United Nations. 

[http://faostat.fao.org/] Hämtat 2012-12-11 

Jordbruksverket (2012). Statistikrapport 2012:01. Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll 

Livsmedelsverket (2012). Riksmaten — vuxna 2010—11. Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i 

Sverige 

Naturvårdsverket (2009) Sveriges åtagancie i Baltic Sea Action Plan, Förslag till nationell åtgärdsplan, 

rapport 5985 

Naturvårdsverket (2012) Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk. För genomförande 

av aktionspianen för Östersjön och Kattegatt samt mljökvalitetsnormer för kväve och fosfor. Rapport 

6521. 

9.1 Gryaabrapporter 

2008:7 Jämförelse av provtagning i referensområden 1988 och 2006/2007 Hushållsspillvatten Del 2. 

DGE Mark och Miljö AB 2008-12-18 reviderad 2010-09-15 

2011:5 Hushållsspillvatten — Tillförsel av Läkemedeisrester. Nicklas Paxéus 

2012:18 Tillrinningen till Ryaverket - Hur blir det 2030? David lOns och Arm Mattsson 

9.2 Externa rapporter 

2012:11 Förstudie processlösning Gryaab. Aquateam och VA-strategi. Version 2. 2012-10-06. 

20 12:12 Processlösning - Gryaab Framtida utformning av Ryaverket. VA-Ingenjörerna och 

AnoxKaldnes. 2012-06-21, reviderad 2012-09-23. 

2012:13 Gryaab Processutredning. Sweco. 2012-10-09 

2012:14 Processlösningar -- Gryaab. 2012-06-20 

0 

0

i 

rGr!Jaab 

Bilaga 1. Projektplaner 

— Silssa 

pmCes&ÖSnklgF 

F121 

1 D.mtolilcationskapao*tAS 1 

H0112011 1Jan2012 

1 / 

- 1 — - 

1 ttriflkaUonskapacitel BB Kunskap om baflnUg enggning flIr ett 

L r2Q1 

j jirs2012 

_J / 

j 

kunna driva din optimalt 

l-läst2Ol2 J 

Verk [Ver 

1 

RaUvanus 

pifl 2011 L F’åk 

VerklIg start 1 VerklIgt slut 

4 1(52) 

Grovgereing iv proc.suaIl.amabv odi val. 

Iv lösrrtng som t6ier dit nirabggand. 1 

L. 

t 

Juni2012 Sapt.nrber20l2 

Koesiader fr cirka pocassalt.mav 

September2012 Oktober 2012 

,Vsdrlig_aTV.ddlgt slut — 

plan f5f frirnbda kapacrtalsölunnger 

Verk 

B.slulf6pvoeldering 

November2012 

Verklig start LrlIJ:gt slut 

F&pofekt.rlng 

— 

November2012 Augusk 20137 

startj VerkIgt slut J 

Ganomlkrande 

2013 

vsajrkJotskt 

Olika framda p6tgh.ter 

utvirdaras 

A gustl20l2 [nb.r201Z1 

Septembiv 2013? 2010? 

V.rlrkg start 1 Verldrgt 

Figur 20. Projektplan för hela projektet. Gråa rutor ingår inte i detta projekt eller fortsätter i annat 

projekt.

4’Gr!Jaab 42(52) 

Information för lab och drift om projektet 

samt !eedback p ana lyser 

Juni2012 

Information internt om vilka 

processlösningar som 

konsulterna föreslagit 

Augusti2012 

Deadkne komplettering konsulter 

September2012 

— Styrgruppsrnöte 

September2012 

Figur 21. Projektplan för konsultuppdraget. 

1JE:ri 

i qsgnuppdrag extemt -4 konsulter 

urovgaiinng ocn uivartienng av 

ocesealtematlv - [ Utv enngsmöten under sommaren 

StElt 

Juni2012 

SlUt 

Augusti2012 

Ii{ 

1 

1 

Möte 1 

Juli 

Möte 2 

Augusti 

Möte 3 

Augusti 

Konsultema press 

för&a — 

Start Slut 

Augusti2012 September2012 

Workshop Internt 

StertT Slut 

Oktober2012 Oktober2012 

-________—_y_____ 

Studiebesök bussresa 

Start Slut 

November 201 2J_November 2012 

1 

L 

1 

UlvarøenngsworkSflop meo 

psdikoIteor 

Start 

_[ 

Slut 

Oktober2012 Oktober2012 

0 

0 

0 

0

fl 

( 

( 

L 

44CGr!jaab 

Bilaga 2. Analysdata från kampanjer 

Analysdata för 5st olika provtillfllen 2012-02-06—2012-02-10 vid normala flöden presenteras i 

Tabell 15-19. 

Tabell 15. Analysresultat på utgående vatten från ES 

43(52) 

ES ut BOD BOD COD COD Ntot Ntot N03 NH4 Ptot Ptot P04 susp 

flit oflit flit ofilt flit ofiit flit ofilt 

mg?! mg/1 mg!! mg/l mg!! mgIl mg/l mg!! mgJl mg!! mg!! mg!! 

2012-02-06 3,40 6,60 37,00 45,00 12,30 12,90 0,22 11,30 0,18 0,35 0,11 8,00 

2012-02-07 3,80 7,70 42,00 49,00 12,40 12,90 0,17 11,40 0,19 0,35 0,13 8,00 

2012-02-08 3,80 5,60 43,00 54,00 12,80 13,50 0,17 10,94 0,16 0,37 0,09 10,40 

2012-02-09 4,20 5,10 44,00 54,00 13,00 13,70 0,13 11,53 0,21 0,38 0,11 7,60 

2012-02-10 4,10 9,40 45,00 57,00 15,10 16,10 0,26 13,30 0,19 0,43 0,13 12,00 

Medel: 3,86 6,88 42,20 51,80 13,12 13,82 0,19 11,69 0,19 0,38 0,11 9,20 

Stdav: 0,31 1,73 3,11 4,76 1,14 1,32 0,05 0,92 0,02 0,03 0,02 1,92 

Tabeii 16. Analysresullat på utgående vatten från ED 

ED ut BO!) BO!) CO!) COD Ntot Ntot N03 NH4 Ptot Ptot P04 susp 

flit oflut flit oflit falt oflit flit ofait 

mgIl mg?1 mg/1 mg!! mg?1 mg/l mg?! mg?! mg/1 mg?1 mg?! mg?! 

2012-02-06

4CGrjaab 

Tabell 18. Koncentrationer för flöden utan biologisk rening vid flöden kring 8-10 m3/s. Svart text 

analyser och blå Åurjh’ text berdlningar 

Medelvärdepi IN FS DF 

Enhet ng/1 Sc/iv mg/l S,dai’ ing/l 

SS 100 63 29 N,4 14 ( 0 

44(52) 

BODtot 50 29 21 3,2 11 2,2 

BODfi1I 9,9 2.1 10 1,2 9,2 2,3 

BODpart (ber) 40 $1 1 1 3.3 2,0 0.64 

mg BODpart/mg SS 0,52 0,43 0,43 0.26 0,17 0 

CODtot 160 5 “ 91 . 1 43 9, 

CODfilt 48 6,6 49 6. (1 31 5.2 

CODpart (ber) 1 10 62 42 11 12 5. 7 

mg CODpart/mg SS 1,3 0,90 1,7 0,99 1,02 0.65 fl 

Nio! 

NfiIt (ber NH 

12 2,8 10 1,3 9,1 1,6 

Npart (ber) 5,6 2,9 3,2 0.5 1,7 (.),82 

mgNpart/mgSS 0,05 (1,0! 0,11 0.02 0,16 0.06 

NH 

4+ NO 

3) 7,1 1.8 7,4 0.99 12 3.1 

4 6,4 1. 6,8 0, SN 6,8 (1,93 

NO3 + NO2 0,68 0.24 0,58 (1, 3N 0,58 (1,33 

Piot 

Pflht 

Ppart (ber) 

mg Ppart/mg SS 

P0 

1,7 

0,54 

1,1 

0,01 

0,56 

0,09 

0,63 

001) 

4 0,38 ( 10 0,38 0,06 Under detektionsgräns’ 

Tabell 19. Koncentrationer för flöden utan biologisk rening vid extrema flöden, 16 m3/s. Svart text 

analyser och blå !nrsii’ tvt = beräkningar 

IN FS DF 

Enhet mg/1 mg/1 mg/1 

SS 60 46 54 

BODtot 7,1 10 13 

BODfilt 3,7 3,8 11 

BODpart (ber) 3,4 6,2 2,0 

mgBODpart!mgSS 0,06 0,13 0,04 

CODtot 88 66 65 

Detektionsgränsen är 0,02 mg!! fbr fosfat (P0 

1,1 

0,52 

0,58 

0,02 

(1,19 

0,06 

0, (11 

4) och flitrerat totalfosfor (P) 

0,21 

Under detektionsgräns 

0,19 

0,02 

9 

0. 11 

0, 11 

0,01 

0 

0 

4

0 

IN FS Dl? 

CODfilt 33 30 27 

CODpart (ber) 55 36 38 

mg CODpart/mg SS 0,92 0,78 0,7 

Ntot 

NfiIt (ber NT-1 

5,9 5,6 5,3 

Npart (ber) 3,0 2,9 1,9 

mg N part/mg SS 0,05 0,06 0,04 

4 + NO 

3) 2,9 2,8 3,3 

NH 2,1 2,1 2,6 

N0 

3+N0 

2 0,81 0,72 0,74 

Ptot 0,90 0,70 0,52 

Pfilt 0,30 0,35 Under detektionsgräns 

Ppart (ber) 0,60 0,35 0,50 

mgPpart/mgSS 0,01 0,01 001 

P0 

9 

4 0,18 0,14 Under detektionsgräns 

9 

45(52)

ÄrGr!jaab 

Bilaga 3. Chaos databasen 

Startsida i Chaos databasen visas i Figur 22 där underlag las ut som konsulterna kunde ladda ner. 

Chan - 

5bk.tm 

Rning5kapdcitet2O1O 

- 

Dokumentalion 

M* Vka 54n*i 0cbsnen DoQltr F&isten Hjip 

JIMI ‘1 or Fstend eainAquateam 

- 

jKtil.I 

+ j Fetmedl(reochlunetelLz 

+ j Koklista 

4 KOITC$pofldefn 

+ CJMaedlr8nfromöe120222 

j Mibtapctt Rynvetket 2011 

t _j PFB 

+ ._J PFs 

.4 J apotmel 

JRner 

.+. LJ tl’fl9e tekniske dokLaxriet 

+ Aqueearn 

+ t!l 0rantrnj 

+ VAlneneterna 

Figur 22. Chaos printscreen 

1 

4 

-- 

Urideniv 1 

Tabod 1 

r si 

FHaiaaIatWa ruaj» 

Enkel IAvencwadI T 1 

-- Narrit Tyx MetedE 

1 

Dniom4deiPsejekl 

W Voe,rnvedokwiietit 

Ab 1A, 0i}Mode1ITe I 

F Vetei’ Fd 

-_______ 

46(52) 

Jot-blct 

rz-’. 

Qdokwn.n( 

_D.’P ITMfl 

I& 51Ik.LF 

P,cjek Stsur IList - 

9nRvr 

Ala I1DnIH0cie1lTe ldokument 

ISRa2m2-o6.21 pd 20 

()

ÅfGr!Jaab 47(52) 

Bilaga 4. Konsulternas syn på dagens anläggning 

Aquateam har sammanfattat dagens anläggning och dess kapacitet enligt nedan: 

En principiell nackdel med nuvarande processlösning är recirkulationen över biobädden 

eftersom den del som leds tillbaka till AS ökar belastningen på ES. Skall 

nitrifikationskapaciteten i BB och denitrifikationskapaciteten i AS utnyttjas fullt ut blir det 

recirkulerade flödet över AS stort och problem uppstår med kapaciteten i ES. 

Recirkulationsfiödet minskas genom att rejekt tillförs biobädden. En ytterligare minskning av 

belastningen av ES har erhållits med ED som gör det möjligt att överföra en del av flödet från 

BB direkt till ED. 

• Den hydrauliska belastningen på eftersedimenteringen är hög och bör inte ökas utan helst 

( ) sänkas. 

( 

• Det man kan notera med viss förvåning är att denitrifikationen i AS år 2011 på 2800 kg N/d 

utan etanoltillsats inte är mer än cirka 700 kgN/d lägre jämfört med tidigare år då man tillsatt 

etanol motsvarande 5000-9000 kg COD/d. 

• Kolkällan i inkommande avloppsvatten skall av ekonomiska skäl, så långt möjligt, utnyttjas 

fullt ut. 

• Befintliga anläggningsdelar skall så långt praktiskt möjligt utnyttjas. 

• Det är ont om plats på Ryaverkets tomt, varför så små obebyggda ytor som möjligt bör tas i 

anspråk. 

Grontmij har sammanfattat dagens anläggning och dess kapacitet enligt nedan: 

• Ryaverket har de senaste tjugo åren anpassats för ökande belastning och utökade reningskrav. 

• Anläggningen är effektivt sammanfogad till en högpresterande och resurseffektiv enhet, trots 

svårigheter med utrymme. Av tillgängliga uppgifter framgår det att verket idag drivs med låg 

energiförbrukning. 

• Nackdelama med dagens utformning är i huvudsak att den innehåller flera pumpsteg samt 

recirkulationer och innehåller en eflerdenitrifikation där extem kolkälla doseras. 

• Arbeten med att täta ledningsnätet pågår och är mycket viktiga att genomföra. Ryaverket 

belastas med betydligt högre toppflöden än jämförbara anläggningar i Stockholmstrakten. 

Toppen, mätt som “peakfaktor” uppgår vid Ryaverket till ca 2,8 jämfört med ca 2,0 för de 

) större verken i Stockholm. Denna skillnad fr en stor inverkan på vad som krävs för att klara 

gränsvärdena. Kraftiga flödestoppar innebär att större och dyrbarare bräddvattenbehandlingar 

måste dimensioneras. 

• Vi anser det viktigt att genomföra ett intensivt arbete med ledningsfömyelse och att hitta 

( ) läckagepunkter. Om arbetet lyckas, uppnås relativt sett stora besparingar för reningsverkets 

drift samt att reningsstabiliteten ökar markant. 

• 1 Göteborgstrakten kan även ses en relativt tydlig ökning av kväve mätt som specifik mängd 

per personekvivalent. Mätningar visar att andelen kväve kommer att öka från dagens ca 13 g 

N/pe d till nära 15 g N/pe d. 

• Den stora utmaningen med Ryaverket är att finna lösningar som kan anpassas till det 

begränsade utrymmet men som ändå är resurseffektiva och stabila.

4Grjaab 48(52) 

Sweco har sammanfattat dagens anläggning och dess kapacitet enligt nedan: 

• Inkommande vatten har låga f’öroreningshalter, det är stor del ovidkommande vatten och stora 

flödesvariationer med tidvis hög belastning på anläggningen. 

• Dagens reduktion av kväve är relativt måttlig, utgående halt av BOD anses hög med tanke på 

att det är en kvävereningsanläggning. 

• Ska reduktionen av kväve nå över 80 % måste antingen mängden kväve som avskiljs i 

efterdenitrifikationen ökas markant eller så behöver recirkulationen öka. 

Denitrifikationshastigheten i fördenitrifikationen begränsas idag på grund av att för liten 

mängd kolkälla doseras. Okad denitrifikation är alltså önskvärt för att uppnå framtida 

reningskrav avseende kväve. 

• Utågende vatten innehåller höga halter av NH4, detta fungerar inte på sikt om minst 80 % av 

kvävet ska avskiljas. 

• Om rejektvattnet tas bort från huvudströmnien är det inte troligt att den kvävemängden slår 

igenom i utgående årsresultat pga att nitrifikationshastigheten påverkas av halten kväve. 

• Nitrifikationskapaciteten i biobäddarna utnyttjas inte fullt ut, då det tidvis är hydrauliskt 

begränsat. 

VA-Ingenjörerna identiferade ett antal styrkor och svagheter i dagens anläggning: 

• De relativt stora och djupa bassängvolymer som finns i form av både aktivslamsteg och 

biobäddar ger möjligheter och är användbara till olika processlösningar. Bassängerna är 

dessutom någorlunda enkla att konvertera till andra piocesslösningar. 

• Det relativt nya filtersteget är också en fördel/styrka då en god suspavskiljning erhålls oavsett 

vilken processlösning som väljs. Här finns också möjligheten att utöka med ett antal filter för 

att kunna behandla ett ännu större flöde. 

• En annan styrka är sedimenteringsbassängerna som även i andra framtida processlösningar 

kan användas då framtida flöde inte förväntas öka. 

• Här kommer vi samtidigt in på svagheter då sedimenteringsbassängema inte är optimalt 

utformade, utan utformade i två nivåer och med relativt grunda bassängdjup. Det krävs ett bra 

slamvolymindex för att sedimenteringsbassängema skall fungera väl. 

• Med begränsad funiction på eflersedimenteringen är naturligtvis den ökade hydrauliska 

belastningen från recirkulationen över biobädden och aktivslamprocessen mycket olämplig 

och begränsar möjligheten att fördenitrifiera nitrifierat vatten från biobädden. 

En svaghet i anläggningen är dess trångboddhet. Om anläggningen skall klara en framtida ökad 

belastning med hårdare utsläppskrav krävs det kompakta lösningar. En fortsatt utbyggnad av t.ex. en 

aktivslamprocess känns därför inte aktuell av den anledningen. 

() 

()

4’Gryaab 49(52) 

BNaga 5. Flödesschema för processkisning A-D 

MBBR 

A - 

nitiifierande 

fafm3 uIor bakUltel 

JeøI sfld vabs våg 

1 enma ,fld iIampm vag 

r

1 

____ 

L 

E:rZEE 

AS2 AS21 - 

- 

. ED 

Lyftsiation 

B— IFAS + ev senare MBBR 

4rGrjaab 

50(52)

ÅrGr!Jaab 51(52) 

C- Ny parallell AS 

AS2 J AS3 

20400 F12o00

ej 

cd 

-D 

ro 

ro 

\ (fl 

i 

, c.l 

‘fl 

r4 

0 

fl



Ann Rane 


Svar på remiss om utökning av Gryaabs kapacitet för 

avskiljning av kväve 


GRYAAB förväntas f ökade krav avseende kvävereningen vid Ryaverket med 

anledning av det nationella arbetet inom Baltic Sea Action Plan. GRYAAB har utrett 

möjliga metoder att nå förväntade krav och vilka kostnader som förväntas i samband 

med utbyggnaden. GRYAAB föreslår ett nytt behandlingssteg lokaliserat inom 

Ryaverkets område till en kostnad av 48,7 mkr årligen att fördela på ägarkommunerna. 

För att säkerställa reningen framöver krävs utöver kompletterad behandling även att de 

anslutna kommunerna aktivt arbetar för att minska tillskottet av ovidkommande 

vatten. 


Tekniska nämnden föreslår att kommunstyrelsen tillstyrker GRYAABs förslag till 

utbyggnad av ett komplementerande reningssteg för att uppnå förbättrad kväverening, 

enligt Projekt EN 2013. Tillkommande kostnader föreslås finansieras med medel från 

VA-taxan på motsvarande sätt som sker i nuläget. 

Bakgrund 

Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets 

anläggningar har kapacitet att möta framtida krav för rening av avloppsvatten från 

ägarkommunerna. Framtida krav utgörs av kommunernas prognostiserade 

befolkningsökning fram till och med år 2030 men även de kommande 

kravskärpningar som är nödvändiga för att Sverige ska klara sina åtagande i Baltic Sea 

Action Plan. Utredningen har tydliggjort att för att klara såväl befolkningsökning som 

ytterligare krav på utökad rening är det nödvändigt att utöka Gryaabs kapacitet för 

avskiljning av kväve. 

Under 2012 har Gryaab, med hjälp av extern teknisk expertis, utarbetat olika möjliga 

förslag för att uppnå den önskade framtida kapaciteten. Dessa förslag har sedan 

noggrant utvärderats utifrån ekonomiska, tekniska och driftsmässiga konsekvenser. 1 

samråd med Gryaabs styrelse har ett alternativ utvalts för mer detaljerad projektering. 

På styrelsemötet den 8 februari 2013 presenterades en preliminär analys av 

projekteringen och Gryaabs styrelse beslutade att investeringen var av sådan art att 

samråd med ägarna måste ske. 

Av GRYAABs utredning framgår att fyra alternativ till ny utökad behandling av kväve 

har utretts. Utredningen har vägt in investeringskostnad, drifiskostnad, reningsresultat 

och byggnadstid. Det alternativ som föreslås är en ny anläggningsdel (en bassäng med 

nitriferande Moving Bed Biofilm Reactor, MBBR) som byggs på östra sidan om 

nuvarande eftersedimenteringsblock. Denna lösning bedöms snabbt ge bättre 

reningsresultat när anläggningen är på plats och byggtiden är relativt kort. Detta 

innebär att reningsverket planeras vara färdigutbyggt till dess nya krav införs och då



Ann Rane 

införsel av föreslagna utsläppsrätter för kväve sker (2016). Med det föreslagna 

alternativet kan även valet av behandlingsmetod för rejektvattnet skjutas på framtiden. 

Projektet planeras starta med mark- och schaktarbeten i augusti 2013 för att kunna tas i 

drift under 2016. För att detta skall kunna genomföras förutsätts att ägarnas fortsatta 

beslutsprocess är klar senast i maj 2013. 

Värt att notera är att Naturvårdsverket föreslår att certifikatssystemet för kväve skall 

gälla från januari 2016. Förseningar jämfört med tidplanen kan därför komma att 

resultera i att Gryaab måste köpa certifikat för att kompensera utebliven kväverening. 

Ar däremot anläggningen klar innan kan det finnas möjlighet att sälja certifikat till 

andra kommuner som inte uppfyller då gällande krav. 

Arbeten med att täta ledningsnätet i de anslutna kommunerna pågår och är mycket 

viktiga att genomföra. De höga flödena får en stor inverkan på vad som krävs för att 

klara reningen och gränsvärdena för utsläpp till vatten. Därmed är det viktigt att 

genomföra ett intensivt arbete med ledningsförnyelse och att hitta läckagepunkter. Om 

arbetet lyckas, uppnås relativt sett stora besparingar för reningsverkets drift samt att 

reningsstabiliteten ökar markant. 

GRYAAB påvisar även en relativt tydlig ökning av kväve mätt som specifik mängd 

per personekvivalent. Mätningar visar att andelen kväve kommer att öka från dagens 

ca 13 g N/pe d till nära 15 g N/pe d, vilket ytterligare ställer krav på reningsförmågan. 

Ekonomi 

Investeringskostnader för GRYAAB 

Projektets kostnader är i nuläget bedömda till 360 mkr. 1 denna summa finns 20 mkr 

avsatta för att täcka indexutvecklingen från dagens kostnadsnivå fram till projektets 

färdigställande. Kostnaden ryms inom Gryaabs ekonomiska långtidsplan. 

Årliga kostnader för GRYAAB 

Avskrivningar (genomsnitt under 20 år) 18 mkr 

Räntekostnader (3,5 %) 12,6 mkr 

Energi 9,7 mkr 

Kemikalier 6,4 mkr 

Personal & övrigt 2,0 mkr 

Totalt 48,7 mkr 

Eventuell inkomst N-certifikat (2017-2021) 0-10 mkr 

Bedömning 

Med ökade krav på Ryaverkets reningsresultat ställer sig Tekniska nämnden bakom 

GRYAABs bedömning att det är mest fördelaktigt att komplettera befintlig rening för 

att uppnå erforderlig rening. Tekniska nämnden ser inga hinder att gå på den 

föreslagna metoden.



Aim Rane 

Kostnader för ägarkommunerna framgår inte av GRYYABs remiss. De löpande 

kostnaderna fördelas i nuläget enligt fastställd finansieringsplan utifrån invånarantal 

och förbrukad mängd dricksvatten i respektive kommun. För Mölndals del innebär det 

7,4 %, vilket för 2012 innebar 19 mkr. Följer fördelningen samma plan kommer 

kostnaden för Mölndals del att öka med 3,6 mkr. Avgiften till GRYAAB finansieras 

helt via VA-taxan för kommunens abonnenter. 

Arbetet med att minska mängden tillskottsvatten till Ryaverket kommer att spela en 

stor roll för möjligheten att upprätthålla en god rening i reningsverket framöver. Detta 

innebär att ägarkommunerna gemensamt behöver intensifiera arbetet med att minska 

inläckaget till spillvattenledningarna och att separera de delar av ledningsnätet som har 

kombinerade ledningar. 


Ko nstyrelsen 

Gat o toret 

(t 

1 

Gör n Werner Ann Rane


1 

/ 

Tjänsteskrivelse 1(4) 


Christian Jönsson 

Tekniskanämnden 

Yttrande över detaljplan för del av TOLTORP 1:323 

Trygghetsboende — utställningshandling 


Stadsbyggnadskontoret har för yttrande översänt utställningshandlingar avseende 

Detaljplan för del av TOLTORP 1:323, trygghetsboende. 

Planområdet är beläget i Mölndal och omfattar del av fastigheten Toltorp 1:323. 

Området ligger mellan Fässbergshemmet i norr, Bifrost förskola i söder, Bifrost 

bostadsområde i öster och Västerberget i väster. Området är beläget ca 2 km från 

Mölndals centrum. 

Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av trygghetsboende. 

Planförslaget finns på Mölndals stads hemsida www.molndal.se under rubriken 

Bygga & Bo/Detaljplanering/Planutställningar. 


Tekniskanmnden översänder gatukontorets tjänsteskrivelse som eget yttrande till 

stadsbyggnadskontoret och förutsätter att de synpunkter som gatukontoret framfört 

arbetas in i det fortsatta detaljplanearbetet. 

Bakgrund 

Planbeskrivning 

Mölndals bostäder har ansökt i början på 2010 om markanvisning i syfle att 

möjliggöra byggnation av ett trygghetsboende på del av fastigheten Toltorp 1:323. 

Trygghetsboendet ska innehålla ca 60 lägenheter fördelat på 2 RoK, 3 RoK, och 4 

RoK. Vissa gemensamma funktioner såsom gemensam lobby med bemannad 

reception, samlingslokaler och måltidsrumlkafeteria planeras i boendet. 

Upplåtelseformen ska vara hyresrätt. För området gäller detaljplan 14-MOL-5838. 

Planområdet är allmän plats: park eller plantering. Angöring till planområdet berör två 

detaljplaner: 1481 -P94/ 13 (Fässbergshemmet) och 1 4-MOL-6 176 (Bifrost 

bostadsområde). 1 översiktsplanen 2006 för Mölndals Stad redovisas området som 

tätorts- och annan tät bebyggelse, huvudsakligen bostäder. 

Hållbart resande 

Närmaste busshållplats ligger vid Fässbergshemmet, ca 300 m från planområdet och 

trafikeras av fyra linjer med som tätast 1 5-minuterstrafik dagtid.





Gator, trafik och parkering 

Trygghetsboendet angörs från norr via Lantbruksgatan, norr om Fässbergshemmet. 1 

övrigt medger planförslaget att parkeringsplatser anordnas på ömse sidor om den 

infartsgata som sträcker sig från Lantbruksgatan till trygghetsboendet. Antalet 

parkeringsplatser beräknas enligt 10,5 platser per 1000 BTA. För att i möjligaste mån 

undvika konflikt mellan biltrafik och gående/cyklister angörs trygghetsboendet via 

parkeringsplatsen, gc-vägen ligger kvar i befintligt läge. Därmed korsas ge-vägen och 

bilvägen endast i ett läge. För att hålla nere hastighetema i denna korsning ska 

fartdämpning anordnas. Infartsvägen till trygghetsboendet kommer att tillhöra 

kvartersmark (Mölndalsbostäder) och ge-vägen kommer att tillhöra allmän platsmark. 

Vid fastighetsbildning ska servitut bildas för gång- och cykelvägen. 

Handikapparkering anordnas i anslutning till entrén. 

Park och natur 

Planområdet är gräsbevuxet och ligger i en svag slänt. Höjdskillnaden mellan högsta 

och lägsta punkt inom planområdet är ca 6 meter. Så stor del som möjligt av grönytan 

mellan Fässbergshemmet och Bifrosts förskola ska bevaras. 

Vatten och avlopp 

Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i intilliggande område. Naturliga 

förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten saknas varför 

fördröjningsmagasin måste byggas alternativt andra erforderliga åtgärder för 

fördröjning av dagvatten måste utföras. 

Återvinning och avfall 

Miljörum med utrymme för kärl för hushållsavfall, matavfall, förpackningar och 

tidningar ska finnas i boendet. Där ska också finnas utrymme för insamling av 

förpackningsmaterial, glas, småbatterier m m. 

1 planområdets norra del ligger en kompostanläggning som nyttjas av intilliggande 

bostadsrättsförening. Ett avtal finns mellan staden och föreningen som reglerar 

upplåtelsen för kompostanläggningen och upplåtelse av kvartersmark för en 

kommunal återvinningsstation. Återvinningsstationen är belägen i korsningen 

Rullharvsgatan-Lantbruksgatan som har hela Toltorpsdalen som upptagriingsområde. 

Ekonomi 

Kommunen ska svara för framtida drift och underhåll av allmänplatsmark inom 

planområdet. Genomförandet av väganslutning från kvartersmark till allmän platsmark 

samt åtgärder på befintlig gång- och cykelväg kommer att utföras av Mölndals stad 

och bekostas av Mölndalsbostäder. Mölndalsbostäder bekostar de åtgärder som krävs 

på a1lmnp1atsmark och sina kostnader inom exploateringsområdet såsom kvartersväg, 

anslutning till kommunalt VA enligt gällande taxa.





Bedömning 


Inga synpunkter. 

Gator, trafik och parkering 

Del av befintlig belysning utmed gc-banan kommer hamna på den blivande fastigheten 

för trygghetsboendet. Gatukontoret ska kunna komma åt och sköta drift- och underhåll 

av belysningsanläggningen samt att erforderliga servitut ordnas i samband med 

planens antagande. 

Park och natur 

De träd som planeras framför trygghetsboendet utmed den befintliga gc-banan ska 

vara minst två meter från den befintliga gc-banan. Hänsyn måste tas till bollplanen 

som ligger söder om planområdet, bollplanen ligger för nära den blivande 

tomtgränsen. 

Vatten och avlopp 

Trygghetsboendets byggnader planeras att bli ca 33 meter och 17 meter höga, det är 

avsevärt högre än omgivande bebyggelse. På grund av den höga byggnadshöj den så 

går det inte att få erforderligt vattentryck. Mölndalsbostäder måste installera 

tryckstegring internt i byggnaderna på egen bekostnad. 

Fördröjningsmagasin måste anordnas på kvartersmark som fördröjer dagvatten från 

hårdgjorda ytor samt hustak. Fördröjningsmagasinet ska minst ha en kapacitet som 

klarar att fördröja ett tio årsregn i tio minuter. Mölndalsbostäder ska svara för 

utförande och drift och underhåll av fördröjningsmagasin samt samtliga VA-ledningar 

på kvartersmark. 

Dagvatten från den planerade parkeringsytan skall om antalet parkeringsplatser 

överstiger 40 st. oljeavskiljas med hjälp av oljeavskiljare klass 1 eller filterbrunnar 

med likvärdigreningskapacitet. 

Återvinning och avfall 

Renhållningsfordon ska ha vändmöjlighet vid hämtstället. Miljörummet med utrymme 

för kärl för hushållsavfall, matavfall, förpackningar och tidningar mm. ska vara i 

anslutning till vändmöjligheten för renhållningsfordonen. 

Den kompostanläggning som ligger i planområdets norra del och nyttjas av 

intilliggande bostadsrättsförening måste flyttas. Om kompost-anläggningen tas bort 

måste en ny plats för återvinningsstationen som idag ligger på den intilliggande 

bostadsrättsföreningens tas fram i Toltorpsdalen. Gatukontoret förutsätter att en ny 

plats för en återvinningsstation med tillhörande bygglov samt eventuella 

detalplaneändringar tas fram av stadsbyggnadskontoret i samband med 

detaljplanearbetet för trygghetsboendet.


Gatukontoret 


Tj änsteskrivelse 4(4) 

2013 -03-20 GN 102/13 

Ekonomi 

De åtgärder som ska göras på allmänpiatsmark utfZrs av Mölndals stad och bekostas 

av Mölndalsbostäder. Flyttning och nyanläggning av kompostanläggning och 

återvinningsstation ska bekostas av exploateringen alternativt Mölndalsbostäder. 


Ltoret. 

Werner Anna Lanne Davidson

8/z1, 

PLAN BESTÄMMELSER 

Följande gäller mera områden med endaeslående belecknivgar. 

Eedesl anglaee anuärrdeieg och afleeneing är IlNälen. Beslämmelner 

markerade med ‘a gäller Inom hela planomrädet. 

GRÄNSBETECKNINGAR 

LInje Aad 3m olaelör plananfldets grävs 

— - — Annändnlogsgräns 

Egevskapsgräns 

ANVÄNDNING AV MARK 

Knerlersmarlr 

J Besläder 

UTNYTIJANDEGRAD 

Slärsla byggeedserea för bostäder är 1300 er’ lär oamälga 

tre delemräden. 

e2 älärsta byggnedseme för kamplementbyggeed är 30 ro’. 

BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGDANDE 

Byggnad får ej appläras. 

Marken lär nedesl bebyggas med kemplemeelbyggeed. 

u Marken skall vera ftNgärrgllg lär allmänna änderjorrlisäa 

leärr. 

MARKENS ANORDNANDE 

Mark och eegalallan 

fö Magasle lär lördräjande an dagoallee ska anläggas 

Poberhrg Parkering ska anläggas. Vid anläggarde an Ber än 40 

parbedegsylalaer ska oljeavskäjara installeras 

n äoarleregalan ska vara lllgärrgNg lär aämäv gdng- och cylrelväg 

• Eettrrrllga bog utefter gäng- och sylreicäg ska becaras eller ersäftas 

PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE 

Ulleaeseleg 

Hägsla antal våningar 

Byggnadslekelb 

• Byggnad ska utföras med radaesäkerl altärande 

ADMINISTRATIVA BESTAMMELSER 

• Gevcerlörandeltdae är fern är fränt don dag planen aivrer laga knall. 

UPPLYSNINGAR 

Linje dlad 3 rader olanlär planomrädets gräns 

[ZE] Fåraslagee byggnad 

Gata 

IllIllIllIlli Pariredeg 

9j3 Träd 

DETALJFLAN 

GRANSIONIND0HANDIJNG 

Plackärta med beslämmelser Öorlggiranrsrgar 

Del av laslighelce Tntlnr-p 1:323 mg. 

TrygghetsbDende i 

BifrDstDmrådet 

MÖLNDALS STAD 505cr sr varna 

vrdnsnyuosäcnkgsrgecT nr 

UPPOAITAS 2013-02-ge 

enat Feta rann neaai 

psetr 

satAr r:rrea.uyr:tme 

AKT NR l4BlK-P2013/? 

V


Gatukontoret 

Göran Werner / Anne-Lie Fant 

Rapport från verksamheten 

1. Verksamhetsstyrning 

Se separat ärende. 

2. Personal 

PM 1(2) 

20 13-04-09 

Gatunämnden 

Ny avdelningschefför Återvinning o Avfall från och med den 1 april är Marie Omerain Blomqvist. 

EnhetschefBehandling (Maries fd tjänst) ligger ute som internannons. 

Ny enhetschefför Gatuunderhåll på Stadsmiljö Fredrik Stengafvel. 

EnhetschefAvfall (Fredriks fd tjänst) annonseras externt så fort vi hinner. 

Siisongspersonal, sommarjobbare, feriearbetare; Rekrytering pågår. Vi kommer att ta emot 25 — 30 

feriearbetare. 

3. Övrigt 

Utsända förteckningar; “Obesvarande ärenden, uppdrag m.m.” 

Gemensamt 

Reglemente och nytt namn på nämnd, Nytt gemensamt reglemente för Mölndals stad och 

specifikt reglemente för förvaltningen är antagen av Kommunfullmäktige. 1 samband med det 

antogs nya namn på vår nämnd till Tekniska nämnden. Förvaltningen har också bytt namn till 

Tekniska förvaltningen fr.o.m. den 1 april. Se bilaga. 

Trafik & Vägar 

Gatubelysning; Elsäkerhetsverket har genomfört en oanmäld inspektion på gatubelysningen. Fyra 

noteringar gjordes på fyra platser där anmärkningama var bl.a. ruttna stolpar och nedhängande 

vegetation. 

Beläggningsprogram 2013; ca 5,3 km gata får ny beläggning. Bl.a. fr G:a Kungsbackavägen, 

rondeller Ekenleden, Terrakottagatan, Frölundagatan, Rygatan, Fagaredsvägen m.fl. platser ny 

beläggning. Aven gång- och cykelbana vid Bifrostgatan får ny beläggning. 

Sandupptagning; startade v. 13 något senare än normalt p.g.a. den sena vintern. Vårt mål är att bli 

klara till mitten av maj. 

Park & natur 

Vårstädningav grönområden pågår och vi beräknar vara klara till mitten av maj. 

“Gröna Drömmar” aktivitet i Mölndals centrum. Vi tillsammans med MCAB planerar en stor 

aktivitet i Mölndals centrum den 27 april. Vi deltar med information om stadens grönområden, 

plantering av blommor i kompostj ord, cykelinformation m.m. 

Näridrottsplats i Vommedal; Första spadtaget den 15 april. 

Säkerhetsbesiktning av stadens lekplatser genomförs i april. 

Lekplatsen i Rävekärr kommer att bli klar under våren. 

“Gropen Brovaktargatan” Är en bortglömd plats som kommer att göras om till aktivitetsyta efter 

önskemål från boende i området. 

Vårens städkampanj startar med att “PelleKan” besöker förskolor april till maj. Den avslutas på 

g:\gk\21 gatunämnd a1f2 2013\04 gn april\rapport fverksarnh april.doc

Gatukontoret 


Göran Werner / Anne-Lie Fant 

PM 2(2) 

2013 -04-09 

världsmiljödagen den 5 juni med fest i stadshusparken. Den 8 april presenteras artisterna. 


Cykelfokus v 17: Cyklister kommer att belönas på väg till jobbet. Cykelservice ordnas på ett par 

skolor och för kommunanställda. Mölndalsborna utmanas att slå de innevarande rekorden på 

antalet passerade cyklar vid våra tre mätställen. När rekordet slås kommer Gatukontoret att sätta 

ut extra blommor på dessa platser, som tack. Vi avslutar veckan med en cykeldag på torget den 

27/4. 

Vatten & avlopp 

Upphandling av nya tankarförfdllningskemikalier till vattenverket är avklarad och beställning 

och installation kommer att ske under våren. 

Direktkopplade sprinkler; Vi har träffat representanter för sprinklerföreningen, MSB, Svenskt 

Vatten, Räddningstjänsten m.fl. för att diskutera problem med direktkopplade sprinkler till den 

kommunala vattenförsörjningsanläggningen. Nämndens beslut från 2009, om stopp för nya 

direktkopplade sprinkler och att de befintliga senast 2019 ska kompletteras med en bassäng, har 

ifrågasatts. 

Lagen om allmänna vattentjänster är tydlig kring ansvaret för att leverera ett vatten av 

livsmedelskvalitet till hushåll. Lagen säger också att om vatten för andra ändamål ska levereras, 

så far inte leverans av vatten till hushållen äventyras. 

Fler och fler fastighetsägare och verksamhetsutövare vill installera sprinklersystem. För t.ex. ett 

äldreboende är det ett krav med sprinklersystem. 

Diskussionen kommer att fortsätta med ovanstående deltagare. 

Tankstationer; Vi ser över möjligheten att installera tankstationer inom vattendistributionsnätet. 

Där kommer entreprenörer, asfaltläggare, spolbilar m.fl. kunna tappa ut vatten på ett säkrare sätt 

för att minimera risken för mikrobiologisk smitta. Vi kommer också kunna debitera den uttagna 

vattenmängden. 

Rörläggningsarbeten i Idunagatan och N Källåsvägen är avslutade. Inom kort kommer arbeten 

starta i Vättnegatan där avloppsledningar ska separeras till spillvatten och dagvattenledningar. 

Återvinning & Avfall 

Framtida massmottagning; Vi arbetar vidare med utredning. Pilotprojekt för att testa 

deponigasens metankoncentration och flöde har inletts och kommer att pågå i sex veckor i ett 

första skede. Avsikten är att utreda om att det går att ta tillvara deponigasen och minska 

utsläppen. 

En ny tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningför Kikås avfallsanläggning inklusive 

ÅVC har arbetats fram. Detta på grund av att nuvarande tillstånd är inaktuellt och att vi behöver 

fa tillstånd också för planerad verksamhet såsom framtida Kikås med ökat återbruk och 

omlastningsstation för avfall som samlats in fastighetsnära. 

Tekniska förvaltningen 

Göran Werner 

g:\gk\2 1 gatunämnd a1f2 20 13\04 go april\rapport f verksamh apriL doc

MÖLNDALS STAD Förteckning Bilaga 

GATUKONTORET 

Anne-Lie Fant 

20 12-04-08 

Obesvarade ärenden (detaliplaner, motioner m m) 

Diarienr Ärende Hand- GN Yttrande Yttrande till 

läggare senast 

100/13 

101/13 

679/12 

3 53/12 

EN2013,Gryaab-Ryaverket 

Harmonisering av f.rdtjänstresor 

Samråd, Arbetsprogram och översikt av 

väsentliga frågor, samt samråd med 

anledning av miljöbedömning av 

åtgärdsprogram, för Västerhavets 

vattendistrikt 

Utredning om miljözon i Mölndals tätort — 

omprövning två år efter införandet för 

utökning av milj özonen. 

AR 2013-04-15 2013-04-19 KS 

2013-04-15 2013-04-15 KS 

AR 2013-05-13 2013-06-01 Vattenmyndig 

heten 

HG 20 13-06-10 

Uppdrag 

Diarienr Ärende Hand- GN Inkom Inkom från 

läggare 

522/10 Återkoppling — införande av flexlinjer i Mölndal TU UB April 20 12* 20 10-09-06 GN 

75/12 Uppdrag att utreda möjligheten till godtagbara VA KJ 2012-03-19 2011-12-05 Kf § 1 35/1 1 

och ekonomiskt rimliga åtgärder/proj eld för 

vattenkvalitén inom Stensj öns Besvaras 

avriimingsområden samt vilka bidrag och medel 20 12-04-02 

som går att söka fbr dessa. 

* Då har vi haft skarp hänvisning i 6 mån

MÖLNDALS STAD 

GATUKONTORET 

Anne-Lie Fant 

Årligen återkommande ärenden 

Förteckning 

2012-04-08 

Bilaga 

Ärende GN 

Beslut om informationsärenden för gn under året Gd Januari 

Godkänna attestanter för GN vid ny ordf./v.ordf. Ekonom Januari 

Verksamhetsberättelse till GN, inlclusive arbetsmiljöbokslut, milj öredovisning Gd, GKL, Februari 

m.m. Milj ösamordn 

Prioriteringslista parkinvesteringar (upp till 1 nmkr) LHA Februari 

Bokslut Ekonom!GKL Mars 

Trafikolycksstatistik till kommunfullmäktige. (Uppdraget finns i beslutet om AC IIJ T&P Augusti 

kommunala trafiksäkerhetsprogrammet från 971210 ks dnr 8 19/97 § 182.) 

Budget Ekonom/GKL September 

Prioriteringslista över gc-utbyggnader, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder AC TU T&P September 

Renhållningstaxan. Komplettering av avgifter (inte alltid årligen) AC ÅvA Sept/okt 

Renhållningsordning med avfallsplan och lokala föreskrifter. (Kf beslut i nov/dec, AC ÅvA Oktober 

ca vart 4:e år). 

Bidrag till förnyad städkampanj med avslutning AC Sm Oktober 

VA-brukningsavgifter. (kf beslut) AC VA Oktober 

Sannnanträdesordning för GN dess utskott och ev. arbetsgrupper Nämndsekr./ass Okt/nov 

Renhållning; taxa särskilda tömningar m m AC ÅvA December 

Jndexreglering av va-taxans anläggningsavgift AC TU, AC VA December 

Verksamhetspian, handlingspianer för kvalitet, arbetsmiljö, miljö, säkerhet, Gd December 

friskvård, likabehandlingsplan (jämställdhet, mångfald) 

Dokumenthanteringsplan, vartannat år (kommunarkivarien) Nuvarande giltig GN-kansli 

from. 2009-09-08 

Reglemente (vid större förändringar) Gd!Nämndsekr. 

Delegeringsordning (vid större förändringar eller flera mindre) Gd!Nämndsekr. 

Dokumenthanteringsplan vartannat år 2013 Assistent 

* Då har vi haft skarp hänvisning i 6 mån

MOLNDALS STAD Tjänsteskrivelse 1(2) 

Tekniska förvaltningen 2013-04-11 GN 101/13 

Ulf Bredby 

Tekniska nämndens arbetsutskott 

Yttrande över remiss angående förutsättningarna för 

harmonisering av färdtjänstregler i GR, KS 64113 


GR har kartlagt färdtjänstreglerna i samtliga medlemskommuner och har konstaterat 

att det finns många skillnader mellan kommunerna, vad gäller zoner, egenavgifter 

samt övriga regler. Man har därför skickat ut kartläggningen till medlemskommunerna 

för att få svar på hur kommunerna ser på förutsättningarna för en harmonisering av 

färdtj änstreglerna. 

Tekniska förvaltningen bedömer att förutsättningarna för en harmonisering av 

fiirdtjänstreglerna är störst om alla kommuner i Västra Götalandsregionen överlåter 

ansvaret för färdtjänsten till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, och att en 

skatteväxling genomförs. Detta kommer dock kräva en bred förankringsprocess i 

likhet med den som föregick att Västra Götalandsregionen övertog ansvaret för den 

allmänna kollektivtrafiken 1januari 2012. 


Tekniska nämndens arbetsutskott beslutar att skicka tekniska förvaltningens 

tjänsteskrivelse 2013-04-11 som eget yttrande till kommunstyrelsen. 

Bakgrund 

Kommunstyrelsen har skickat en remiss från GR till tekniska nämnden för yttrande, 

angående förutsättningar för harmonisering av färdtjänstregler i GR (KS 64/13). 

1januari 2010 gav samrådsorganet för Västkom och VGR i uppdrag åt en arbetsgrupp 

att föreslå regler och organisation som ger mer lika villkor för invånarna i hela Västra 

Götaland för att resa med frdtjänst, riksfiirdtjänst, sjukresor och allmän 

kollektivtrafik. Då resultatet av den fortsatta dialogen kring färdtjänstregler och 

gemensam organisation i hela Västra Götaland är osäkert, gav förbundsstyrelsen 

2012-10-26 GR:s styrgrupp för det sociala området i uppdrag att sammanställa GRkommunernas 

färdtjänstregler per oktober 2012 samt undersöka möjligheten till 

samordning för att underlätta färdtjänstresor inom GR-området. Uppdraget ska vara 

slutfört senast 2013-06-30. 

Kartläggningen är nu slutförd och GR efterfrågar kommunernas svar angående hur 

man ser på förutsättningarna för en harmonisering av färdtjänstreglerna. Svar ska vara 

GR tillhanda senast den 1 maj 2013. 

Av kartläggningen framgår att det i medlemskommunerna finns många skillnader 

mellan kommunerna vad gäller egenavgift, zoner, begränsningar i antal resor, 

bestämmelser om ledsagare, medresenär, husdjur, viaresor, arbetsresor samt vilken typ 

av förvaltning som hanterar färdtjänstfrågorna. Aven vem som upphandlar och utför 

/



Ulf Bredby 

resorna skiljer sig åt, där nio av kommunerna överlåtit ansvaret till Västtrafik, två 

kommuner (Mölndal och Härryda) till Göteborg och slutligen Kungsbacka som 

använder sig av Hallandstrafiken. 

Bedömning 

Av GR:s kartläggning kan man utläsa att det idag finns stora skillnader på 

färdtjänstreglerna mellan kommunerna. En harmonisering av t ex egenavgift eller 

zoner skulle fa stora konsekvenser på resandet i respektive kommun, och därmed även 

på kostnaderna för färdtjänsten i de enskilda kommunerna. 

Förutsättningarna för att lyckas med att fullt ut harmonisera fhrdtjänstreglerna mellan 

ett stort antal kommuner vad gäller egenavgifi, zoner och övriga regler, är enligt 

tekniska förvaltningens bedömning större om ansvaret för färdtj änsten inom samtliga 

kommuner hanteras av en och samma myndighet. Så länge som beslut om 

färdtjänstens regler samt det ekonomiska ansvaret ligger på respektive kommun, blir 

det svårare att få igenom en fullständig harmonisering av färdtj änstreglerna. 

Tekniska förvaltningens bedömning är därmed att det är bättre att arbeta för att en mer 

genomgripande förändring görs, genom att alla kommuner i regionen överlåter hela 

ansvaret för färdtjänsten till den regionala kollektivtrafikmyndigheten Västra 

Götalandsregionen och att en skatteväxling genomförs. Detta kommer dock kräva en 

bred föranlcringsprocess i likhet med den som föregick att Västra Götalandsregionen 

övertog ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken 1januari 2012. 

Förutom bättre möjligheter att skapa samma färdtjänstregler för alla kommuner, så 

finns andra fördelar med att överlåta ansvaret för fiirdtj änsten till Västra 

Götalandsregionen. Ett samlat ansvar för både allmän kollektivtrafik, färdtjänst och 

sjukresor ger bättre förutsättningar att dels samordna resor inom den anropsstyrda 

trafiken, dels styra över så mycket resande som möjligt till den allmänna 

kollektivtrafiken, vilken successivt anpassas för funktionshindrade. Det ger sannolikt 

bättre förutsättningar att bedriva myndighetsutövningen på ett mer rationellt sätt, med 

mer likartad bedömning i hela regionen. En gemensam organisation bör innebära 

bättre förutsättningar för ett enklare, tydligare och mer rättvist system för dem som 

använder färdtj änst. 


KomrnL.1nstyrelsen 

/ Teknjska förvaltningen 

\L L \ ) 

Gö\an Werner \. Anne-Lie “ant 

J 

Bilagor: 

1. GR:s sammanställning av kommunernas fårdtjänstregler 

2. Bilaga till sammanställningen av kommunernas färdtjänstregler

4” 


Begäran om remiss 

Diarienr: KS 64/13 

Sökande: Kommunstyrelsen (GR) 

Gatunämnden 

REMISS 

2013-02-21 

Arende: Förfrågan från Göteborgsregionens kommunalforbund till 

medlemskommunerna för en bedömning om det finns förutsättningar för en 

harmonisenng av färdtjänstreglerna i Göteborgsregionen. 

Handläggare: 

Telefon: 

Besvaras senast: 2013-03-13 

Översänder handlingar i rubricerade ärende för beredning: 

1 det fall remissen är en motion ska det, både om motionen tillstyrks eller avstyrks, av 

yttrandet framgå 

1. beräknade kostnader för motionens genomförande 

2. i vilken mån nämnden kan bidra ekonomiskt eller hur finansiering annars föreslås ske. 

Yttrandet översändes till kommunstyrelsens registrator för diarieföring. 

Lucia Carlund

Medlemskommunernas styrelser Göteborg 20 februari 2013 

Harmonisering av färdtjänstregler 

Härmed översänds förfrågan från Göteborgsregionens kommunalförbund till 

medlemskommunerna för en bedömning om huruvida det finns förutsättningar för en 

harmonisering av färdtjänstreglema i Göteborgsregionen. 

GRs styrgrupp för det sociala området beslutade vid sammanträde 2013-02-07 angående 

punkt 1 “Harmonisering av färdtjänstregler”, att sända ut en förfrågan om hur man ser på 

förutsättningarna för en harmonisering av fdrdtjiinstreglema framförallt när det gäller 

reseornråde, antal resor och taxa. 

Bakgrund 

Den sociala styrgruppen gjorde 2007 en sammanställning av medlemskommuneras 

färdtjänstregler. Sammanställningen visade att kommunerna hade en mängd olika regler för 

och olika sätt att utforma färdtjänst vad gäller zoner, taxor etc. 1januari 2010 gav 

samrådsorganet för Västkom och VGR i uppdrag åt en arbetsgrupp att föreslå regler och 

organisation som ger mer lika villkor för invånarna i hela Västra Götaland för att resa med 

färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Då resultatet av den fortsatta 

dialogen kring färdtjänstregler och gemensam organisation i hela Västra Götaland är osäkert, 

gav förbundsstyrelsen 2012-10-26 GRs styrgrupp för det sociala området i uppdrag att 

uppdatera sammanställningen av GR-kommunernas färdtjänstregler per oktober 2012 samt 

undersöka möjligheten till samordning för att underlätta fiirdtjänstresor inom GR-området. 

Uppdraget ska vara slutfört senast 2013-06-30. 

Kartläggningen av fiirdtjänstregler är nu slutförd och bifogas i denna skrivelse. 1 underlaget 

till styrgruppens beslut finns information kring befintliga färdtjänstregler i 

medlemskommunerna. 

Kommunernas svar angående hur man ser på förutsättningarna för en harmonisering av 

fiirdtjänstreglema ska vara GR tillhanda senast den 1 maj 2013. 

Med vänlig hälsning 

Göteborgsregionens kommunalförbund 

ils-Gunnar Ernstson 

Förbundsdirektör 

Ale Ahngsås Gotebog Harryda Rungebacka Kungaiv Lerum LillaEdet MolndaPartiie StenungsundTjorn Orkero -— 

Göteborgsregionens kommunalförbund


Styrgruppen för det sociala området 

20 13-01-17 

Sammanställning av GR-kommunernas 

färdtjänstregler 

Den sociala styrgruppen gjorde 2007 en sammanställning av 

medlemskonimuneras färdtjänstregler. Sammanställningen visade att 

kommunerna hade en mängd olika regler och olika sätt att utforma färdtjänst 

vad gäller zoner, taxor etc. 1januari 2010 gav samrådsorganet för Västkom och 

VGR i uppdrag åt en arbetsgrupp att föreslå regler och organisation som ger 

mer lika villkor för invånarna i hela Västra Götaland för att resa med 

färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. 

Då resultatet av den fortsatta dialogen kring färdtjiinstregler och gemensam 

organisation i hela Västra Götaland är osäkert, gav Förbundstyrelsen den 26 

oktober 2012 styrgruppen för det sociala området i uppdrag att uppdatera 

sammanställningen av GR-kommunernas färdtjänsteregler per oktober 2012 

samt undersöka möjligheten till samordning för att underlätta färdtjänstresor 

inom GR-området, samt att uppdraget ska vara slutfört senast 2013-06-30. 

Lagregleriiig 

Lagen om fiirdtjänst från 1997 reglerar kommunernas möjligheter att anordna 

transporter särskilt för personer med funktionshinder (färdtjänst). 1 lagen 

klargörs att varje kommun ansvarar för att färdtjänst anordnas för 

kommuninvånarna, dels inom kommunen, dels om det finns särskilda skäl, 

mellan kommunen och andra kommuner. Kommunen har också rätt att 

överlåta uppgiften att som trafikhuvudman anordna färdtjänsten för 

kommuninvånarna. Kommunens ansvar gäller invånare som är folkbokförda i 

den egna kommunen, och som p.g.a. funktionshinder inte endast tillfälligt har 

väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna 

kommunikationsmedel. Kommunen avgör enligt lagen också vilket färdsätt 

som får användas, antal resor, och inom vilket område resor får göras. 

Kommunen ges också möjlighet att ta ut avgift för färdtjänstresor. Avgifterna 

ska vara skäliga och får inte överstiga självkostnaden. 

Clara Engstrad

Gäteborgsregionens kommunalförbund 

Genomförande 

Kartläggningen genomfördes under december månad 2012 genom att kontakta 

respektive kommuns fiirdtjänsthandläggare. 1 vissa fall har information från 

respektive kommuns hemsida kompletterats med telefonsamtal eller genom 

mailkontakt. 

GR-kommunernasfärdtjänstregler 

Likt den förra kartläggningen som gjordes, kan det konstateras att GRkommunerna 

har olika färdtjänstregler. 

Sedan kan i praktiken de olika reglerna ibland ha likartat värde för resenären, 

även om de utformats olika, t ex. zontaxa i en kommun som motsvarar en 

annan kommuns kupongtaxa med liknande avgifisnivåer. Det förekommer 

också skillnader i regler gällande exempelvis vilken service som ingår, regler 

kring medresenär, följeslagare och husdjur. 

Färdtjänstområde 

Samtliga medlemskommuners färdtjänstregler ger möjlighet att resa till mål 

utanför hemkommunen. Normalt ingår grannkommunema i detta reseoniråde, 

men i flera fall även till kommuner längre bort. De flesta kommuner har 

liknande mängd kommuner som ingår i fiirdtjänstområdet, ca 6-10 kommuner. 

Undantag är Stenungsund och Alingsås där betydligt fler kommuner ingår i 

fiirdtjänstområdet. 

Trafikhuvudman 

1 nuläget har 9 av Gr:s medlemskommuner överlåtit uppgiften som 

trafikhuvudman till Västtrafik. 1 Göteborg, Mölndal och Härryda har 

Göteborgs Färdtjänstfirvaltning samma roll som Västtrafik. Kungsbacka, 

använder Hallandstraflken som beställningseentral. Detta är en ökning av 

kommuner som använder Västtrafik som trafikhuvudman jämfört med 2007. 

Handläggandeförvaltning 

En förändring sedan föregående kartläggning är att fler kommuner har en 

teknisk förvaltning som handlägger fiirdtjänst. Tidigare har det varit vanligare 

att exempelvis en omsorgsförvaltning har varit handläggande. Detta kan ses 

som en del av trenden att färdtjänst alltmer har blivit en del kollektivtrafiken 

och en allt mindre del av äldreomsorgen. Handläggande förvaltning för 

färdtjänstfrågor är i 9 kommuner en teknisk förvaltning, medan i likaledes 3 

kommuner dessa frågor handhas av socialförvaltningenlvård- och 

omsorgsförvaltningen. 1 Göteborgs kommun finns en särskild förvaltning; 

Färdtjänstförvaltningen. 

Antal resor 

Fritt antal resor tillämpas av 10 av medlemskommunerna, övriga 3 har någon 

form av begränsningar. 1 de kommuner som begränsar antalet resor betonar 

man att det sker en individuell bedömning av resebehovet, varför den generella 

2

Göteborgsregionens kommunalfärbund 

begränsningen inte alltid är ett absolut tak. Jämfört med tidigare kartläggning 

är det idag fler kommuner som tillämpar fritt antal resor. 

Resenärens avgift 

Avgiften för den enskilde kan skilja sig, inte minst om man väljer att resa på 

natten. Men även dagtid kan priset för den enskilde variera kraftigt; 

exempelvis kostar det i Alingsås 63 kr att resa inom kommunen medan det i 

Mölndal kostar 33 kr. Det är således nästan dubbelt så dyrt för resenärer som 

reser inom Alingsås jämfört med de som reser inom Mölndal. 

Den bifogade sammanställningen är av praktiska skäl ingen komplett 

beskrivning av respektive kommuns taxesystem, utan i första hand avsedd att 

ge en bild av grunddragen i avgiftsmodellen. 

Vanliga modeller är kollektivtrafiktaxan med ett procentpåslag eller ett fast 

enhetspris per resa inom kommunen. Vad gäller procentpåslaget varierar detta 

båda vad gäller resor inom den egna kommunen och till övriga kommuner. 

Nattaxa 

1 majoriteten av kommunerna tillkommer en extra avgift för resor på natten. 

Hur prispåslaget är uträknat varierar mellan kommunerna. 1 3 kommuner 

tillkommer ingen nattaxa; Härryda, Lerum och Mölndal. 

Tillgänglig information 

Mängden och kvalitén på den digitala information som finns att tillgå för 

invånarna skiljer sig mellan kommunerna. På vissa av kommunernas hemsidor 

finns fullständig prislista medan det i andra kommuner är svårare att få tag i 

informationen digitalt via internet. Det finns även skillnader i hur detaljerat 

priserna presenteras på hemsidorna, vissa fall redovisas det i kronor, i andra 

fall endast procentpåslaget på kollektivtrafiktaxan. 

Fria resorför pensionärer 

Några av GR-kommunerna erbjuder sina äldre invånare fria resor med 

Västtrafik. 1 Ale har de som är över 65 år möjlighet att resa gratis under 

lågtrafik på Västtrafiks alla linjer inom Ale kommun. 1 Göteborgs kommun 

gäller liknande regler med undantag för flexlinjen där man som pensionär inte 

har fria resor. 1 Härryda Kommun reser de över 65 år gratis dygnet runt på 

Västtrafiks alla linjer. 

Sjukresor 

Sjukresor beviljas av Västra Götalandsregionen!Region Halland för resa som 

sker p.g.a. sjukdom till sjukhus, vårdcentral, privatpraktiserande läkare eller 

sjukgymnast (offentligt finansierade vårdgivare). Kan dessutom användas vid 

resa till förlossning och vid utprovning av handikapphjälpmedel. Man reser om 

möjligt med de billigaste färdsätten som buss, tåg, spårvagn eller privat bil. För 

att få åka taxi eller annat specialfordon krävs ett vårdgivarintyg som styrker 

3


detta. Något vårdgivarintyg behövs inte om man är berättigad till kommunal 

fiirdtjänst. Egenavgiften vid taxiresa är 150 kr/enkelresa, dock 60 kr/enkelresa 

om man av kommunen bedömts berättigad till färdtjänst. 

Andra exempelpå skilda regler 

Förutom de faktorer som ingått i kartläggningen består färdtjänsten av flertalet 

andra delar där regler skiljer sig åt. Exempelvis finns olika bedömningar om 

hur mycket bagage resenären får ta med. Vissa kommuner tillåter två kassar, 

andra kommuner tillåter mer, andra endast handikapphjälpmedel såsom 

rollator. Denna fråga regleras inte i färdtjänstlagen. 

När det gäller ledsagare finns det också olika regler och avgifter. En 

närliggande fråga rör rätten att ta med sig medresenär, där vissa kommuner 

tillåter medresenärer och andra gör det inte. Det finns ingen skyldighet för 

kommunerna med medresenär eller kostnadsfri ledsagare. En annan fråga 

gäller möjlighet att ta med sig husdjur. Vissa kommuner tillåter detta, andra 

inte. Frågan regleras inte i fiirdtjänstlagen vilket gör att det inte är någon 

rättighet fi5r resenären att ta med husdjur. 

Det finns också olika regler gällande om kommuner tillåter resor med via 

adress, d.v.s. om tillståndsinnehavaren ska resa till arbetet men innan dess 

behöver lämna barnen på dagis. De flesta kommuner tillåter inte detta, vilket 

medför att tillståndsinnehavaren då får boka två resor och betala två 

egenavgifter. Andra kommuner tillåter resor med via-adresser. Frågan regleras 

inte i färdtjänstlagen. 

Ytterligare exempel gäller arbetsresor. Kommunerna har ingen skyldighet 

juridiskt att ha en särskild taxa för arbetsresor, men många kommuner har det. 

Ett annat exempel där det finns olika regler gäller bärhjälp. Bärhjälp nämns 

inte i fårdtjänstlagen, och det finns därför ingen skyldighet för kommunerna att 

erbjuda bärhjälp. 

Handikapp- och pensionärsorganisationerna vänder sig ofta emot att det är så 

olika regler i kommunerna, men dessa synpunkter rör ofta inte taxan för 

ffitidsresor utan andra frågor som inte regleras i färdtjänstlagen utan där 

kommunerna själva har frihet att utforma riktlinjer. 

Samordningsexempel 

Inom Västra Götalandsregionen har kommunerna i Skaraborg sedan några år 

tillbaka harmoniserat sina färdtjänstregler, men det finns även andra exempel 

på detta i olika delar av landet. En föregångare på detta område har varit 

kommunerna och landstinget i Östergötland. Landstinget och länets 13 

kommuner äger gemensamt AB Östgötatraflken. Sedan 1987 har kommunerna 

gemensamma färdtjänstregler, där reseområdet är hela Östergötland. Taxan för 

färdtjänsten är densamma som för ordinarie kollektivtraflk. Sedan 1992 svarar 

4


AB Östgötatrafiken också för sjukresoma, där avgiften är 80 kr/enkelresa. 

Sedan 1994 samordnas i princip frdtjänst och sjukresor i en gemensam, 

tidtabellstyrd trafik. 

5

Färdtjänstresor i Göteborgsregionen 2012 

KOMMUN RESOMRÅDE ANSLUTEN ANTAL RESOR RESENÄRENS HANDLÄGGANDE NA1TAXA ÖVRIGT 

VÄSTrRAFIK AVGIFT FÖRVALTNING 

Ale Me, Göteborg, Kungälv, Ja Ingen Inom egna Sektor Tillägg enligt 

Lilla Edet, Trollhättan, begränsning kommunen 42 Samhällsbyggnad Västtrafiks gällande 

Alingsås och Lerum kr/enkelresa nattaxa 

Kungälv 63 kr 

Göteborg 81 eller 

101 kr 

Lerum 101 kr 

Alingsås 158 kr 

Lilla Edet 110 kr 

Trollhättan 158 kr 

Alingsås Hela Västra Götaland Ja Ingen Alingsås tätort 42 Vård- och äldreomsorgs Alingsås tätort 84 

begränsning kr/enkelresa, förvaltningen kr kr/enkelresa, 

Övriga Alingsås 63 Alingsås till 

kr/enkelresa. Göteborg 197 kr 

Alingsås till Alingsås till Lerum 

Göteborg 155 151kr 

kr/enkelresa Övriga kommuner 

Alingsås till Lerum 105 kr/enkelresa 

110 kr/enkelresa 

Övriga kommuner 

kollektivtrafiktaxa n 

+ 50 %


Göteborg Göteborg, Ale, Härryda, Nej, har egen Max 312 st Inom Göteborg 35 Färdtjänstförvaltningen 35 kr tilläggsavgift 

Kungsbacka, Kungälv, bestä Ilnings- fritidsresor/år kr 

Lerum, Mölndal, Partille central 160 st Över en eller flera 

och Öckerö fritidsresor/år kommungränser 

för resenärer inom 

med möjlighet färdtjänstområdet 

att resa med 70 kr 

flexlinjen Färdtjänstens 

månadskort inom 

kommunen 475 kr, 

÷35 kr för resor 

utanför kommunen 

Härryda Härryda, Mölndal, Nej, ansluten 30 enkelresor Inom kommunen Sektor Ordinarie taxa Kostnader 

Göteborg, Partille, till Göteborgs per månad 35 kr, samhällsbyggnad, för 

Bollebygds, Lerum, beställnings- (fritidsresor) Göteborg och enheten för enkelresor 

Mark central Mölndal 50-80 kr trafikverksamhet inom är 

Partille och Lerum beroende på 

50-65 kr 

hur långt 

Bollebygd och 

man åker. 

Mark 50-80 kr 

Taxan 

sträcker sig 

mellan 35kr- 

95 

kr/enkelväg 

Kungälv Kungälv, Stenungsund, Ja Ingen Kollektivtrafiktaxa Sam hällbyggnad Kollektivtrafiktaxan 

Lilla Edet, AIe, begränsning +25 % inom + 26 % + 26 kr inom 

Göteborg, Mölndal, Kungälv och + 50 % Kungälv 

Partille till övriga Kollektivtrafiktaxan 

kommuner inom 

+ 50 % + 26 kr till 

reseområdet övriga kommuner 

inom 

färdtjänstområdet

Färdtjänstresor 1 Göteborgsregionen 2012 

Kungsbacka Kungsbacka, Göteborg, Nej, 360 Kollektivtrafiktaxa Teknik Ordinarie avgift + 2013 tar 

Mölndal, Härryda, Hallandstrafi enkelresor/år + 25 % 25 % Samres över 

Mark, Varberg ken. T.ex. inom beställnings 

Kurigsbacka 30 kr, centralen 

Från Kungsbacka 

stad till annan del 

av kommunen 43 

kr, Övriga 

kommuner 73 kr 

Lerum Lerum, Ale, Aling5ås, Ja Ingen Kollektivtrafiktaxa Sektor stöd och omsorg Ordinarie 

Bollebygd, Göteborg, begränsning +50 % färdtjänstavgift + 

Härryda, Kungsbacka, 42 kr 

Kungälv, Mölndal, 

Partille 

Lilla Edet Lilla Edet, Trollhättan, Ja Ingen 1 kommun 63 kr Socialförvaltningen Ordinarie pris 

Vänersborg, Uddevalla, begränsning 2 kommuner 110 kr 

Stenungsund, Kungälv, 3 kommuner 155 kr 

Ale, Göteborg, 4 kommuner 186 

Landvetter flygplats. 

Mölndal Mölndal, Göteborg, Nej, ansluten Ingen Inom Mölndal 33 kr Gatukontoret Ordinarie pris Revidering 

Härryda, Kungsbacka, till Göteborgs begränsning Göteborg 37 kr av reglerna 

Kungälv, Lerum, Mark, beställnings- Partille, Öckerö, pågår just nu 

Partille, Öckerö central Härryda V 47 kr och beräknas 

Härryda M, klara våren 

Kungsbacka, 2013 

Kungälv, Lerum 56 

kr 

Härryda Ö, Mark 65 

kr


Partille Ja Samhällsbyggnad Tillägg på 35 kr 

Kollektivtrafiktaxa 

Ingen 

Partille, Lerum, 

begränsning 

Mölndal, Härryda, 

+ 40% 

Inom Partille 39 kr 

Kungälv, Kungsbacka, 

Göteborg, Mölndal, 

Ale, Göteborg samt 

Öckerö 59 kr 

delar av Öckerö 

Härryda V 76 kr 

Härryda M 94 kr 

Härryda Ö 115 kr 

kommun 

Lerum, Ale 5 76 kr 

Ale N, Kungsbacka, 

Kungälv 94 kr 

1 kommun 76 kr 

Stenungsund Ja Samhällsbyggnad 

1 kommun 46 kr 

Ingen 

Stenungsund, Ale, 

2 kommuner 154 kr 




begränsning 

Alingsås, Bollebygd, 

Essunga, Färgelanda, 



Grästorp, Göteborg, 




Härryda, Kungälv, 

Lerum, Lilla Edet, 

7 kommuner eller 


7 kommuner eller 

Lysekil, Munkedal, 

fler 352 kr 

fler 310 kr 

Mölndal, Orust, Partille, 

Sotenäs, Tjörn, 

Trollhättan, Uddevalla, 

Vänersborg, Vårgårda, 


Öckerö 

Tjörn Samhälisbyggnad 


Ingen 

Tjörn, Orust, 

+45% 

+45% 

begränsning 

Stenungsund, 

Uddevalla, Kungälv, 

Göteborg, Mölndal, 

Partille, Härryda

s 


Öckerö Öckerö, Göteborg Ja Ingen Resa inom egna Samhällsbyggnad Ordinarie taxa 

Mölndal, Partille, begränsning kommunen 42 kr 

Härryda, Kungälv Kollektivtrafiktaxa 

+ 50 % utanför 

kommunen 

Vid resa över en 

kommungräns 

(zon) 110 kr 

Resa över 2 zoner 

155 kr 

Västra Resa 150 kr/enkelresa i 

Götalands- till vårdgivare som specialfordon 

regionens tillhör eller har avtal 60 kr/enkelresa för 

sjukresor med passagerare med 

färdtjänsttillstånd 

Götalandsregionen eller 

Västra 

Region Halland



SAM MANTRÄDESPROTOKOLL 

Sam rna nträdesdatum 

Sida 1(1) 

Beslutsexpediering § 43 Dnr 

Anmälan av delegeringsbeslut sedan föregående sammanträde 

Enligt gatunämndens (numera Tekniska nämndens) delegeringsordning anmäls 

följande beslut. 

2 Avdelnings interna organisation 

Beslut § D 24/2013 

13 Anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom budget och 

gällande upphandlingspolicy 

Beslut § D 25/2013 

21 Befullmäktigande av ombud att föra kommunens talan, inom 

gatunämndens verksamhetsområde, inför domstol och andra 

myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. 

Beslut § D 26/2013 

29 Beslut avseende undantag enligt 13 kap 3 § Trafikförordningen 

Beslut § 63-65, /2013 

31 Beslut avseende tillfälliga regleringar genom lokala trafikföreskrifter 

enligt 10 kap 1 och 3 § Trafikförordningen 

Beslut § 42, 46-47, 59-62, /20 13 

32 Beslut avseende särskilda undantag för rörelsehindrade enligt 13 kap 8 § 

Trafikförordningen 

Beslut § 41, 43-45, 48-58, 67-68/20 13 

35 Beslut om tillstånd för färdtjänst, enligt lagen om färdtjänst 

Beslut § Ft 168-170, 172-177, 179-185, 187-190, 192, 194-195, 197-200, 

204-210, 212-219, 222-229, 231-233, 235-248, 250, 252-260/2013 

36 Beslut om tillstånd för färdtjänst, enligt lagen om riksfärdtjänst 

Beslut § Ft 171, 178, 186, 191, 193, 196, 201-203, 211, 220-221, 230, 234, 

249, 251/2013 

Beslut 

Tekniska nämnden noterar tagna delegeringsbeslut.

Mölndals stad ANMALAN AV DELEGERINGSBESLUT t.o.m. 15 april 2013 


Delegerings- Gn del. Ärende (t.ex. information om ärendet, inköpssumma) Dnr Beslutsdatum Beslut av 

beslut ord. 

Punkt 

§ 24/2012 2 Fullmakt vid gatudirektörens bortavaro, perioden 104/13 2013-03-0 1 Göran Werner 

20 13-03-02 till 20 13-03-09 

§ 25/2012 13 Upphandling, StalLbacken etapp 2. UtetjänstAB, 62 1/12 2013-03-07 Leif-Henrik 

anbudspris 9 546 000 kr Andersson Tf gd 

§ 26/2012 21 Fullmakt för gatukontorets jurist att företräda staden i 122/13 2013-03-11 Peter Johnson 

ärende: mål i Statens Va-nämnd avseende 

flillgörelsetalan mot Mölndals stad, mål Va 18/13, dir 

122/13 

Delegerings. Gn del. Ärende (t.ex. information om ärendet, inköpssumma) Dnr Beslutsdatum Beslut av 

beslut ord. 

Punkt 

41 31 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad §41/2013 2013-03-01 Magdalena Dahl 

42 31 LTFBoråsv. §422013 2013-03-04 Mattias Tell 

43 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindraci §43/20 13 20 13-03-05 Susanne Ekström 


45 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad §45/20 13 20 13-03-05 Magdalena Dahl 

46 31 LTF Tempelgatan § 117/13 2013-03-07 Henrik Granlöf 

47 31 LTF Tempelgatan § 117/13 2013-03-07 Henrik Granlöf 

48 32 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad §48/13 20 13-03-08 Kristina Green 











59 31 LTF gamla Rilcsvägen §132/13 2013-03-19 Mattias Tell 

60 31 LTF gamla Rilcsvägen §133/13 2013-03-19 Mattias Tell 

61 31 LTF gamla Riksvägen §134/13 2013-03-19 Mattias Tell 

c:\ucerQ\iimax\desktoo\deIeuerinu1ista ten aDril (tesfl.docx

‘ Mölndals stad 

ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT t.o.m. 15 april 2013 


Delegerings Gn del. Ärende (t.ex. information om ärendet, inköpssumma) Dnr Beslutsdatum Beslut av 

beslut ord. 

Punkt 

62 31 Tillfiillig LTF på Storgatan/Tempelgatan §568/12 20 13-03-22 Henrik Granlöf 

63 29 Dispens, Trafikering av GC- väg, Lejonslättsgatan § 144/13 20 13-03-25 Mattias Tell 

48 

64 29 Transportdispens, bred, lång och tung transport, §151/13 2013-03-27 Mattias Tell 

Tarton AB 

65 29 Dispens, Trafikering av väg med förbud mot § 150/13 20 13-03-27 Mattias Tell 

motorfordonstrafik, Ostergårdsgatan 6 

66 31 Tillfiillig LTF på Stallbacken § 149/13 20 13-03-27 Mattias Tell 



Delegerings- On del. Fordonsslag Gatumark! Åtgärd Hämtningsdatum Dnr Beslutsdatum Beslut 

beslut F ord. Punkt Privat mark (skrotninglfärvaring av 

Inget anmält! 

c:\users\i imax\desktoo\deleerinnslista ten auril (test docx


Peter Johnson (KD) 

Martin Pettersson (S) 

Christer Brattås (M) 

Göran Werner, gatudirektör 

Anna Lanne-Davidsson, tf gatudirektör 

Anne-Lie Fant, nämndsekreterare 

Marie Omerain-Blomqvist 

Andreas Svendsen, Miljöstrateg 

Christian Jönsson, projektledare 


SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

2013-04-04 


Plats och tid Stadshuset, rum 1115 den 4 april 2013, kl. 13.00 — 15.20 

Beslutande 

Övriga närvarande 

Utses att justera 

Justeringens plats och 

tid 

Underskrifter 

Organ 


Datum för 

anslagets uppsättande 

Sista dag för 

överklagande 

Underskrift 

Gatukontoret efter sammanträdet. 

Sekreterare 

Ordförande 

Justerande 


ANSLAG/BEVIS 

Protokollet ärjusterat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 

Gatunämndens arbetsutskott 

2013-04-04 

Datum för 

anslagets nedtagande 

Utdragsbestyrkande 

Ulf Bredby, trafikingenjör 

Janne Pullianen, enhetschef 

Emelie Lindh, jurist 

Erik Bergman, projektiedare 

Lars Heinesson 

Jacob Lindkvist 

Paragrafer: 20 - 32 

Sida 1(15)





2013-04-04 

Beslutsexpediering §20 Dnr 

Förslag till informationsärende på tekniska nämndens nästa 

sammanträde 

Sida 2(15) 


Tekniska förvaltningen föreslår att Marie Omerain-Blomqvist, avdelningschef 

Återvinning & Avfall informerar om EU-projekt; Ecowas, Ecofriendly behavior in 

waste management. 

Göran Werner, gatudirektör informerar och Vision Mölndal 2022 och det pågående 

arbetet. Visionen ska vara fastställd av Kommunfullmäktige i september om allt går 

som planerat. 

Anna Lanne-Davidson informerar om Överdäckning. 

Beslut 

Tekniska nämndens arbetsutskott beslutar att information om ECOWAS, Vision 

Mölndal 2022 och Overdäckning genomförs, vid Tekniska nämndens nästa 

sammanträde.

• Moindals stad 2013-04-04 



Sammariträdesdatum 

Beslutsexpediering § 21 Dnr GN 52 1/11 

Anmälan av verksamhetsberättelse 2012 och bidrag till 

kommunstyrelsens årsredovisning 2012 

Sida 3(15) 


Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta 

verksamhetspianer och verksamhetsberättelser. Planen är en styrande 

överenskommelse mellan nämnd och förvaltning. Den följs upp i 

verksamhetsberättelsen som ställs från förvaltning till nämnd. Kommunstyrelsen tar 

del av båda handlingarna i informationssyfte som ett led i den lagstadgade 

uppsiktsplikten. 

Verksamhetsberättelsen syftar till att ge en översiktlig bild av hur förvaltningen levt 

upp till de övergripande direktiv som getts i verksamhetsplanen. 

Kommunstyrelsen har vidare begärt in gatunämndens verksamhetsredovisning och 

investeringsuppföljning med kommentarer. Dessa är bidrag till stadens 

årsredovisning. 

Beslutsunderlag 

Gatukontorets tjänsteskrivelse från den 29januari 2013. 

Tekniska nämndens arbetsutskotts förslag tifi beslut 

Tekniska nänmden noterar anmälan till protokollet och att verksamhetsberättelsen 

samt bidrag till årsredovisningen för 2012 översänts till kommunstyrelsen. 

Justerandes sig Utdragsbestyrkande



Moindals stad 2013-04-04 


Beslutsexpediering § 22 Dnr GN 501/12 

Förslag till nya lokala avfallsföreskrifter för Mölndals stad 


Nuvarande renhållningsordningen gäller från den 1januari 2008 och innehåller 

avfalispian och lokala avfalisföreskrifter. Renhållningsordningen revideras normalt 

vart femte till vart sjätte år men med hänsyn till förändringar i lagstiftning, den 

egna verksamheten, ny statistik m.m. 

Under 2012 och 2013 har tekniska förvaltningen utarbetat förslag till nya lokala 

avfalisföreskrifter. Avfallsplan för de kommande åren är redan fastställd (A2020) 

och kommer tillsammans med de nya föreskrifterna utgöra ny renhållningsordning. 


Gatukontorets tjänsteskrivelse från den 1 februari 2013. 

Sida 4(15) 

Tekniska nämndens arbetsutskotts förslag till beslut 

Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om ny 

renhållningsordning, enligt utställda förslagshandlingar daterade den 19 februari 

2013 med redaktionella ändringar, att gälla från den 1juli 2013.




Sida 5(15) 


Beslutsexpediering § 23 Dnr TEN 128/13 

Anmälan av cykelboksiut 2011-2012 


Cykelbokslutet är ett verktyg för att följa upp och utveckla arbetet med att främja 

cykling i Mölndal. 1 bokslutet lyfter vi fram vad våra cyklister tycker om att cykla i 

Mölndal och vad vi genomfört 2011 och 2012 för att förbättra för cyklistema. 

Det här är det tredje cykelboksiutet som Mölndals stad tar fram. Tidigare bokslut 

har gjorts 2009 och 2010 och nya cykelbokslut kommer tas fram vartannat år. 


Gatukontorets tjänsteskrivelse från den 15 mars 2013. 


Tekniska nämnden antar cykelbokslutet och skickar det till kommunfullmäktige 

och övriga nämnder för kännedom. 

Justerande i Utdragsbestyrkande




Sida 6(15) 



Svar på återremiss från Kommunstyrelsen om förslag till höjning av 

egenavgift för färdtjänstresor 


Kommunstyrelsen (KS 33 1/12 § 240) har återremitterat gatunämndens förslag om 

höjning av egenavgiften för färdtjänst. 

Huvudskälet till gatunämndens förslag var Västtrafiks aviserade nedläggning av 

servicelinjer i östra Mölndal, som förväntades innebära ökat resande och därmed 

budgetunderskott 2013. Efter att Mölndal beslutat att köpa till servicelinjerna finns 

det skälet inte längre kvar. Resandet och kostnaderna för ffirdtjänst under januari och 

februari 2013 tyder på att budgeten för färdtjänsten 2013 kommer hållas. Behovet av 

höjning av egenavgiften finns därmed inte kvar längre. 




Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att inget nytt beslut fattas om 

egenavgift för färdtjänst. 

Tekniska nämnden föreslår vidare att konstruktionen för egenavgift för 

färdtjänst ses över efter att Västra Götalandsregionen fattat beslut om och infört 

ett nytt pris- och betalsystem i regionen. 

HV 

Justerande sgn Utdragsbestyrkande



Beslutsexpediering § 25 Dnr TEN 129/13 

Förslag till sammanslagning av busshållplatserna Förbovallen och 

Ålegården till en hållplats 




1 samband med att håliplatserna Förbovallen och Ålegården ska byggas om och 

handikappanpassas föreslår gatukontoret att hållplatsema slås ihop till en hållplats. 

Avståndet mellan hållplatserna idag är endast 260 meter, vilket är onödigt tätt. 

Aven efter en sammanslagning av hållplatserna kommer närapå alla fastigheter att 

ligga inom 350 meters fågelavstånd till det nya hållplatsläget. En sammanslagning 

av hållplatserna innebär något snabbare busstrafik, mindre kostnader för 

ombyggnad samt mindre driftskostnader. 



Sida 7(15) 

Tekniska nämndens arbetsutskofts förslag till beslut 

Tekniska nämnden beslutar att hållplatsema Förbovallen och Ålegården slås ihop 

till ett håliplatsläge som placeras mittemellan dagens hållplatslägen. 

Tekniska nämnden beslutar att den nya hållplatsen byggs som en timglashållplats. 

Tekniska nämnden beslutar att namnet på den nya hållplatsen blir Förbovallen, 

samt att hållplats Ålegårdens industriområde byter namn till Ålegården. 

Utdragsbestyrkande




Sida 8(15) 



Svar på remiss om utökning av Gryaabs kapacitet för avskiljning av 

kväve 


GRYAAB förväntas f ökade krav avseende kvävereningen vid Ryaverket med 

anledning av det nationella arbetet inom Baltic Sea Action Plan. GRYAAB har utrett 

möjliga metoder att nå förväntade krav och vilka kostnader som förväntas i samband 

med utbyggnaden. GRYAAI3 föreslår ett nytt behandlingssteg lokaliserat inom 

Ryaverkets område till en kostnad av 48,7 mkr årligen att fördela på 

ägarkommunerna. För Mölndals del beräknas kostnaden öka med 3,6 mnkr. För att 

säkerställa reningen framöver krävs utöver kompletterad behandling även att de 

anslutna kommunerna aktivt arbetar för att minska tillskottet av ovidkommande 

vatten. 




Tekniska nämnden föreslår att kommunstyrelsen tillstyrker GRYAABs förslag 

till utbyggnad av ett komplementerande reningssteg för att uppnå förbättrad 

kväverening, enligt Projekt EN 2013. Tillkommande kostnader föreslås 

finansieras med medel från VA-taxan på motsvarande sätt som sker i nuläget 

Utdragsbestyrkande




Sida 9(15) 


Beslutsexpediering § 27 Dnr 

Information om regional vattenförsörjningspian. Lars Heinesson och 

Jacob Lindkvist 


Jacob Lindkvist och Lars Heinesson, Göteborgsregionen informerar om 

regional vattenförsörjningsplan. 

Mölndal är en kommun som tidigare tagit fram en lokal vattenförsörjningsplan. 

Vattenförsörjningsplanen ska innehålla visioner och mål, lagstiftning, 

vattenbehov, vattenresurser, nuläge, risker och hot, risk och sårbarhet, scenarier 

och prioriterade vattenresurser. 

Planen är att beslut om regional vattenförsörjningsplan ska tas av 

förbundsstyrelsen i slutet av 2013. Tekniska nämnden förväntas yttra sig över 

remiss om förslag till regional vattenförsörjningsplan på sitt sammanträde den 

10 september 2013. 

Beslut 

Tekniska nämndens arbetsutskott tackar för informationen.


e .. Sammanträdesdatum 


Sida 10(15) 



Yttrande över utställningshandling om Trygghetsboende i 

Bifrostområdet, Toltorp 1:323. 


Stadsbyggnadskontoret har för yttrande översänt utställningshandlingar avseende 

Detaljplan för del av Toltorp 1:323, trygghetsboende. 

Planområdet är ligger i Mölndal och omfattar en del av fastigheten Toltorp 1:323. 

Området ligger mellan Fässbergshemmet i norr, Bifrost förskola i söder, Bifrost 

bostadsområde i öster och Västerberget i väster. Området finns ca 2 km från 

Mölndals centrum. 

Syftet med planen är att bygga ett trygghetsboende. 




Tekniska nämnden översänder gatukontorets tjänsteskrivelse daterad den 20 

mars 2013 som eget yttrande till stadsbyggnadskontoret och förutsätter att de 

synpunkter som gatukontoret framfört arbetas in i det fortsatta 

detaljplanearbetet. 

Justerandes sign Utdragsbestyrkande




Sida 11(15) 



Förslag om upphandling av entreprenör för ny vattenledning i 

Göteborgsvägen 


En ny vattenledning i Göteborgsvägen mellan Bifrostgatan och Tempelgatan är 

planerad att utföras enligt anvisade medel i budget. 

Den vattenledning som idag finns i Göteborgsvägen mellan Bifrostgatan och 

Tempelgatan är från 1945 och i mycket dåligt skick samt att det har varit många 

driftstörningar. Den föreslagna nya vattenledningen var tänkt att utföras samtidigt 

som miljö- och trafiksäkerhetsupprustningen av Göteborgsvägen etapp 3 men 

planeras nu att utföras som enskilt objekt för att få en rationellare produktion samt 

att upphandlingen för miljö- och trafiksäkerhetsupprustningen av Göteborgsvägen 

etapp 3 har avbrutits. Arbetena är planerade att utföras med schaktfria metoder med 

mindre punktschakter vid anslutningar till andra vattenledningar. 

Den föreslagna nya vattenledningen dimensioneras upp för att säkerställa 

vattenförsörjningen i södra delarna av Mölndal inte minst med tanke på framtida 

planerade utbyggnader i Mölndals centrum 



Beslut 

Tekniska nämndens arbetsutskott beslutar att upphandla entreprenör för ny 

vattenledning i Göteborgsvägen mellan Bifrostgatan och Tempelgatan. 

Tekniska nämndens arbetsutskott uppdrar åt gatudirektören att fatta 

tilldelningsbeslut och teckna avtal med entreprenören. 

Utdragsbestyrkande





2013-04-04 

Sida 12(15) 


Förslag till upphandling av underhålisservice på tunga fordon 


Gatukontoret har behov av att genomföra en upphandling av underhållsservice för 

tunga fordon. 

Upphandlingen kommer att resultera i att Mölndals stad tecknar avtal med en 

leverantör för åtagandet. Avtaisstart är beräknad till 1 juni 2013. 

Upphandlingen genomförs i form av en öppen upphandling enligt bestämmelserna i 

lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. 


Gatukontorets tjänsteskrivelse från den 25 mars 2013 

Beslut 

Tekniska nämndens arbetsutskott beslutar att upphandla underhållsservice för 

tunga fordon, enligt gatukontoret tjänsteskrivelser 25 mars 2013. 

Tekniska nämndens arbetsutskott uppdrar åt förvaltningschefen att fatta beslut 

om och teckna avtal med leverantören. 

Utdragsbestyrkande


Sammantridesdamm 


Sida 13(15) 


Beslutsexpediering § 31a Dnr GN 66/13 

Förslag till upphandling, Enerbacksgatan, Gata och VA 


1 samband med exploateringen av Kvarnbyvallen kommer trafiksäkerheten att 

behöva förbättras på Enerbacksgatan. För att minska hastigheten och öka 

säkerheten för oskyddade trafikanter bör gatan smalnas av till förmån för Gångoch 

cykelbana utmed gatan. 1 samband med ombyggnaden kommer även 

beläggningen på gatan, som i dagsläget är i dåligt skick, att förnyas. 

VA-ledningar delen mellan Gunnebogatan och Västra liden utgörs av kombinerad 

spill- och dagvattenledning. 1 samband med ombyggnaden kommer separata dagoch 

spillvattenledningar att anläggas tillsammans med ny vattenledning utmed 

sträckan. 


Gatukonorets tjänsteskrivelse från den 15 mars 2013. 

Beslut 

Tekniska nämndens arbetsutskott beslutar att upphandla entreprenör för 

utförande av gatu- och VA-arbeten i Enerbacksgatan, enligt gatukontorets 

tjänsteskrivelse 15 mars 2013. 

Gatunämndens arbetsutskott uppdrar åt gatudirektören att fatta tilldelningsbeslut 

och teckna avtal med entreprenören. 

Justerandes sign Utdragsbestyrkande



Beslutsexpediering §31b DnrGN66!13 

Pedagogen, förslag till rondell på Bifrostleden 



2013-04-04 

Sida 14(15) 


Anna Lanne-Davidson, bitr. teknisk chef, informerar om planeringen med 

Pedagogen och en eventuell rondell från Bifrostleden. Tekniska förvaltningen 

önskar ett klartecken från Tekniska nämndens arbetsutskott att gå vidare med en 

trafikutredning. 

Beslut 

Tekniska nämndens arbetsutskott beslutar att trafikutredning, för en eventuell 

rondell kan göras. 

Christer Brattås (M), deltar inte i beslutet.



Beslutsexpediering § 32 

Ovrig fråga 



2013 -04-04 

Sida 15(15) 

Investeringsbudgeten 

Anna Lanne-Davidson, bitr. teknisk chef, informerar om arbetet med 

investeringsbudgeten. 

Beslut 

Tekniska nämndens arbetsutskott tackar för informationen.

MOLNDALS STAD Tjänsteskrivelse 1(1) - 

Gatukontoret 2013-01-29 GN521/11 

Kenneth Molin 


Anmälan av verksamhetsberättelse 2012 och bidrag till 

ks årsredovisning 2012 


Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner 

och verksamhetsberättelser. Planen är en styrande överenskommelse mellan nämnd 

och förvaltning. Den följs upp i verksamhetsberättelsen som ställs från förvaltning till 

nämnd. Kommunstyrelsen tar del av båda handlingarna i informationssyfte som ett led 

i den lagstadgade uppsiktsplikten. 

Verksamhetsberättelsen, som bifogas, syftar till att ge en översiktlig bild av hur 

förvaltningen levt upp till de övergripande direktiv som getts i verksamhetspianen. 

Kommunstyrelsen har vidare begärt in gatunämndens verksamhetsredovisning och 

investeringsuppföljning med kommentarer. Dessa bidrag till stadens årsredovisning 

finns också som bilagor. 


Tekniska nämnden noterar anmälan till protokollet och att verksamhetsberättelsen 

samt bidrag till årsredovisningen för 2012 översänts till kommunstyrelsen. 


Ko unstyrelsen. 

Gat ontoret 

Bilagor 

Verksamhetsberättelse för gatunämnden 2012 

Bidrag till kommunstyrelsens årsredovisning 2012 

Investeringsuppffiljning 2012 

Kommentarer till investeringar helår 2012

Verksamhetsberättelse 

2012 Gatunämnden 

Anmäls i Gatunämnden 15 april 2013 

Dnr 521/11

Bilder: Tobias Berntsson, Kenneth Molin, 

Lena Lundqvist (sid 40), Lena Martinsson, m fl.

Mölndals stad Verksamhetsberättelse 2012 Gatunämnden 

Innehållsförteckning 

Gatukontorets organisation ................................................................................. 4 

Året som gått – förvaltningschefens ord .......................................................... 5 

Uppföljning av i verksamhetsplan angivna förutsättningar ......................... 6 

Ekonomi och volymer ............................................................................................ 6 

Måluppfyllelse och viktiga händelser: ............................................................... 9 

Verksamhetsområde Gator och trafik ................................................................ 9 

Verksamhetsområde Park och natur ................................................................ 12 

Verksamhetsområde Hållbart resande ............................................................ 14 

Verksamhetsområde Vatten och avlopp .......................................................... 19 

Verksamhetsområde Återvinning och avfall ................................................... 23 

Intern kontroll ........................................................................................................ 26 

Stadens gemensamma områden..................................................................... 27 

Nämnden som arbetsgivare ...................................................................................... 27 

Personal ................................................................................................................. 27 

Jämställdhet och mångfald ....................................................................................... 29 

Miljö ..................................................................................................................... 31 

Säkerhet ................................................................................................................. 40 

Internationella samarbetet 2012 ................................................................................ 41 

Kommunikation ...................................................................................................... 42 

Service ................................................................................................................... 44 

Bilagor ..................................................................................................................... 45 

1 Resultaträkning, drift-och investeringsredovisning samt verksamhetsmått ................. 45 

2 Uppföljning av investeringsbudget 2012 samt övriga investeringsanslag ................... 47 

3


Gatukontorets organisation 

Stadsmiljö 

Infrastruktur 

och Utveckling 

Gatudirektör 

Vatten och 

Avlopp 

Stab 

Återvinning 

och Avfall 

4


Året som gått – förvaltningschefens förord 

2012 har varit ett händelserikt år. Ett flertal större projekt har påbörjats, åtgärder i västsvenska 

paketet tar form, knutpunkten har byggts om och mycket mer. Detta märks också på investeringsvolymen 

som har mer än fördubblas på några få år. Den budgeterade volymen 2012 var 

över 150 mkr. På grund av att detaljplaner inte fanns eller blev överklagade nyttjades inte 30 

mkr ytterligare. Cirka 50 mkr nyttjades inte på grund av förändrade förutsättningar, bristande 

underlag och till viss del resursbrist. Under året har ny chef för verksamheten rekryterats och 

2013 kommer ytterligare ingenjörer att rekryteras. 

Vi startade också året med en större förändring av den egna organisationen för att öka kvalitén 

till våra medborgare, kunder och trafikanter. De viktigaste delarna i organisationsförändringen 

är att en avdelning har fått ansvar för att förvalta det allmänna rummet medan avdelningarna. 

VA samt Återvinning och avfall blivit mer renodlade affärsverksamheter. Med detta har vi fått 

en tydligare organisation och bättre helhetssyn på drift och underhåll. 

Resultatmässigt har vi hållit budgeten. Detta trots att vi har haft en hel del utvecklings- och 

förändringsarbete under det gångna året. VA-verksamheten har planenligt gjort ett mindre 

överskott som täcker tidigare års förlust. Återvinning och avfall har använt en del av tidigare 

överskott till ökad service och utveckling av verksamheten för att bättre kunna leva upp till 

målen långsiktigt. Bland annat pågår försök med fastighetsnära insamling. 

De större utmaningar som vi kan se framöver är: 

• Nytt insamlingssystem för avfall och förpackningar från småhus 

• Beläggningsunderhåll för våra vägar och gator 

• Förbättring av vårt VA-ledningsnät och säkrare dricksvattenförsörjning 

• Utveckling av det allmänna rummet i Mölndals centrum 

• Rekrytering av nyckelfunktioner 

Med erfarenheter och det arbete som genomförts under 2012 har jag gott hopp om att vi ska 

klara det, men det kommer att krävas såväl fortsatt effektivisering som att beslut tas och 

medel avsätts i tillräcklig omfattning. 

Göran Werner 

Gatudirektör 

5


Uppföljning av i verksamhetsplan angivna förutsättningar 

Grundläggande värden 

Ett grundvärde för förvaltningen är hållbar stad. 

Förvaltningen är stadens största miljöförvaltning. Inom alla verksamheter har steg tagits i rätt 

riktning. 

Omvärldsperspektiv och förutsättningar 

Kraven och förväntningarna från såväl myndigheter och medborgare ökar varje år. Till detta 

kommer att Mölndal ligger i en expansiv region. 

Behoven av gator, parker, VA, återvinning och avfall samt bra miljövänliga transporter är 

därför stort. Stora satsningar sker regionalt som gör att det kan vara svårt att hitta rätt kompetens 

och entreprenader till ”rätt” pris. 

Det är också så att befolkningen är allt mer miljöintresserad och ett paradigmskifte kan skönjas 

där allt fler tänker på att transporterna skall vara enkla och mer miljöriktiga. Detta kommer 

att ställa krav på nytänkande när det gäller utbud, service och drift. 

Strategier och satsningar 

En strategi är att bli en tydligare samordnad förvaltning. Stort arbete har lagts på att utveckla 

förvaltningens ledningsgrupp och ledare för mer samsyn och ökad effektivitet. Organisationen 

har ändrats så att den bättre stödjer detta. I detta ingår bland annat att en avdelning har ansvaret 

för hela det allmänna rummet. Detta ska ge medborgarna en finare miljö. 

Ekonomi och volymer 

Gatunämndens verksamhetsområden uppvisar ett plus mot budget med 2,3 mnkr. Årets resultat 

på den skattefinansierade delen utmärktes av att stadsmiljö inte utnyttjade 0,5 mnkr av sitt kommunbidrag. 

Den gynnsamma vintern har bidragit till detta. Även kollektivtrafiken visade ett plus 

på 0,3 mnkr. På den taxefinansierade delen visar VA ett överskott på 2,8 mnkr. 1,0 mnkr täcker 

motsvarande underskott från 2011 och resterande 1,8 mnkr kvarstår som en skuld till VA-kollektivet. 

Återvinning och avfall genererade ett underskott i det kommunala uppdraget på 4,5 mnkr. 

Detta täcks med eget kapital som uppgår till 15,2 mnkr. Affärsverksamheten visar ett överskott 

på 3,8 mnkr och efter avkastningskravet på 3,3 mnkr återstår ett överskott på 0,5 mnkr. 

Intäktsutveckling 

Nämndens totala intäkter ökade med 12,2 mnkr jämfört med föregående år. Intäkter i form av 

avgifter ökade med 6,4 mnkr. Bidragsintäkterna minskade med 0,7 mnkr. Övriga intäkter ökade 

med 6,5 mnkr. Framför allt berodde det på ökade uppdrag om 1,7 mnkr och ökade ersättningar 

för skadegörelse om 2,1 mnkr. 

Kostnadsutveckling 

Kostnaderna minskade med sammanlagt 13,5 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen 

av övriga kostnader på 30,3 mnkr beror till största delen på att ansvar och finansiering av kollektivtrafiken 

övergick till Västra Götalandsregionen från 1 januari 2012. Jämfört med i fjol 

ökade personalkostnaderna med 8,0 mnkr, där löner står för 7,1 mnkr och konferensavgifter för 

0,9 mnkr av ökningen. Ställt i relation till 2011 ökade kapitalkostnaderna med 4,9 mnkr. Kostnaderna 

för material ökade med 3,7 mnkr och kostnaderna för lokaler minskade med 0,2 mnkr. 

6


Vintern har varit ”normal”. 

Investeringar 

Nämndens nettoinvesteringar uppgick till totalt 76,7 mnkr, vilket innebar att en avvikelse från 

budget uppstod på 81,7 mnkr. Exploateringsprojekt VA stod för 30 mnkr av avvikelsen och VA 

i övrigt 29,0 mnkr, gator och trafik 6,8 mnkr, vattendrag 9,7 mnkr, återvinning och avfall 6,1 

mnkr. Många och stora projekt startade inte 2012 utan kommer att sättas igång och färdigställas 

under 2013. 

Gator och trafik redovisar ett underskott på 0,1 mnkr. Detta stämmer med prognosen för året 

samt att vintern har varit ”normal”. Vid ett snöfall med alla resurser ute är kostnaden ca 0,25 

mnkr per utryckning. 

Parkverksamheten redovisar ett överskott på 0,6 mnkr. Överskottet beror bl a på oförutsedda 

inkomster genom justering av övertiden mellan åren. 

Budgeten för kollektivtrafiken var 24,9 mnkr. Totalt sett blev utfallet 24, 6 mnkr. 

Den 1 januari 2012 övergick ansvaret och finansiering för kollektivtrafiken till Västra Götalandsregionen. 

Kommunen har dock fortsatt budget för linjetrafik, för vissa tillköp, löner, 

utredningar etc. Budgeten för linjetrafik var 3,8 mnkr och utfallet blev 3,9 mnkr. Differensen 

berodde på kostnader i december för tillköp av servicelinjerna 728 och 729 i december, som inte 

var budgeterade. 

Budgeten för färdtjänst var 20,5 mnkr och utfallet blev 20,9 mnkr. Jämfört med 2011 har 

kostnaderna för färdtjänst alltså minskat med 1,9 mnkr. Minskningen beror dels på nya transportavtal 

med lägre kostnader, dels på minskat färdtjänstresande med ca 5%. Att budgeten 

7


ändå överskreds med 0,4 mnkr beror på att kostnaderna för transportavtalen inte minskade lika 

mycket som budgeterat. 

Budgeten för mobilitet var 0,6 mnkr. De löpande kostnaderna för mobilitetsåtgärder blev något 

lägre än budgeterat. Dessutom kom eftersläpande bidrag från fleråriga EU-projekt och övriga 

bidragsberättigade projekt in i större utsträckning än budgeterat. Det innebar att resultatet för 

mobilitet blev ett överskott på 0,7 mnkr. Det bidrog till att det totala resultatet för budgetområdet 

kollektivtrafik slutade med ett överskott på 0,3 mnkr. 

Verksamhetsområdet Vatten och avlopp har för 2012 ett överskott på 2,8 mnkr. Överskottet 

kommer att täcka det underskott på 1 mnkr som fanns kvar från 2011. Det återstående beloppet 

kvarstår som en skuld till VA-kollektivet och kommer att ingå i budgeten för 2013 med insatser 

främst inom ledningsnätet. De gällande reglerna för vatten och avlopps ekonomi är att den ska 

balanseras över tre år. 

Resultatet för Återvinning och avfall år 2012 blev 3,8 mnkr. Det kommunala uppdraget genererade 

ett nollresultat efter att ha nyttjat 4,5 mnkr av det totala egna ansamlade kapitalet om ca 16 

mnkr, som ligger som skuld till taxekollektivet. Det egna kapitalet har under 2012 nyttjats till att 

erbjuda en bättre service, genom pågående försök med fastighetsnära insamling av 12 fraktioner 

hos 650 villahushushåll, varav 3 mnkr står för inköp av material i form av bl a flerfackskärl och 

ca 1,2 mnkr står för hyra av 4-facksbil, informations- och personalkostnader. Detta fastighetsnära 

insamlingssystem för brännbart avfall, matavfall, förpackningar och returpapper, elektronik, 

småbatterier etc. ligger i linje med prioriterade mål om ökad kundnöjdhet och ökad materialåtervinning 

av avfall från hushåll. Resterande 0,3 mnkr är kostnader kopplade till utökade 

öppettider på återvinningscentralerna samt ökade informationsinsatser med miljöupplysare etc. 

Under 2012 har den miljöstyrande renhållningstaxan gett fortsatt effekt genom att fler samfälligheter, 

bostadsrättsföreningar och liknande har övergått från abonnemang blandat till full sortering 

via anläggande av miljöhus. 

Budgeten för Återvinning och avfalls affärsverksamhet inkluderade ett avkastningskrav på 3,3 

mnkr och utfallet blev ytterligare positivt med 0,5 mnkr. Minskade intäkter är att vänta på Kikås 

avfallsanläggning i takt med att sluttäckningen av deponin fortskrider och att kapaciteten för 

mottagande av jordmassor därmed minskar. Under 2012 noterades en minskning med ca 5 mnkr 

i intäkter på Kikås avfallsanläggning jämfört med föregående år, i linje med prognos. Samtidigt 

ökar konkurrensen om mottagning av bygg- och rivningsavfall genom att fler aktörer och 

avfallsanläggningar etableras på marknaden, vilket också förväntas påverka intäkterna negativt 

framgent. Under 2012 reglerades därför priserna på de viktigaste avfallskategorierna för att 

bättre stämma överens med marknaden och för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Under året 

sluttäcktes ytterligare 44 000 m 2 av Kikåsdeponins totala yta om 310 000 m 2 , mot en kostnad av 

11,6 mnkr. Därmed har totalt ca 223 500 m 2 av den avslutade deponin hittills sluttäckts och återställts. 

Den totala kostnaden för återställningen enligt 2012 års prisnivå bedöms till ca 167 mnkr, 

varav ca 68 mnkr är kvar att upparbeta. 

8


Måluppfyllelse och viktiga händelser 

Verksamhetsområdet Gator och trafik 

Gatunämnden är uppdelad i fem verksamhetsområden. Det övergripande målet för Gator och 

trafik är att vägarna för kommunens samtliga trafikanter ska vara tillfredsställande och med en 

trafikmiljö som är så säker att ingen skadas eller omkommer. Även miljökrav och kostnadseffektivitet 

tas hänsyn till när standarden för vägarna sätts. 

Beläggningsarbete. 

Måluppfyllelse 2012 

Uppföljning av mål fastställt av fullmäktige 

Standarden på gator och vägar ska förbättras. 

Kvalitetsindikator Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 

SCB:s Medborgarundersökning, frågan ”Vad tror 

eller tycker du om underhåll och skötsel av gator 

och vägar i din kommun?” 

Mölndal 5,6 >5,6 5,8 

GR 5,41 - 

1) Snitt elva GR-kommuner som gjort undersökningen 2010–2011 

9


Kostnadsindikator Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 

Årskostnad per m 2 kommunal körbaneyta, kr 

Mölndal 40,3


Viktiga händelser 

Den nya avdelningen Stadsmiljö har inneburit att all offentlig städning i staden har kunnat samordnas. 

Ett nytt broprogram har tagits fram, som visar att det behövs ca 5,0 mnkr/år för att behålla 

standarden på broarna. Broarnas totala värde är ca 1 miljard kronor. Flöjelbergsbron har fått ny 

isolering, beläggning, broräcken m m under året. 

Klottersanering har varit prioriterat under året. Gångtunneln vid Lindome station har fått en 

uppfräschning genom att klottret sanerats och ersatts med ”konstmålning” och bättre belysning. 

Gatubelysning står för en stor del av avdelningens kostnad. Energikostnaden ligger runt 4,5 

mnkr och arbete med att byta ut kvicksilverarmaturen m.m. pågår. Även gamla trästolpar byts 

ut. Dessa är även en säkerhetsrisk i trafiken. I Mölndal Kvarnby har samtliga armaturer bytts ut 

både för att sänka energikostnaden och ge miljön ett ansiktslyft. 

Under året har 34 000 m 2 (väglängd 4000 m) gata fått ny asfaltbeläggning. Detta är 1,75% av 

kommunens vägnät. Gång- och cykelnätet har fått 2029 m 2 (längd 717 m) ny beläggning. 

Framåtblick 

Våra signaler och belysningar har ett stort behov av reinvestering och modernisering. Slitaget på 

gatorna är stort. Beläggningsbehovet är betydligt större än resurserna. Det är också ökade krav 

på drift och underhåll av gång- och cykelvägar. 

Staden har ett 70-tal större och mindre broar. Broarna är oerhört viktiga för infrastrukturen. 

Det totala värdet bedöms till ca 1 000 mnkr. Enligt brounderhållsplanen ligger det årliga löpande 

underhållsbehovet på ca 5 mnkr. Tillkommande områden innebär också att driftskostnaderna för 

allmänplatsmarken ökar. En samordnad organisation för drift och underhåll av allmän plats leder 

till att vi får en bättre helhetssyn och en trevligare, mer välskött stad. 

11


Verksamhetsområde Park och natur 

Verksamhetens övergripande mål är att se till att utemiljöerna i 

Mölndal är gröna, vackra, rena och trygga. Alla invånare ska ha tillgång 

till en tilltalande och användbar utemiljö, där hänsyn tagits 

till den biologiska mångfalden och till stadens kulturhistoria. 

Mölndals bro. 


Uppföljning av mål fastställda av gatunämnden 

Rusta upp motions- och ridspår i Bunketorp efter skador från skogsavverkning. 

Fortsätta att fokusera på skötseln av bäckar och åar. 

Samarbeta med Mölndals museum kring årets blomsterprogram med tema ”åldrandet”. 

Anlägga en ny hundrastplats. 

Anpassa ytterligare en lekplats för funktionshindrade samt upprusta de två övriga lekplatserna. 

Påbörja upprustning av 2011 års inventering gällande ”parkpärlor och problemytor”. 

Sätta upp informationstavlor på bad- och lekplatser. 

Inventera stadens träd vad gäller säkerhet. 

12



Städkampanjen PelleKan genomfördes 2012 för elfte året i rad. PelleKan har besökt drygt 3 300 

barn och pratat om nedskräpning. Kampanjen avslutades den 5 juni som vanligt med en stor 

familjefest i stadshusparken. Ungefär 5 000 personer kom och upplevde kvällen med kända artister 

som Arvingarna och Ulric Munther. Festen har också blivit en miljögala där många aktörer 

vill vara med. 

Årets blomsterarrangemang har varit åldrandet som även varit temat för Mölndals museums 

utställning. I samarbete med museet togs tre olika färgkombinationer upp. 

Med tanke på att det har regnat så mycket, har stort fokus lagts på skötsel av vattendragen. 

Vasslåtter är en viktig del för att få ett bra vattenflöde. Den genomfördes i Kålleredsbäcken och 

Stora ån. Slåtter har även utförts i Sagsjön och Fagaredssjön. 

Stadens hundar har uppmärksammats. Många har önskemål om inhägnade rastgårdar. Under 

året har en ny rastgård byggts i Krokslätt och några äldre har dränerats. 

Säkerheten på våra lekplatser är prioriterad. En protokollförd besiktning utförs varje vår. Lekredskap 

byts ut och lekplatser förbättras. Exempel på detta är lekplatserna Södermalm, Solängen, 

Rävekärr och Sjöstigen. Alla lekplatser har nu en skylt om säkerhet. 

I Änggårdsbergen har arbetet med upprustning av stigar m m fortsatt. Detta har utförts tillsammans 

med Botaniska trädgården. Medel fås från en donation som är riktad för detta ändamål. 

Tillsammans med Mölndals Centrum bolag och Stadsbyggnadskontoret har mycket arbete 

gjorts i Mölndals centrum. Arrangemang, utsmyckning m m har präglat året. Särskilt jularrangemanget 

blev mycket uppskattat. 

Xx 

Framåtblick 

Trycket på bra ridspår är stort. Arbete med förnyelse och upprustning fortsätter. 

Planering för upprustning av stadshusparken pågår. Kanske kan det bli en stadspark? 

Nya bostadsområden i östra Mölndal gör att trycket på båtplatser är stort i Stensjön och i 

Rådasjön. En inventering av båtar i området kommer att ske under våren 2013. 

13


Verksamhetsområde Hållbart resande 

Verksamhetens övergripande mål är att arbeta för ett hållbart resande. 

Detta ska åstadkommas genom att skapa en väl fungerande infrastruktur 

för kollektivtrafiken för att möjliggöra ett konkurrenskraftigt trafikutbud, 

samt genom god infrastruktur och service för gående och cyklister. Men 

det krävs även att gatukontoret arbetar aktivt för att påverka medborgarnas 

färdmedelsval genom kampanjer, kommunikation och rådgivning – 

så kallad Mobility Management. 

Spårvagnslinje 2 förlängs till Mölndals centrum. 



Resandet med kollektivtrafiken ska öka med 3%. 

Det har visat sig att det är mycket svårt att följa upp resandet med kollektivtrafiken. Sedan 

Västtrafik i slutet av 2011 införde så kallad ”öppen visering” (resenärer med månadskort 

behöver inte kliva på i framdörren och visera sitt kort) på alla stadsbussar i Göteborg, 

har resenärer successivt minskat sitt stämplande av korten. Samma beteende har spridits 

även till resenärer på linjer mellan Mölndal och Göteborg. Det är egentligen inte tillåtet, 

men förarna har en omöjlig uppgift att uppmana resenärer att stämpla eftersom de inte ser 

skillnad på bussar inom Göteborg och de som går till Mölndal. På Göteborgsbussarna görs 

regelbundna mätningar av stämplandet och statistiken justeras därefter. Men detta görs inte 

på Mölndalslinjer, vilket får till följd att resandestatistiken inte går att lita på vad gäller 

busslinjer i Mölndal. På spårvagnarna justeras statistiken successivt för ändrat stämplingsbeteende. 

Men tillkomsten av linje 2 till Mölndal 2011 gör att jämförelser mellan 2011 och 

2012 är omöjliga att göra, eftersom statistiken baseras på hela linjens sträckning och en 

stor del av den ligger utanför Mölndal. 

14


forts Uppföljning av mål fastställda av gatunämnden 

Tre hållplatser med fler än 100 påstigande ska anpassas för funktionshindrade. 

Astra Zeneca, Dalgångsgatan och Eklanda torg anpassades. Dessutom anpassades 

en hållplats med färre än 100 resande, Tallkottegatan, inom ramen för Västsvenska 

paketet. 

Ett ärende om riksfärdtjänst ska ta högst två veckor att handlägga och ett om färdtjänst 

högst fyra veckor. 

Målet har uppnåtts. 

Antalet resor med cykel ska öka med 6,5% på utvalda mätpunkter. 

Sedan mitten av 2011 finns fasta räknare på de tre största cykelstråken, genom Eklanda, 

i Toltorpsdalen och på Göteborgsvägen. Jämförbara siffror för hela året kan 

tas fram först till nästa år, då vi har två ”fulla” år räknat. Perioden juni–december 

finns siffror för både 2011 och 2012 och då kan man se en ökning på 9% under 2012. 

Utöver de fasta räkningarna görs även räkningar en vecka per år på nio platser. Här 

syns en mycket kraftig ökning på 30% jämfört med 2011. 

Såväl de fasta räknarna som de veckovisa styrs dock till relativt stor del av antalet cyklister 

på Göteborgsvägen som är det största cykelstråket. Eftersom Göteborgsvägen var 

under ombyggnad från 2010 fram till oktober 2011 har cyklandet där sannolikt varit lägre 

än normalt. Den stora ökningen under 2012 kan därmed inte anses säkerställd. 

Antalet resor som färdtjänstberättigade gör på flexlinjen ska vara minst 11 000. 

Detta antal uppgick till ca 8 500 resor. Statistiken från november och december, då ett 

relativt stort antal LSS-resor började föras över från färdtjänst till flex, tyder dock på att 

målet kan nås under 2013. 

Deltagandet i cykelkampanjerna På egna ben, Nationell utmaning och Cykelutmaningen 

ska öka jämfört med 2011. 

Cykelutmaningen: –100 deltagare 

På egna ben: +92 elever (2012: 324, 2011: 232) 

Andelen cyklister som tycker Mölndal är en bra cykelstad ska öka från 47% 

(2010) till 52%. 

I den medborgarundersökning om cykling som genomfördes hösten 2012 har andelen 

nöjda eller mycket nöjda med Mölndal som cykelstad sjunkit från 47% till 

39%. En viss del av det negativa resultatet kan eventuellt förklaras med att förväntningarna 

har ökat i samband med projektet Nordiska cykelstäder som fick mycket uppmärksamhet 

medialt, och att man sedan inte upplever att det hänt tillräckligt mycket positiva 

förändringar. 

15



Ny huvudman för kollektivtrafiken 

Den 1 januari 2012 genomfördes en skatteväxling och ansvaret för kollektivtrafiken togs över 

av Västra Götalandsregionen fullt ut. Samrådsformer mellan kommuner och regionen har under 

året etablerats i form av delregionala och regionala kollektivtrafikråd för politikerna, samt 

samverkansformer mellan Västtrafik och kommunen på tjänstemannanivå. I Mölndal har en 

ny politisk grupp bildats med ansvar för kollektivtrafikfrågor, ”Referensgrupp Kollektivtrafikråd” 

(REKO), med representanter från KS presidium och gatunämndens arbetsutskott. 

VP-åtgärder 

Genomförandet av beviljade projekt inom Västsvenska paketet påbörjades under året. Ombyggnad 

av hållplatsen Tallkottegatan till busstopp gjordes klar. Syftet är att, tillsammans 

med redan genomförda framkomlighetsbegränsande åtgärder längs Gunnebogatan och Rådavägen, 

minska den smittrafik man förväntar sig ska komma genom östra Mölndal på grund av 

trängselskatten. Ny hållplats vid Kikås för den nya expressbusslinjen Lila Express blev klar 

till tidtabellskiftet i december. Ny bussgata mellan Nedanvägsgatan och Gamla Kungsbackavägen, 

med signalprioritet för busstrafik ut mot Gamla Kungsbackavägen påbörjades och färdigställdes 

i mars 2013. 

Västtrafik har byggt ut pendelparkeringen vid Lindome station med 50 nya bilplatser. Cykelparkeringen 

vid Knutpunkt Mölndalsbro har utökats med ca 160 platser och vid Lindome station 

med ca 60 platser. I Kållered har cykelparkeringarna byggts om med bättre väderskydd 

och möjlighet att låsa fast cykeln i parkeringspollare. 

Övriga infrastrukturåtgärder för kollektivtrafiken 

På Knutpunkt Mölndalsbro förbättrades bullerskydden på övre plan, både inne på terminalens 

norra sida mot E6 samt längs gång- och cykelvägen på södra sidan av Mölndalsbro. 

På nedre plan flyttades spårvagnens stopplägen söderut för att skapa kortare gångväg från 

knutpunktens övre plan och från Brogatan. Flytten möjliggjorde även en ny passage över spåren 

på mitten av spårvagnsläget. Gångavstånden för byten mellan buss och spårvagn har därmed 

kortats ned avsevärt. 

Hållplatserna Astra Zeneca, Dalgångsgatan och Eklanda torg har handikappanpassats under 

året. 

Linjeomläggningen 9 december 

Inför trängselskattens införande genomförde Västtrafik stora förändringar i kollektivtrafiken 

i Göteborgsområdet. Ett nytt expressbussnät och nya stombusslinjer sattes på plats. Mölndal 

fick en ny stombusslinje 25 genom Toltorpsdalen och vidare till Balltorp, via Mölndal centrum 

och Astra Zeneca, samt en ny Lila Expresslinje mellan Mölndal och Mölnlycke. Förändringarna 

påverkade stora delar av Mölndals övriga linjenät i och med att trafiken på flera mindre 

linjer lades över på den nya stombussen och expressbussen, samt på övriga huvudlinjer. 

Det har kommit in synpunkter på delar av förändringarna, bland annat på att resmöjligheterna 

mellan Balltorp och Kållered köpstad försämrats. Västtrafik har med sig synpunkterna 

och det kan bli aktuellt med vissa förändringar framöver. 

Västtrafik beslutade att lägga ner servicelinjerna i östra Mölndal samt linje 752 till Gunnebo 

slott, vilket resulterade i stort missnöje framför allt bland äldre i östra Mölndal. Mölndals stad 

beslutade därför att köpa till trafik på servicelinjerna och att justera linjesträckningen så att en 

av linjerna även går till Gunnebo slott. 

16


Cykel 

En gång- och cykelväg har byggts på Gunnebogatan från järnvägsporten vid Lackarebäck till 

Enerbacksgatan. Den sista delen upp till befintlig cykelväg vid Brobergsgatan byggs 2013. 

Fastigheterna längs gång- och cykelvägen vid Eklanda torg, med entréer direkt ut mot 

gång- och cykelvägen, har upplevt situationen otrygg och osäker. Cykelvägen har därför breddats 

och delats upp i en bana för cyklister och en för gående närmast fastigheterna. 

Längs hela Lantbruksgatan har cykelfält målats. 

Belysning av gång- och cykelvägar i Svejserdalen har påbörjats under året och färdigställs 

2013. 

En medborgarundersökning om cykling genomfördes hösten 2013, och kommer ligga till 

grund för cykelbokslut 2012 som tas fram under vintern 2013. 

Flexlinjen och färdtjänst 

Flexlinjen i Mölndal centrum har nu trafikerats i två år. Resandet har successivt ökat och 2012 

gjordes ca 15 500 resor jämfört med knappt 13 000 under 2012. En stor ökning i resandet har 

skett från november 2012, i samband med att resor till en LSS-verksamhet flyttades över från 

färdtjänst till Flexlinjen. När denna förändring får genomslag under hela 2013 förväntas resandet 

öka ytterligare. 

Resandet med färdtjänst minskade med 5%, från 105 000 resor 2012 till 100 000 resor 

2013. Antalet tillstånd ligger på drygt 2 200 och är i det närmaste oförändrat från 2012. Det 

är alltså inte färre antal färdtjänstberättigade men man reser mindre med färdtjänsten. Åtminstone 

delar av minskningen bör därmed kunna förklaras med ökat resande på flexlinjen. 

Kommunikation, kampanjer och rådgivning 

Gatukontoret har under 2012 lagt mycket fokus på att informera om hållbart resande under 

konceptet Nya Vägvanor, inför trängselskattens införande. I samband med Europeiska trafikantveckan 

utmanades alla att ställa bilen och ta sig till jobbet på annat sätt minst en dag. 413 

personer deltog. De som deltog minskade sina bilresor med 60%, vilket motsvarar en minskning 

med 1,6 ton koldioxid under veckan. En uppskattad cykeldag anordnades i Mölndals 

centrum och vid flera tillfällen har vi informerat om Nya vägvanor och Västsvenska paketet i 

Mölndal, Kållered och Lindome. 

Mölndals stad drog under hösten igång satsningen Ny adress Nya Vägvanor som går ut på 

att informera nyinflyttade om olika sätt att ta sig till jobbet utan bil. Det genomförs i samverkan 

med Göteborgsregionens kommunalförbund GR och elva andra kommuner i Västsverige. 

Projektet Välkomstpaket (klimatinvesteringsprogram) avslutades under våren men kommer 

att fortsätta i ungefär samma form. Det vänder sig till nya företag i Mölndal med information 

och råd om hållbart resande till ledningen och de anställda. 

Framåtblick 

Fortsatt genomförande av åtgärder i Västsvenska paketet 

2013 fortsätter genomförandet av Västsvenska paketet med framkomlighetsåtgärder i Fässbergsmotet, 

ny cykelbana längs hela Boråsvägen samt sista delen av Rådavägen. Busskörfält 

och bussprioritering vid Gamla Kungsbackavägen kommer att göras klara. Projekteringen av 

busskörfält på Kvarnbygatan ska påbörjas. 

17


Cykel 

Fortsatt utbyggnad av cykelvägar längs Gunnebogatan, Boråsvägen, Rådavägen och Flöjelbergsgatan 

är planerat under 2013. 

Kommunikation, kampanjer och rådgivning 

Inom Västsvenska paketet kommer Mölndal tillsammans med kranskommunerna; GR och 

Västtrafik fortsätta arbetet med Nya vägvanor. I början av året kommer närmre 30 000 hushåll 

i regionen, varav 2 200 i Mölndal, få råd om hållbart resande per telefon. Arbetet för att öka 

cyklingen till arbetet och skolor kommer att stärkas inom EU-projektet Nordiska cykelstäder 2. 

18


Verksamhetsområde Vatten och avlopp 

Det övergripande målet är att förse hushåll och verksamheter med 

dricksvatten av god kvalitet i den mängd de behöver. Ett annat mål är 

att ta emot och leda bort avloppsvatten (dagoch spillvatten) på ett 

sådant sätt att ingen besväras av det. 

Vi arbetar mycket med att hålla nere utläckaget från dricksvattennätet. 



Inläckaget av ovidkommande vatten till Ågatans pumpstation ska minska så 

att avloppsflödet blir maximalt 3,9 miljoner m3 . 

Det ppmätta årsflödet som pumpats från Ågatans pumpstation blev 3 443 000 m³ 

under 2012. Syftet med målet är dels att minska mängden som pumpas och därigenom 

energiförbrukningen, dels att minska riskerna för att bräddning av orenat avloppsvatten 

går ut från anläggningen då ledningsnätets kapacitet inte räcker till. För 

att hitta stora inläckage på avloppsvattenledningarna görs för närvarande inventeringar 

inom det ledningsnät som slutar i Ågatans pumpstation. I Toltorpsdalen har utredning 

av tillskottsvatten gjort med modellering av ledningsnätet och ledningar har filmats för 

att studera ledningarnas kvalitet. För dåliga ledningar väntar en omläggning till nya rör 

19


eller en så kallad relining (nytt skikt som läggs på insidan av röret). Tidigare år har inventeringar 

inom Solängsområdet visat att det finns behov av ledningsförnyelse, vilket 

nu utförts på Kakellösagatan, Österängsgatan och Idunagatan. Arbeten har därutöver 

även skett på bland annat Kämpegatan där separering av spill- och dagvatten samt borttagning 

av en brädd har utförts. I etapp 2 av Norra Källåsvägen-Frälseängsvägen har 

motsvarande arbeten gjorts, liksom i Eduard Boyes gata, Häradsgatan och Djäknegatan. 

Vidare har fastigheter identifierats där regnvatten från tak med mera leds in i spillvattenledningarna. 

Där felkopplingar skett, uppmanas fastighetsägare att åtgärda felet. Detta 

har under året blivit aktuellt för ett 30-tal fastigheter i framförallt Solängenområdet. 

Inom arbetet med att förbättra övervakningen av avloppspumpstationernas funktion 

och uppföljningsmöjligheter vid flöden som överskrider pumpkapaciteten, har stationerna 

vid Annestorp, Sagered samt Alvered renoverats med nya elskåp och förbättrad 

kommunikation. 

En ny pumpstation för Ågatan planeras eftersom den nuvarande är i behov av förnyelse 

vad gäller såväl byggnadskonstruktion som installationer. Inför projekteringen 

ser gatukontoret över hur avloppsledningsnätet ska drivas framöver och vilka flöden 

som kommer att passera denna station. Man tittar även på hur systemet ska säkras mot 

överbelastning. 

Under förra året inträffade inga större översvämningar till följd av underkapacitet i 

ledningsnätet. Däremot spolade gatukontoret nästan 80 sträckor på spillvatten- och dagvattennätet 

inklusive serviser för att lösa upp stopp eller minska risken för stopp som 

kan leda till olägenheter. 

Den sålda mängden vatten ska uppgå till minst 80% av producerad mängd. 

2012 såldes 3 903 000 m 3 vatten. I vattenverket producerades 4 194 000 m 3 och dessutom 

köptes 834 000 m 3 in från Göteborg. Ett mål är att minska läckaget av dricksvatten 

i hela anläggningen utöver det vatten som åtgår i behandingsprocessen vid 

vattenverket. För 2012 uppnåddes målet om 80%. Under året har sammanlagt 71 läckor 

inträffat på ledningsnätet inklusive serviser. Det är ett sjunkande antal sedan några år 

tillbaka. Vid tidigare års kyliga vintrar har flera stora läckor uppstått på dåliga ledningar 

som nu åtgärdats. I juni inträffade ett brott på en större ledning i Pixbo. Efter ett intensivt 

arbete kunde en ny ledning anläggas genom rörtryckning, trots besvärliga markförhållanden. 

Under året har 34 abonnenter anslutits till det kommunala nätet så att antalet 

anslutna nu är 10 442 stycken. Mer än 1500 meter vattenledning har lagts ny eller för 

att förnya ledningsnätet. På Storgatan och Tempelgatan har en ny vattenledning anlagts 

inför byggandet av en ny cirkulationsplats på Storgatan. En ny vattenledning har 

anlagts för att försörja Eklandaområdet med vatten från Mölndals distributionsnät. En 

vattenledning i Eduard Boyes gata har bytts ut så att det nu finns en ny vattenledning 

hela vägen till det nya exploateringsområdet Kvarnbyvallen. Några andra områden där 

arbeten utförts är Kämpegatan, Eduard Boyes gata, N Källåsvägen, Häradsgatan, Djäknegatan 

och i Helenevik. 

20


Minst 90% av kunderna ska vara nöjda med dricksvattnet, vatten-försörjningen 

och avloppssystemet. 

Vid enkätuppföljningen till 1 000 slumpvis utvalda medborgare och kunder svarade 

76% att de var nöjda. Resultatet är oförändrat mot 2011 och Mölndals Stad 

ligger i nivå med medel för de studerade kommunerna 

Självfinansieringsgraden ska vara 100% för vatten och avlopp. 

En utredning under 2012 visar att anläggningsavgifterna inte fullt ut täcker de kostnader 

som kommunen har i samband med nya anslutningar. Avgiften har därför setts över 

och ett förslag om nya avgifter från och med april 2013 ligger hos kommunfullmäktige 

för beslut. 

Planen för vatten och avlopp i omvandlingsområden (VAIO) görs klar under 2013. 

Inom områden med samlad bebyggelse är det motiverat att anlägga nya ledningar och 

koppla samman dem med den kommunala VA-anläggningen. Detta förutsatt att kostnaden 

blir rimlig och det är lönsamt med tanke på hälsa och miljö. Inom kommunen finns 

ett 20-tal områden där detta kan bli aktuellt. I några andra områden kan istället en lokal 

lösning vara mer lämplig. Arbetet med att ta fram en plan för vilka områden detta gäller 

och hur Mölndals Stad ska prioritera mellan dessa framöver har avstannat under 2012. 

Under första halvåret 2013 sker dock en uppdatering och förankring inom de förvaltningar 

som berörs. En sammanvägd prioritering av insatser utifrån gemensamma riktlinjer 

i VAIO-planen rörande hälsa-, miljö-, planfrågor och VA-kostnader kommer att 

göras. Planen kommer att presenteras för gatunämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden 

samt planeringsutskottet och fömodligen beslutas av kommunfullmäktige för att få 

ett gemensamt ställningstagande. 

Staden har påbörjat arbetet med att ta fram en dagvattenpolicy att vara klar 2013. 

Öppna vattenytor är en tillgång för mänskligt välbefinnande och gynnar den biologiska 

mångfalden, men när de är för stora eller ligger på fel plats kan det bli problem med 

översvämningar. I samband med planeringen av nya markexploateringar är det därför 

viktigt att tidigt titta på hur dagvattnet ska hanteras. Inom vissa områden behöver man 

också kontrollera om dagvattnet kan bli förorenat och i förlängningen påverka nedströms 

liggande vattendrag. Detta kan exempelvis gälla trafikdagvatten, särskilt i samband 

med olycka eller släckvatten vid brand i olika typer av fastigheter. Det är också 

viktigt att de magasin och andra anläggningar som gjorts för att fördröja eller rena ett 

dagvatten finns med i planeringsunderlaget för allas kännedom. Av policyn bör därmed 

framgå hur Mölndal stad på bästa sätt ska bedöma hur ett dagvatten ska hanteras i olika 

områden. Arbetet med planen är något försenat och beräknas bli klart under kommande 

år. Det är ett samarbetsprojekt mellan gatukontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret 

samt stadsbyggnadskontoret. Ett förslag till policyn planeras att presenteras för de tre 

nämnderna under våren och därefter beslutas av kommunfullmäktige. 

Regionalt samarbete 

Mölndal har sedan 2011 ett avtal gällande samarbete inom Göteborgsregionen. Innehållet 

i samarbetet kommer att utvecklas under 2013. Det kan komma att innehålla såväl 

strategiska frågor som ett mer konkret VA-anknutet nätverk. Under 2012 har arbetet 

fortsatt med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan tillsammans med kommunens 

aktiva deltagande i arbetsgruppen. Planen planeras bli klar och antas i kommunalförbundet 

och de deltagande kommunerna under 2013. 

21


Mängden avloppsvatten till GRYAAB ska inte överstiga 7,8 miljoner m 3 . 

Under 2012 pumpades 9,9 miljoner m 3 till GRYAABs tunnelsystem från Mölndals 

kommun. Detta är oförändrat mot 2011 och långt ifrån målet. På grund av 

gamla och otäta ledningar sker det ständigt ett inläckade av tillskottsvatten till 

kommunens ledningsnät. Ett ökat underhållsarbete skulle på sikt minska mängden 

avloppsvatten till GRYAAB. Inom Mölndal är majoriteten av avloppsledningarna 

separerade. I några områden där dagvattenledningar saknats såsom på Frälseängsvägen/Norra 

Källåsvägen och Eduard Boyes gata har dagvattenledningar och 

serviser lagts för att avloppsvattnet ska separeras. En ny dagvattenledning anlades 

i Aspvägen (Lindome) 2012 för att förstärka befintliget ledningsnät och minimera 

risken för framtida översvämningar. Samtliga åtgärder bidrar till att minska mängden 

avloppsvatten till Ryaverket. 


För att än mer säkra vattenförsörjningen inom kommunen har vattenverket försetts med ytterligare 

en barriär, en UV-ljusanläggning, se bild nedan. Sedan i september genomlyses allt 

producerat dricksvatten där bakterier, virus och parasiter dödas. Vidare har Gatukontoret bytt 

ut oljeuppvärmning vid vattenverket mot bergvärme som är en miljövänligare och mer ekonomisk 

uppvärmningsmetod. 

UV-ljusanläggning som genomlyser allt producerat dricksvatten. 

Framåtblick 

Då och då inkommer klagomål på vattenkvaliteten till Gatukontoret. För 2012 uppgick det till 

14 stycken, samtliga handlade om smak- och luktproblem. Klagomålen kan ofta hänföras till 

att vattnet blivit stående för lång tid i distributionsnätet. Bland de åtgärder som planeras för 

2013 är försök med en ny reningsprocess i vattenverket, en ny kemikalie för kemisk fällning. 

Under 2013 ska också en ny ledning läggas i Lindome som kommer att ge en rundmatning i 

ett område där omsättningen tidvis varit för låg. 

Arbetet med regional vattenförsörjningsplan och uppdatering av den lokala planen pågår. 

Den kommer att ge behov av nya ledningar och anläggningar för att säkra dricksvattenförsörjningen 

långsiktigt. 

22


Verksamhetsområde Återvinning och avfall 

Verksamhetens mål är god service, hållbar avfallshantering samt god 

säkerhet och arbetsmiljö för hantering av avfall och återvinning i Mölndal. 

Målen 2012 var satta utifrån att det är slutåret för avfallsplanen, 

som gäller perioden 2008–2012. Samtidigt gäller nu avfallsplan A2020 

i Mölndal. 

Under 2012 ville vi förenkla återvinningen för enbostadshus, 

radhus och mindre bostadsrättsföreningar. 



Minst 35% av allt hushållsavfall ska återvinnas. 

Kvalitetsindikator Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 

Statistik avseende avfallsåtervinning, % 

Mölndal 33 >=35 35 

Riket 48 50 

1) Motsvarar riksdagens miljömål. 

23


Kostnadsindikator Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 

Taxenivå ska behållas på högst samma relativa 

nivå vid jämförelse med GR-kommunerna 

Mölndal, flerbostadshus 80


Under 2012 inleddes ett test med fastighetsnära hämtning av 12 avfallsfraktioner (brännbart 

avfall, matavfall; förpackningar av plast, papper, metall och ofärgat och färgat glas; returpapper; 

småelektronik, batterier; ljuskällor och farligt avfall) med flerfackskärl och 4-facksbil för 

villahushåll. Testet inleddes den 1 mars och gav ett positivt gensvar från de ca 50 hushåll som 

deltog under våren. Ett utökat test för ca 650 villahushåll inleddes den 1 oktober för att ge 

ytterligare kunskap. Ett införande av systemet med flerfackskärl för villahushåll väntas medföra 

en högre servicegrad och kundnöjdhet. Dessutom bedöms återvinningsgraden öka i linje 

med kommunfullmäktiges prioriterade mål och målen i den antagna avfallsplanen A2020 för 

GR-regionen. 

En liten sopbil har köpts in för att trafikera hämtställen där ordinarie sopbil har svårt att 

komma fram eller vara trafiksäker. Den lilla sopbilen är i full drift och vi kommer under 2013 

att utöka hämtningen av hushållsavfall med denna bil. Den lilla sopbilen har med hjälp av effektivisering 

ersatt en stor sopbil. Ett system för att optimera sopbilarnas körrutter har använts 

och kommer fortsätta användas under 2013. 

Vi har under 2012 bytt ut alla resterande säckabonnemang till kärl. 

Återvinning 

Ett stort fokus har under 2012 legat på gatukontorets omorganisation. Numera är gatukontorets 

samtliga tunga fordon organiserade under Återvinning & avfall, i enheten Återvinning. 

Under den senare halvan av 2012 har vi fokuserat på projekt transportledning, där avsikten är 

att hitta samordningsvinster och effektivare transporter för gatukontorets tunga fordon. Därmed 

förväntas behovet av inhyrning av externa fordon minska. Vi har samlat in fakta, införskaffat 

ett transportledningssystem, gjort studiebesök och rekryterat en ny transportledare. 

Behandling 

Den 1 september utökades öppettiderna på Kikås och Lindome återvinningscentraler (ÅVC), 

med framförallt förlängda lördagar samt söndagsöppet på Kikås under sommarhalvåret. I och 

med detta har vi i Mölndal bland de mest generösa öppettiderna i regionen. Under perioden 

augusti till och med oktober mottogs fallfrukt på återvinningscentralerna som ett led i arbetet 

med ökad återvinning. Detta gav 4 000 kg extra utöver de drygt 1000 000 kg matavfall som 

gick till biogasproduktion och växtnäring (av rötresten). Dessutom tas numera däck, både på 

och utan fälg, emot på Kikås återvinningscentral som ett led i ökad tillgänglighet och service 

samt utökad materialåtervinning. 

Lindome återvinningscentral på Smidesvägen har begränsade ytor för att uppfylla framtidens 

behov av mottagning av fler avfallsfraktioner. Under 2013 bör därför man därför utreda 

vilka alternativa områden som finns i södra delen av kommunen för en eventuell ny återvinningscentral. 

Under 2012 fortsatte sluttäckningen av den avslutade deponien på Kikås. Under året sluttäcktes 

totalt 44 000 m 2 . 

I enlighet med investeringsplanen har vi under året investerat i en ny vatten- och avloppsledning 

till Kikås återvinningscentral och avfallsanläggning, för att säkerställa vatten till sorteringsanläggningen. 

Vatten behövs här för att minska dammet som uppstår vid krossning av 

grovavfall och flisning av trä. 

Framåtblick 

Inom återvinning och avfall är den viktigaste frågan ett nytt insamlingssystem för villor. Detta 

för att nå de lokala och regionala målen och bidra till en hållbar stad. Det är också högaktuellt 

att utveckla återvinningscentralen i Lindome. I övrigt pågår flera projekt för att öka kvaliteten 

och servicen till kunderna samt effektivisera verksamheten. 

25


Intern kontroll 

I oktober 2008 tog kommunfullmäktige 

beslut om reglementet 

för intern kontroll 

och i samband med detta 

beslutade kommunstyrelsen 

om tillämpningshänvisningar. 

I besluten angavs att nämnder 

och kommunledningskontoret 

skulle upprätta erforderliga 

regler och börja tillämpa en 

gemensam struktur för arbetet. 

Gatukontoret har utöver 

reglementet beslutat om att 

utöka den interna kontrollen 

på förvaltningen. I slutet på 

varje år genomförs därför en 

granskning somm innebär 

att alla förvaltningens inköp 

över 25 tkr gås igenom. Dessutom 

utfördes under hösten 

2012 ett samarbetsprojekt 

mellan förvaltningsekonomerna. Syftet var att granska varandras inköp överstigande 100 tkr. 

De saker som granskades vid båda tillfällena var om vi hade följt gällande avtal (varit avtalstrogna) 

samt om inköpen över direktupphandlingsgränserna hade föregåtts av annonserade 

upphandlingar. Förutom att uppmärksamma eventuella brister vid inköpsförfarandet fick vi 

en fingervisning om vilka områden volymerna hade ökat på och där det på sikt kunde finnas 

behov av att genomföra annonserade upphandlingar. Vid den senaste granskningen upptäcktes 

ett antal inköp där gällande upphandlingslagstiftning m m inte hade följts. 

Uppföljningen av granskningen görs alltid först tillsammas med gatukontorets ledningsgrupp 

och därefter med respektive avdelning på förvaltningen. Diskussioner tas då om hur vi 

kan arbeta för att förbättra rutinerna för inköp, t ex hur vi kan planera inköpen bättre, hur vi 

kan effektivisera våra processer samt hur vi bättre ska kunna följa upp och kontrollera våra 

avtal och beställningar. 

Beslut togs om att gatukontoret under 2013 kommer att göra en översyn av avtalsuppföljningen 

och internkontrollen på förvaltningen. Målet är att ta fram handlingsplaner för ökad 

uppföljning och kontroll samt verktyg för att kunna arbeta systematiskt förebyggande mot 

korruption för en rättsäker och affärsetisk offentlig förvaltning. I projektet ingår både att informera 

beställare och att ta fram de praktiska verktyg som behövs. Arbetet kommer att ledas 

av förvaltningsjuristen och genomföras med hjälp av förvaltningsekonomen respektive ekonomihandläggaren. 

En viktig del i detta arbete är att gatukontoret under 2012 började arbeta mycket med att 

öka e-handeln på förvaltningen. Genom att lägga in alla våra ramavtal i stadens gemensamma 

avtalsdatabas Proceedo kan vi åtminstone för varuramavtal göra våra beställningar direkt via 

systemet. På detta sätt kommer priser, leveranstider etc alltid att överensstämma med villkoren 

i avtalet. E-handel är därför ett viktigt redskap för såväl arbete med avtalsuppföljning som 

för kontroll av inköp. 

26


Stadens gemensamma områden 

Nämnden som arbetsgivare 

Gatukontoret är den femte största förvaltningen i Mölndals stad, sett till antalet anställda. 

Det totala antalet tillsvidareanställda uppgår till 167 personer, varav 132 är män och 35 

kvinnor. Därutöver tillkommer personer med allmän visstidsanställning. 

Personal 



Alla medarbetare skall veta hur de ska bidra för att nå verksamhetsmålen. 

Medarbetarenkäten visade att 75% av medarbetarna tydligt vet vilka förväntningar 

och krav man hade på sig och 59% ansåg att chefen var bra på att sätta tydliga mål. 

Gatukontorets chefer har under året arbetat med att implementera målbilden för 

medarbetarskap i sina verksamheter. Ett av syftena med denna var att utveckla styrning, 

effektivitet och kvalitet i våra verksamheter och då behövs ett medarbetarskap där medarbetare 

i större utsträckning leder sig själva mot uppsatta mål. 

Alla medarbetare ska känna att de utvecklas och att deras kompetens tas tillvara. 

Alla medarbetare har en handlingsplan baserat på medarbetarsamtalet och vad som krävs 

för att nå uppsatta mål. Medarbetarenkäten visade att 94% av de anställda haft mål/medarbetarsamtal 

med sin chef och att 58% var nöjda med samtalet. 69% ansåg att deras chef 

aktivt stödjer dem i deras utveckling. 

Alla medarbetare ska trivas med sina arbetsuppgifter, kollegor och chefer. 

Gatukontoret arbetar på olika sätt för att öka trivseln på arbetet. På regelbundna arbetsplatsträffar 

och avdelningsträffar har man möjlighet att tillsammans utveckla verksamheten. 

Samverkan är ett förhållningssätt som utgår ifrån en tro på att medarbetarna i hög 

grad kan bidra till att utveckla stadens service till sina medarborgare och att delaktighet 

ökar arbetstrivseln. Medarbetarenkäten visade att 72% var nöjda med sitt arbete och sin 

arbetssituation. 

Arbetssituationen ska anpassas till varje persons kapacitet och förutsättningar. 

Gatukontoret använder sig av den centrala rehabiliteringsrutin som finns, där Human 

Resource-konsulten samordnar insatserna och chefen ansvarar för själva processen. 

I dialog med den sjukskrivne och företagshälsovården upprättas ett individuellt program 

med anpassade arbetsuppgifter. Andelen långtidssjuka med frånvaro över 59 dagar 

ökade med drygt 9% jämfört med förra året. Detta beror till bl a på att flera som återgår 

i arbete fortfarande är deltidssjukskrivna. Andelen långtidsfriska, d v s de som inte haft 

någon sjukdag under året, minskade med någon procent jämfört med föregående år. 

Alla medarbetare som vill ska få möjlighet att arbeta till normal pensionsålder. 

Gatukontoret arbetar framgångsrikt med arbetsanpassning och arbetsrotation för att undvika 

förslitningsskador. Detta gör det möjligt för äldre medarbetare att arbeta fram till 

pensionen. Gatukontoret har även arbetat framgångsrikt med att förebygga arbetsskador 

bland annat i projektform med träning på arbetstid. Detta har givit resultat då arbetsskadorna 

mer än halverats. 

27



Ny organisation 

I februari fick gatukontoret en ny organisationsstruktur. Syftet var att öka det gemensamma 

ansvaret, helhetstänkandet samt sätta medborgarna i ännu större fokus. Målet var att tillvarata 

samordnings- och synergieffekter genom bland annat en gemensam kundservice samt samordning 

av administrativa processer. Under hösten genomfördes en uppföljning med syfte att bistå 

förändringsprocessen genom en att identifiera styrkor och svagheter i den nya organisationen. 

Tre områden framstod som kritiska att hantera; lastbilarna, kundservice och de administrativa/ 

ekonomiska rutinerna. 

Lokalförändringar på Skedebro 

Under våren skedde en omdisponering av kontorslokalerna på Skedebro. Syftet med förslaget 

var att disponera lokalerna på ett optimalt sätt med begränsade ombyggnadsåtgärder samt att 

respektive avdelning fick en mer samlad placering med en minimering av transportsträckor. 

Receptionen/ kundtjänst fick en ny strategisk placering. 

Framåtblick 

Rätt person på rätt plats 

Inom en treårsperiod kommer ca 13–14% av gatukontorets anställda att gå i pension. För att 

säkra en god kompetensöverföring behöver man återbesätta tjänster i god tid. Det råder brist på 

teknisk kompetens på arbetsmarknaden idag och gatukontoret har haft svårt att rekrytera personal 

inom vissa områden. Dessutom är det en utmaning att konkurrera med den privata sektorn. 

Kommunen behöver arbeta mer aktivt med employer branding både internt som externt för att 

säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. 

Gatukontoret är den förvaltning i Mölndals stad som satsar mest pengar på friskvård per anställd. 

28


Jämställdhet och mångfald 

Gatukontorets vision för jämställdhet och mångfald är en arbetsplats 

där allas kunskap och erfarenhet tas tillvara. 

Flexibel arbetstid för alla 

Som en del i arbetet för att uppnå en jämställd arbetsplats infördes flexibel arbetstid i för alla 

medarbetare med 40 timmars vecka under 2012. Syftet är att skapa större flexibilitet i organisationen 

och för den enskilde. Det innebär att ett större ansvar läggs på den enskilde att planera 

sin arbetstid. Möjlighet till flextid innebär att utifrån uppdraget så kan anpassningar ske 

så att arbetet kan utföras ännu mer effektivt och under större frihet samt att arbetet bättre kan 

anpassas till individens behov. För många innebär det inte så stor förändring, möjligheten till 

flexibilitet beror på den aktuella arbetsuppgiften och arbetslagets gemensamma planering. 

Mångfald berikar 

Gatukontoret utgår från att mångfald berikar en arbetsplats och målet är att personalsammansättningen 

skall spegla den demografiska fördelningen i Mölndals stad. 

Vi kommer att arbeta aktivt vid rekryteringar för att bland annat öka andelen kvinnor i 

mansdominerade yrken. 



Alla anställda behandlas lika på arbetsplatsen. 

På förvaltningen arbetar vi för att motverka attityder, fördomar och språkbruk som 

kan uppfattas som diskriminerande eller förtryckande. Enligt medarbetarenkäten 

anser 78% att kvinnor och män behandlas på ett jämställt sätt. 72% 

tycker att alla medarbetare behandlas lika oavsett ålder och 86% anser att man 

behandlas lika oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund. 

Förvärvsarbete ska kunna förenas med föräldraansvar. 

Män och kvinnor uppmuntras i lika hög grad att ta ut föräldraledighet och cheferna är ansvariga 

för att se till att önskemål om ledighet och arbetstidsförläggning över året i möjligaste 

mån tillgodoses. Även möjlighet till distansarbete erbjuds, när arbetsuppgifterna så 

tillåter. Vi arbetar aktivt för att föräldralediga ska ha möjlighet till samma löneutveckling 

som övriga medarbetare. 

Arbetsförhållandena ska passa både kvinnor och män. 

Förvaltningen verkar för att arbetsplatser, arbetsorganisation, arbetsmetoder och arbetsförhållanden 

skall vara lämpliga för både kvinnor och män. I det årliga medarbetarsamtalet 

gås såväl fysiska som psykosociala arbetsförhållanden igenom med varje medarbetare. 

Kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete. 

Statistiken visar att kvinnornas medellön ligger högre än männens totalt sett. Detta beror 

främst på att arbetsuppgifterna skiljer sig åt och att männen är överrepresenterade bland 

dem som har lägst lön, vilket följaktligen drar ned männens medellön. 

Anpassa anställningsvillkoren utifrån de anställdas önskemål. 

Arbetstider, semesterledigheter och andra ledigheter anpassas när det är möjligt till medarbetarens 

egna önskemål för att göra det möjligt att vara ledig vid andra religiösa högtider 

än de traditionellt svenska. 

29


Kön 

Alla sökande till nya tjänster behandlas lika vid rekrytering. 

Vid urval bedöms de sökande endast utifrån sina kunskaper och meriter och vid liknande 

meriter är uppmaningen att det underrepresenterade könet väljs. Majoriteten 

av alla anställda på gatukontoret är svenska män. Endast 15% av 160 

medarbetare har utländsk bakgrund, vilket är en minskning från förra året. Andelen kvinnor 

i ledningsgruppen har ökat från föregående år. 5 av 8 är kvinnor. 

Ingen medarbetare ska på sin arbetsplats utsättas för trakasserier, sexuella trakasserier 

eller repressalier på grund av kön. 

Personalen är delaktig i att förebygga och rapportera trakasserier enligt stadens åtgärdsplan. 

Förvaltningen gör löpande översyn vid arbetsmiljöronder, arbetsmiljörevisioner 

samt går igenom policy samt rutin för hantering av trakasserier på APT. Den enskilde 

medarbetarens psykosociala arbetsförhållande gås igenom vid det årliga medarbetarsamtalet. 

Bemötande 

Se sidan 44. 

Invånare Medarbetare på 

i Mölndal på gatukontoret 

Män 30 000 (49,2%) 132 (79%) 

Kvinnor 31 000 (50,2%) 35 (21%) 

Totalt 61 000 (100%) 167 (100%) 

Utländsk bakgrund 

Invånare Medarbetare på 

i Mölndal gatukontoret 

Svensk bakgrund 53 000 (87,0%) 136 (85,0%) 

Utländsk bakgrund* 8 000 (13,0%) 24 (15,0%) 

Totalt 61 000 (100%) 160 (100%) 

* Utrikes födda eller födda i Sverige men 

båda föräldrarna födda utomlands 

Gatukontorets vision för jämställdhet och 

mångfald är en arbetsplats där allas kunskap 

och erfarenhet tas tillvara. (Personerna 

på bilden har inget med artikeln att 

göra.) 

30


Miljö 

Mölndals stad har tagit fram lokala miljömål som sträcker sig fram till 2015. 

Kommunens övergripande mål 

som berör gatukontoret 

1. Begränsad klimatpåverkan 

Till år 2015 ska utsläppen av koldioxid 

ha minskat med 30 % jämfört med 1990. 

Utsläppen ska vara högst 200 000 ton. 

2. Frisk luft 

Till år 2015 – ska de boende i Mölndal 

ha minskat sin genomsnittliga exponering 

för partiklar, mätt som halt i utomhusluften 

vid sina respektive bostäder, jämfört 

med ett årsmedelvärde för perioden 

2001–2005. 

– ska de boende i Mölndal ha minskat sin 

genomsnittliga exponering för kvävedioxider, 

mätt som halt i utomhusluften vid 

sina respektive bostäder, jämfört med ett 

årsmedelvärde för perioden 2001–2005. 

3. Bara naturlig försurning 

Till år 2015 ska högst 15 % av antalet 

sjöar och högst 20 % av sträckan rinnande 

vatten vara drabbade av försurning som 

orsakas av människan. 

Åtgärd/Förbättring 2012 

Åtgärderna finns under 13.2 God bebyggd 

miljö – Hållbar infrastruktur 

1. Genomföra mätningar av andelen 

dubbdäck genom att t ex räkna på P-platser. 

Utreda möjligheten att införa förbud 

mot dubbdäck i vissa delar av kommunen. 

2. Sand och flisupptagning ska vara miljöanpassad 

och vara avslutad den sista april 

för att minska damm och partiklar. 

Åtgärderna finns under 13.2 God bebyggd 

miljö – Hållbar infrastruktur 

Kalkningsåtgärder sker varje år enligt 

Göteborgsregionens kontrollprogram. 

Lägesrapport 

Ej genomfört. 

Genomfört enligt 

plan. 


plan. 

31




7. Ingen övergödning 

Till år 2015 ska samtliga 1 200 enskilda 

avlopp i Mölndal ha inventerats och vid 

behov åtgärdats. Avlopp inom vattenskyddsområden 

och särskilt belastade 

områden är prioriterade. 

– ligger fosforhalten under 20 mikrogram/ 

liter och kvävehalten under 400 mikrogram/liter 

i Mölndalsån nedströms kommungränsen. 

– ligger fosforhalten under 20 mikrogram/liter 

och kvävehalten under 400 

mikrogram/liter i Lindomeån nedströms 

Lindome. 

– ligger fosfor- och kvävehalterna i Mölndals 

övriga sjöar och vattendrag på en 

nivå som innebär god kvalitet enligt EU:s 

ramdirektiv och svenska bedömningsgrunder. 

8. Levande sjöar och vattendrag 

Till år 2015 är allt ytvatten i Mölndal av 

god status enligt EU:s ramdirektiv för 

vatten. 

– ska kända vandringshinder för fisk i 

Lindomeåns biflöden undanröjas. 

– har en ny vattenförsörjningsplan upprättats. 

– har en vattenplan arbetats fram. 

– har Sagsjön restaurerats. 


Berörda: MHK, GK 

1. Kontrollera graden av övergödning i 

kommunens sjöar och vattendrag. 

2. Verka för miljövänlig hantering av dagvatten 

genom beslut och genomförande av 

en ny dagvattenpolicy. 

3. Påbörja anslutning av enskilda avlopp 

till avloppsnätet. Uppdatering av förslag 

till VA-sanering. 

GK: Fiskevård 

Genomföra åtgärder antagna i Vattenförsörjningsplanen. 

Vassröjning i bäckar två gånger per år för 

bättre vattenföring. 

Lägesrapport 

1. Ej genomfört 

2. Arbetar enligt 

princip och ny dagvattenpolicy 

håller 

på att tas fram. 

3. Anslutningar 

i Helenevik och 

Svartmossevägen är 

påbörjade, samt löpande 

anslutningar. 

Åtgärder på vattenverket 

är genomförda. 

Planen håller 

på att uppdateras 

för att kartlägga 

framtida behov och 

ta fram en strategi. 


plan 

32




9. Grundvatten av god kvalitet 

Principer/ I Mölndal 

– försämras inte grundvattenkvaliteten 

nämnvärt på grund av markanvändning, 

uttag av naturmaterial eller tillförsel av 

föroreningar, t. ex.bekämpningsmedel. 

– sker lokalt omhändertagande av dagvatten 

vid nyanläggningar och ombyggnationer 

och på ett sätt som inte förorenar 

yt- och grundvatten. 

– vid planering och exploatering säkerställs 

att grundvattentillgångarna vid Stretered, 

Sinntorp och Lindomeåns dalgång 

inte påverkas. 

Till år 2015 har en inventering av alla 

större potentiella grundvattentäkter genomförts 

och frågan om skyddsområde 

för dessa prövats. 

– prövas förutsättningarna att på sikt ta 

Sinntorps grundvattentäkt i bruk igen. 

– är allt grundvatten i Mölndal av god status 

i förhållande till de naturliga förutsättningarna 

i enlighet med EU:s ramdirektiv 

för vatten. 

13. God bebyggd miljö 

13.2 Hållbar infrastruktur 

Till år 2015 utgör gruppen flexibilister 

minst 50 % och GCK: arna 25 % av resenärerna 

till Mölndals arbetsplatser. 

– ska andelen resor som sker med kollektivtrafik 

vara minst 20 % och med gång 

eller cykel minst 25 %. 

– ska Mölndal ha minst 3 000 miljöfordon 

enligt Vägverkets definition. 

– är körsträckan med bil max 550 mil per 

invånare och år i Mölndal. 


GK: Inventering 

Berörda: MHK, GK, SBK 

Sinntorps grundvattentäck tas i bruk igen. 

Minska bräddningen i bäckar och åar. 

Genomföra inventering på spillvattennätet 

och utföra åtgärder för att få bort tillskottsvattnet. 

(Även pumptider kortas). 

GK: Trafikplanering, kollektivtrafikplanering, 

mobilitetsrådgivning 

Berörda: KLK, MHK, GK 

Kollektivtrafikplanering: 

1. Gatukontoret ska i samarbete med 

Västtrafik göra en linjeöversyn av kollektivtrafiken 

inför införandet av trängselskatt 

2013 med utgångspunkt i målbilden 

i K2020. 

2. Fortsätta utbyggnaden av realtidsinformation 

på hållplatserna. 

3. Genomföra signalprioritering för bussar 

vid några punkter. 

Lägesrapport 

Utredning pågår inom 

Vattenförsörjningsplanen. 

Löpande arbete. 

Utredning i bl a Tolltorpsdalen 

pågår. 

Kollektivtrafikplanering: 

1. Översyn är gjord och 

förändringar genomförda 

inför trängselskatten 

2013. 

2. 36 hållplatser har realtidsinfo. 

3. Korsningen Jolengatan/Bäckstensgatan 

har 

fått signalprioritet 

för kollektivtrafik 

33


Kommunens övergripande 

mål som berör gatukontoret 


Cykelplanering: 

4. Fortsätta genomförandet av de 

åtgärder som prioriterats i cykelhandlingsplanen. 

5. Fortsatt utbyggnad av gång- och 

cykelvägar enligt beslut i cykelhandlingsplanen. 

6. Genomföra en medborgarundersökning 

om cykling och nöjdhet. 

7. Fortsätta arbeta med cykelombud 

som har i uppgift att regelbundet 

rapportera tillbaka till gatukontoret. 

Mobility Management: 

8. Utveckla arbetet med Mobility 

Management i samhällsplanering 

tillsammans med stadsbyggnadskontoret. 

9. Fortsätta att aktivt delta i RAMnätverket 

(Resvanor till och från 

arbetet i Mölndal) med ett tiotal 

företag och kommunen. 

10. Bidra till att Cykelutmaningen 

genomförs i kommunen och att antalet 

deltagare ökar. 

11. Anordna en satsning i samband 

med den europeiska trafikantveckan 

i september. 

12. Avsluta Klimp-projektet ”Välkomstpaket 

för nya företag”. Inom 

projektet ges rådgivning om hållbart 

resande till ledningen och de 

anställda på företagen. 

13. Fortsätta att ge rådgivning till 

ledning och anställda via företagsbesök 

och brevutskick på nya och 

nyinflyttade företag i Mölndal. 

14. Slutrapportera EU-projektet 

MMOVE som syftar till att effektivisera 

mobilitetsarbetet genom 

att gemensamt ta fram ett verktyg 

för beslutsfattare och tjänstemän. 

Sprida resultatet av MMOVE. 

15. Sprida resultatet av EU-projektet 

Nordiska cykelstäder. 

16. Inom ramen för Västsvenska 

paketet genomföra rådgivning, 

marknadsföring och dialog med 

medborgare, företag och skolor för 

att förstärka infrastruktursatsningar 

med syfte att öka andelen cykel-, 

gång- och kollektivtrafikresor. 

Lägesrapport 

Cykelplanering: 

4. Vinterväghållning uppgraderad. 

Utöver huvudcykelnätet har ett särskilt 

prioriterat nät tagits fram. 

Separering gång- och cykel vid Eklanda 

torg. 

Cykelparkering utökad vid stationerna 

i staden. 

Trafiksignaler inventerade och vissa 

åtgärder genomförda för ökad framkomlighet 

för cykel. 

TS-åtgärder vid Valåsskolan så att 

transporter till skolan inte behöver 

använda gång- och cykelväg. 

Upprustning av GC-tunnel Lindome 

stn, genom graffittikonstverk 

och förbättrad belysning. 

5. Gunnebogatan etapp II utbyggd. 

Cykelfält på Lantbruksgatan. 

6. Medborgarundersökning genomförd 

med 358 svarande. 

7. Har ej genomförts aktivt. 

Mobility Management: 

8. Workshop i planeringssimulering 

genomfört i september. 

9. Deltagit på alla nätverksmöten. 

10. Antalet deltagare sjönk till 350 

deltagare (445 år 2011). 

11. I samband med Europeiska 

trafikantveckan utmanades alla 

att ställa bilen och ta sig till jobbet 

på annat sätt minst en dag. 413 

personer deltog. De minskade sina 

bilresor med 60%. Det motsvarar 

en minskning av 1,6 ton koldioxid 

under veckan. Information på 

stan om Nya vägvanor har gjorts i 

Mölndals centrum 14/9 och 21/9 då 

deltog även Västtrafik. I Kållered 

och Lindome den 14/9. 

12. Projektet är avslutat och rapporterat. 

Resultatet på det uppföljande företaget 

visade att andelen som bilpendlar 

till arbetet minskade med 10%. 

13. Information till nya företag har 

fortsatt, dock har inga större företag 

varit aktuella för rådgivning. 

14. Projektet är avslutat och godkänt. 

Presentation har gjorts av bl a 

den verktygslåda som projektet 

resulterade i. 

34




– ska Mölndal ha minst 3000 miljöfordon 

enligt Vägverkets definition. 

– har ägarna till alla bostadsfastigheter 

med trafikbuller på 60 dB(A) 

eller högre erbjudits åtgärder inom 

stadens åtgärdsprogram så att 30 

dB(A) inne klaras i de flesta fall. 

13.3 Hushållning och kretslopp 

Till år 2015 ska minst 30 % av 

hushållen i småhus kompostera sitt 

eget matavfall. 

– ska minst 50 % av hushållen i 

flerbostadshus med gemensamma 

avfallsutrymmen, samt storkök, 

restauranger och butiker ha biologisk 

behandling av matavfallet. 

– ska minst 35 % av hushållsavfallet 

återvinnas genom materialåtervinning, 

inklusive biologisk 

behandling. 


Barn och skolor: 

17. Fortsätta genomföra åtgärder, 

som identifierades vid trafikmiljöinventeringen 

2010, för att förbättra 

trafikmiljön vid skolorna. 

18. Stödja skolor/klasser att delta 

i utmaningar och aktiviteter som 

syftar till att få fler att gå/cykla till 

skolan. 

19. Genomföra På egna ben och 

öka antalet deltagare från kommunens 

skolor. 

GK: Mobilitetsrådgivning 

Berörda: KLK, GK 

Informera fastighetsägarna om möjlighet 

till bidrag vid för höga bullernivåer. 

Uppdatera åtgärdsplanen 

(årligen) med vad som utförts och 

vad som kvarstår. 

Fortsätta genomföra åtgärder för att 

öka källsorteringen och framförallt 

hemkomposteringen. 

Fortsätta erbjuda flerbostadshus och 

verksamheter möjlighet att få sitt 

matavfall hämtat. För dem som sorterar 

ut matavfall och förpackningar 

blir det 50 % billigare än för dem 

som inte sorterar – genom styrande 

taxa. 

Använda sig av 4 st miljöupplysare 

i syfte att informera boende i flerbostadshus 

om hur man källsorterar 

sitt avfall och fördelarna med detta. 

Lägesrapport 

15. Ej aktuellt 

16. Utskick om nya vägvanor till 

nyinflyttade startade i september. 

Västtrafik skickar ut provåkarkort. 

Besökt och informerat personalen 

på 3 större företag tillsammans 

med Västtrafik. Genomfört seminarium 

för arbetsgivare. Utställning i 

stadshuset. Information under Trafikantveckan 

i centrum, Kållered och 

Lindome. Information och utställning 

på cykeldagen samt PelleKan. 

Barn och skolor: 

17. Gunnebogatan åtgärdades 

med ett hastighetssäkrat övergångsställe. 

18. Nationell utmaning har lagts 

ner. Annars inga andra aktiviteter. 

19. En ökning. 12 klasser och 324 

deltagande elever. År 2011: 232 

elever från 9 klasser. 

Uppnått 

Två fastigheter har åtgärdats 

och 14 har påbörjats. 

Ej aktuellt mål längre. Den nya 

avfallsplanen A2020 har som mål 

att matavfall skall samlas in och 

generera biogas samt växtnäring. 

Ca 21 % av villahushållen har egen 

varmkompost, vilket är en jämn 

nivå för de senaste fem åren. 

Uppfyllt. 53% av flerbostadshushållen 

i Mölndal har tillgång till 

insamling av matavfall. Totalt 51 

% av storkök, restauranger och butiker 

sorterar ut matavall till insamling 

(41%) eller till egen kompost 

(10%). 

Uppfyllt. Under 2012 materialåtervanns 

35% av hushållsavfallet från 

Mölndals stad. 

35




– ska 80 % av Mölndalsborna sortera ut 

farligt avfall och lämna det till särskild 

behandling. 

14 Ett rikt djur- och växtliv 

Till år 2015 värnas naturvärdena vid Hålsjön/Rambomosse 

med omgivning. 

– värnas naturvärdena i Lindomeån och 

Nordån. 

– värnas naturvärdena i Brännås vid 

Skäggered. 


Genomföra Återvinningens dag på Lindome 

och Kikås återvinningscentraler i 

syfte att ”marknadsföra” ÅVC:erna under 

trevliga former med information om bl.a. 

sortering av farligt avfall och grovavfall, 

korvgrillning med fika till besökare. Genomförs 

i september i hela Göteborgregionen 

som en tradition varje år. 

I övrigt utkommer ”Tidningsbroschyren” 

till enbostadshus med ruttinformation för 

de som sorterar ut tidningar och vill få 

det hämtat, bland enbostadshus. I övrigt 

löpande information och ”trycksaker” till 

fastighetsvärdar, bostadsrättsföreningar, 

företag mm. vid behov. 

För ett renare Mölndal har städkampanjen 

”PelleKan” genomförts i nio år. Fortsatt 

deltagande i kampanjen för ett renare 

Mölndal med ett avslutningsarrangemang 

5 juni. 

Schaktmassor som är användbara ska alltid 

återfyllas. 

Hitta effektiva metoder för att återanvända 

sanden som används vid vinterväghållningen. 

GK: Parkens skötsel av naturområden 

Utföra arbeten i tätortsnära natur som beslutats 

i naturvårdsplanegruppen. 

Lägesrapport 

Uppfyllt. Enligt 

SCB:s medborgarundersökning 

2012 

sorterar 89% av invånarna 

ut farligt 

avfall till särskild 

behandling. 

Genomfört 

Åtgärder är genomförda 

i Herkulesområdet för att 

ta fram igenvuxna gärdsgårdar 

och förbättrat 

sumpiga naturytor. 

Slyröjning och upprustning 

av stig i Lindome. 

36


Mål för stadens hållbara tjänsteresor och transporter – Mål enligt Mölndals stads Energistrategi 



Mål till 2014 

Energianvändningen för Mölndals 

stads kommunägda och leasade 

personbilar och lätta lastbilar (upp 

till 3,5 ton) ska minska med 5 % 

jämfört med 2009. Samtidigt som 

nyttjandegraden per bil ska öka och 

minst 10 % av drivmedlen ska vara 

förnyelsebara. 

Energianvändningen för Mölndals 

stads, kommunägda och leasade 

bilar för renhållning ska minskas 

med 20% per fordon jämfört med 

år 2009. 

Mål till 2014 

Gatubelysningens totala energianvändning 

ska minska med minst 

10% per belysningspunkt jämfört 

med år 2009. 

Energianvändningen för distribution 

av dricksvatten ska minska 

med minst 10% per distribuerad 

kubikmeter 


År 2012 ska Gatukontoret: 

1. Göra en översyn och plan för hur 

gatukontorets resor och bilinnehav 

kan bli effektivare, mer ekonomiska 

och ge mindre miljöpåverkan. 

2. Se över möjligheten av bilpool 

på Skedebro. 

3. Utbildning i att köra ekonomiskt 

med tunga fordon (s.k. Heavy-ecodriving). 

4. Nya medarbetare och de som ej 

gått tidigare ska genomgå en utbildning 

i sparsamkörning. 

5. Verka för mindre resande i egen 

bil. 

1. Välja energismarta renhållningsbilar 

vid utbyte av fordon. 

2. Ruttoptimering av renhållningsfordon. 

Mål för energieffektivisering – Mål i Mölndals stads Energistrategi 

– Bättre reglera på- och avstängning 

av gatubelysningen. 

– Minska effekten på gatubelysningen 

nattetid genom dimring av 

belysningspunkter. 

– Minska ovidkommande vatten 

och läckage. 

Lägesrapport 

1. Ej genomfört 

2. Genomfört 

3. Genomfört inom YKButbildning 

4. 12 anställda genomgick en 

utbildning i sparsam körning 

(2010: 40 personer). 

5. Minskat med 85% jämfört 

med år 2009. 

1. Under året har 4 gamla 

renhållningsbilar tagits ut 

bruk och ersatts med 3 nya. 

5% minskning av bränsleförbrukningen 

uppskattas (de 

har dock högre lastkapacitet). 

2. Ruttoptimering är påbörjat 

men ännu inte fullt ut. 

En pågående förändring av 

systemet för hämtning med 

fyrfacksbilar gör det svårt att 

jämföra energianvändningen 

med föregående år. 

Ingen uppgift 

Genomförs löpande. 

Ingen 

uppgift. 

37


38


Gatukontorets egna mål 



Avfallshantering 

- Sortering av återvinningsbart avfall 

på samtliga arbetsplatser 

Energi 

– Grön el och fjärrvärme 

– LED lyktor i samtliga trafikljus 

Minska energiförbrukningen på 

Skedebro. 

Kemikalier 

Övrigt 

– Öka medarbetarnas kunskap om 

Gatukontorets och deras roll i kommunens 

miljöarbete. 

– Bättre struktur av miljöarbetet på 

Gatukontorets driftavdelningar. 


Se till att alla arbetsplatser har 

återvinning samt uppmana alla att 

sortera. 

Överväga grön el och fjärrvärme 

vid upphandling. 

Genomföra utbytesplan. 

1. Verka för att fastighetsägaren 

installerar belysningsstyrning med 

rörelsevakter i kontors- och gemensamma 

lokaler (så som korridorer, 

omklädningsrum, hygienutrymmen, 

arkiv, m.m.) på Skedebro. 

2. Göra en översyn av aerotemprar 

i garagen för bättre funktion och 

styrning. 

3. Påminna medarbetare att hålla 

garageportar stängda så att aerotemprar 

inte pumpar in varmluft i 

onödan. 

4. Verka för ett succesivt utbyte av 

kranar i samtliga hygienutrymmen 

till engrepps. 

5. Delta i serviceförvaltningens 

energigrupp för Skedebro som har 

målet att ta fram ett paket med energilösningar 

för anläggningen. 

Alla kemikalier som köps in 

kontrolleras enligt en kemikalieförteckning. 

Kemikalielistan ska 

uppdateras och mängder ska kontinuerligt 

föras in. 

Alla avdelningar ska vid minst ett 

APT/AI diskutera de av Mölndals 

stads och gatukontorets miljömål 

som är relevanta för förvaltningen. 

Påbörja införandet av ett miljöledningssystem, 

exempelvis EMAS, på 

gatukontorets driftavdelningar. 

Lägesrapport 

Alla arbetsplatser har återvinning. 

Inköp av el görs genom kommunens 

ramavtal. 

1. Genomfört. 

2. Detta fortsätter under 2013 

och kommer att ingå i energieffektiviseringen 

i samarbete 

med SF 

3. Påbörjat. Tvätthallsporten 

har fått automatiskt stängning 

som är tidsinställt. 

4. Genomfört. 

5. Pågår. 

Inköp stäms av mot listan men 

ej uppdaterad. 

Ingen uppgift. 

Ej genomfört 

39


Säkerhet 

Tillgängligheten för obehöriga ska försvåras på 

alla dricksvattenanläggningar, i enlighet med 

Livsmedelsverkets föreskrifter. Under 2012 har 

en ny grind vid vattenverket satts upp. Likaså 

har Lackarebäcks högreservoar inhägnats för att 

förhindra skadegörelse. På Lekevallsgatan samt 

Dalgångslidens tryckstegringsstationer har nya 

elskåp samt nytt styrsystem och radiokommunikation 

installerats. Denna åtgärd syftar till en säkrare 

styrning, men också att eventuella intrång eller 

skador uppmärksammas. Samtliga tryckstegringsstationer 

och reservoarer ses över och läggs in i 

VA-verksamhetens centrala övervakningssystem 

under 2012–13. Vid årets utgång var 10 stycken 

klara. Inom distributionsanläggningen finns cirka 

1 100 brandposter. För att förhindra obehöriga att 

komma åt dessa proppas nu samtliga. Arbete kommer 

att slutföras under första kvartalet 2013. 

40


Internationella samarbetet 2012 

MMOVE besökte Reggio Emilia i Italien. 

MMOVE 

Under 2012 slutrapporterades det tre år långa projektet MMOVE (Mobility Management Over 

Europe – Changing Mobility Patterns) som gick ut på att förbättra små och medelstora kommuners 

arbete med att öka andelen hållbara resor. Projektet resulterade i en gemensam webbaserad 

verktygslåda samt en film som båda går att hitta på www.mmove.eu. 

QUEST 

Gatukontoret medverkar i EU-projektet QUEST som startade hösten 2012 och pågår ett år 

framåt. Inom QUEST (Quality management tool for Urban Energy efficient Sustainable Transport) 

utvärderar vi vårt arbete med att nå mål för hållbara transporter för att sedan ta fram förslag 

på förbättringar. Under året påbörjades inventeringen och insamlingen av fakta. 

Nordiska cykelstäder fas 2 

Under året lämnade Gatukontoret tillsammans med 8 andra kommuner i Sverige, Norge och 

Danmark in en EU-projektansökan om en fortsättning av Nordiska Cykelstäder. Ansökan beviljades 

och projektet som har fokus på cykling till arbetet och skolan kommer att pågå 2013– 

2014. Mölndal är lead partner och därför huvudansvarig för hela projektet. 

41


Kommunikation 


MÅL MED ExTERN FOKUS 

Införa synpunktshanteringssystem. 

Mölndals stad införde systemet den 1 februari. 

Gatunämnden har beslutat att kommunikation 

och information är ett prioriterat 

område som ska öka kunskapen om förvaltningens 

verksamhet, göra förvaltningens 

mål och visioner kända och se till att 

gemensamma värden, normer och synsätt 

genomsyrar gatukontorets arbete för att vi 

ska uppfattas som ett gatukontor externt. 

Se till att alla våra pappersbroschyrer och annat material finns att ladda 

hem digitalt på nya molndal.se 

Aktuellt material finns att ladda hem digitalt. 

Kartlägga gatukontorets samlade informations- och kommunikationsinsatser 

i syfte att ta fram en sammanhållen strategi för när, hur och vilka kanaler 

gatukontoret ska verka i. 

Arbetet är påbörjat men är av sådan omfattning att det tar längre tid än ett år. 

Dessutom finns det flera andra delar som ingår i en ny kommunikationsstrategi än delarna 

med extern fokus, till exempel varumärkesutveckling, internkommunikation och 

visuell identitet. Arbetet fortsätter under hela 2013. Även nya mål har satts upp. 

Minst två blanketter på molndal.se görs om till interaktiva blanketter med möjlighet 

att legitimera sig elektroniskt. 

Blanketten för ansökan om färdtjänst finns som ifyllningsbar pdf. Övriga blanketter blir 

klara februari 2013. Ingen teknisk lösning för e-legitimation finns än. 

Publicera text och bild på alla större investeringsarbeten. 

Under hösten 2012 uppdaterade kommunikatören mallen för kommunikationsplan vid 

investeringsprojekt och andra projekt. Rutinen mellan projektledarna, trafikingenjörerna 

och kommunikatören fungerar bättre men det tar tid att få kontinuitet i arbetet. 

Vidare behöver kommunikationen och rutinen mellan kommunikatören och vatten- och 

avloppsavdelningen samt Stadsmiljö förbättras för att vi ska kunna informerar bättre 

om pågående arbeten på molndal.se. 

42


MÅL MED INTERN FOKUS 

Öka förståelsen internt för de nya kommunikationskraven gällande kommunikation 

på mottagarens villkor. 

Kommunikatören har under året kontinuerligt tagit upp frågan med chefer och 

medarbetare. Inte minst i samband med planering och produktion av nyheter. 

Arbete fortsätter under 2013. 

Implementera gatukontorets känsla, normer, synsätt och visioner i organisationen. 

Gatudirektören har varit på några arbetsplatsträffar. Detta arbete kommer att fortsätta 

under 2013 och utvecklas i takt med stadens visionsarbete. 

Öka det interna samarbetet mellan förvaltningens avdelningar i syfte att uppnå 

deltagande och synliggöra samtliga verksamheter vid olika externa aktiviteter. 

Viss förbättring har skett. Vi arbetar kontinuerligt med frågan. 

Föredrag om sociala medier till enhetschefer. 

Vi hann inte med det under 2012. Nytt försök görs under 2013. 


I februari 2012 lanserades nya hemsidan molndal.se. Efter lanseringen har den stora utmaningen 

varit att behålla kvalitetsnivån på sidan. Både när det gäller fasta sidor, bilder och 

nyheter. 

I april lämnade gatukontorets kommunikatör uppdraget och gick vidare till nya utmaningar. 

Ny kommunikatör anställdes på heltid från början av juni. Kommunikatören har under hösten 

drivit det operativa arbetet med uppdatering av molndal.se och Molnet, rådgivning och stöd 

till verksamheter, produktion av trycksaker och nyheter. Kommunikatören har behövt tid för 

att lära känna andra medarbetare och gatukontorets verksamheter. Hon har även skapat sig en 

bild av hur förvaltningen arbetat med kommunikation, vilka behov det finns inom området 

och hur vi i fortsättningen kan utveckla förvaltningens kommunikation genom att arbeta mer 

strategiskt och systematiskt. 

I augusti invigdes en ny UV-anläggning vid Mölndals vattenverk. Evenemanget fick positiv 

uppmärksamhet i de tre största lokaltidningarna; Mölndals-Posten, Göteborgs-Posten och 

Norra Halland. Journalister från alla tre tidningarna bevakade invigningen på plats. Politiker 

från gatunämnden, kommundirektören och andra interna och externa nyckelpersoner var också 

på plats. Gatukontorets strategiska arbete med kommunikation kring evenemanget bidrog 

till en lyckad invigning. 

Fastighetsnära insamling testades på 50 villor under våren 2012. I oktober startade ett nytt 

test på 650 villor. Kommunikatören har tillsammans med medarbetare på återvinning och avfall 

genomfört en massiv kommunikationsinsats kring testet. Testhushållen uttrycker nöjdhet 

med den information de fått under perioden oktober–december. 

43


Framåtblick 2013 

Under 2013 tittar vi över de olika delar som ska resultera i en ny och mer utförlig kommunikationsstrategi 

för förvaltningen. 

Vi fortsätter att arbeta strategiskt med våra externa nyheter. Molndal.se och Molnet uppdateras 

kontinuerligt. 

Gatukontoret fortsätter att testa fastighetsnära insamling på 650 villor. Kommunikativa insatser 

kommer att ske löpande liksom kommunikationsplanering inför ett eventuellt införande 

av systemet i Mölndals stad. 

Projektet Nya Molnet drar igång i januari. Vår kommunikatör representerar gatukontoret i 

projektgruppen. Gatudirektör ingår i styrgruppen. Arbetet pågår under hela året. 

Service 

Gatukontorets Kundtjänst är kanalen in när stadens kunder och medborgare önskar service, göra 

kundärenden, lägga order, lämna synpunkter eller felanmälan avseende avfall och återvinning, 

vatten och avlopp, gator och trafik samt park. Under 2012 tog kundtjänst ett större ansvar för 

medborgarkontakten rörande gatuunderhållet då det är där många av medborgarnas synpunkter 

kommer in. 

För att ta till vara alla medborgarnas synpunkter infördes 2012 ett system i Mölndals stad där 

medborgarna direkt via hemsidan kan skriva in en synpunkt. Under året som gått har gatukontoret 

fått in cirka 1 060 synpunkter. 77% av dem har medborgarna själva skrivit in via hemsidan, 

84% har gällt den fysiska miljön och varit felanmälningar och klagomål. 

För att upprätthålla en effektiv och professionell service har kundtjänst genomfört en utbildning 

i muntlig och skriftlig kommunikation. Utifrån denna har en bemötandepolicy tagits fram 

som ska ligga till grund för en gemensam och enhetlig kundkommunikation. För att kvalitetssäkra 

bemötandet har en mätning gjorts under hösten. Resultatet var mycket bra med ett index 

på 84 av 100 möjliga. 

44


Resultaträkning 

mnkr 2009 2010 2011 2012 

Avgifter 177,1 192,2 190,8 197,2 

Bidrag 6,8 5,9 7,1 6,4 

Övrigt 25,8 15,6 16,9 23,4 

Summa intäkter 209,7 213,7 214,8 227,0 

Material -16,4 -16,8 -20,6 -24,3 

Personal -82,6 -82,3 -85,0 -93,0 

Lokaler -6,4 -6,6 -5,9 -6,1 

Kapitalkostnader -42 -41,6 -44,1 -49,0 

Övrigt -194,3 -207,8 -215,1 -184,8 

Summa kostnader -341,7 -355,1 -370,7 -357,2 

Verksamhetens nettokostnader -132,0 -141,4 -155,9 -130,2 

Kommunbidrag 136,5 138,7 150,3 132,5 

Årets resultat 4,5 -2,7 -5,6 2,3 

Driftredovisning 

mnkr 

Kommunbidragsområden: 

Intäkt Kostnad Budget Resultat 

Gator och vägar 24,8 -109,6 84,7 -0,1 

Park 50,2 -75,8 26,2 0,6 

Kollektivtrafik 6,7 -31,3 24,9 0,3 

Administration, nämnd m.m. 13,3 -13,3 0,0 0,0 

Vatten och avlopp 123,2 -122,2 0,0 1,0 

Renhållning 93,0 -89,2 -3,3 0,5 

Årets resultat 310,2 -441,4 132,5 2,3 

Investeringsredovisning 2009 2010 2011 2012 

mnkr 

Nettoinvesteringar -44,6 -20,5 -80,1 -76,7 

Budgeterad nettoinvestering 67,1 78,5 85,7 158,4 

Differens 22,5 58,0 5,6 81,7 

I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. 

Utfall Budget Utfall 

Verksamhetsmått 2011 2012 2012 

GATOR OCH VÄGAR 

Nettokostnad, kr per m 2 

Kommunal körbaneyta 40,3 37,9 43,7 

varav beläggningsunderhåll 6,1 4,4 3,8 

varav vinterväghållning 5,9 4,6 4,3 

Nettokostnad, kr per invånare *** 

Väghållning 1 290 1 118 1 374 

Nettokostnad, kr per enhet 

Ljuspunkter 635 577 804 

45


Tusental m 2 

Kommunal körbaneyta 1 940 1 940 1 940 

Antal 

Belysningspunkter 12 190 12 135 12 350 

PARK 

Nettokostnad, kr per invånare *** 

Park 395 398 420 

Hektar yta 

Naturmark 469 452 449 

Intensivskött parkyta 170 164 187 

VATTEN OCH AVLOPP 

Antal 

Abonnenter 10408 10 550 10 442 

Tusental m 3 

Distribuerad volym dricksvatten 4 845 4 940 4 873 

varav egenproducerad 4 093 4 340 4 039 

varav inköpt 752 600 834 

Debiterad volym dricksvatten 3 880 3 950 3 903 

Överförd volym avloppsvatten 

till Gryaab 9 885 7 900 9 928 

RENHÅLLNING 

Nyttande av kärl i stället för säck 89% 100% 100% 

Sortering av farligt avfall 80% 89% 

Kundnöjdhet, bedömning av sophämtningen 74% 74% 

Andel med möjlighet att lämna 

matavfall för biologisk behandling 

Enbostadshus 21% 30% 27% 

Flerbostadshus 57% 50% 52% 

Storkök, restauranger och butiker 42% 50% 51% 

KOLLEKTIVTRAFIK M.M. 

Linjetrafik, antal miljoner stämplingar 

Pendeltåg 3,0 ej tillgänglig 

Expressbusstrafik 1,0 ej tillgänglig 

Övrig busstrafik 6,6 ej tillgänglig 

Spårvagn 2,8 ej tillgänglig 

Färdtjänst, antal 

Tillstånd 2 238 2 400 2 224 

Resor 105 383 99 000 100 508 

varav arbetsresor 9 601 11 000 7 856 

varav LSS 36 025 30 000 36 958 

varav övriga 59 757 58 000 55 694 

* Uppgifter från FTI (förpackningar och tidningar) saknas och är uppskattade. 

** uppgifter från El-kretsen saknas och är uppskattade. 

***Inv. beräknade till 61 000 i utfall 2012 

46


Investeringsuppföljning 2012 

Totalt anslag Förändr. Datum Förbr. Utfall per Utfall per Utfall per Utfall Budget 

budget/plan budget- o. besluts- t.o.m. 31 mars 30 juni 30 sept 31 dec 

2012-2014 anslag paragraf 2011 2012 2012 2012 2012 2012 

Inventarieanslag 

Gatunämnden 

Skattefinaniserad verksamhet 6 125 165 165 340 1 960 

Taxefinansierad verksamhet 12 400 61 4 066 5 259 5 259 3 200 

Summa inventarier 155 590 61 4 231 5 424 5 599 5 160 

Övriga investeringsanslag 

Gatunämnden 

Kollektivtrafik 

Nya o ombyggn, busshållplatser 14 000 23 82 942 867 1 000 

Signalprioriteringar 500 59 60 60 250 250 

Bussgata Stensjögatan- Knutpunkten, del av 15 000 * * 1 000 

Framkomlighetsåtgärder Fässbergsmotet 2) 

3 000 * * 3 000 

Pendelparkering 4 200 

Cykelparkeringar 400 11 11 11 100 

Tillgänglighet & realtid Knutpunkten 1 000 20 20 239 1 000 

Bytespunkt Bifrost 3 000 91 122 122 207 1 000 

Hållplats Pixbovägen 2 000 

Kolletivtrafikåtgärderr pga trängselavgifter 4 500 * * 

Ny spårvagnsslinga MDL C KVAr 2011 

Ombyggnad Knutpunkten, miljöåtgärder 

1 342 1 362 1 362 -232 

(50% från GR) Kvar 2011 13 3 700 4 228 2 253 

* Västsvenska Paketet, utgifter 1 575 1 020 4 249 

Västsvenska paketet, statsbidrag -15 000 -5 000 

32 600 1 529 5 932 7 765 7 844 2 350 

Kommunala gator och vägar 

Trafikssäkerhet o miljöförbättrande åtgärder 

Utbyggnad gc-vägar (nettobelopp efter 

5 000 151 331 2 923 1 000 

statsbidrag) 15 300 54 479 1 789 1 911 5 000 

Åtgärder mot miljöstörningar 1 400 49 186 186 508 1 000 

Göteborgsvägen, gc o. miljö 2) 

57 100 3 233 5 880 5 882 6 953 17 000 

Krokslätts Parkgata, trafik och miljö 15 000 

Enerbacksgatan, ombyggnad 3 100 

Byte belysningsstolpar 4 600 1 553 1 600 

Gc-bana pga utbygg Hallenskolan 350 

Idrottsvägen 2) 

1 700 8 200 

Framkomlighetsåtgärder i Västra Kållered 2) 

11 500 

Utbyte belysningsarmatur 1 800 344 600 

John Halls väg 1 000 

Cykel - Framkomlighet 1 460 53 440 440 

Cykel - Trygghet & säkerhet 1 700 2 403 400 

Hastighetsöversyn 1 200 400 

Trafiksignaler 700 200 

Stretered, gc-väg+busstopp 4 000 

Miljöåtgärder i kommundelcentra 

Storgatan; rondell samt flyttning av 

1 500 

busshållplatser , kvar 2011 49 59 586 

136 910 3 336 6 745 8 302 15 629 27 840 

Park- och naturomården 

Nyanläggning; parker, lekplatser 2 400 132 253 830 800 

Motionsspår, nya 2 000 

Motionsplatser vid elljusspår 400 

Nytt elljusspår 

Mölndalsån; åtgärder mot 

2 000 

översvämningar 2) 

a) Prognos-, styr- och övervakningsystem, 

17 700 589 915 1 523 1 513 9 000 

utgifter 

a) Prognos-, styr- och övervakningsystem, 

750 589 915 1 523 1 513 

statsbidrag -1 100 

42 

47




b) Avledningsförbättrande åtgärder, utgifter 20 071 

b) Avledningsförbätt åtgärd, statsbidr 

c) Invallningsåtgärder längs Norra Ågatan, 

-16 500 

statsbidrag -2 000 

Kålleredsbäcken, kapacitetsökning 10 600 180 343 343 486 2 000 

Stora ån 2) 

9 250 5 5 5 250 

Rådasjön, gångbrygga 4 000 

Ridvägar 1 800 29 29 438 500 

Fiskevårdsåtgärder 150 38 150 

Tätortsnära natur 150 120 120 120 150 

Stadshusparken, upprustning 3 000 

Mölndalsån, upprustn av grönomr 10 000 

Aktivitetsplats 400 200 


Återvinningsstationer, å-centraler, Kikås 

63 850 769 1 544 2 273 3 430 13 050 

avfallsanläggning 15 500 23 2 202 2 338 1 919 1 500 

Återvinningscentral, Lindome 2) 

3 000 90 119 490 500 

Sopsugsanläggning Mölndal C 5) 

Sopsugsanläggning Mölndal C 

55 500 7 500 

5) 

investeringsbidrag 

Kretsloppspark o framtidens energipark på 

-55 500 

Kikås 21 500 

Vatten och avlopp, ny struktur from 2012 

40 000 23 2 292 2 457 2 409 9 500 

Nya VA-ledningar 

VA-anläggningsavgifter för icke specifika 

17 000 2 118 3 234 3 263 5 579 5 000 

områden -12 000 -4 656 -5 583 -5 830 -6 464 -4 000 

Rent dricksvatten, summa 14 600 2 157 6 841 6 869 6 951 7 000 

Ytterligare barriär vattenverket 2) 

5 000 2 099 6 841 6 869 6 951 5 000 

Övrigt 

Ledningsnät dricksvatten inkl 

9 600 58 2 000 

anläggningar, summa 21 900 442 442 486 5 500 

Vattenledning från Kungsbacka 5 900 23 

Övrigt 

Ledningsnät spillvatten inkl 

16 000 442 442 463 5 500 

anläggningar, summa 

Vatten och avlopp i omvandlingsområden, 

29 110 10 153 153 1 579 10 800 

VAIO 7 310 3 000 

varav utgifter 17 020 93 93 1 501 6 000 

varav intäkter -9 710 -3 000 

Hällesåkers pumpstation 3 800 10 45 45 62 3 800 

Ågatans avloppspumpstation 2) 

18 000 15 15 16 4 000 

Ledningsnät dagvatten, summa 10 000 108 108 108 5 000 


Ledningsnät vatten-, spill- och dagvatten, 

10 000 108 108 108 5 000 

summa 81 700 1 228 4 550 7 013 18 570 26 600 

Bosgården 5 000 1 203 1 439 2 118 2 000 

Åby 15 700 7 187 214 4 047 5 700 

Våmmedal 8 000 85 89 109 1 000 

Toltorpsdalen 12 000 132 560 666 2 087 5 000 

Pumpstationer och elskåp 5 000 271 654 730 880 900 

Övrig ledningsförnyelse 36 000 818 1 861 3 875 9 329 12 000 

162 310 857 9 745 12 018 26 809 55 900 

VA, Stensjön Lackarebäck 1:7 m.fl. 1) 

11 16 19 

varav utgifter 400 11 16 19 

varav inkomster -400 

VA, Taljegården 1) 

540 -83 -83 -83 -83 

varav utgifter 1 940 

varav inkomster -1 400 -83 -83 -83 -83 

VA, Ranntorp 2:20 1) 

varav utgifter 

-550 

vara inkomster -550 

VA, Vänortsgatan 1) 

1 000 2 3 7 

varav utgifter 1 000 2 3 7 

43 

48




varav inkomster 

VA, Åby Stallbacke 1) 

-14 400 236 339 11 907 6 000 


varav inkomster -31 700 

VA, Västra Balltorp, Blixås 1) 

18 000 



1) 4) 

VA, Mölndals centrum 14 800 2 2 1 689 5 400 


varav intäkter -13 200 

VA, Heljered, etapp II 1) 

9 700 6 000 



VA, Kållered Handel 1) 

19 500 



VA, Ingemantorp 

-66 500 

1) 



VA, Esbjörn Schillersgatan 1) 

24 


VA, Stiernhielm/Wallinsgatan I 

24 

1) 


VA, Stiernhielm/Wallinsgatan II 1) 

-900 



VA, Kängurun 1) 

86 349 



VA, Hexion 

-1 200 

1) 



VA, Gårda/Barnsjön 1) 

26 000 



VA, Ormåsgatan 1) 

600 

varav utgifter 600 

VA, Kvarnbyvallen 1) 

-100 329 329 636 8 700 

varav utgifter 8 700 329 329 636 8 700 


VA, Stretered 1:191 1) 

-200 



VA, Åby mässhall/multihall 1) 

100 

varav utgifter 100 

VA, Lilla Fässbergsdalen 1) 

4 200 500 

varav utgifter 15 100 500 


VA, Stretered 1:1 1) 

850 



VA, Svartmossevägen 

-1 650 


VA, Kållereds begravningsplats 

18 18 196 

varav utgifter 218 218 218 

61 140 -83 733 928 14 962 44 600 

Summa gatunämnden (exkl.invent.) 496 810 6 431 26 991 33 743 71 083 153 240 

1) Exploateringsverksamhet, stadsbyggnadskontorets prövning erfordras före igångsättning. 

2) Kommunstyrelsens tillstånd ska inhämtas före igångsättning. 

*) Exploatör bygger ut och överlåter till staden. 

**) Förutsätter 50 % i intäktsfinansiering. 

44 

49


Kommentarer till investeringar helår 2012 

Inventarieanslag 

Skattefinansierad verksamhet 

En lastväxlare med plogfästen köptes in under året. 

Taxefinansierad verksamhet 

En lastväxlare och en komprimerande sopbil köptes in under året. De är specificerade med 

bland annat diesel Euro 5, digitala färdskrivare och alkolås. Gatunämnden köpte även in en 

mindre sopbil för beviljade extra anslag. Den har en vändradien motsvarande en personbil. 

Bilen hämtar avfall i befintliga trånga områden, ex. i Krokslätt, för att öka servicen. 

Övriga investeringsanslag 


Bussgata Stensjögatan- Knutpunkten, Framkomlighetsåtgärder Fässbergsmotet, 

Kollektivtrafikåtgärder p.g.a. trängselavgifter (35, 36, 41, 42) 

Dessa objekt ingår i Västsvenska Paketet, statlig ersättning med 100 % upp till budgeterat 

belopp. 

Bussgata Stensjögatan-Knutpunkten. Projektet ska vara färdigt senast vid utgången av 

2014. Detaljprojektering görs 2013, byggnation 2014. 

Framkomlighetsåtgärder Fässbergsmotet. Projektering klar 2012. Byggnation planeras 

till 2013, efter att överenskommelse med Trafikverket blir klar. 

Busshållplatser Nötåsberget och Tallkottegatan. Tallkottegatan klar 2012, Nötåsberget 

planeras att byggas 2013. 

Bussgata och bussprioritet Norra Nedanvägsgatan - Gamla Kungsbackavägen. 

Byggnation påbörjad december 2012. Färdigställande vår 2013. 

Busshållplats Pixbovägen färdigställd. 

Gång och cykelväg Boråsvägen/Rådavägen. Byggnation påbörjad dec 2012. 

Färdigställande våren 2013. 

Ny spårvagnsslinga MDLC (kvar från 2011) 

Projektet hann inte färdigställas under 2011 och redovisade kostnader är de slutliga 

kostnaderna. Kapitaltjänstkostnaderna faktureras Trafikkontoret/Västtrafik till 100 % med 

en avskrivning på 20 år. 

Ombyggnad Knutpunkten, miljöåtgärder (kvar från 2011) 

Projektet avser åtgärder för att förbättra miljön på Knutpunkten. Komplettering av befintlig 

bullerskärm med glas ingår samt att montera ljudabsorbenter i taket. VGR har med objektet i 

sin regionala plan under 2010-2012. Kostnad ca 6 mnkr varav VGR bidrar med 50 %. 

Projektet färdigställt och bidrag utbetalas under december 2012. 

Nya och ombyggnad av busshållplatser (33) 

Hpl Dalgångsgatan och hpl Astra Zeneca ombyggda enligt plan. Hpl Bergfotsgatan utgick 

eftersom gång- och cykelväg längs Flöjelbergsgatan skjutits fram. Avsatta pengar för 

50


Bergfotsgatan omfördelade till hpl Eklanda torg, mindre vägombyggnader p g a ny stombuss 

i Balltorp samt nya vänthallar på hållplatser i Östra Mölndal. 

Signalprioriteringar (34) 

Signalprioritering för kollektivtrafiken har byggts i korsningen Jolengatan/Bäckstensgatan. 

Cykelparkeringar (38) 

Budgetposten var avsatt för ytterligare ett cykelgarage vid Mölndals bro. Pga 

leveransproblem har garaget inte kunnat köpas in. Leverens utlovad till våren 2013. Arbetet 

kommer att utföras 2013. 

Tillgänglighet och realtid Knutpunkten (39) 

Åtgärden innehåller flytt av spårvagnslägen för att komma närmare Knutpunktens övre plan, 

samt för att skapa möjlighet till ytterligare en passage över spåren i mitten av hållplatslägena 

nedre plan. En ny realtidskylt som syns på håll och visar nedräkning till nästa spårvagns 

avgång ingår. Därutöver sättning av kontrastplattor längs hållplatslägena. Skylten och 

kontrastplattor färdigställs 2013. Pga brister i projekteringsunderlaget samt kyla under 

byggtiden kommer budgeten på 1 mnkr överskridas och kostnaden bedöms sluta på ca 1,35 

mnkr. 

Bytespunkt Bifrost (40) 

Projektering av busskörfält och bussprioritet vid Bifrostcirkulationen är klar. Trafikanalyser 

har dock visat att prioriteringen innebär att tillfarter till cirkulationen bör justeras med extra 

svängkörfält för att cirkulationen ska ha godtagbar kapacitet och busskörfältet/prioriteringen 

har därmed inte kunnat byggas ut. Kvarstående medel för 2012 behöver därför flyttas fram 

till 2013 för att tillsammans med de 3 mnkr som finns 2013 genomföra 

busskörfältet/bussprioriteringen, tillsammans med extra svängkörfält. 

Kommunala gator och vägar 

Göteborgsvägen, gc och miljö (47) 

Objektet avser en långsiktig insats av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på Göteborgsvägen 

från kommungränsen mot Göteborg till Tempelgatan. Satsningen påminner om den som 

Göteborg låtit genomföra på Mölndalsvägen söder om Lisebergs södra entré. Sista delen 

mellan Lackarebäcksrondellen till Tempelgatan är kvar att åtgärda. Budgeten för etapp 3 på 

17 mnkr har belastats av etapp 2 med 7 mnkr. På grund av det samt högre anbudspriser än 

beräknat så behöver budgeten för etapp 3 justeras inför 2014. Etapp 3 mellan 

Lackarebäcksrondellen och Tempelgatan beräknas att utföras 2014. 

Storgatan (kvar från 2011) 

En ombyggnad av Storgatan för att möjliggöra dubbelriktad trafik mellan Storgatan och 

Tempelgatan samt flytt av hållplatserna, enligt detaljplan Bosgården 1:45. På grund av att 

arbete med Mölndal Centrum avbröts togs beslut om att skjuta fram detta projekt. Efter nya 

diskussioner har gatukontoret fått i uppdrag att starta byggnation. Projektet kommer med 

största sannolikhet att påbörjas under året men slutföras under 2013. 

Trafiksäkerhet- och miljöförbättrande åtgärder mm (44) 

Två nya 30-områden med chikaner som fysisk hastighetsnedsättning har genomförts på 

Ranunkelgatan och Soltorpsgatan. 

Farthinder i form av mushrooms har byggts på Tempelgatan. Dessa ersätter de gamla 

platåguppen som farthinder vid gångpassagerna. 

51


Farthinder i form av mushrooms har påbörjats vid övergångsstället på Labackavägen vid 

Färåsvägen. Beläggningsarbeten, justering av kantsten, samt mushrooms i västlig 

färdriktning är färdigställt. Det som återstår är mushrooms i östlig färdriktning. Beräknad 

kostnad ca 45 000 kr kommer istället att genomföras 2013. 

Farthinder i form av mushrooms på Stensjögatan vid korsningen med Höjdgatan är inte 

påbörjat utan kommer ske under 2013. Arbetet beräknas kosta ca 125 000 kr och kommer 

istället att genomföras 2013. 

Farthinder i form av mushrooms har påbörjats på Östra Lindomevägen vid Annestorpsvägen 

Beläggningsarbeten och justering av kantsten är utfört. Mushrooms plus linjemålning och 

skyltar återstår. Beräknad kostnad ca 90 000 kr och kommer istället att genomföras 2013. 

Detta objekt ersätter och är konterat på ”Valås förskola, ny anslutning” då den är flyttat till 

Cykel-Trygghet och säkerhet. 

Ett platågupp för säker gångpassage har genomförts på Fagaredsvägen vid Ängskavlevägen. 

Det återstår viss justering av beläggningen samt linjemarkering och skyltsättning. 

En avsmalning av Annestorpsvägen vid gångpassagen mot kyrkan har genomförts. 

Utbyggnad gc-vägar (45) 

Planerade GC-vägar på Gunnebogatan och Boråsvägen har inte kunnat färdigställas fullt ut 

under 2012. Skälen är dels att projekteringen visat sig mer komplicerad än förutsett, dels 

behov av att lösa markfrågor. Av budget på 5 mnkr finns 3,2 mnkr kvar som behöver föras 

över till 2013 för att färdigställa objekten. 

Åtgärder mot miljöstörningar (46) 

Kommunfullmäktige antog den 27 februari 2002 en åtgärdsplan för att begränsa biltrafikens 

miljöstörningar. Planen omfattar åtgärder på bostadshus där den ekvivalenta ljudnivån 

uppgår till minst 60 dBA eller med luftföroreningshalter som överskrider gällande 

miljökvalitetsnormer eller riktvärden. Genomförandet anpassas till den takt berörda 

fastighetsägare gör framställning om skyddsåtgärder. Under 2012 har ansökningar inkommit 

från 13 småhus och 1 flerfamiljshus. Bidrag är utbetalt till två småhus. Det återstår då ca 75 

småhus och ca 600 lägenheter enligt åtgärdsplanen. Troligtvis kommer inte alla dessa att 

åtgärdas eftersom det har varit dåligt gensvar på annonser. För resterande åtgärder som 

bedöms till 50 småhus och 200 lägenheter uppskattas kostnaderna till 6 000 000 kr. 

Byte belysningsstolpar (50) 

Utbyte av belysningsstolpar med armaturer har utförts på Gamla Riksvägen(Sagsjön), 

Labackavägen, Broddgatan, Kråketorpsgatan, samt Kållereds centrum. Pågående, ej 

färdigställt, är Gamla Annebergsvägen. Totalt har 67 st stolpar bytts. Budgeterat är 1,6 mnkr 

varav 1,0 mnkr har använts. 

Utbyte belysningsarmatur (54) 

Under året har 39 st armaturer bytts i Kvarnbyn samt Hällersåkersvägen mot Inseros har fått 

20 st nya armaturer samt ny kabel som blivit stulen. 

Cykel – Framkomlighet (56) 

Breddning av GC-väg vid Eklanda torg och cykelfält på Lantbruksgatan har genomförts. 

52


Cykel – Trygghet & Säkerhet (57) 

Ombyggnad har skett vid Valås förskola så att transporter inte behöver använda GC-vägen 

för tillfart till skolan. Belysning av cykelvägar i Svejserdalen påbörjad. Färdigställs 2013. 

Hastighetsöversyn (58) 

Hastighetsöversynen för östra Mölndal kommer att påbörjas i början av 2013. Arbetet 

beräknas pågå under några månader. En eventuell snörik vinter kan göra att tidplanen 

förskjuts något. I investeringsbudgeten finns anslag på 0,4 mnkr 2012 vilket inte har 

utnyttjats och bör föras över till 2013. Tidplanen för hastighetsöversyn av övriga stadsdelar 

kommer att beslutas efter att östra Mölndal är färdig. 

Trafiksignaler (59) 

Nya apparatbyten har utförts vid Göteborgsvägen(Flöjelbergsg.) samt i Eklanda vid 

Jolengatan. 

Park- och naturområden 

Nyanläggning, parker, lekplatser (62) 

I investeringsbudgeten finns 0.8mkr för upprustning av parker och lekplatser. GN har 

tillstyrkt följande arbeten som utförts: Lekplats i Rävekärr (ej helt klar), lekplats Solängen, 

hundrastplats Gustavsbergsgatan, utbyte av träd Idrottsvägen, säkerhetsskyltar lekplatser 

samt ny belysning på lekplatserna Hökegårdsgatan, Krokslätts torg, Märgelvägen och 

Nordgårdsvägen. 

Mölndalsån, åtgärder mot översvämningar (66) 

Investeringsobjektet inrymmer ett antal åtgärder som kommer att löpa över flera år. 

a) Prognos-,styr- och övervakningssystem 

Styr- och övervakningssystemet är i drift. Däremot är inte Prognostjänsten färdigutvecklad. 

Projektet förväntades gå över i driftsskede 2013, men kommer att ligga kvar som investering 

under i alla fall första kvartalet 2013. 

MSB har gjort en delutbetalning av statsbidraget på 1 000 000 kr. Resterande del av bidraget 

betalas ut efter fullständig slutredovisning när prognostjänsten är klar. 

b) Avledningsförbättrande åtgärder 

En utredning om kapacitetsförbättrande åtgärder genom att bygga om Stensjö dämme och 

fördjupning och bredda Ståloppet tillsammans med Mölndals Kvarnby påbörjades under 

2010 och har pågått under 2011. För att kunna genomföra de planerade 

avledningsförbättrande åtgärderna krävs miljödom. Under 2012 har arbete med 

miljödomsansökan pågått. Ansökan kommer att lämnas in till Mark- och Miljödomstolen i 

början av 2013. Åtgärderna kan vid snabb handläggning påbörjas tidigast hösten 2013. 

Ansökan om statsbidrag för dessa åtgärder skickades in under 2011. MSB ställer sig 

positiva till ansökan då detta är den trånga sektorn för hela Å-systemet, och ansökan 

kommer att kompletteras så snart miljödomsansökan är klar. 

MSB har under november 2012 flaggat för att det tillfälligt förhöjda bidraget har återgått till 

knappt 25 Mkr per år vilket gör att för kommande år är i princip alla medel uppbundna 

genom tidigare beslut. Konsekvensen av ovanstående är att det inte finns medel för denna 

ansökning förrän tidigast 2015-2016, och det under förutsättning att MSB även i fortsättning 

får medel till statsbidraget. 

53


c) Invallningsåtgärder längs Ågatan 

Under hösten 2012 gjordes de avslutande invallningsåtgärderna inom kvarteret Stockrosen 

för att ansluta mot Trafikverkets spont mot Järnvägen. MSB har beviljat och utbetalat stats- 

bidrag om 200 000 kr för åtgärderna. På kontot har även förts åtgärder mot översvämningar 

vid Ax-gatan, varför budgeten överskridits. 

Kålleredsbäcken (67) 

En hydraulisk utredning med förslag på kapacitetsförbättrande åtgärder för att minska risken 

för översvämningar har slutförts under året. Dock kvarstår en kostnadsbedömning av de 

föreslagna åtgärderna och denna ska vara klar i februari 2013. Utifrån denna utredning och 

kostnadsbedömning bör beslut tas om arbete med att ansöka om miljödom för 

kapacitetsförbättrande åtgärder ska påbörjas. 

Under 2012 planerades utbyte av befintlig trumma under GC-vägen vid Lisebergs växthus 

med en bedömd kostnad på 1,5 Mkr. Då den offert som togs in för projektering av denna var 

dyrare än förväntat, avbröts arbetet för att tas upp på nytt under 2013. 

Stora ån (68) 

Under 2013 kommer en fördjupad utredning tas fram för att ge svar på vilka 

kapacitetshöjande åtgärder som ska prioriteras samt sekundärt identifiera lämplig placering 

av reningsåtgärder för förorenat dagvatten innan det runnit ut i Stora Ån. 

Ridvägar (70) 

0,5 mnkr är budgeterat och en förlängning av ridstig i Bunketorp har påbörjats. Framtagning 

av sträckningen har gjorts i samverkan med ridande i området. Stigen har även blivit en 

trevlig promenadväg. Arbetet fortsätter 2013 då 0,6 mnkr finns budgeterat för detta. 

Fiskevårdsåtgärder (71) 

Tillsammans med Mölndals Energi har framtagits en anordning för att kontrollera och 

inventera hur mycket ål som tar sig till Kvarnbyn och forsen. Ålen har minskat och det är av 

största vikt att vi kartlägger dess vandringar. Endast 8 st. ålar fångades. Resultaten i landet 

såg lika illa ut, så en uppföljning kommer att ske 2013. 

Tätortsnära natur (72) 

Arbete har utförts i Herkules området för att förbättra sumpiga naturytor samt framtagning 

av igenvuxna gärdsgårdar. Även området mellan Lindome kyrka och p-plats Bunketorp har 

förbättras genom slyröjning och upprustning stig. 

Aktivitetsplats (75) 

I hälsa och livskvalitet ingår motion. Broslätts näridrottsplats har kompletterats med fler 

träningsredskap samt inköp är gjorts av nya redskap för att under våren2013 monteras på yta 

utmed Hälsans stig i Bifrost. 


Återvinningscentralen och Avfallsanläggning Kikås (76) 

Investering avser framdragning av brand-/dammvatten till ÅVC och sorteringsanläggning 

inklusive utredning och anläggningsarbeten, anläggande av avskiljande nät på 

sorteringsanläggningen (som tillkom p.g.a stort behov, med 70 000 tillgodo från anläggande 

av el-stängsel), samt containerinköp om 231 000 kr för ÅVC och ÅV-stationer. 

Överskridande av budget beror på behovet av avskiljande nät (för att inte kontaminera 

sorterade fraktioner på sorteringsanläggningen) samt kostnad för VA-anslutning som tillkom 

utöver budgeterat pris. 

54


Återvinningscentral Lindome (77) 

Utbyggnad och justering av befintlig körslinga inne på anläggningen. Utredning har utförts, 

anläggningsarbeten och asfaltering har bidragit till en säkrare vändzon och större yta för 

lastväxlare vid containerrangering. Ytterligare containerplats har skapats genom utjämning 

och asfaltering av yta vid förpackningsinsamlingen. 

Sopsugsanläggning (78) 

Inga investeringar har gjorts avseende sopsuganläggning. Investeringsanslag lyfts upp igen 

när Mölndals stad har en aktör som är villig att göra satsning och investering. 

Vatten- och avloppsförsörjning 

Nya va-ledningar (80) 

Anslaget har använts till utbyggnad av servisledningar och utvidgning av ledningsnätet för 

att ansluta nya abonnenter. Ett 30-tal VA-serviser har utförts under året för att ansluta 

fastigheter till det kommunala VA-ledningsnätet. 

VA-anläggningsavgifter för icke specifika områden (81) 

Intäkter från styckebyggda fastigheter samt objekt som ej specificerats i investeringsbudget/ 

plan 2012. 

Rent dricksvatten, Ytterligare barriär vattenverket (82) 

Vattenverket har försetts med en UV-ljus anläggning vilket är en ytterligare barriär mot 

bakterier och parasiter för att säkerställa att ingen vattenburen smitta ska kunna nå ut till 

abonnenterna. Vattenverket har bytt ut oljeuppvärmning mot bergvärme som är en 

miljövänligare och mer ekonomisk uppvärmningsmetod. 

Ledningsnät dricksvatten inkl anläggningar (85) 

Ledning Diamantvägen-Industrivägen planeras att utföras under 2013. Projektering har skett 

under 2012. Lackarebäcks högreservoar har inhägnats med staket för att förhindra 

skadegörelse. 

Ledningsnät spillvatten inkl anläggningar 

VAIO; (86) 

Fokus ligger på att färdigställa en översiktlig beskrivning av samtliga omvandlingsområden 

inom kommunen samt ta fram en prioriteringslista för utbyggnaden av kommunalt VA. 

Dokumentet beräknas vara färdigställt under våren 2013. 

Helenevik; 

Vatten och avloppsledningar anläggs för fastigheter utmed Boråsvägen. Arbetet startade 

under hösten 2012 och kommer att färdigställas under 2013 i samband med att GC-bana 

byggs utmed Boråsvägen. 

Hällesåkers pumpstation (ombyggnad av Hällesåkers reningsverk till pumpstation) 

Detaljprojektering och markförhandlingar pågår för utbyggnaden av ny överfäringsledning 

för spillvatten. Byggnation beräknas under 2013. 

Ågatans avloppspumpstation; (88) 

Åtgärder kommer inte att vara möjliga att utföra under året eftersom de kräver laga kraft 

vunnen detaljplan. Detaljplanen har varit ute på utställning i slutet av 2012. Utredningar för 

åtgärder på ledningssystemet som påverkar pumpstationen har utförts under året. 

55


Ledningsnät dagvatten 

Göteborgsvägen (89) 

Åtgärder på ledningsnätet som planerades att utföras under 2012 planeras att utföras 2013 på 

grund av att gatuarbetena på Göteborgsvägen inte har utförts som planerat. 

Ledningsnät vatten- spill och dagvatten (90 – 95) 

Bosgården; 

Omläggning av vatten och avloppsledningar har utförts i Häradsgatan för att leda om spill- 

och dagvatten som tidigare gått genom sjukhusområdet. Renovering av vattenledning har 

utförts på Djäknegatan för att säkerställa en god dricksvattenleverans. 

Åby;. 

Anläggning av nya VA-ledningar på Idunagatan har utförts under 2012 för 2,2 mnkr och 

pågående etapp blir klar i början av 2013. Ny spillvattenledning på Skrittgatan och 

Ridspögatan planerades att utföras under 2012 för 2 mnkr men på grund av försening av 

markåtkomst utförs arbetet 2013. 

Våmmedal; 

I området har utredningar för 0,1 mnkr utförts under 2012 för att lokalisera tillskottsvatten, 

utredningarna kommer att fortsätta 2013. På Olas väg är det planerat att anlägga en ny 

dagvattenledning men på grund av förseningar med markåtkomst planeras arbetet att utföras 

2013 för 0,8 mnkr. 

Toltorpsdalen; 

Utredningar har utförts för att lokalisera tillskottsvatten under 2012. VA-ledningar har 

anlagts i samband med utbyggnaden av Stiernhielm för 1,5 mnkr. Separering av dagvatten 

på Wättnegatan senareläggs och utförs 2013. 

Pumpstationer upprustning; 

Annestorp, Sagered samt Alvereds avloppspumpstationer har renoverats med nya elskåp 

samt förbättrad övervakning och kommunikation. På Lekevallsgatan samt Dalgångnslidens 

tryckstegringsstationer har nya elskåp samt nytt styrsystem och radiokommunikation 

installerats. 

Övrig ledningsförnyelse; (95) 

Sörgården; 

Planerade utredningar för lokalisering av tillskottsvatten under 2012 har inte utförts. 

Bostadsområde Enerbacken; 

Separering av spill- och dagvatten samt ny vattenledning har utförts i Eduard Boyes gata 

mellan Gunnebogatan och Västra liden. 

Annestorp; 

Ny dagvattenledning har förlagts i Aspvägen för att öka kapaciteten i systemet. 

En utredning har påbörjats i området runt Ginstvägen för att klargöra lämplig åtgärd för 

dagvattenproblemen som råder i området. Arbetet fortsätter under 2013. 

Bölet: 

Förnyelse av VA-ledningar på Norra Källåsvägen och Frälseängsvägen har utförts under 

2012 för 2,9 mnkr och blir klart under 2013. 

56


Krokslätt Kämpegatan; 

Separering av dagvatten samt anläggande av nya VA-ledningar har utförts på Kämpegatan 

under 2012 för 2,0 mnkr. 

VA, Taljegården 

Projekteringsarbeten för etapp 2 har utförts under 2012 för 0,1 mnkr. 

VA, Åby Stallbacke 

Etapp 1 av infrastrukturutbyggnad påbörjades hösten 2012 och färdigställs under 2013. 

VA, Västra Balltorp Blixås 

Inga åtgärder under året beroende på pågående arbete med exploateringsavtal. 

VA, Mölndals Centrum 

Under året kommer planering och utredningsarbeten att ske. Åtgärder har utförts under 2012 

i samband med arbetet med cirkulationsplats Storgatan för 1,7 mnkr. Planering och 

utredningsarbeten kommer att fortsätta under 2013 inför Mölndals centrum samt åtgärder i 

samband med cirkulationsplats Storgatan. 

VA, Heljered etapp II 

Inga åtgärder under året beroende på pågående planarbete. 

VA, Svartmossevägen 

Detaljplanen vann laga kraft 2012. Projektering av vatten och avlopp har utförts. Byggstart 

planeras våren 2013. 

VA, Stiernhielm/Wallinsgatan 1 

Projektering och utförande av nya VA-ledningar har påbörjats under 2012 för 2,0 mnkr och 

arbetena slutförs under våren 2013. 

VA, Kängurun 

Projektering av VA-ledningar för kvarteret Kängurun 21 har påbörjats under 2012 för 0,35 

mnkr och fortsätter under 2013. 

VA, Kållereds begravningsplats 

Nya VA-ledningar har utförts under 2012 för 0,2 mnkr för försörjning av vatten- och 

spillvatten till Kållereds begravningsplats. 

VA, Kvarnbyvallen 

Utbyggnaden av VA-ledningar har försenats och kommer att påbörjas under våren 2013. 

Under 2012 har projektering utförts och upphandling av entreprenad påbörjats. 

VA, Lilla Fässbergsdalen 

Inga åtgärder under året beroende på pågående planarbete. 

(Kvar från 2011) 

Bifrost, Wallinsgatan- Lantbruksgatan 

Inget utfört under 2012. 

57


Vattenledning till Eklanda 

Ny vattenledning mellan Eklanda och befintlig ledning i Frölundagatan har utförts. Åtgärden 

avser att möjliggöra vattenförsörjning av Eklandaområdet från Mölndals vattennät. 

Spårhagavägen i Fågelsten 

Ny vattenledning för att förstärka och binda ihop huvudvattennätet. Arbetet utförs under 

2013. 

Sinntorps vattentäkt 

Ett arbete har påbörjats för att i första hand identifiera vilket reservvattenbehov som 

kommunen har. När detta är framtaget kommer arbetet med Sinntorps vattentäkt fortsätta för 

att matcha behovet. 

58

MÖLNDALS STAD Tj änsteskrivelse 1(34) 

Tekniska förvaltningen 2013-03-2 1 GN 501/12 

Andreas Svendsen 


Förslag till nya lokala avfalisföreskrifter för Mölndals 

stad 

Sammantattning 

Gällande renhållningsordning bestående av avfallsplan och lokala avfallsföreskrifter, 

gäller från den 1 januari 2008. Renhållningsordningen revideras normalt vart femte till 

vart sjätte år, med hänsyn till förändringar i lagstiftning, den egna verksamheten, ny 

statistik m.m. 

Under 2012 och 2013 har tekniska förvaltningen utarbetat förslag till nya lokala 

avfalisföreskrifter. Avfallsplan för de kommande åren är redan fastställd (A2020) och 

kommer tillsammans med de nya föreskrifterna utgöra ny renhållningsordning för 



Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om nya lokala 

avfalisföreskrifter, enligt utställda förslagshandlingar daterade den 19 februari 2013 

med redaktionella ändringar, att gälla från den 1juli 2013. 

Bakgrund 

Förslaget på nya avfalisföreskrifter diskuterades under sommaren 2012 internt i 

kommunen med bl.a. representanter från miljö- och hälsoskyddskontoret och 

stadsbyggnadskontoret. Under hösten 2012 var förslaget ute på remiss bland 55 

externa remissinstanser (se bilaga 2). Vidare var förslaget under perioden 1 december 

2012 — 15januari 2013 utställt i stadshushallen i Mölndal och på biblioteken i 

Mölndal, Kållered och Lindome. Samrådet resulterade i ett flertal förtydliganden och 

redaktionella ändringar, varför ett reviderat förslag ställdes ut under 22 februari — 22 

mars 2013. 

Avfalisföreskrifterna utgör lokal lagstiftning för hantering av avfall inom kommunen. 

De nya lokala föreskrifter som tagits fram innehåller tydligare krav och riktlinjer för 

transportvägar, avfallsutrymmen och behållarplats. Avsikten är att uppfylla skarpare 

krav som ställs av Arbetsmiljöverket, men också att tydliggöra exempelvis vilka 

förutsättningar som ska uppfyllas vid nybyggnation av bostadsområden. Som exempel 

på förändringar kan nämnas att säck helt har uteslutits som behållartyp, samt att 

maximalt skjut- och dragmotstånd för hantering av kärl har införts. Ett annat exempel 

är en kraftig begränsning av backning för att uppfylla krav från Arbetsmiljöverket. 

Backning far enligt Arbetsmiljöverket endast förekomma vid vändning som kan ske 

utan att återkommande backningsmanöver krävs. 

De lokala föreskrifterna som helhet har också fatt en disposition som överensstämmer 

bättre med andra kommuners avfallsföreskrifter. Dessutom har två typer av material 

tillkommit under rubriken hushåilsavfall 

Återanvändbart material: 1 enlighet med kommunens målsättning att avancera i 

avfallstrappan föreskrivs i förslaget på nya avfalisföreskrifter att återanvändbart




material som exempelvis möbler, kläder och porslin bör sorteras ut och lämnas i de 

system som kommunen eller andra samhällsaktörer tillhandahåller. 

Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter: Fosforfällor är relativt nytt 

och det har därför tidigare inte beskrivits i avfalisföreskrifterna. 

Tekniska förvaltningen har under 2012 och 2013 utrett begreppet tänkt fastighetsgräns 

som har diskuterats för att förtydliga var hämtning sker om hämtningsfordon inte kan 

angöra vid fastighetsgräns. 

Tekniska förvaltningens förslag är att hämtning sker vid fastighetsgräns, så nära 

uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt. Om inte hämtningsfordon kan 

angöra vid fastighetsgräns anvisar kommunen en alternativ plats, vilket är vid 

hämtningsfordons närmaste uppställningsplats vid farbar väg. Vad som krävs för att 

väg ska vara farbar framgår tydligt i avsnitt om transportvägar i avfalisföreskrifterna. 

Liksom tidigare accepteras dragväg (avstånd mellan fordons uppställningsplats och 

hämtningsställe) upp till 5 meter. Därefter kan kund köpa till dragväg upp till 

maximalt 50 meter mot avgift som framgår av renhållningstaxan. Om särskilda skäl 

föreligger kan längre dragväg accepteras. 

Tidigare avsnitt “Utrymmen för avfallshantering och källsortering, behållarplats, 

behållare, hämtningsvägar m.m.” har utökats och beskrivs i fyra separata avsnitt. 

Dessutom har kapitel 2 Ansvar utökats med målsättningen att samla så stor del av alla 

ansvarsfrågor på ett och samma ställe. Ett avsnitt som beskriver rutiner för utnyttjande 

av kommunens återvinningscentraler har också lagts till. 

Slutligen kan nämnas att förslaget på nya avfallsföreslcrifter har utformats så att det är 

möjligt (dock ej nödvändigt) att införa fastighetsnära insamling för villor. Till exempel 

har hämtningsintervall för brännbart avfall och matavfall ändrats till normalt varannan 

vecka för småhus, istället för varje vecka som tidigare. Enligt ny skrivning av 

sortering av producentansvarsmaterial kan hushållens avfall som omfattas av 

producentansvar lämnas i något av de system som kommunen eller producent 

tillhandahåller. 

Te,j$niskja örvaItningen 

Gö an Werner 1v1arie Omerain Blomqvist 

Tels\nisk chef Avdelningschef Återvinning och avfall 

Bilagor 

1. Sanirådsredogörelse 

2. Sändlista 

3. Förslag på nya lokala avfallsföreskrifter




8 /L 1, 

Bilaga 1 - Samrådsredogörelse 

Kommunens nämnder, berörda tjänstemän; vissa företag, organisationer och 

föreningar samt myndigheter har fått förslaget på nya lokala föreskrifter för 

avfalishantering i Mölndals stad skickat till sig för möjlighet att lämna synpunkter. 

Förslaget har också funnits tillgängligt på Mölndals stads hemsida under de två 

perioder som förslaget varit utställt för allmänheten. Information om samråd har 

funnits på kommunens hemsida samt i Mölndals-Posten. 

Följande har lämnat synpunkter på förslaget: 

1. Kommunledningskontoret i mölndal 

2. Renova 

3. Allfrakt 

4. AstraZeneca AB 

5. Skånhälla Samfällighet 

Följande har lämnat svar utan erinran: 

1. Göteborgsregionens kommunalförbund 

Övriga instanser har inte yttrat sig i ärendet. 

Nedan följer en sammanställning av alla inkomna synpunkter. Samtliga svar på 

samrådet finns samlade i sin helhet på gatukontoret och är också diarieförda.


Tekniska förvaltningen 2013-03-21 GN 50 1/12 


1 Kommunledningskontoret Mölndals stad 

Synpunkt: Kommunledningskontoret har lämnat synpunkter och efterfrågar ett 

förtydligande av benämningarna “tidningar” och “returpapper”. Dessutom betonar 

man vikten av att insamlingspiatser för återvinningsbart material, batterier och mindre 

mängder farligt avfall ligger tillräckligt tätt så att boende kan lämna avfallet utan att 

behöva tillgång ha till bil. 

Tekniska förvaltningens kommentar: Ett förtydligande har gjorts i 

Avfallsföreskrifterna genom att lägga till en förklaring av vad som omfattas av 

förordningen för producentansvar för returpapper. Den direkta kommunikationen till 

kunder kan förbättras genom exempelvis tydligare dekaler på kärl. 

Vad gäller insamlingsplatser kan nämnas att målsättningen för avfalishanteringen i 

kommunen är att erbjuda så stor del av invånarna som möjligt fastighetsnära 

insamling. Detta gäller även farligt avfall genom insamling på exempelvis 

bensinmackar, “samlaren” samt att fastighetsägare kan beställa farligt avfallskåp. 

2 Renova 

Renova har lämnat synpunkter på förslaget. Man anser att det är bra att 

arbetsmiljöfrågorna får stor vikt i föreskrifterna, men önskar att fler riktlinjer kring 

utformning av hämtställen med alternativa hämtningssystem som underjordbehållare, 

sopsug m.m. borde vara med i föreskrifterna eftersom dessa system blir allt vanligare 

vid hämtning av hushållsavfall. 

Nedan följer en redovisning av Renovas synpunkter samt tekniska förvaltningens svar 

på dessa. 

Synpunkt: Eftersom arbetsmiljöfrågorna får stort utrymme i föreskrifterna föreslår vi 

att även Arbetsmiljöverket borde vara remissinstans till avfalisföreskriftema. 

Tekniska förvaltningens svar: Detta bedömdes inte som nödvändigt eftersom 

avfallsföreskrifterna hänvisar till Arbetsmiljöverkets lagar och regler. 1 de fall 

arbetsmiljöfrågor tas upp i föreskrifterna baseras riktlinjer och krav på Avfall Sveriges 

handbok för avfallshantering. 

Synpunkt: 1 kapitel 2, § 1 framgår att tillsynen av föreskrifterna ligger på kommunens 

Miljö- och klimatnämnd (Miljö- och hälsoskyddsnämnd, tekniska förvaltningens 

anmärkning). Det kan trots detta uppstå oklarheter om vem som utövar tillsyn över 

arbetsmiljödelarna i föreskrifterna eftersom Arbetsmiljöverket normalt ansvarar för 

tillsyn av arbetsmiljöföreskrifter och inte kommunens Miljö- och klimatnämnd. 

Avfallsentreprenören har ett arbetsmiljöansvar för sina anställda men har inget 

tillsynsansvar för avfalisföreskrifterna. 

Tekniska förvaltningens svar: Ett tillägg har gjorts i kapitel om ansvar och 

skyldigheter: “Arbetsmiljöverket har det övergripande tillsynsansvaret för 

arbetsmilj ön i avfallshanteringen.” 

Synpunkt: Då nya hämtställen, speciellt vid flerfamiljshus och affärscentra 

tillkommer, är det önskvärt att en inspektion av stället görs innan avfallshämtningen 

startar för att kontrollera att kraven i föreskrifterna följs. Denna kontroll bör utföras av 

kommunen och inte, som idag ofta är fallet, av avfallsentreprenören.




Tekiiiska förvaltningens svar: Det framgår tydligt av avfallsföreskrifterna vilka krav 

som ställs på avfallsutrymmen och transportvägar. Oftast görs även en besiktning av 

nybyggda avfallsutrymmen då kärl ställs ut. Det är dock fastighetsägarens ansvar att se 

till att de utrymmen och transportvägar som används uppfyller de krav som ställs i 

avfallsföreskrifterna. 1 de fall där inte kommunen är entreprenör (t.ex. fastighetsnära 

insamling av producentansvarsmaterial) är det upptill varje entreprenör att bedöma om 

hämtning kan ske. 

Synpunkt: Det bör tydliggöras att kommunen och/eller mottagande behandlare har 

rätten att genomföra avfallskontroller på olika avfallsfraktioner. 

Tekniska förvaltningens svar: Ett tillägg har gjorts i förslaget på nya lokala 

avfalisföreskrifter. Särskilt då kund i framtiden kan komma att ha abonnemang där ett 

flertal fraktioner ska sorteras ut är det bra att kommunen har möjlighet att kontrollera 

utsorteringsgrad/renhet. 

Synpunkt: Begreppet farligt avfall måste stämma överens med lagstiftningens 

definition. På flera ställen i föreskrifterna pratar man om farligt avfall som om detta 

begrepp inte innefattade elektriska och elektroniska produkter. Detta bör förtydligas. 

Tekniska förvaltningens svar: Detta har förtydligats genom att lägga till elektriska 

och elektroniska produkter i avsnitt om farligt avfall. 

Synpunkt: § 1 i Kapitel 2 Kommunens ansvar bör förtydligas så att det framgår att 

Miljö- och klimatnänmden (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) endast har tillsyn över 

efterlevnaden av dessa föreskrifter (om det är det som avses). Det är fler än Miljö- och 

klimatnämnden som har tillsynsansvar enligt Miljöbalken. 

Tekniska förvaltningens svar: Paragrafen har utökats med att Arbetsmiljöverket har 

övergripande tillsynsansvar över arbetsmiljön i avfallshanteringen samt att 

Räddningstj änsten utövar tillsyn av anläggningar, upplag etc. 

Synpunkt: 1 kapitel 3 § 9 Slam bör framgå om eventuell vattenåterfyllning av 

minireningsverk efter tömning sker genom fastighetsägarens eller kommunens försorg. 

Tekniska förvaltningens svar: Vattenåterfyllning sker normalt i samband med 

slamtömningen. Däremot är det fastighetsägarens ansvar att sköta anläggning enligt de 

krav som finns. 

Synpunkt: 1 avsnitt om slambrunn bör tillägg göras att “en vikt på ca 40 kg accepteras 

under förutsättning att skjut- eller dragmotståndet inte överskrider 300N vid öppning 

av locket”. 

Tekniska förvaltningens svar: Ett tillägg har gjorts enligt synpunkt. 

Synpunkt: 1 kapitel 3 § 14 Avfallsutrymme hänvisas till arbetsmiljölagen och till 

Avfall Sveriges handbok. Det bör inte göras enbart under 14 utan på annat ställe i 

föreskrifterna så det framgår att dessa gäller generellt för tillämpliga delar i hela 

föreskriften. 

Tekniska förvaltningens svar: Synpunkten har inarbetats genom ett tillägg i avsnittet 

tillämpliga föreskrifter. 

Synpunkt: punkt d) i avsnitt om avfallsutrymme bör kompletteras med: “Storleken på 

rummet bestäms även av hämtningsfrekvensen” samt “Då käri hanteras skall den fria 

gången mellan olika kärl vara minst 1,5 meter.”




- Slangdragning 

- Lock 

- Hämtställen 

- Ev 

- En 

- Hårdgjord 

- Fri 

- Hela 

- Inga 

- Halkfri 


- Fritt 

Mått för utrymme med containerhantering bör flyttas till separat rubrik under 15 § 

“Hämtställe för containerbil” 

Tekniska förvaltningens svar: 1 de flesta fall är det hämtningsfrekvensen som avgörs 

av avfallsutrymmets storlek och möjligt antal kärl. Förslaget på nya avfallsföreskrifter 

har ändrats så att den fria gången mellan olika käri ska vara minst 1,5 meter. Mått för 

containerhantering har förtydligats under separat rubrik “hämtningsställe för 

containerbil” 

Synpunkt: § 15 Hämtställe i kapitel 3 bör kompletteras med ytterligare paragrafer 

som innehåller specifika krav för slamsugningsfordon, kranbilar (t.ex. för 

underjordsbehållare) samt containerbilar. 

För slamsugningsfordon bör text kompletteras med följande: 

till fettavskilj are får inte ske genom utrymme där livsmedel hanteras. 

skall vara försett med handtag 

skall inte etableras i anslutning till gång- och cykelväg, i bilfria områden, 

intill lekplatser, skolor, förskolor eller äldreboenden 

hänglås skall skyddas mot regn och rost 

fri arbetsyta på minst 60 cm skall finnas runt objektet 

Texten under § 9 a) kan också flyttas hit eftersom det är arbetsmiljökrav. 

Tekniska förvaltningens svar: 1 princip gäller samma regler för hämtställe för 

slamsugningsfordon som för övriga hämtställen. Däremot kan text under § 9 flyttas till 

hämtställe. Avsnitt om Slam har utökats enligt kommentar om slangdragning. Ett 

tillägg har gjorts till avsnitt om lock eller manlucka till slamavskiljare, fettavskiljare, 

slutna tankar och oljeavskilj are så att detta ska vara försett med handtag. 

Synpunkt: Följande krav bör vara med under exempelvis ny rubrik “Hämtställe för 

kranbilar (t. ex. underj ordsbehållare)”: 

yta. Tillräcklig bärighet för fordonets stödben. 

höjd: minst 10 meter från mark vid kranarmens arbetsområcie. 

lyftområdet vid av- och pålastning skall kunna övervakas av föraren. 

korsande gång- eller cykelbanor under kranens arbetsområde. 

mark runt behållare. 

skall inte etableras i anslutning till gång- och cykelväg, i bilfria områden, 

intill lekplatser, skolor, förskolor eller äldreboenden. 

arbetsutrymme på 1 meter runt hela behållaren. 

Tekniska förvaltningens svar: Detta är i dagsläget inte alctuellt för avfallshanteringen 

i Mölndals stad då underjordsbehållare m.m. inte tillämpas.




- Manöverytan 

- Fri 

- Fri 

- Halkffi 

- Fritt 

- Belysning 

- Inga 


- Fri 

- Hårdgjord 

Synpunkt: Följande krav bör vara med under ex ny rubrik “Hämtställe för 

containerbil”: 

skall vara hårdgj ord yta. Manöverutrymme framför fri container minst 

10 meter. Står containem under tak




avfalisföreskrifterna, liksom krav på hårdgj ord farbana. Krav på trafiksäkerhet för 

medtrafikanter omfattas av första stycket i § 16. 

Synpunkt: Maximalt tillåten längd på dragväg bör vara 25 meter och undantag bör 

endast tillåtas vid speciella omständigheter. Dessutom bör krav finnas på belysning 

med tillräcklig styrka och placering för arbete i mörker. 

Tekniska förvaltningens svar: 1 Mölndal tillåts upp till 50 meter. Enligt 

Arbetsmiljöverket utgör detta inget problem så länge dragvägs utformning är 

acceptabel. Däremot är ett mål i kommunen att styra mot minskade dragavstånd. 

Belysning av dragväg anses inte vara rimligt att ställa på dragvägar. 

Synpunkt: 1 kapitel 4 beskrivs farligt avfall från verksamheter. Om eget 

uppsamlingsutrymme finns för farligt avfall bör föreskrifterna påminna om att 

anmälan krävs när större mängder uppnås. 

Tekniska förvaltningens svar: Verksamhetsavfall hör inte till kommunens ansvar. 

Däremot står i avsnittet om verksamheters farliga avfall att “Förvaring av farligt avfall 

i avvaktan på borttransport ska ske på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt 

betryggande sätt”. Det åligger varje verksamhet att ha kännedom om vad detta innebär 

för de typer av farligt avfall som uppstår och hanteras i verksamheten.




3 Allfrakt 

Synpunkt: Allfrakt menar att det bör förtydligas att avfall med producentansvar inte 

måste lämnas till kommunen utan även kan lämnas till andra insamlingssystem. 

Producenterna har ju ofta entreprenörer som de anlitar och erbjuder bl.a. fastighetsnära 

hämtningar liksom det finns entreprenörer som erbjuder insamlingssystem som är 

anknutna till producentansvaret. Med justerad skrivning enligt ovan är man inte 

fastlåst enbart till återvinningsstationer och ger fastighetsägaren fler möjligheter. 

Det bör då också stämma mer överens med ev. förslag i den framlagda 

Avfallsutredningen. 

Tekniska förvaltningens svar: Text i avfallsföreskrifter har ändrats så att den 

möjliggör insamling genom andra entreprenörer än kommunen. 

4 AstraZeneca AB 

Synpunkt: AstraZeneca påpekade att förslaget på nya avfallsföreskrifter endast 

tillåter att riskavfall bestående av stickande/skärande/smittförande avfall ska förvaras i 

särskilda behållare som tillhandhålls av och lämnas till apotek. Man menar vidare att 

man idag lämnar detta avfall till Renova, eftersom det är så stora mängder och att detta 

även fortsättningsvis bör vara tillåtet enligt avfallsföreskrifterna. 

Tekniska förvaltningens svar: Avsnitt som berör riskavfall har förtydligats så att det 

framgår att det endast är hushållens riskavfall som ska förvaras i behållare 

tillhandahållna av apotek samt lämnas till apotek. 

5 Skånhälla Samfällighet 

Allmanna synpunkter: Skånhälla Samfiillighet menar att en konsekvens av förslaget 

på nya avfallsföreskrifter är att varje villa-/småhusägare kommer att ha upp till 4 kärl 

på sin tomt och att detta inte är rimligt. 

Tekniska förvaltningens svar: tekniska förvaltningen utreder för närvarande 

möjligheten att införa fastighetsnära insamling med flerfackskärl för villahushåll. 

Huruvida systemet ska införas i Mölndals stad kommer att behandlas politiskt under 

hösten 2013. Det förslag på avfallsföreskrifter som nu åter är ute för samråd medför 

dock inte i sig att systemet måste införas. Vid ett eventuellt införande kommer 

systemet vidare att varafrivilligt. Till sist ska förtydligas att fastighetsnära insamling 

med flerfackskärl innebär att kunden har två kärl. 

Synpunkt: Skånhälla Samfällighet påpekar att förslaget på nya avfallsföreskrifter inte 

har kungjorts utan endast annonserats i tidning samt på kommunens hemsida. 

Förslaget bör därför ställas ut igen. 

Tekniska förvaltningens svar: Eftersom en rad synpunkter inkommit, däribland 

Skånhälla samfällighets, och inarbetats i förslaget togs beslut om att ställa ut förslaget 

igen. Vid det tillfället kungjordes förslaget enligt bestämmelser i MB kap 15 § 

13,14, 15. 

Synpunkt: Skånhälla samfällighet menar att förslag i avfallsutredningen (SOU 

2012:56) redan inarbetats i kommunens avfallsföreskrifter, innan utredningens förslag 

antagits av riksdagen och att detta är anmärkningsvärt.


Tekniska förvaltningen 2013-03 -21 GN 50 1/12 


Tekniska förvaltningens svar: Om det är möjligheten för kommunen att samla in 

matavfall samt förpackningar och tidningar fastighetsnära som avses så kan nämnas att 

det främst är en åtgärd för att arbeta mot kommunens miljömål. Hur detta material ska 

samlas in avgörs av kommunflullmäktige. Det större test (650 villor) som nu 

genomförs i Mölndal visar på en betydligt ökad återvinningsgrad, vilket är i linje med 

kommunens (liksom nationella) miljömål. 

Synpunkt: Skånhälla samfällighets styrelse menar att ett så pass omfattande 

dokument som innehåller större förändringar i avfallshanteringen borde innehållit en 

sammanfattning av förändringar som drabbar fastighetsägare. Detta bl.a. för att 

fastighetsägare i god tid innan förändringarna träder i kraft ska kimna planera sin 

avfallshantering. 

Tekniska förvaltningens svar: Tekniska förvaltningen håller med om att det kunde 

varit på sin plats med en sammanfattning. Däremot ska påpekas att hushållen givetvis 

kommer att informeras om förändringar i god tid. Detta sker dock genom utskick av 

information samt på hemsidan, då endast en mycket liten del av alla hushåll läser 

avfallsföreskriftema. 

Synpunkt: Ansatser till att minska uppkomsten av avfall saknas. 

Tekniska förvaltningens svar: Det finns mycket riktigt inga mål för 

avfallshanteringen i avfallsföreskrifterna, som framförallt är en lokal lagstiftning för 

avfallshantering i kommunen. Mål för avfallshanteringen finns i befintlig avfallspian 

för Göteborgsregionen (A2020) som är en del av den kommunala 

renhållningsordningen. 

Synpunkt: Farligt avfall ska enligt föreskrifterna läggas i behållare och vara väl 

förpackat och tydligt märkt med uppgift om innehåll. Frågan är om enskilda personer 

har tillräckliga kunskaper om risker att förvara olika slags farligt avfall i samma 

behållare samt kunna märka innehållet relaterat till hälso-o-miljökriterier. 

Tekniska förvaltningens svar: Det räcker att märka emballage med uppgift om 

innehåll så att det framgår vad för typ av produkt det rör sig om. 

Synpunkt: Enligt avfallsförerskrifterna ansvarar fastighetsinnehavare eller 

nyttjanderättshavare för rengöring och tillsyn av kärl. Storleken på avfallskäri medför 

att rengöring sker utomhus och därmed att tvättvatten avleds till dagvattennätet. Detta 

är olämpligt ur miljö- och hälsosynpunkt. 

Tekniska förvaltningens svar: Rengöring och tillsyn av kärl är fastighetsägarens 

ansvar, vilket dock inte innebär att fastighetsägaren ska utföra rengöring av kär! själv. 

Käritvätt kan beställas av gatukontoret mot självkostnadspris. Alternativt kan kär! 

tvättas i gör-det-själv tvätthall. 

Synpunkt: Matavfallsinsamling bör inte vara obligatoriskt. 

Tekniska förvaltningens svar: Det finns inga planer i kommunen på att göra 

eventuell matavfallsinsamling obligatorisk. 

Synpunkt: Det bör inte vara ett krav att brännbart trädgårdsavfall transporteras till 

någon av kommunens återvinningscentraler. Ur miljösynpunkt (transport) far det anses 

tveksamt om fastighetsägare ska tvingas transportera mindre mängder brännbart 

trädgårdsavfall till återvinningscentraler. Enligt gällande lagtolkning har 

trädgårdsavfall i normal omfattning och innehåll från småhus/villor klassats som




hushållsavfall och kunnat avyttras via hushållskärl. Text i fc5reskrifter “Grovavfall och 

trädgårdsavfall ska forslas bort skilt från övrigt hushållsavfall” bör ändras till 

“grovavfall och icke brännbart trädgårdsavfall ska forslas bort skilt från övrigt 

hushållsavfall”. 

Tekniska förvaltningens svar: Trädgårdsavfall räknas till hushållsavfall, men har 

även tidigare mottagits på kommunens återvinningscentraler eftersom man där har 

separat behandling av avfallet. Enligt förslaget på nya avfallsföreskrifter tillåts även 

eget omhändertagande av trädgårdsavfall genom kompostering förutsatt att det kan ske 

utan olägenhet för omgivningen. Bränning av trädgårdsavfall kan ske förutsatt att det 

sköts på ett sådant sätt att olägenhet inte uppstår samt att det inte föreligger 

eldningsförbud som utfärdats av behörig myndighet. 

Synpunkt: Skånhälla samfällighet ställer sig frågande till fastighetsnära insamling 

med flerfackskärl för villor. Dels p.g.a. utrymmesbehov för förvaring av kärl, dels 

utseendemässigt eftersom systemet kan innebära upp till fyra kärt per hushåll. 

Fastighetsnära insamling av förpackningar, tidningar m.m. bör baseras på en frivillig 

anslutning för småhus-/villaägare. Detta kan medföra större acceptans hos de som 

ansluter sig. 

Tekniska förvaltningens svar: Vid ett införande av fastighetsnära insamling med 

flerfackskärl kommer anslutning att vara frivillig. Föreslaget system innebär sortering 

av 12 fraktioner i 2 kärl. 

Synpunkt: 1 de föreslagna föreskrifterna framgår bl.a. att flera sopbehållare för 

förpackningar och matavfall skall utpiaceras för småhus/villor. Förslagen befäster den 

traditionella strategin inom avfallsområdet om att omhänderta avfall och restprodukter. 

Fortsatta investeringar i insamlingssystem etc. medför troligen också mindre intresse 

att finna andra strategier och satsningar i avfallsfrågor. Samhällsorganens insatser 

måste mer fokuseras på att förebygga uppkomsten av avfall. Hur och när förändringar 

enligt förslagen skall genomföras, saknas information, om vilket är en brist. 

Tekniska förvaltningens svar: Fastighetsnära insamling av förpackningar och 

matavfall är ett sätt att avancera i avfallstrappan, från energiåtervinning till 

materialåtervirming. Avfallsförebyggande är relativt nytt och något som lyfts mer och 

mer de senaste åren, inte minst i den kommungemensamma avfallsplanen A2020. Till 

exempel kan nämnas pågående utredning av ökad återanvändning genom införande av 

kretsloppspark i kommunen.




Bilaga 2 sändlista 

Kommunala aktörer 

Byggnadsnämnden 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 

Näringsliv och arbete 

Kommunledningskontoret 

Mölndal Energi AB 

Mölndalsbostäder AB 

Förbo AB 

Kommunledningskontoret 

Stadsbyggnadskontoret, staben 

Miljö- och hälsoskyddskontoret 

Företagarföreningar m.fl. 

Företagsföreningen Kållered handel 

Företagarna i Mölndal/FR 

Lindome Företagarförening 

Mölndal Centrum Företagarförening 

Mölndals Industri och Hantverksförening 

Mölndals Köpmannaförening 

Åbro Företagsklubb 

Astra Tech AB 

Astra Zeneca AB 

Åby Travsällskap 

IKEA 

Billes Tryckeri AB 

Stripp Chemicals AB 

Real Färgsystem AB 

Henkel Norden AB 

Sahlgrenska sjukhuset 

Regionala aktörer 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 

Västra Götalandsregionens miljönämnd 


2013 -03-2 1 GN 501/12 

Nationella aktörer 

1?L 2 

Sveriges kommuner och landsting 

Ovriga 

Mölndals naturskyddsförening 

Fastighetsägare, hushåll 

Villaägarnas riksförbund, Mölndal 

Samfast 

Mölndalsbostäder 

Hyresgästföreningen 

HSB 

Akelius Fastigheter AB 

Jones Lang Lasalle 

GE Real Estate 

Wallenstam Byggnads AB 

Bostjärnan AB 

Britha Svensson 

Byggnadsbolaget C Lundahl & CO 

Byggnads AB Westnia 

Förvaltnings AB Aranea 

Ingemar Olsson 

Jan-Olof Selborn m fl 

KB Askungen 

Kommanditbolaget Krokslätts torg 

Stena Fastigheter GBG AB 

Entreprenörer 

Allfrakt 

IQR 

RECI 

HML 

Renova

w 

0: 

z 

CA) 

- 

0 

CdZQmO 

1

Innehåll 

1. Inledande bestämmelser. 1 

1 § Tillämpliga föreskrifter 1 

2 § Definitioner 1 

2. Ansvar och skyldigheter 4 

1 § Kommunens ansvar 4 

2 § Producenternas ansvar 4 

3 § Fastighetsinnehavares/nyttjanderättshavares ansvar 4 

4 § Skyldighet att överlämna hushållsavfall 5 

5 § Verksamhetsutövares ansvar 5 

3. Hushållsavfall 6 

1 § Brännbart avfall och matavfall 6 

2 § Icke brännbart avfall 6 

3 § Återanvändbart material 6 

4 § Avfall som omfattas av producentansvar 6 

5 § Grovavfall och trädgårdsavfall 6 

6 § Farligt avfall 7 

7 § Riskavfall 7 

8 Slam 7 

9 § Filtermaterial från fosforfällor och andra jämlbrbara filter 7 

10 § Döda sällskapsdjur 7 

11 § Emballering av hushållsavfall 8 

12 § Avfalisbehållare 8 

13 § Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 8

14 § Åteingscentra1er .9 

15 § Avfallsutrymme 9 

16 § Hämtningsställe 11 

17 § Hämtningsställe för containerbil 12 

18 § Transportvägar 12 

19 § Dragväg 13 

20 § Hämtningsområde, hämtningsintervall för hushållsavfall 14 

21 § Omkiassning av abonnemang 15 

4. Annat avfall än hushållsavfall 16 

1 § Sortering av avfall från yrkesmässig verksamhet 16 

2 § Exempel på avfall som uppkommer vid yrkesmässig verksamhet och ska sorteras ut 16 

5. Undantag 17 

1 § Prövning av undantag 17 

2 § Eget omhändertagande av hushållsavfall 18 

3 Slutentank 18 

4 Slambrunn 18 

5 § Gemensam avfallsbehållare 18 

6 § Uppehåll i hämtning 19 

7 § Återkallelse 19 

8 § Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 19 

9 § Övriga undantag 19 

6. Ikraftträdande 19

1. Inledande bestämmelser 

MÖLNDALS STADS LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING 2013 

Detta kapitel redogör för definitioner samt gällande författningar för avfallshanteringen i 


1 § Tillämpliga föreskrifter 

För kommunens avfalishantering gäller 

• miljöbalken (1998:808) och avfalisförordningen (SFS 2011:927), 

• föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av milj öbalken, såsom förordning 

(1998:899) om milj öfarlig verksamhet och hälsoskydd samt förordningar om producentansvar för 

elektriska och elektroniska produkter (2005:209), förpackningar (2006:1273), batterier (2008:834), 

returpapper (1994:1205), 

• arbetsmiljöverkets föreskrifter, 

• andra författningar (LOU, PBL, Boverkets föreskrifter, trafiksäkerhetslag etc.) 

Utöver ovanstående gäller dessa lokala föreskrifter om avfallshantering. 

2 § Definitioner 

Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken 

och avfallsförordningen. 1 övrigt används begrepp med de betydelser som anges nedan: 

1. Avfall: varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig 

av med. 

2. Avfall som omfattas av producentansvar: material eller avfall som omfattas av förordningarna om 

producentansvar; för närvarande: förpackningar, returpapper, bilar, däck, läkemedelsrester, elektriska och 

elektroniska produkter (inklusive glödlampor och vissa belysningsarmaturer), batterier samt radioaktiva 

produkter och herrelösa strålkällor. 

3. Avfallsplan: plan för avfallshanteringen i kommunen de närmaste åren med mål och angivande av förslag 

till åtgärder samt uppföljning av tidigare avfallsplans mål. 1 avfallsplanen beskrivs även nuläget för 

avfallshanteringen i kommunen. 

4. Behållare: kärl av plast, container eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. 

5. Betalningsansvarig: fastighetsinnehavare eller nyttj anderättshavare för fastighet. 

6. Brännbart avfall: avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat. 1 

kärlet för brännbart avfall slängs det avfall som blivit över efter källsortering. 

7. Bygg- och rivningsavfall: Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller 

rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det ingår inte i 

kommunens ansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall. Avfall från mindre underhållsarbeten 

och reparationer i bostaden räknas dock som hushållsavfall. En del bygg- och rivningsavfall klassas 

som farligt avfall, t.ex. asbest och impregnerat virke, och måste hanteras som sådant. Byggherren 

ansvarar för att bygg- och rivningsavfall sorteras och hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. 

1


8. Farligt avfall: Avfall som finns uppräknat i avfalisförordningen (SFS 2011:967) och som har 

egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. 

Farligt avfall som uppkommer i hushåll är t.ex. färgrester, spillolja, lösningsmedel (lacknafla, fotogen 

etc.), bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim och kvicksilvertermometrar. Ofta är också avfall 

bestående av elektriska och elektroniska produkter farligt avfall. Farligt avfall från hushållen omfattas 

av kommunens bortforslingsansvar genom att det avfall som lämnas vid återvinningscentralerna 

forslas bort genom kommunens försorg. 

9. Fastighetsinnehavare: den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen 

(1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 

10. Fastighetsnara insamling: Insamling av avfall som sker på eller i direkt anslutning till den fastighet där 

avfallet uppkommit. 

11. Hantering av avfall: enligt milj öbalken 15 kap. § 3: 

1) insamling, transport, återvinning, bortskaffande eller annan fysisk befattning med avfall, eller 

ii) åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall samlas in, 

transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare. 

12. Hushållsavfall: avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (15 

kap. 2 § i miljöbalken). Begreppet hushållsavfall svarar mot det behov av borttransport av avfall som 

regelmässigt uppkommer vid nyttj ande av mark och byggnad för bostadsändamål. Exempel på avfall som 

uppkommer i hushåll är städsopor, köksavfall, latrin och siam från slambrunnar och slamtankar. Till 

hushållsavfall räknas också skrymmande avfall som exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande 

föremål samt även överblivna läkemedel samt miljöfarliga batterier, oljerester, färgrester, rester av 

bekämpningsmedel och annat farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall som kommer från hushåll. 

Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall menas avfall från verksamhet 

som i avfalissammanhang är j ämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som 

uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en 

lokal eller i en anläggning. Exempel på sådana är hotell, personalmatsalar, restauranger och väntrum. 

13. Hämtningsställe: den plats där behållare ställs på hämtningsdagen och varifrån hämtning/törnning sker. 

14. Kompostbehållare: behållare avsedd för kompostering av biologiskt nedbrytbart avfall (komposterbart 

avfall), exempelvis trädgårdsavfall. Med kompostbehållare för matavfall avses isolerad och 

skadedjurssäker behållare. 

15. Kompostering: biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre. 

16. Källsortering: sortering av avfall vid källan, dvs, på den plats där avfallet uppkommer, såsom i hushållet, 

på arbetsplatsen etc. Det sorterade avfallet kan sedan avlämnas i t.ex. soprum eller miljöhus i 

bostadsområden med fastighetsnära insamling, på en återvinningscentral eller på någon annan 

avlämningspiats. 

17. Miljöfarliga batterier: batterier med innehåll av kvicksilver, kadmium och bly i mängder som framgår 

av förordning (1997:645) om batterier. 

18. Milj öhus: byggnad (med väggar, tak med full takhöj d, dörr) för avfall och återvinning. Byggnaden 

innehåller behållare för avyttring av olika avfallsfraktioner som exempelvis brännbart avfall, grovavfall 

och avfall under producentansvar som exempelvis förpackningar och returpapper. Med avfallsrum avses 

utrymme för avfall och återvinning, enligt ovan, men avfallsrummet kan vara inrymt i byggnad som även 

har andra funktioner, till exempel bostadshus. 

2


19. Nyttjanderättshavare: den, som utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka 

eller nyttja fastighet. 

20. Producent: 

1) den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning, eller 

ii) den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av 

renhållnings- eller milj öskäl. 

21. Returpapper: Avfall som omfattas av förordningen om producentansvar för tidningar. 1 förordningen 

jämställs med tidningar: tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och 

liknande produkter av papper. 

22. Riskavfall: skärande och stickande avfall, smittförande avfall, läkemedeisrester och vissa andra typer av 

kemiskt avfall som inte är farligt avfall. Exempel är läkemedelsrester och kanyler. 

23. Småhus: Exempelvis villor, radhus och kedjehus. 

24. Uppställningsplats: plats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. 

Platsen ska vara så nära avfallets hämtningsställe som möjligt och vara lämplig ur arbetsmiljö- och 

trafiksäkerhetshänseende. Uppställningsplatsen kan variera vid hämtning av olika typer av avfall beroende 

bl.a. på att olika hämtningsfordon är olika stora. 

25. Verksamhetsavfall: fast eller flytande avfall som uppkommer vid verksamheter, exempelvis industrier, 

företag samt institutioner, och som inte utgör avfall jämförligt med hushållsavfall. 

26. ÅvC: Återvinningscentral för hushållens grovavfall, farligt avfall och elavfall. 

3

2. Ansvar och skyldigheter 

1 detta kapitel regleras ansvarsfrågan för avfallshanteringen. 

1 § Kommunens ansvar 


a) Kommunen ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samlas in och transporteras till en 

godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas. Tekniska nämnden har 

verksamhetsansvar för kommunens avfallshantering. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens 

ansvar utförs av Mölndals stads gatukontor i egen regi eller av entreprenör som kommunen anlitar. 

b) Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken, samt enligt föreskrifter meddelade med stöd 

av milj öbalken, utförs regionalt av länsstyrelsen. Lokalt utförs tillsynen av miljö- och 

hälsoskyddsnämnden som också prövar frågor om undantag i enlighet med bestämmelser i avsnitt 5 

Undantag i dessa föreskrifter. Tillsynen av anläggningar, upplag etc. utförs till viss del av 

Räddningstjänsten, med stöd av lag om skydd mot olyckor (2003:778). Arbetsniiljöverket har det 

övergripande tillsynsansvaret för arbetsmiljön i avfalishanteringen. 

c) Tekniska förvaltningen informerar hushållen om de insamlingssystem som finns att tillgå i kommunen för 

avfall som uppstår i hushållen. 

d) Avfalisföreskriflerna ska beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen. 

2 § Producenternas ansvar 

a) Producenternas ansvar regleras i förordningar om producentansvar (2008:834, 2007:185, 1994:1236, 

2006:1273, 1994:1205, 2005:209, 2008:208), meddelade med stöd av miljöbalken. 

b) Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är 

innesluten i en sådan förpackning, ska på begäran av miljö- och hälsoskyddsnämnden lämna de uppgifter i 

fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för 

kommunens renhållningsordning. 

c) Producenter som ska tillhandahålla ett insamlingssystem för förpackningar och returpapper ska om frågor 

som rör insamlingssystemet samråda med kommunen. 

3 § Fastighetsinnehavares/nyttjanderättshavares ansvar 

a) Kommunen kan efter skriftlig ansökan medge attfastighetsinnehavares skyldigheter överförs på 

nyttjanderättsinnehavare. Ansökan till kommunen ska vara undertecknad av både fastighetsinnehavaren 

och nyttjanderättsinnehavaren. Fastighetsirinehavares skyldigheter beskrivna i dessa lokala 

avfallsföreskrifler gäller då nyttjanderättshavaren. 

b) Fastighetsinnehavare är ansvarig gentemot kommunen för det avfall som uppkommer eller av andra skäl 

finns på fastigheten. 

4


c) Fastighetsinnehavararen är betalningsansvarig för avfalishantering. Avgift ska betalas för den hantering av 

avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med den renhållningstaxa som kommunen har 

meddelat med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken. 

d) Fastighetsinnehavare är skyldig att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor i eller är 

verksamma i fastigheten om gällande regler för avfalishantering. Fasighetsinnehavararen är ansvarig för 

att reglerna följs. 

e) Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som 

enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till kommunen för borttransport eller lämnas på plats som 

kommunen anvisar. Avfall ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors 

hälsa och miljön inte uppstår. 

1) Då fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare flyttar till annan fastighet, ska flyttningen anmälas till 

kommunen, liksom andra ändringar som påverkar kärlstorlek eller hämtningsfdrutsättningar. 

g) Vid nyinflyttning ska den tillträdande fastighetsägaren, omedelbart efter tillträde, anmäla ändringen till 

kommunen. Flyttningsblankett finns hos kommunen. 

h) Tekniska förvaltningen ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, 

portkoder och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till tekniska förvaltningen. Ändringar ska utan 

uppmaning meddelas tekniska förvaltningen. 

i) Fastighetsinnehavare ansvarar för tillgänglighet, utformning och skötsel av utrymmen för 

avfalishantering, behållarpiats, behållare, hämtningsvägar mm. så att kraven enligt dessa föreskrifter samt 

övriga tillämpliga föreskrifter enligt kapitel 1 § 1 uppfylls. 

4 § Skyldighet att överlämna hushållsavfall 

a) Hushållsavfall och därmed järnförligt avfall ska lämnas i av kommunen anvisad behållare. Avfallet ska 

transporteras bort genom kommunens försorg och får inte transporteras av fastighetsinnehaven eller 

nyttjanderättshavaren annat än till av kommunen anvisad plats. 

b) Såvida inte undantag beviljats, eller annat anges i dessa föreskrifter, är egen hantering av avfallet såsom 

nedgrävning, kompostering, förbränning och bortforsling inte tillåten. 

5 § Verksamhetsutövares ansvar 

a) Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska på begäran 

av kommunen lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som 

behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. 

b) Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är 

innesluten i en sådan förpackning, ska på begäran av kommunen lämna de uppgifter i fråga om avfallets 

art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens 

renhållningsordning. 

5

3. Hushållsavfall 


1 detta kapitel regleras avfall som är hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall. Dessutom 

anges de regler och riktlinjer som gäller för avfallsutrymme, hämtningsställe m.m. 

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut och hålla åtskilda följande 

avfalisslag: 

1 § Brännbart avfall och matavfall 

a) Brännbart avfall läggs i avsedd behållare på anvisad plats. Kommunen ansvarar för att hämta avfallet 

enligt intervall som följ er upprättat abonnemangsavtal. 

b) Matavfall som hämtas av kommunen läggs i anvisad behållare som kommunen tillhandahåller. 

Matavfallet transporteras till central behandlingsanläggning av kommunen eller entreprenör som 

kommunen anlitar. 

c) Matavfall för lokal kompostering läggs i egen isolerad och skadedjurssäker kompostbehållare som 

fastighetsinnehavare ansvarar för. Eget omhändertagande av matavfall genom kompostering ska anmälas 

skriftligen till miljö- och hälsoskyddsnämnden och i övrigt gäller föreskrifter i kapitel 5 § 2. 

2 § Icke brännbart avfall 

Icke brännbart avfall, som inte är förpackningar, till exempel dricksglas, porslin, keramik och skrot, ska 

separeras från övrigt hushållsavfall och lämnas på kommunens återvinningscentraler eller på annan av 

kommunen anvisad plats. 

3 § Återanvändbart material 

Avfall som kan återanvändas, exempelvis möbler, kläder och porslin bör sorteras ut och lämnas i de 

insamlingssystem som kommunen eller andra samhällsaktörer tillhandahåller. 

4 § Avfall som omfattas av producentansvar 

Hushållen och andra förbrukare ska sortera ut avfall som omfattas av producentansvar. 1 dagsläget är detta: 

förpackningar av glas (färgat och ofärgat), plast, metall och papper (inklusive welipapp); returpapper (tidning, 

tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger m.m.); avfall från elektriska och elektroniska hushållsprodukter; 

glödlampor och vissa belysningsarmaturer samt däck och bilar. 

Hushållens avfall som omfattas av producentansvar lämnas i något av de system som kommunen eller 

producent tillhandahåller. 

5 § Grovavfall och trädgårdsavfall 

a) Grovavfall och trädgårdsavfall ska forslas bort skilt från övrigt hushållsavfall och lämnas till någon av 

kommunens återvinningscentraler. Avfallet ska där sorteras enligt gällande instruktioner. 

b) Det är möjligt att beställa särskild hämtning av grovavfall och trädgårdsavfall av kommunen mot en extra 

avgift. Avfallet ska då märkas och placeras så att det lätt kan nås med lastfordon. 

c) Grenar m.m. från trädgårdsavfall som lämnas på återvirmingscentral eller hämtas av kommunen enligt 

ovan rar ha en maximal längd av 1,2 meter. 

6


d) Eget omhändertagande av trädgårdsavfall genom kompostering får ske om det kan ske utan olägenhet för 

omgivningen. Bränning av trädgårdsavfall kan ske förutsatt att det sköts på ett sådant sätt att olägenhet 

inte uppstår samt att det inte föreligger eldningsförbud som utfärdats av behörig myndighet. 

6 § Farligt avfall 

Till hushållens farliga avfall räknas exempelvis rester av olja, färg i flytande form, nagellack, 

bekämpningsmedel och kemikalier. Hit hör också kasserade eller trasiga termometrar med kvicksilverinnehåll, 

lysrör, lågenergilampor och annat liknande avfall. Ofta är även avfall bestående av elektriska och elektroniska 

produkter farligt avfall. 

a) Farligt avfall ska sorteras ut samt hållas skilt från annat avfall. Det farliga avfallet ska vara tydligt märkt, 

väl paketerat och far inte blandas. Privatpersoner ska genom egen försorg lämna farligt avfall till någon av 

kommunens återvinningscentraler, milj östationer, samlaren eller till annan plats som kommunen anvisar, 

till exempel fastighetsnära insamling. 

b) Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare kan beställa särskild hämtning av farligt avfall mot extra avgift. 

Avfallet ska då vara väl förpackat och märkt med uppgift om innehåll. 

7 § Riskavfall 

a) Riskavfall från hushåll bestående av stickande/skärande/smittförande avfall ska liksom farligt avfall 

sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Riskavfallet ska förvaras i särskilda behållare som 

tillhandahålls av apoteken. Apoteken tar sedan emot riskavfallet under förutsättning att det är paketerat i 

rätt emballage. 

b) Kanyler och sprutor från hushåll utgör riskavfall och ska inlämnas till apotek i behållare som 

tillhandahålls där. Stickande/skärande och smittförande avfall från hemsjukvården och liknande 

institutioner ska hanteras enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av 

smittförande avfall från hälso- och sjukvården (SOFS 1999:27). 

e) Vid omhändertagande av djurkadaver ska Statens jordbruksverks gällande föreskrifter och dessa lokala 

avfallsföreskrifter följ as. 

8 Siam 

Siam från slamavskilj are, fettavskilj are, slutna tankar och olj eavskilj are ska hållas skiljt från annat avfall. 

Nämnda anläggningar ska tömmas regelbundet enligt hämtningsintervall beskrivet i dessa föreskrifter. 

Fastighetsinnehavare ansvarar för att anläggning uppf’ller lagkrav samt att dess läge är tydligt utmärkt vid 

tömning. Slangdragning till fettavskiljare får inte ske genom utrymme där livsmedel hanteras 

9 § Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter 

Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter är hushållsavfall. Det ska hämtas i enlighet med det 

tillstånd som getts av kommunens tillsynsmyndighet för enskilda avloppsanläggningar och hanteras enligt 

leverantörens anvisningar. 

10 § Döda sällskapsdjur 

Djurkadaver från sällskapsdjur, med vilket enbart avses smådjur som marsvin, hund, katt och dylikt, kan 

grävas ned på egen fastighet om det kan ske utan olägenhet för hälsa och miljön. För övrigt omhändertagande 

kontaktas förekommande djursjukhus. 

7

11 § Emballering av hushållsavfall 

För emballering av utsorterade fraktioner gäller att: 


a) Avfall som läggs i behållare ska vara paketerat och så förslutet att avfallet inte kan spridas samt att skada, 

arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. 

b) Farligt avfall ska läggas i avsedd behållare. Det ska vara väl förpackat och tydligt märkt med uppgift om 

innehåll. 

c) Riskavfallet ska förvaras i särskilda behållare som tillhandahålls av apoteken. Apoteken tar sedan emot 

riskavfallet under förutsättning att det är paketerat i rätt emballage. 

d) Grovavfall från hushåll som lämnas för separat borttransport av kommunen ska, i den mån det är möjligt, 

buntas eller fcirpackas i lämpligt emballage och placeras i avsedd behållare. 

12 § Avfallsbehållare 

a) Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som ska forslas bort genom kommunens försorg ska placeras i 

avfallsbehållare av typ och storlek som föreskrivs av kommunen. 1 behållare och utrymme för avfall får 

endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. 

b) Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Skjut- och dragmotståndet vid hantering 

av käri får maximalt uppgå till 300 N (ca 30 kg) vid igångsättning och 200 N (ca 20 kg) vid rullning. Vid 

eventuell förekomst av säck får den maximalt väga 15 kg. 

13 § Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 

a) Käri och matavfallspåsar ägs och tillhandahålls av kommunen. Fastighetsinnehavaren eller 

nyttjanderättshavaren ansvarar för rengöring och tillsyn av käri. 

b) Efter samråd med fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren fastställer tekniska förvaltningen typ 

av och antal behållare och matavfallspåsar för varje fastighet. 

c) Andra behållare såsom större påshållare, behållare för biologisk behandling av matavfall eller annat 

biologiskt hushållsavfall, slamtankar och fettavskilj are anskaffas, installeras och underhålls av 

fastighetsinnehavaren efter samråd med kommunen. 

d) Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av 

övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. 

e) Behållare ska vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att 

förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som de inom 

fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska installeras och underhållas 

enligt arbetsmiljöverkets normer så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall 

miuimeras. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens 

avfallshanteringssystem kan ske och att hämtning underlättas. Handtag på käri ska vara placerat utåt vid 

hämtningsdagen för bästa tillgänglighet. 

8

14 § Ätervinningscentraler 


Vid återvinningscentralerna finns inpasseringssystem med bommar som öppnas med hjälp av ett så kallat 

ÅVC-kort. Såväl fastighetsinnehavare, nyttjanderättshavare och verksamheter som innehar F-skattesedel kan 

erhålla ÅVC-kort efter ansökan till tekniska förvaltningen. För hushåll ingår ett antal fria besök per år som 

framgår av kommunens renhållningstaxa. Avgifter för besök utöver fria besök, samt avgifter ffir verksamheter 

anges i renhållningstaxan. 

15 § Avfallsutrymme 

Utrymmen för avfallshantering ska svara mot det behov som föreligger och i övrigt vara anordnade enligt 

kommunens anvisningar i dessa lokala avfallsföreskrifler samt: 

i) Boverkets byggregler, 

ii) regler i arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter, 

iii) Avfall Sveriges råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av avfall. 

a) Vid verksamheter som hanterar större mängder livsmedel, t.ex. restauranger, skolor och vårdverksamhet 

där matberedning och servering förekommer, ska avfallsutrymmet vara kylt alternativt att 

hämtningsintervall anpassas så att olägenhet inte uppkommer. 

b) Avfallsutryrnme eller förvaringspiats ska svara mot det behov som föreligger och underlätta för 

källsortering. All förvaring av avfall ska ske så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte 

uppstår. 

c) Om avfallsutrymmet ligger i en huskropp ska det utformas som en egen brandcell med samma brandklass 

som byggnaden i övrigt. Pulversläckare kan placeras innanför dörren. Fristående 

avfailsutrymme/förvaringspiats som ligger nära andra byggnader ska ha skydd mot brandspridmng. 

d) Avfallsutrymme ska vara väl tilltaget och flexibelt. Storleken på rummet bestäms av storleken på och 

antalet kärl som behöver fmnas där, vilket anges av kommunen. Då kärl hanteras ska den fria gången 

mellan olika käri vara minst 1,5 meter och avståndet mellan varje käri minst 6 cm. KärI ska placeras så att 

draghandtaget kan nås från gången. Vid containerhantering bör utrymmet mellan container och vägg/port 

vara minst 60 cm, helst 100 cm runt om. Ett containerutrymme med en 2 meter bred container bör vara 

3,60 meter brett. 

För detalj er om dimensionering, se Avfall Sveriges “handbok för avfallsutrymmen” som finns på 

organisationens webb-plats, www.avfallsverige.se. 

e) Rumshöj den ska vara minst 2,1 meter. Installationer får inte begränsa den fria höjden. 

f) Dörröppning som används vid avfallshämtning ska: 

i) inte ha tröskel, trappsteg eller nivåskillnad. 

ii) i rum för brännbart avfall, matavfall och återvinningsmaterial i kärl, ha en fri bredd om minst 1,0 

meter (helst 1,2 meter) samt en fri höjd om minst 2,0 meter. 

iii) i rum för container ha en fri bredd om 2,4 meter och en fri höjd om 2,1 meter. 

g) Dörr som används vid hämtning av avfall ska: 

i) vara lätt att öppna och stänga. Tunga dörrar bör förses med dörröppnings-automatik. 

9

ii) inte orsaka störande buller. 


iii) ha uppställningsanordningar som enkelt kan aktiveras. Antalet dörrpassager bör begränsas. 

iv) ska kunna öppnas inifrån utan nyckel. Låsvred bör ha skydd som förhindrar att låset skadas av slag 

eller påkörning. 

Samt bör: 

v) ha skyddsplåt på insidan som skydd mot nötning, slag och stötar. 

vi) ha släplist som skydd mot skadedjur. 

h) Avfallsutrymme bör hållas låst. Nyckeln bör inte passa till övriga utrymmen i byggnaden. Det är bra om 

alla avfallsutiymrnen i ett bostadsbestånd kan öppnas med samma nyckel. Kodlås kan användas. 

i) För att minska skador i utrymmet vid rangering av kärl bör en avbärarlist placeras på väggen 0,95 - 1,25 

meter från golvet. Strömbrytare bör placeras på ca 1,3 meters höjd över golv för att undvika påkörning. 

Eluttag bör finnas på lämpligt ställe. 

j) Golv ska vara halkfntt men samtidigt vara lätt rengörbart. Blanka golv ökar halkrisken. Halkfritt 

prioriteras framför rengörbarhet. 

k) Bra snabbtändande belysning ska finnas, både i och utanför avfallsutrymmet. Det är lämpligt att använda 

flera armaturer för att öka ljusspridningen och säkerheten om någon lampa går sönder. Rörelsedetektor är 

bra och om sådan används bör lampan/lamporna tändas direkt när dörren öppnas och hållas tändla hela 

tiden som någon befinner sig i rummet. Lägsta krav på ljusstyrkan inne i rummet är 100 lux men den bör 

vara högre. Bra ljusstyrka är speciellt viktigt om det krävs att man t.ex. ska kunna läsa eller använda 

elektronikutrustning i samband hämtning, reparation och rengöring. Underhållsplan för belysning 

rekommenderas. 

1) God ventilation ska finnas i avfallsutrymmet. Frånluftsflödet bör vara minst 5 liter per sekund och 

kvadratmeter golvyta. Frånlufisfiödet i ett grovsoprum, om rummet är avskilt från rum för övrigt avfall, 

ska vara minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. 

m) Hämtningen får inte medföra bullerstörning för de som bor eller vistas i närheten av avfallsutrymme eller 

lastningsplats. Avfallsutrymme ska vara väl isolerat mot bostad eller arbetslokal som ligger vägg i vägg 

med utrymmet. 

n) Om olika slags avfall samlas upp i samma utrymme ska behållare vara tydligt skyltade med uppgift om 

vilken typ av avfall som ska läggas i dem. Skyltar och information om sortering kan även finnas på vägg, 

anslagstavla eller liknande. Skyltning är fastighetsägarens ansvar och den ska vara tydlig både för den 

som lämnar avfall och för den som hämtar det. 

o) Information om att avfallet ska vara förpackat bör finnas samt vilka förpackningar som får användas, t.ex. 

om särskilda påsar ska användas för matavfall och var dessa påsar i så fall fmns. Information om vart man 

ska vända sig vid drifistörning bör också fmnas i avfallsutrymme. 

p) Avfallsutrymme/förvaringsplats ska vara placerat i markplan. 

q) Avfallsutrymme ska ha en egen entré om inte särskilda skäl finns. Avfallsutrymmet får inte placeras så att 

avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel 

förvaras. Det får heller inte placeras så att matavfall måste transporteras genom 

kommunikationsutryrnmen i direkt anslutning till utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt eller 

där livsmedel förvaras. 

10

MÖLNDALS STADS LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSI-IANTERING 2013 

r) Utrymmet ska placeras och utformas så att det är tillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga. Dörrar, eventuella lock, handtag, inkast m.m. ska utformas och placeras på ett sådant 

sätt att de kan användas och öppnas av personer som har nedsatt styrka eller t.ex. är rullstolsbundna. Om 

container används bör den förses med en ramp så att alla kan använda den. 

s) Vid ny- och ombyggnad av avfallsutrymme eller förvaringsplats ska byggherre eller av denne utsedd 

arkitekt, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare för projektering (BAS-P) i god tid före ansökan om 

bygglov ta kontakt med Återvinning och avfall på tekniska förvaltningen för avgörande och godkännande 

av avfallsutrymmets/förvaringspiatsens, bilvägs och dragvägs beskaffenhet och utformning etc. Om 

planerad åtgärd inte kräver bygglov ska Återvinning och avfall i god tid innan arbetena påbörjas kontaktas 

för avgörande och godkännande. 

16 § Hämtningsställe 

a) Hämtningsställe är vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt. Om 

inte kommunens hämtningsfordon kan angöra vid fastighetsgräns sker hämtning vid en av kommunen 

anvisad plats (se 18 § Transportvägar). 

b) Inom område med gemensam förvaltning för ett flertal fastigheter, inom samfällighetsförening eller inom 

grupp av småhus där milj öhus/avfallsrum eller liknande anordnats sker hämtning vid det aktuella 

milj öhuset/avfalisrummet eller liknande. 

c) Kommunen ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och 

dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till kommunen. Ändringar ska utan uppmaning meddelas 

kommunen. 

d) Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slambehållare, slamtank, fosforfilter eller fettavskilj are 

får inte överstiga 10 meter. 1 de fall detta inte kan uppfyllas kan lösning med lös eller nergrävd 

slang/sugledning som kan kopplas på vid hämtning tillämpas. Sughöjden får inte överstiga sex meter eller 

den höjd som anges av kommunens entreprenör. Tillkopplingen ska kunna ske i anslutning till 

hämtningsfordonets angöringsplats. 

e) Filtermaterial i lösvikt till fosforfälla ska vara sugbart, eventuellt efter vattentillförsel. 

f) För hämtning/tömning av filtermaterial i säck ska utrymme för tömninglhämtning med kranfordon finnas. 

Avstånd mellan kranfordonets angöringsplats och fosforfälla får vara högst tio meter 

filterkassett/storsäck om 500 kg används och högst fem meter om filterkassett/storsäck om 1 000 kg 

används. Den fria höjden ska vara minst sju meter över kranfordonet och mellan kranfordonets 

angöringsplats och fosforfällan. 

1 om 

g) För hämtning av slam ska slamavskilj are, fettavskilj are, slutna tankar och olj eavskilj are vara 

lättillgängliga. Lock eller manlucka till nämnda anläggningar ska vara försett med handtag och får inte 

vara övertäckt. Av arbetsmiljöskäl bör brunnslock vara av lätt material, t.ex. plast, glasfiber eller plåt, och 

kunna öppnas av en person. Behöver locket lyftas ska det inte väga mer än 15 kg och ska då av 

säkerhetsskäl utrustas med lås. Om locket kan öppnas genom att skjutas åt sidan kan en vikt på ca 40 kg 

accepteras under förutsättning att skjut- eller dragmotståndet inte överskrider 300 N vid öppning av 

locket. Även sådana lock bör av barnsäkerhetsaspekter förses med lås. 

1 Kan variera beroende på typ av kranbil. 

11


h) Anslutningskopplingar ska vara funktionsdugliga och vegetation får ej vålla problem för 

hämtningspersonalen. Fastighetsinnehavaren svarar för såväl anläggningens skötsel och underhåll som att 

dess läge är tydligt utmärkt. 

17 § Hämtningsställe för containerbil 

För hämtningsställe där containerbil används krävs förutom normala krav på hämtningsställe och 

transportvägar enligt dessa föreskrifter också följande krav: 

a) Manöverytan ska vara hårdgj ord yta. Manöverutrymme framfiir fri container minst 10 meter. Om 

container står under tak < 4,5 meter krävs minst 12 meters manöverutrymme. 

b) Fri lasthöjd ska vara minst 6,5 meter 

c) Fri bredd ska vara minst 4,0 meter 

d) Fritt utrymme (minst 60 cm, 100 cm rekommenderas) vid två sidor av behållaren. 

e) Belysning med tillräcklig styrka och placering för arbete i mörker. 

f) Inga korsande gång- eller cykelbanor under kranens arbetsområde 

18 § Transportvägar 

Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningspiats 

hålls i farbart skick. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så 

dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon. 

Om transportväg inte är farbar ska fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats som anvisas av 

kommunen, vilket innebär hämtningsfordons närmaste uppställningsplats på farbar väg. 

För befintliga transportvägar gäller följande: 

a) Transportväg ska ha fri sikt och god framkomlighet. 

b) Transportväg ska ha hårdgjord körbana. 

c) Transportväg ska vara utformad för minst belastningsklass 2 (BK2) och far inte utgöras av gång- och!eller 

cykelbana, innergård i bostadsområde, skolgård (under verksamhet) etc. 

d) Backande av hämtningsfordon är ingen tillåten arbetsmetod. Vid återvändsgata med vändmöjlighet är en 

förutsättning för att backning ska få ske att återkommande backningsmanöver inte krävs. 

e) Transportväg ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden. 

Öppning i snövallar, med minsta bredd om 1 meter, måste finnas för transport av kärl. 

f) Rak sträcka på väg, gata eller annan yta där hämtningsfordon framfbrs ska vara minst 1 meter bredare än 

fordonet. 1 kurvor ska körbanan vara så bred att hämtningsfordonet kan komma fram utan 

backningsmanöver och utan att körning sker med hjulen utanför vägbanan. 

12


Vid nyanläggande av bostadsområden ska transportvägar uppfylla krav nedan. Om inte dessa krav kan 

uppfyllas är ett alternativ att införa milj öhus där gemensam hämtning kan ske enligt föreskrifter om 

transportvägar. 

g) Transportväg ska vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering 

tillåts bör vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara 

smalare men ska vara minst 3,5 meter eller, om trottoar saknas, minst 4,5 meter. Träd och annan 

växtlighet fr inte inkräkta på vägbredden. 

h) Transportväg ska ha en fri höjd av 4,3 meter. Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden. 

i) Bilväg som är återvändsgata ska ha vändmöjlighet med fri sikt. En förutsättning för att vändning ska få 

ske är att återkommande backningsmanöver inte krävs. Figur 1 visar två exempel på utformning av 

vändplatser som uppfyller dessa krav. 

tOm tOm 

[I 

*Gäfler mötesfri väg med p-förbud. 

Figur 1 Exempel på vändplatser enligt Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen 

j) Om bestämmelserna i 3 kap 18 § a - 

i inte är uppfyllda bedöms transportväg som ej farbar för 

hämtningsfordon. Avfallsbehållare ska då placeras på plats som anvisas av kommunen, vilket innebär 

hämtningsfordons närmaste uppställningsplats på farbar väg. 

19 Dragväg 

Dragväg innebär avstånd mellan hämtningsställe och hämtningsfordons uppställningsplats. 

a) Dragväg upp till 5 meter accepteras utan extra kostnad. Vid dragväg som överstiger 5 meter tar 

kommunen en extra avgift som framgår av kommunens avfallstaxa. 

b) För dragväg gäller att den: 

1) ska vara jämn, hårdgj ord, halkfri och utan trånga passager eller hinder året om. Trappsteg eller kullersten 

får inte förekomma. 

m 

13

ii) inte får överstiga 50 meter. 


iii) ska vara minst 1,2 meter bred och om den ändrar riktning bör bredden där vara minst 1,35 meter. 

iv) ska ha minst 2,1 meters fri höjd. 

c) Dragväg bör inte ha någon lutning. Om lutning inte kan undvikas bör den inte på någon sträcka överstiga 

1:20 för att belastningen ska vara acceptabel och far aldrig överstiga 1:8. Skjut- och dragmotståndet vid 

hantering av kärl får dock maximalt uppgå till 300 N (ca 30 kg) vid igångsättning och 200 N (ca 20 kg) 

vid rullning. 

20 § Hämtningsområde, hämtningsintervall för hushållsavfall 

Kommunen utgör ett hämtningsområde. Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med intervall 

enligt nedanstående paragrafer. 

a) Brännbart avfall samt matavfall 

i) För flerbostadshus sker hämtning av hushållens brännbara avfall och matavfall normalt en gång per vecka. 

ii) För småhus sker hämtning av hushållens brännbara avfall och matavfall normalt varannan vecka. 

iii) Vid veckor som innehåller helgdagar kan i vissa fall hämtning ske vid annat tillfälle än ordinarie 

hämtningstillfålle. Sådana avvikelser meddelas i förväg av tekniska förvaltningen. Hämtning kan i vissa 

fall också ske under andra dagar än ordinarie hämtningsdagar på grund av sjukdom, fordonsskador, 

utbildning av personal etc. 

iv) Om särskilda skäl föreligger kan kortare hämtningsintervall än ovan tillämpas. Särskilda skäl kan 

exempelvis vara om fastighet har otillräckliga avfallsutrymmen och därför fordrar kortare 

hämtningsintervall. 

v) Extra hämtning kan beställas och utförs då av kommunen mot avgift enligt kommunens avfallstaxa. 

vi) Vid fritidsbostad sker hämtning från 15 maj till 15 september enligt samma principer som vid 

åretruntbostad, mot särskild taxa för sommarabonnemang. 

14

) Latrin, slambrunn samt sluten tank 


1) Om godkänd lokal spillvattenanläggning saknas ska mobil toalett, som hyrs av kommunen, användas. 

Tömning utförs vid behov efter beställning hos kommunen, dock minst en gång per år. Abonnenten 

bekostar och ansvarar för beställning av extra tömning hos kommunen, utöver sluttömning vid 

abonnemangets upphörande eller årsskifte. 

ii) Från fastighet med slambrunn ska slam tömmas minst 1 gång per år. Om slamavskiljaren har en mindre 

volym än 2 m3 och tar emot spillvatten från vattenklosett, ska tömning ske minst 2 gånger per år. 

iii) Vid behov utförs ytterligare tömning efter begäran av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. 

iv) Längre hämtningsintervall för slam från slamavskilj are kan, efter skriftlig ansökan hos miljö- och 

hälsoskyddsnämnden enligt kapitel 5 i dessa föreskrifter, medges för hushåll när särskilda skäl 

föreligger. 

v) Från fastighet med sluten tank för allt spillvatten, som rymmer upp till 3 m3, ska spillvatten tömmas 

minst 12 gånger per år. Från fastighet med sluten tank för allt spillvatten, som rymmer mer än 3 m3, ska 

spillvatten tömmas minst 6 gånger per år. 

vi) Utan hinder av punkt v) ovan ska spillvatten från fritidsfastigheter och spillvatten från fastighet med 

sluten tank, som enbart tar emot vatten från vattenklosett, transporteras bort minst 1 gång per år och i 

övrigt efter behov. 

vii) Längre hämtningsintervall för spillvatten från sluten tank kan efter skriftlig ansökan hos miljö- och 

hälsoskyddsnämnden medges för hushåll när särskilda skäl föreligger. 

c) Fettavskilj are 

Fettavskilj are töms så ofta som fordras för en fullgod funktion, dock minst 2 gånger per år. Kommunen 

äger rätt att i det enskilda fallet fastställa tönmingsfrekvens med hänsyn till belastningen i förhållande till 

avskiljarens volym. Extra hämtning kan ske efter särskild beställning mot avgift enligt taxa. 

d) Filtermaterial från fosforkällor och andra jämförbara filter 

Hämtning av filtermaterial ska ske minst vartannat år genom kommunens försorg. Efter hämtning av 

uttjänt filtermaterial bör nytt filtennaterial snarast tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens 

försorg. Dispens för längre hämtningsintervall eller för eget omhändertagande kan medges i enskilda fall. 

21 § Omkiassning av abonnemang 

Om kommunen bedömer att kraven för hushållsavfall enligt dessa avfallsföreskrifter inte uppfylls av 

fastighetsägare eller nyttjanderättshavare har kommunen rätt att kiassa om abonnemanget. 

15

4. Annat avfall än hushållsavfall 


1 detta kapitel regleras avfall som inte är hushållsavfall. Observera att en del avfall från 

verksamheter omfattas av kommunens ansvar. Exempel på sådant avfall är avfall från 

storkök och personalutrymmen. 

1 § Sortering av avfall från yrkesmässig verksamhet 

a) Återanvändbart och återvinaingsbart material ska sorteras ut vid källan och hållas skilt från annat avfall så 

att olika material kan tas om hand så att återanvändning eller återvinning främjas. 

b) Verksamheters hushållsavfall borttransporteras genom kommunens försorg enligt ett abonnemangsavtal. 

Se definition av hushållsavfall och därmed jämftirligt avfall från annan verksamhet i kapitel 1. 

c) Verksamheter som producerar annat avfall än hushållsavfall i begränsad omfattning kan mot uppvisande 

av ÅVC-kort få lämna detta på kommunens återvinuingscentraler. Transportbestämrnelser i 

avfalisförordningen 2011:927 ska följas. 

2 § Exempel på avfall som uppkommer vid yrkesmässig verksamhet och ska sorteras ut 

a) Avfall för vilket producent ansvarar 

Avfall som omfattas av förordningama om producentansvar, t.ex. returpapper, däck, förpackningar, 

elektroniska och elektriska produkter (inid. vitvaror) ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Den som 

yrkesmässigt bedriver verksamhet där sådant avfall uppstår ska själv träffa överenskommelse med respektive 

materialbolag. 

b) Bygg- och rivningsavfall 

Bygg- och rivningsavfall ingår inte i kommunens renhållningsansvar. Avfallet ska sorteras på sådant sätt att 

olika material kan tas om hand för återanvändning eller återvinning. Mindre mängder från privatpersoner och 

verksamheter kan lämnas på Kikås eller Lindome Återvinningscentraler mot uppvisande av ÅVC-kort för 

privatpersoner respektive verksamheter. Fordon tyngre än 3,5 ton och containrar hänvisas till Kikås 

avfallsanläggning mot avgift för invägd mängd. 

c) Farligt avfall och batterier 

i) Farligt avfall och batterier ska hållas skiljt från annat avfall såväl som från annat farligt avfall. Förvaring 

av farligt avfall i avvaktan på borttransport ska ske på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt betryggande 

sätt. Den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer får efter anmälan till länsstyrelsen själv 

transportera de avfallsslag och mängder som anges i 36 § avfallsförordningen (2011:927). Farligt avfall 

frr endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd. 

ii) Olja och slam uppsamlat i oljeavskiljare och fast avfall från spolränna är farligt avfall. Tömningen ska ske 

så att petroleumföroreningar eller andra skadliga ämnen inte följer med flödet till efteribijande 

ledningssystem. 

iii) Små mängder farligt avfall från verksamhet kan mot avgift lämnas på kommunens återvinnirgscentraler 

vilket även gäller produkter med inbyggda milj öfarliga batterier. Bilbatterier och andra större batterier kan 

16


även lämnas till återförsälj are och skrotfirmor som tar emot blybatterier enligt förordning om 

producentansvar. 

d) Djurkadaver och annat animaliskt avfall 

Djurkadaver och annat animaliskt avfall ska hanteras enligt Jordbruksverkets föreskrifter (JVFS 2010:59). 

e) Specialavfall inom sjukvården med mera 

Stickande/skärande avfall och smittförande avfall från hemsjukvården och liknande institutioner ska hanteras 

enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och 

sjukvården (SOSFS 1999:27). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd 

(avfallsförordningen 2011:927). 

t) Specialavfall inom veterinärverksamhet och djurhållning 

Skärande/stickande avfall från veterinärverksamhet och från djurhållande gårdar där djurhälsovård utförs ska 

förvaras i speciell behållare (kanylburk). Avfallet far endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt 

tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). 

g) Specialavfall inom akupunktur, tatuering och dylikt 

Stickande/skärande avfall från akupunktur, tatuering och dylikt ska förvaras i speciell behållare (kanylburk). 

Avfallet far endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd (avfallsförordningen 

2011:927). 

h) Riskavfall 

Riskavfall bestående av stickande/skärande och/eller smittförande avfall från hemsjukvården och liknande 

institutioner ska hanteras enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande 

avfall från hälso- och sjukvården (SOSFS 1999:27). Avfallet far endast transporteras yrkesmässigt av den som 

har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). Riskavfall ska hämtas minst en gång per år. 

5. Undantag 

1 detta kapitel regleras vilka undantag från renhållningsordningen som kan medges samt 

vem som ska besluta om undantagen. 

1 § Prövning av undantag 

a) Ansökan om undantag från dessa föreskrifter såsom kompostering eller annat omhändertagande av 

hushållsavfall på den egna fastigheten prövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden om inget annat anges. 

b) Anmälan och ansökan ska alltid innehålla uppgifter om vilka avfalisslag som avses omhändertas samt för 

annat avfall än vegetabiliskt köksavfall, en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske utan 

att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön och den tidsperiod som anmälan eller 

ansökan avser. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning ska innehålla en 

detaljerad beskrivning av anläggningen och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. 

17

2 § Eget omhändertagande av hushållsavfall 


a) Avfall rar endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och under förutsättning 

att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 

b) Trädgårdsavfall från fastigheten rar komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. 

c) Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att 

olägenhet uppstår. Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, till skydd för människohälsa och 

miljö utifirdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt 

brandriskvaming måste beaktas. 

d) Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera annat hushållsavfall än 

trädgårdsavfall från fastigheten, t.ex. matavfall ska anmäla detta skrifthigen till miljö- och 

hälsoskyddsnämnden. Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och 

på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för 

användning av den erhållna komposten. 

e) Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska översända kopia av anmälan till tekniska nämnden och tekniska 

förvaltningen. 

t) Kompostering av latrin från fastigheten får efter ansökan ske i särskild därför avsedd anläggning på 

fastigheten, sk. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för användning av 

näringsämnen på fastigheten. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning ska 

innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. 

g) Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska översända kopia av beslutet till tekniska nämnden och tekniska 

förvaltningen. 

3 Sluten tank 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan efter ansökan medge längre intervall mellan hämtningama av spillvatten 

från slutna spillvattentankar med hänsyn till beräknad mängd spillvatten och den slutna spillvattentankens 

storlek. Ansökan ska innehålla beskrivning av anläggningen och uppgifter för beräkning av verklig 

spillvattenvolym. 

4 § Slambrunn 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan efter ansökan medge längre intervall mellan hämtningarna av slam från 

slamavskilj are om detta är motiverat med hänsyn till den beräknade slammängden och slamavskiljarens 

storlek. Ansökan ska innehålla beskrivning av anläggningen och uppgifter för beräkning av verklig 

slammängd. 

5 § Gemensam avfalisbehållare 

Gemensam avfallsbehållare kan, efter prövning av kommunen, få utnyttjas av boende i två intill varandra 

gränsande fastigheter, om avfallsmängden bedöms kunna rymmas i en behållare av den storlek som normalt 

används inom det aktuella området. Tekniska förvaltningen kan, om särskilda skäl föreligger, även medge 

detta för boende i två närliggande fastigheter. Ansökan om gemensam avfallsbehållare görs till tekniska 

förvaltningen och skall undertecknas av båda fastighetsinnehavarna. 

18

6 § Uppehåll i hämtning 


a) Uppehåll i hämtning vid permanentbostad kan efter ansökan på kommunens hemsida medges 

fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare. Detta förutsatt att fastigheten inte kommer att utnyttjas 

under en sammanhängande tid om minst sex månader. Med outnyttjad fastighet avses fastighet som endast 

besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning sker. 

b) Uppehåll i hämtning vid fritidshus kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller 

fastighetsinnehavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst en 

hel hämtningsperiod. 

Ansökan ska lämnas till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast en månad före den avsedda 

uppehållsperioden. 

7 § Aterkallelse 

Medgivande om undantag från renhållningsordningens lokala föreskrifter kan återkallas, dels om 

förhållandena ändras så att de förutsättningar som förelåg när undantaget medgavs inte längre föreligger, dels 

om fastighetsinnehavaren lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för medgivandet. Sådan återkallelse 

kan också ske om hanteringen inte sker efter i medgivandet angivna villkor eller om hanteringen visar sig 

orsaka olägenhet ur hälso- eller miljösynpunkt. 

8 § Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är 

betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, om det 

finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och 

återvinning. 

9 § Övriga undantag 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan även i övrigt, om särskilda skäl föreligger, medge dispens från 

renhållningsordningens föreskrifter. 

6. Ikraftträdande 

Dessa föreskrifter träder i kraft 2013-07-01 då renhållningsordning för Mölndals stad 2008-01-01 upphör att 

gälla. 

19


Gatukontoret 2013-03-15 TEN 128/13 

Ulf Bredby 

Cykelboksiut 2011-2012 



Cykelboksiutet är ett verktyg för att följa upp och utveckla arbetet med att främja 

cykling i Mölndal. 1 bokslutet lyfter vi fram vad våra cyklister tycker om att cykla i 

Mölndal och vad vi genomfört 2011 och 2012 för att förbättra för cyklisterna. 

Det här är det tredje cykelboksiutet som Mölndals stad tar fram. Tidigare bokslut har 

gjorts 2009 och 2010 och nya cykelboksiut kommer tas fram vartannat år. 


Tekniska nämnden antar cykelboksiutet och skickar det till kommunfullmäktige och 

övriga nämnder för kännedom. 


Kt nfullmäktige och övriga nämnder. 

/ tu ontoret 

,,i., 

G an Werner Anne-Lie Fant 

Bilaga: 

Cykelbokslut 2011-2012

Inledning 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . 

• . . . . . . 

• . . . . . 

• • 

• . . . . . . . 

•. • • 

• •.: . 

•. . 

• Vision: 

. •• 

.•• • 

.‘.. Mölndals stad ska .‘. 

bli en etablerad 

•.•. 

•1•• 

,•• cykelstaddärcykeln :•. 

är en naturlig del :‘. 

• . av vardagen. •••• 

. . • • ••. .•. • . 

• .. ... • 

• . s. • • • 

• • • 

• • • • . • 

• • • • • • 

• • • 

Mölndals stad arbetar kontinuerligt med åtgärder för att öka cyklandet. Ökad cykling ger vinster både 

för samhället och ft5r individen, i form av bättre miljö, minskad trängsel och ökad hälsa. Beräkningar 

från Danmark visar att samhället tjänar 1,37 kr per cyklad kilometer när alla faktorer är räknas samman, 

samtidigt som samhället förlorar 0,78 kr på varje kilometer körd i bil. Det är framför allt cyklingens effekt 

på hälsan som gör att cykling är positivt för samhällsekonomin. Hälsovinsten uppgår till 5,3 kr per cyklad 

kilometer, även när man har räknat bort omkostnader för olyckor. 

Cykelbokslutet är ett verktyg för att följa upp och utveckla arbetet i riktning mot visionen. 1 bokslutet 

lyfter vi fram vad våra cyklister tycker om att cykla i Mölndal och vad vi genomfört 2011 och 2012 för att 

förbättra för cyklisterna. 

Det här är det tredje cykelbokslutet som Mölndals stad tar fram. Enkäten som ligger till grund för 

bokslutet låg ute på Mölndals stad hemsida från mitten av september till mitten av oktober 2012. 

Information om enkäten spreds till Mölndals stads anställda, till några större företag i kommunen, via 

mejl till gymnasielever, till deltagare i cykelutmaningen, via grundskolans föräldraportal samt via annons 

i Mölndalsposten. 358 personer svarade på enkäten. Tidigare bokslut har gjorts 2009 och 2010 och nya 

cykelbokslut kommer tas fram vartannat år.

Det tycker cyklisterna 1 Mölndal 

. . . . . . . . . •....... . . . . . . . •....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Nöjdhet i procent 

— — — 

2009 2010 2012 Mål 2015 

Förändring 

— 2010-2012 

Cyklisternas nöjdhet har inom tre områden sjunkit sedan senaste 

cykelbokslutet 2010 och ligger nu ungef’ärpå 2009 års nivå. 

Men den övergripande nöjdheten med Mölndal som cykelstad 

har sjunkit jämftrt både med 2009 och 2010 och det är en bra 

bit kvar till att nå de mål för nöjdhet som staden satt upp. 

Positivt är att nöjdheten med cykelvägvisning och cykelparke 

ringar har stigit, vilket sannolikt är ett resultat av att cykelväg 

visning under åren 2010-2011 satts upp i hela kommunen och 

att cykelparkeringar byggts ut och fZ5rbättrats vid alla stationer. 

En bidragande anledning till den sjunkande nöjdheten inom 

flera områden kan vara att EU-projektet Nordiska cykelstäder 

2009-2011 höjde cyklisternas förväntningar. Projektet fick 

mycket uppmärksamhet i media och det kan tänkas att många 

tycker staden gjort för lite för att främja cykling, i förhållande 

till de förväntningar som skapades. 

. 

. 

. 

. 

. 

-7 —‘MölndaI som cykelstad 

+14 Cykelvägvisning 

-3 Omfång cykelvägar 

—-4 —Framkomlighet 

j-5 —Parkeringar 

-9 —Drift och underhåll 

o —Säkerhet 

Varför cyklar du? 

Jag får motion och frisk luft 

Att cykla går fortare och lättare 

Jag sparar pengar 

Jag har inte andra möjligheter 

För miljöns/klimatets skull 

Andra orsaker 

Topp 5: 

Besvärligt för cyklister 

1 Farliga korsningar 

2. Att gående och cyklister inte är sepa 

rerade 

3. Bilar 

Dåligt underhåll 

Fotgängare 

Du som cyklar lite eller inte alls, 

vad skulle kunna få dig att cykla mer? 

1. Flera cykelbanor och cykelvägar 

2. Att få mer motion och ett mer hälsosamt liv 

3. Mer säkerhet för cyklister i trafiken 

4. Omtanke om miljön/klimatet 

5. Att spara pengar 

38% 

30% 

12% 

11% 

7% 

3% ii 

. . . a . . • • . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . •....... . . . . . . . . . . eee•••e• . . . . . . . . . . . •.. 

. 

. 

. 

.

Hur många cyklar? 

, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •....... .. 

. 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Färdmedelsfördelning 2011 

för boende i Mölndal 

Antal cykelpassager vid 

nio räknepunkter i staden 

- ----—------———-—---—-—. 

2004 2006 2009 2010 2011 2012 

Det övergripande målet med stadens 

arbete inom cykling är att antalet 

cykelresor ska öka och att cykelns 

marknadsandel ökar. Under år 2011 

gjordes en resvaneundersökning i hela 

Göteborgsregionen. 

Förra resvaneundersökningen från 2005 

visade på en cykelandel i Mölndal på 9%. 

Av olika skäl är undersökningarna inte 

jämförbara med varandra. Bland annat 

gjordes undersökningen 2011 under hela 

året medan den 2005 gjordes under höst 

och vår, vilket ger större andel cykelresor. 

Som komplement till 

resvaneundersökningar — 

vilka 

genomförs relativt sällan — räknar vi 

antalet cyklister på ett antal platser. 

Sedan mitten av 2011 finns permanenta 

räknare på Göteborgsvägen, men för 

jämförelser bakåt i tiden används än så 

länge tillfälliga räkningar på nio platser i 

kommunen. 

Antalet cykelresor har ökat sedan 2004. 

Den tillffilliga nedgången 2010 och 2011 

beror sannolikt på att Göteborgsvägen 

var under ombyggnad. Eftersom det är 

kommunens tyngsta cykeistråk får det 

stort genoms lag i statistiken. 

Jämfört med 2009 har antalet cykelresor 

ökat med 6%, men det är långt ifrån målet 

på 6,5% ökning per år. 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Cyklar någon på vintern? 

Ja, det gör man men långt mindre än under det varmare halvåret. 

Statistik från de fasta räknarna visar att antalet cykelresor de tre “sämsta” 

månaderna är bara 25 % av antalet cykelresor de “bästa” månaderna. 

. . . . . . es•••••• . . . . . . •....... . . . . . . . . . 0••••••• • . . . . . . . . . . 

. 

. 

.

Cykelnätet byggs ut 

........... .......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Ett sammanhängande cykelnät med 

hög kvalitet är en grundsten fdr att öka 

cyklandet. 1 medborgarundersökningen 

är fler cykelvägar det vanligaste svaret 

på vad som skulle kunna motivera till 

att cykla mer. Det gäller både för de som 

redan cyklar mycket idag och för de som 

endast cyklar lite eller inte alls. 

Under åren 2011-2012 har 2,6 km ny 

cykelväg byggts. Bland annat knöts 

cykelvägen mellan Göteborg och Mölndal 

längs Göteborgsvägen ihop, när etappen 

mellan Lackarebäck och Berghemsgatan 

gjordes klar. 

Cykelparkeringen vid Knutpunkt 

Mölndalsbro har byggts ut med fler 

platser, bland annat vid spårvagns 

hållplatsen där det tidigare helt 

saknades cykelparkeringar. Även vid 

stationerna i Lindome och Kållered har 

cykelparkeringen förbättrats och fått fler 

platser. 

När det gäller möjligheten att kombinera 

cykel och kollektivtraflk är det många 

som önskar bättre möjligheter att ta med 

sig cykel på kollektivtraflken. Även bättre 

cykelparkeringar vid större hållplatser 

efterfrågas. 

rNy bykeIv 

1 

Ny cykélväg, Bifrost 

:n iii 

, Göteborgsvägerij 

F 

I:J1 

Cykelbarometern, - 

Göteborgsvägen J 

Lantbruks 

Utbyggd cykelväg, 

2011-20 12 

Iparkering, Broplatsen 

pr 

Ny cykelväg, 

Gunnebogatan 

1

Trygghet och säkerhet 

1••••••• • • . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •....... . . . . . . . . . . . el... 

67 

56 1 4 

1 1 i A 

Vi skiljer på trygghet och säkerhet. Säkerhet är olyckstalen, 

medan trygghet handlar om cyklistemas upplevelse av säkerhet. 

Olycksutvecklingen i Mölndal är positiv. En förändring 2007 i 

sjukhusens sätt att klassificera skador innebär dock att ca 40 % 

av de svåra skadorna numer klassas som lindriga. Det kan till 

viss del ligga bakom delar av minskningen av svåra olyckor. 

En knapp tredjedel av cyklisterna uppger att de känner sig 

osäkra eller mycket osäkra som cyklist i Mölndal. Målet är att 

denna andel ska minska till en fjärdedel till 2015. En vanlig 

orsak till osäkerhet är när man korsar bilvägar, till exempel på 

cykelöverfarter vid cirkulationer som är vanliga i Mölndal. 1 den 

statliga cykelutredningen som presenterades 2012 finns förslag 

på att ändra lagstiftningen så att kommunerna får möjlighet att 

införa väjningsplikt för bilar vid cykelöverfarter. Det skulle 

innebära samma regler som för gående vid övergångsställen och 

att cykeln kan prioriteras gentemot biltrafiken på ett tydligt sätt. 

Gatukontoret mäter hjälmanvändning och godkänd belysning 

på fyra platser — och cyklisterna blir successivt bättre på att 

använda hjälm och belysning. Generellt sätt används hjälm 

och belysning i betydligt högre grad på stråk med mycket 

arbetspendling på cykel än på platser där man cyklar en kort 

sträcka, till exempel för att resa vidare med kollektivtrafiken. 

80% 

5O%— —- 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Antal skadade cyklister 2001-2012 

- 

2009 2010 2012 Mål 2015 

—Hjälmanvändning 

-——Godkänd belysning 

._ 

. 

. 

. 

. 

. 

. 

. 

. 

. 

1 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

i 

Breddning och separering 

av GC-bana, Eklanda torg 

- 

Svampar och blinkande 

Herr Gårman, Gunnebogatan 

Gångtunnel, ljridome 

Foto: Leif Samuelsson

Drift och underhåll 

1••••••• • • . . . . . . . . . . . . . . •....... . . . . . . . . . . . . . . •....... . •....... . . . . . . .. 

Cyklisternas nöjdhet med beläggning, 

sopning och snöröjning har minskat från 

29 % år 2010 till 20 % 2012. Att döma av 

kommentarerna i undersökningen är det 

upplevelsen av vinterväghållningen som 

påverkar nöjdheten mest. 

Som nämnts tidigare upphör många att 

cykla på vintern. Bra vinterväghållning är 

en därmed en förutsättning för att kunna 

locka fler att cykla under hela året. 

Vinterväghållningen på huvudcykelnätet 

är prioriterat och insatser ska sättas 

in lika snabbt som på huvudvägnätet. 

Halkbekämpning sker genom plogning 

och flisning, men även salt används för 

att undvika återfrysning. Målet är att 

cykelvägar ska vara halkbekämpade 

senast 06.30 på morgonen respektive 

16.00 på eftermiddagen, för att underlätta 

för cykelpendling till arbete och skola. 

Många cyklister önskar att flis tas bort 

så tidigt som möjligt när vintersäsongen 

är över, och den påbörjas därför i mitten 

av mars. Om ny snö faller efter att flisen 

tagits upp åtgärdas det med plogning och 

saltning. 

På sommarhalvåret sopas 

huvudcykelnätet ett par gånger per år 

samt punktvis vid behov. Centrumnära 

cykelvägar underhållssopas oftare. 

Gatukontoret har som mål att åtgärda 

minst 100 punkter i cykelnätet, till 

exempel potthål, utstickande växlighet 

etc. Någon egen inventering av hela 

nätet har inte gjorts under 2011-2012 

utan åtgärderna baseras på inkomna 

synpunkter från allmänheten. 

2 km gång- och cykelväg har fått ny 

beläggning under de två senaste åren. 

Det motsvarar ungefär 2 % av hela 

cykelvägnätet. Med den takten förnyas 

beläggningen på cykelnätet med ca 50 års 

omlopp, vilket är långsammare än målet i 

cykelhandlingsplanen med 20 års omlopp. 

-w

Barn och ungas cykling 

• • • • • • • • • • • . • . • • . • • • •••••.•• • • • • . • • • • • . • • • • . ••••.... • • • . • . . • • • • • • • • • • •4 

På egna ben 

Sedan 2009 deltar Mölndals stad i 

skolutmaningen På egna ben. Syftet är att 

lära elever i årskurs 4-6 hållbara resvanor 

av miljö- och hälsoskäl. Under 2012 

deltog 324 elever i 12 klasser, vilket är en 

ökning jämfört med 2011 då 232 elever i 

nio idasser deltog. 

Cykelservice på skolor 

Dåliga bromsar och andra fel på cyklar är 

en relativt vanlig orsak till cykelolyckor. 

För att öka antalet säkra cyklar hos barn 

har cykelservice anordnats på vissa skolor. 

Under 2011 fick fyra skolor cykelservice 

och totalt 500 barn sina cyklar servade. 

r4NDE 

is r ILI

Att ändra resvanor - 

kommunikation & dialog 

1• •I•••••• • • . . . •........... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 

Vintercyklisten 

Under vintern 2011-2012 genomfördes satsningen 

Vintercyklisten. 22 personer som vanligtvis inte cyklade till 

arbetet på vintern värvades för att testa vintercykling med 

dubbdäck. Intresset för att delta var stort, cirka 400 anmälningar 

kom in. Totalt inrapporterade vintercyklisterna 1340 cyklade 

mil och 1153 cyklade dagar och endast 170 dagar med bil under 

de fyra månader som satsningen pågick. Om denna sträcka 

istället körts med bil så skulle det motsvara utsläpp av ungefär 

2,5 ton koldioxid. Både positiva och negativa synpunkter på 

vinterväghållningen av cykelbanorna kom in. 

Cykelutmaningen 

Mölndals stad deltar i Cykelutmaningen som är ett miljö- och 

hälsoprojekt och vänder sig till både privata och offentliga 

arbetsplatser. Det är en lagutmaning som går ut på att stimulera 

fler till att gå och cykla till arbetet och i tjänsten. Mölndals stad 

bekostar deltagaravgiften för sina anställda. År 2011 deltog 

445 och år 2012 deltog 350 kommunanställda. Detta är en 

minskning jämfört med 2010 då 535 kommunanställda deltog. 

2012 Utmaningen —Vilken dag kan du 

ställa bilen? 

1 samband med Europeiska trafikantveckan 2012 utmanade 

Mölndals stad alla som bor eller jobbar i kommunen att ställa 

bilen och ta sig till jobbet med cykel, gång eller kollektivtrafik 

minst en dag mellan 24 och 30 september. 413 personer 

antog utmaningen. 1 genomsnitt minskade de som deltog i 

utmaningen sina bilresor med 60 procent. Vanligtvis åkte 

deltagarna bil till jobbet 3,2 gånger per vecka. Under vecka 39 

minskade deltagarna sina bilresor till 1,3 dagar. Det motsvarar 

en minskning av 1,6 ton koldioxid under veckan. 

ViLKgN AG KAN 

PI) S1’Ä1A aILN? 

TAVLA OCh ViNN CYKgL, 

PA LLI CYKW(ARRA! 

24-30 sgp1’cMR 

Snart kommer trängselskatten. Borja trana redan nu. Ställ bilen och 

ta dig till jobbet med cykel, buus eller till fots minst en gång mellan 

den 24—30 september, så ar du med och tavlar om fina priser. 

Tävla på molndal.se/stallabilen 

Mölndals stad NYA VÄGVANR

• .i. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . .i 

Ny adress, nya vägvanor 

Under hösten 2012 startade en 

satsning som handlar om att informera 

nyinflyttade om olika sätt att ta sig till 

jobbet utan bil. De som flyttar in till 

kommunen får information om hållbart 

resande och cykelkarta hem i brevlådan 

tillsammans med tidningen Nyinflyttad. 

Under ett halvår, med start hösten 2012, 

kommer en femtedel av de nyinflyttade att 

bli uppringda för att svara på frågor om 

hur de reser och vilka alternativ de har. 


(GR) ansvarar för den delen av projektet 

som är en del av Västsvenska paketet. 

Cykelvänhig arbetsplats 

Satsningen går ut på att stödja och hitta 

samarbetsformer med arbetsplatser 

för att öka cyklandet. Tio arbetsplatser 

deltar i ett nätverk och har utsett en 

cykelinspiratör samt gjort en inventering 

av arbetsplatsen utifrån hur cykelvänlig 

den är. Därefter utför de åtgärder för att 

förbättra för cyklister. Nätverket träffas 

3-4 gånger per år. 

Övriga aktiviteter 

Gatukontoret utför regelbundet 

aktiviteter för att marknadsföra cykling 

till allmänheten. Syftet är att synliggöra 

cyklingen, informera om den service och 

infrastruktur som kommunen står för 

samt föra dialog med cyklister. Exempel 

på aktiviteter är cykeldagar med gratis 

cykelservice som genomförs några gånger 

per år samt olika belöningsaktiviteter 

till cyklister. Därutöver informerar 

kommunen via hemsida och 

pressmeddelande.

Vad händer 2013? 

• • • . . • • • • ••.•.•.• • • . • • • . • • • • • • • . • • • . • . . . • • . • • . • • . . • . • . • . . • . • . . • • . . • • . .# 

Arbetet med att förbättra förutsättningarna för cykling kommer att fortsätta. Med hjälp av vad cyklisterna 

svarat i medborgarundersökningen kan vi dra slutsatser om vad som är viktigt att fokusera på: 

Staden behöver fortsätta att bygga ut de länkar som saknas i cykelnätet. Vi behöver förbättra 

framkomligheten i befintligt nät och bli bättre på att separera gående och cyklister. Hög prioritet på 

vinterväghållningen är avgörande för att fler ska fortsätta cykla på vintern. När vi gör kampanjer och 

påverkansåtgärder för att få fler att cykla så är hälsoargumentet viktigt att föra fram. 

Här följer vad som är på gång under 2013: 

. 

. 

. 

. 

. 

. 

• . . . . . . . •••..... . • • . . . . • . . . . • . . . . . 

Cykelväg längs 

hela Flöjel 

bergsgatan 

påbörjas. 

. 

. 

. 

. 

. 

• • • • • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • • • • • . 5•••• • 

. 

. 

• 

. 

e 

. 

• 

5 

. 

. 

. 

. 

• 

. 

. 

. 

Ny cykelväg byggs längs hela Boråsvägen i samarbete 

med Härryda kommun. Cykelnätet i östra Mölndal 

knyts ihop med Göteborg, Mölnlycke och Partille. 

• . • • • • • 5 • •.• • • • • • • . . 5 • ••5 • • • • • • • . . . . 4 

Enerbacksga 

tan smalnas av 

och får cykelväg 

och nya 

grönytor. 

Separering mellan gång och cykel 

målas på delar av det befintliga 

cykelnätet. 

• Sista etappen 

: av cykelväg på 

• Gunnebogatan 

• görs klar. 

• • • • . . . . • . • • • . • . • . .5 • • • • • • • • • . • • 5••• 

: 

: 

: 

: 

Ytterligare två 

• cykelgarage 

byggs 

• vid Knutpunkt 

Ett nytt EU-projekt — Nordiska 

cykelstäder II — påbörjas, med fokus 

på cykling till arbete och skola. 

: 

Möjlighet 

• att ansluta 

: Mölndal till 

: Styr&Ställ 

undersöks, 

• 5e••S••• • • . • . • . • • . . . . .% • • • • • • es.... 

. 

• 

• 

. 

• 

. 

. 

. 

• 

5 

. 

• 

. 

. 

. 

• 

• 

. 

. 

. 

. 

. 

. 

. 

.

j. 

1 

- -

i . 

‘—.I 

\ 

‘TE BORG S 

OM MUN 

i 

1 

AMBJÖRNHAGEN 

AREKÄRR 

TRA)

2) 

ilWwJ 

1 :-«-‘- 

I**PERED 

.-.-w 

Fi.ujö, 

tt.é.’ f1ttg 

ij4./ A 

fl ÄRR VD A 

KOM M IT N 

r-HYLTAN 

I:.. 

Teckenförkla ring 

)JETTER 

0 500l00m 

Var,q 

Cykelbana 

Gata FmpIig fr cykeitrafik 

Pendejjågstatjon 

( 

RANEREO 

k 

‘


Cykelåren 1 Mölndal 2011-2012 är producerat av: 



431 82Mölndal 

tekniska@molndal.se 

031-315 1000 

Kontaktperson: Ulf Bred by 

ulf.bredby@molndahse 

03 1-315 15 13 

Bilder: Tekniska förvaltningen, Ulf Bredby, 

Leif Samuelsson (s 7), Johan Ljung (s 1, 9, 11) 

Cycling Embassy of Denmark (s 1)

Cykelåren i Mölndal 2011-2012 

Cykelbokslut

Inledning 

Vision: 

Mölndals stad ska 

bli en etablerad 

cykelstad där cykeln 

är en naturlig del 

av vardagen. 

Mölndals stad arbetar kontinuerligt med åtgärder för att öka cyklandet. Ökad cykling ger vinster både 

för samhället och för individen, i form av bättre miljö, minskad trängsel och ökad hälsa. Beräkningar 

från Danmark visar att samhället tjänar 1,37 kr per cyklad kilometer när alla faktorer är räknas samman, 

samtidigt som samhället förlorar 0,78 kr på varje kilometer körd i bil. Det är framför allt cyklingens effekt 

på hälsan som gör att cykling är positivt för samhällsekonomin. Hälsovinsten uppgår till 5,3 kr per cyklad 

kilometer, även när man har räknat bort omkostnader för olyckor. 

Cykelbokslutet är ett verktyg för att följa upp och utveckla arbetet i riktning mot visionen. I bokslutet 

lyfter vi fram vad våra cyklister tycker om att cykla i Mölndal och vad vi genomfört 2011 och 2012 för att 

förbättra för cyklisterna. 

Det här är det tredje cykelbokslutet som Mölndals stad tar fram. Enkäten som ligger till grund för 

bokslutet låg ute på Mölndals stad hemsida från mitten av september till mitten av oktober 2012. 

Information om enkäten spreds till Mölndals stads anställda, till några större företag i kommunen, via 

mejl till gymnasielever, till deltagare i cykelutmaningen, via grundskolans föräldraportal samt via annons 

i Mölndalsposten. 358 personer svarade på enkäten. Tidigare bokslut har gjorts 2009 och 2010 och nya 

cykelbokslut kommer tas fram vartannat år.

Det tycker cyklisterna i Mölndal 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Nöjdhet i procent 

2009 2010 2012 Mål 2015 

Cyklisternas nöjdhet har inom tre områden sjunkit sedan senaste 

cykelbokslutet 2010 och ligger nu ungefär på 2009 års nivå. 

Men den övergripande nöjdheten med Mölndal som cykelstad 

har sjunkit jämfört både med 2009 och 2010 och det är en bra 

bit kvar till att nå de mål för nöjdhet som staden satt upp. 

Positivt är att nöjdheten med cykelvägvisning och cykelparkeringar 

har stigit, vilket sannolikt är ett resultat av att cykelvägvisning 

under åren 2010-2011 satts upp i hela kommunen och 

att cykelparkeringar byggts ut och förbättrats vid alla stationer. 

En bidragande anledning till den sjunkande nöjdheten inom 

flera områden kan vara att EU-projektet Nordiska cykelstäder 

2009-2011 höjde cyklisternas förväntningar. Projektet fick 

mycket uppmärksamhet i media och det kan tänkas att många 

tycker staden gjort för lite för att främja cykling, i förhållande 

till de förväntningar som skapades. 

Förändring 

2010-2012 

1. Flera cykelbanor och cykelvägar 

2. Att få mer motion och ett mer hälsosamt liv 

3. Mer säkerhet för cyklister i trafiken 

4. Omtanke om miljön/klimatet 

5. Att spara pengar 

Mölndal som cykelstad 

Cykelvägvisning 

Omfång cykelvägar 

Framkomlighet 

Parkeringar 


Säkerhet 

Varför cyklar du? 

Jag får motion och frisk luft 38% 

Att cykla går fortare och lättare 30% 

Jag sparar pengar 12% 

Jag har inte andra möjligheter 11% 

För miljöns/klimatets skull 7% 

Andra orsaker 3% 

Topp 5: 

Besvärligt för cyklister 

1. Farliga korsningar 

2. Att gående och cyklister inte är separerade 

3. Bilar 

4. Dåligt underhåll 

5. Fotgängare 

som cyklar lite eller inte alls, 

vad skulle kunna få dig att cykla mer? 

Q&ADu 

-7 

+14 

-3 

-4 

+5 

-9 

0

Hur många cyklar? 


12% 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Gång 

18% 

6093 

Färdmedelsfördelning 2011 

för boende i Mölndal 

6368 

Cykel 

6% 

Antal cykelpassager vid 

nio räknepunkter i staden 

6921 

6452 

5640 

Bil 

64% 

7343 

2004 2006 2009 2010 2011 2012 

Det övergripande målet med stadens 

arbete inom cykling är att antalet 

cykelresor ska öka och att cykelns 

marknadsandel ökar. Under år 2011 

gjordes en resvaneundersökning i hela 

Göteborgsregionen. 

Förra resvaneundersökningen från 2005 

visade på en cykelandel i Mölndal på 9%. 

Av olika skäl är undersökningarna inte 

jämförbara med varandra. Bland annat 

gjordes undersökningen 2011 under hela 

året medan den 2005 gjordes under höst 

och vår, vilket ger större andel cykelresor. 

Som komplement till 

resvaneundersökningar – vilka 

genomförs relativt sällan – räknar vi 

antalet cyklister på ett antal platser. 

Sedan mitten av 2011 finns permanenta 

räknare på Göteborgsvägen, men för 

jämförelser bakåt i tiden används än så 

länge tillfälliga räkningar på nio platser i 

kommunen. 

Antalet cykelresor har ökat sedan 2004. 

Den tillfälliga nedgången 2010 och 2011 

beror sannolikt på att Göteborgsvägen 

var under ombyggnad. Eftersom det är 

kommunens tyngsta cykelstråk får det 

stort genomslag i statistiken. 

Jämfört med 2009 har antalet cykelresor 

ökat med 6%, men det är långt ifrån målet 

på 6,5% ökning per år. 

Q&ACyklar någon på vintern? 

Ja, det gör man men långt mindre än under det varmare halvåret. 

Statistik från de fasta räknarna visar att antalet cykelresor de tre ”sämsta” 

månaderna är bara 25 % av antalet cykelresor de ”bästa” månaderna.

Cykelnätet byggs ut 

Ett sammanhängande cykelnät med 

hög kvalitet är en grundsten för att öka 

cyklandet. I medborgarundersökningen 

är fler cykelvägar det vanligaste svaret 

på vad som skulle kunna motivera till 

att cykla mer. Det gäller både för de som 

redan cyklar mycket idag och för de som 

endast cyklar lite eller inte alls. 

Under åren 2011-2012 har 2,6 km ny 

cykelväg byggts. Bland annat knöts 

cykelvägen mellan Göteborg och Mölndal 

längs Göteborgsvägen ihop, när etappen 

mellan Lackarebäck och Berghemsgatan 

gjordes klar. 

Cykelparkeringen vid Knutpunkt 

Mölndalsbro har byggts ut med fler 

platser, bland annat vid spårvagnshållplatsen 

där det tidigare helt 

saknades cykelparkeringar. Även vid 

stationerna i Lindome och Kållered har 

cykelparkeringen förbättrats och fått fler 

platser. 

När det gäller möjligheten att kombinera 

cykel och kollektivtrafik är det många 

som önskar bättre möjligheter att ta med 

sig cykel på kollektivtrafiken. Även bättre 

cykelparkeringar vid större hållplatser 

efterfrågas. 

Ny cykelväg, Göteborgsvägen 

Ny cykelväg, Bifrost 

Cykelbarometern, 


Ny cykelväg, Svejserdalen 

Cykelfält, Lantbruksg. 

Utbyggd cykelväg, 

2011-2012 

Cykelparkering, Lindome stn 

Cykelparkering, Broplatsen 

Ny cykelväg, 

Gunnebogatan

Trygghet och säkerhet 

80% 

70% 

60% 

50% 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Antal skadade cyklister 2001-2012 

56 

67 

7 7 7 

Vi skiljer på trygghet och säkerhet. Säkerhet är olyckstalen, 

medan trygghet handlar om cyklisternas upplevelse av säkerhet. 

Olycksutvecklingen i Mölndal är positiv. En förändring 2007 i 

sjukhusens sätt att klassificera skador innebär dock att ca 40 % 

av de svåra skadorna numer klassas som lindriga. Det kan till 

viss del ligga bakom delar av minskningen av svåra olyckor. 

En knapp tredjedel av cyklisterna uppger att de känner sig 

osäkra eller mycket osäkra som cyklist i Mölndal. Målet är att 

denna andel ska minska till en fjärdedel till 2015. En vanlig 

orsak till osäkerhet är när man korsar bilvägar, till exempel på 

cykelöverfarter vid cirkulationer som är vanliga i Mölndal. I den 

statliga cykelutredningen som presenterades 2012 finns förslag 

på att ändra lagstiftningen så att kommunerna får möjlighet att 

införa väjningsplikt för bilar vid cykelöverfarter. Det skulle 

innebära samma regler som för gående vid övergångsställen och 

att cykeln kan prioriteras gentemot biltrafiken på ett tydligt sätt. 

Gatukontoret mäter hjälmanvändning och godkänd belysning 

på fyra platser – och cyklisterna blir successivt bättre på att 

använda hjälm och belysning. Generellt sätt används hjälm 

och belysning i betydligt högre grad på stråk med mycket 

arbetspendling på cykel än på platser där man cyklar en kort 

sträcka, till exempel för att resa vidare med kollektivtrafiken. 

54 

44 

2009 2010 2012 Mål 2015 

55 

36 

42 

45 47 

3 5 

1 3 2 12 

3 2 1 

Hjälmanvändning 

40 

Godkänd belysning 

50 

33 

Döda 

Svårt skadade 

Lindrigt skadade 

Q&A 

Hur skadar sig 

cyklister? 

De allra flesta cyklister skadar 

sig i singelolyckor. Fördelningen 

av olycksorsak är i princip 

likadan som de senaste 10 åren. 

Motorfordon 

24% 

Annan 

cyklist 

8% 

Singelolycka 68%

Breddning och separering 

av GC-bana, Eklanda torg 

Belysningskampanj 2011 

Trafiksäkerhetsåtgärd, Valås förskola 

Svampar och blinkande 

Herr Gårman, Gunnebogatan 

Gångtunnel, Lindome 

Foto: Leif Samuelsson


Cyklisternas nöjdhet med beläggning, 

sopning och snöröjning har minskat från 

29 % år 2010 till 20 % 2012. Att döma av 

kommentarerna i undersökningen är det 

upplevelsen av vinterväghållningen som 

påverkar nöjdheten mest. 

Som nämnts tidigare upphör många att 

cykla på vintern. Bra vinterväghållning är 

en därmed en förutsättning för att kunna 

locka fler att cykla under hela året. 

Vinterväghållningen på huvudcykelnätet 

är prioriterat och insatser ska sättas 

in lika snabbt som på huvudvägnätet. 

Halkbekämpning sker genom plogning 

och flisning, men även salt används för 

att undvika återfrysning. Målet är att 

cykelvägar ska vara halkbekämpade 

senast 06.30 på morgonen respektive 

16.00 på eftermiddagen, för att underlätta 

för cykelpendling till arbete och skola. 

Många cyklister önskar att flis tas bort 

så tidigt som möjligt när vintersäsongen 

är över, och den påbörjas därför i mitten 

av mars. Om ny snö faller efter att flisen 

tagits upp åtgärdas det med plogning och 

saltning. 

På sommarhalvåret sopas 

huvudcykelnätet ett par gånger per år 

samt punktvis vid behov. Centrumnära 

cykelvägar underhållssopas oftare. 

Gatukontoret har som mål att åtgärda 

minst 100 punkter i cykelnätet, till 

exempel potthål, utstickande växlighet 

etc. Någon egen inventering av hela 

nätet har inte gjorts under 2011-2012 

utan åtgärderna baseras på inkomna 

synpunkter från allmänheten. 

2 km gång- och cykelväg har fått ny 

beläggning under de två senaste åren. 

Det motsvarar ungefär 2 % av hela 

cykelvägnätet. Med den takten förnyas 

beläggningen på cykelnätet med ca 50 års 

omlopp, vilket är långsammare än målet i 

cykelhandlingsplanen med 20 års omlopp. 

Sandupptagning, Mölndals centrum

Barn och ungas cykling 

På egna ben 

Sedan 2009 deltar Mölndals stad i 

skolutmaningen På egna ben. Syftet är att 

lära elever i årskurs 4-6 hållbara resvanor 

av miljö- och hälsoskäl. Under 2012 

deltog 324 elever i 12 klasser, vilket är en 

ökning jämfört med 2011 då 232 elever i 

nio klasser deltog. 

Cykelservice på skolor 

Dåliga bromsar och andra fel på cyklar är 

en relativt vanlig orsak till cykelolyckor. 

För att öka antalet säkra cyklar hos barn 

har cykelservice anordnats på vissa skolor. 

Under 2011 fick fyra skolor cykelservice 

och totalt 500 barn sina cyklar servade. 

Fotograf: Johan Ljung

Att ändra resvanor - 

kommunikation & dialog 

Vintercyklisten 

Under vintern 2011-2012 genomfördes satsningen 

Vintercyklisten. 22 personer som vanligtvis inte cyklade till 

arbetet på vintern värvades för att testa vintercykling med 

dubbdäck. Intresset för att delta var stort, cirka 400 anmälningar 

kom in. Totalt inrapporterade vintercyklisterna 1340 cyklade 

mil och 1153 cyklade dagar och endast 170 dagar med bil under 

de fyra månader som satsningen pågick. Om denna sträcka 

istället körts med bil så skulle det motsvara utsläpp av ungefär 

2,5 ton koldioxid. Både positiva och negativa synpunkter på 

vinterväghållningen av cykelbanorna kom in. 

Cykelutmaningen 

Mölndals stad deltar i Cykelutmaningen som är ett miljö- och 

hälsoprojekt och vänder sig till både privata och offentliga 

arbetsplatser. Det är en lagutmaning som går ut på att stimulera 

fler till att gå och cykla till arbetet och i tjänsten. Mölndals stad 

bekostar deltagaravgiften för sina anställda. År 2011 deltog 

445 och år 2012 deltog 350 kommunanställda. Detta är en 

minskning jämfört med 2010 då 535 kommunanställda deltog. 

2012 Utmaningen – Vilken dag kan du 

ställa bilen? 

I samband med Europeiska trafikantveckan 2012 utmanade 

Mölndals stad alla som bor eller jobbar i kommunen att ställa 

bilen och ta sig till jobbet med cykel, gång eller kollektivtrafik 

minst en dag mellan 24 och 30 september. 413 personer 

antog utmaningen. I genomsnitt minskade de som deltog i 

utmaningen sina bilresor med 60 procent. Vanligtvis åkte 

deltagarna bil till jobbet 3,2 gånger per vecka. Under vecka 39 

minskade deltagarna sina bilresor till 1,3 dagar. Det motsvarar 

en minskning av 1,6 ton koldioxid under veckan. 

Vilken dag kan 

du ställa bilen? 

täVla och Vinn cykel, 

ipad eller cykelkärra! 

24–30 septeMber 

Snart kommer trängselskatten. Börja träna redan nu. Ställ bilen och 

ta dig till jobbet med cykel, buss eller till fots minst en gång mellan 

den 24–30 september, så är du med och tävlar om fina priser. 

Tävla på molndal.se/stallabilen

Info till dig 

som är nyinflyttad 

om hur du kan 

resa smart. 

Fotograf: Johan Ljung 

Ny adress, nya vägvanor 

Under hösten 2012 startade en 

satsning som handlar om att informera 

nyinflyttade om olika sätt att ta sig till 

jobbet utan bil. De som flyttar in till 

kommunen får information om hållbart 

resande och cykelkarta hem i brevlådan 

tillsammans med tidningen Nyinflyttad. 

Under ett halvår, med start hösten 2012, 

kommer en femtedel av de nyinflyttade att 

bli uppringda för att svara på frågor om 

hur de reser och vilka alternativ de har. 


(GR) ansvarar för den delen av projektet 

som är en del av Västsvenska paketet. 

Cykelvänlig arbetsplats 

Satsningen går ut på att stödja och hitta 

samarbetsformer med arbetsplatser 

för att öka cyklandet. Tio arbetsplatser 

deltar i ett nätverk och har utsett en 

cykelinspiratör samt gjort en inventering 

av arbetsplatsen utifrån hur cykelvänlig 

den är. Därefter utför de åtgärder för att 

förbättra för cyklister. Nätverket träffas 

3-4 gånger per år. 

Övriga aktiviteter 

Gatukontoret utför regelbundet 

aktiviteter för att marknadsföra cykling 

till allmänheten. Syftet är att synliggöra 

cyklingen, informera om den service och 

infrastruktur som kommunen står för 

samt föra dialog med cyklister. Exempel 

på aktiviteter är cykeldagar med gratis 

cykelservice som genomförs några gånger 

per år samt olika belöningsaktiviteter 

till cyklister. Därutöver informerar 

kommunen via hemsida och 

pressmeddelande. 

Anja Sjög 

Berghem 

431 37 M

Vad händer 2013? 

Arbetet med att förbättra förutsättningarna för cykling kommer att fortsätta. Med hjälp av vad cyklisterna 

svarat i medborgarundersökningen kan vi dra slutsatser om vad som är viktigt att fokusera på: 

Staden behöver fortsätta att bygga ut de länkar som saknas i cykelnätet. Vi behöver förbättra 

framkomligheten i befintligt nät och bli bättre på att separera gående och cyklister. Hög prioritet på 

vinterväghållningen är avgörande för att fler ska fortsätta cykla på vintern. När vi gör kampanjer och 

påverkansåtgärder för att få fler att cykla så är hälsoargumentet viktigt att föra fram. 

Här följer vad som är på gång under 2013: 

Cykelväg längs 

hela Flöjelbergsgatan 

påbörjas. 

Ny cykelväg byggs längs hela Boråsvägen i samarbete 

med Härryda kommun. Cykelnätet i östra Mölndal 

knyts ihop med Göteborg, Mölnlycke och Partille. 

Enerbacksgatan 

smalnas av 

och får cykelväg 

och nya 

grönytor. 

Ett nytt EU-projekt – Nordiska 

cykelstäder II – påbörjas, med fokus 

på cykling till arbete och skola. 

Separering mellan gång och cykel 

målas på delar av det befintliga 

cykelnätet. 

Ytterligare två 

cykelgarage 

byggs 

vid Knutpunkt 

Mölndalsbro. 

Sista etappen 

av cykelväg på 

Gunnebogatan 

görs klar. 

Möjlighet 

att ansluta 

Mölndal till 

Styr&Ställ 

undersöks.

nnlandsg. 

n 

Ån 

adugårdsg. Högsbol. 

yntsg. 

TT 

Klin 

Marconig. 

rksg. 

ssons V. 

olmsv. 

A Madbäcksv. 

H Fasanstig 

Margretebergsg. 

Marklandsg. 

D Hammarskjöldsl. 

Järnbrottsmotet 

Villav. 

Haga 

Kile 

D Hammarskjöldsl. 

Fr. Smedjeg. 

A Stationsv. 

Säröl. 158 

HÖGSBO 

ÄNGÅRDEN 

KOBBEGÅRDEN 

Per-Hans V. 

Hovåsv. 

Nyängsv. 

H Bronsåldersv. 

Johanneshusv. 

Billdals Stationsv. 

Hovåsv. 

C Skottsbergs G. 

A Odhners G. 

O Elanders G. 

Söderleden 

Kobbegårdsv. 

Gullyckev. 

Skintebov. 

Billdalspark 

Billdals A. 

Knapegårdsv. 

Klåvav. 

Södr 

Kobbe Lid 

G:a Säröv. 

Klåvav. 

Billdalsv. 

Botaniska 

trädgården 

Svartlavsv. 

Säröleden 158 

Brottkärrsv. 

Sisöv. 

Sisjömotet 

Stora Åv. 

Billdalsv. H Oxledsv. 

Sisjöv. 

ASKIM 

Letsegårds 

Södermalm 

EKLANDA 

Golfbana 

Ehrenströmsg. 

GULDHEDEN 

FÄSSBERG 

G Ö T E B O R G S 

K O M M U N 

äröleden 158 

lens G. 

Stora Ån 

Ehrenströmsg. 

Sisjön 

Oxsjön 

Frölundag. 

Söderleden 

Lunnagårdsg 

Toltorpsdalen 

Ändis 

Fässbergs 

Kyrkogård 

BALLTORP 

Billdals 

Dalgångsg. 

Toltorpsg. 

Axg. 

Fridkullag. 

Fässbergsmotet 

Kämpeg 

Kyrkogård 

AMBJÖRNHAGEN 

Bergskanalen 

Toltorpsg. 

Bifrost 

KROKSLÄTT 

Bifrostg. 

SOLÄNGEN 

Åby Fritidscentrum 

Skjutfält 

Fisjön 

Sörgården 

Krok 

TOLTORP 

Balltorpsbäcken 

ÅREKÄRR 

Åby 

Travbana 

Vägetjärn 

alsv. 

slätts Parkg. 

Frejagatan 

Idrottsv. 

Krokslättsg. 

Toltorpg. 

Åbyv. 

TRÅKÄRRSLÄTT 

Bifrostg. 

Häradsg. 

Aminog. 

Göteborgsv. 

BOSGÅRDEN 

ÅBY 

BALLTORP 

Golfbana 

Mölndalsån 

Tutjärn 

Flöjelbergsg. 

Lackare- LACKAREBÄCK 

bäcksmotet 

Broslätt 

LÅNGÅKER 

LABACKA 

Järnvägsg. 

Gundefjällsg. 

Flaksjö 

Perssons V. 

Gunnebog. 

Göteborgsv. Mölndals Bro 

ÖIS 

Enerbacken 

TRÄDGÅRDEN 

MÖLNDAL 

Åbromotet 

FORSÅKER 

Kärra 

Östra Balltorp 

ALVERED 

HALLEN 

Ormås 

Brännås 

Golfbana 

Färåstjärn 

BÖLET 

TORRE- 

KULLA 

APELGÅRDEN 

KÅLLEREDGÅRDEN 

Sandsjöbacka 

naturreservat 

Boråsv. 

Kungsbackal. E6/E20 

Pepparedsl. 

Norra 

Långevattnet 

HELJERED 

TORKELSBOHÖG 

Sandsjöbacka 

naturreservat 

Stensjöbacke 

Ryet Glasberget 

Höjdg. 

Pixbov. 

Hulelycksg. 

Labackav 

Stensjöhöjd 

Hulelyckan 

Rävekärr 

Kålleredsbäcken 

J A Fagerbergsv. 

Ryg. 

Strandg. 

Rävekärrsg. 

Torrekullamotet 

Kungsbackav. 

Rådav. 

KIKÅS 

Kristinedal 

Stensjön 

Kikås 

kyrkogård 

SANDBÄCK 

Kungsbackal. E6/E20 

Ekenl. 

Fageredsv. 

John Halls väg 

Kikåsl. 

EKEN 

TÅLLERED 

Boråsl. Rv40 

SJÖVALLA 

Horsika 

Gunnebo 

slott 

KÅLLERED 

Fageredssjön 

FAGERED 

Helenevik 

Gunnebodal 

Södra 

Långevattnet 

RävekärrsLångevatten 

Hagabäcksl. 

Elof Lindälsv. 

Pixbov. 

Nordtjärn 

VÅMMEDAL 

Björnåsen 

Lindomemotet 

al. E6/E20 

LIVERED 

BACKEN 

Stora 

Tjärn 

Streteredsv. 

BRÄCKA 

GASTORP 

INGEMANTORP 

STRETER 

Ö Lindomev. 

Sagsjön 

Gamla Riksv 

Spårhagav. 

Rådasj 

FÅG

ön 

ED 

PIXBO 

Plommonv. 

SAGERED 

Isaksmosse 

ELSTEN 

Kobacka 

RÅDA 

Vällsjön 

SPÅRRÖD 

Tulebosjön 

HULTET 

ANNESTORP 

RANNTORP 

Valåsdalen 

Industriv. 

Ö Lindomev. 

Råda 

portar 

Säteriv. 

Hålsjön 

LINDOME 

Rådasjön 

Mölndalsvägen 

Espås 

TULEBO 

KULLBÄCKSTORP 

DJUPEDALSÄNG 

N Hällesåkersv. 

Kyrkängen 

HÅRSKERÖD 

DVÄRRED 

Gödeberg 

MÖLNLYCKE 

SINNTORP 

Hällesåkersv. 

SKÅR 

Norra 

Barnsjön 

Södra 

Barnsjön 

KNIPERED 

Golfbana 

Västra 

Knipereds 

Östra 

tjärnKniperedstjärn Lindomeån 

Boråsl. Rv40 

Långenäsv. 

Finnsjön 

HASSUNGARED 

Stora 

Hassungaredssjön 

Lilla 

Hassungaredssjön 

H Ä R R Y D A 

K O M M U N 

Hultakulla 

HYLTAN 

HOLMEN 


Gröen 

Ringtjärn 

GREGGERED 

Gravsjön 

Småsjön 

N Hällesåkersv. 

Granbacken 

STREKERED 

Gravsjön 

Yxsjön 

Djupedala 

Benarebyv. 

GÅRDA 

Teckenförklaring 

HÄLLESÅKER 

BOLÅS 

LÅNGÖ 

Slättåstjärn 

RANERED 

SKRÄPPHOLMEN 

KÄTTERED TOMMERED 

Nordsjön 

LANDVETTER 

0 500 1000 m 

Cykelbana 

Gata lämplig för cykeltrafik 

Pendeltågstation 

Lindomeån 


TORV- 

MOSSARED 

ROGGELID 

SKÅRE 

ÅLGÅRDSBACK 

Kroksjön

Cykelåren i Mölndal 2011-2012 är producerat av: 



431 82 Mölndal 

tekniska@molndal.se 

031-315 10 00 

Kontaktperson: Ulf Bredby 

ulf.bredby@molndal.se 

031-315 15 13 

Bilder: Tekniska förvaltningen, Ulf Bredby, 

Leif Samuelsson (s 7), Johan Ljung (s 1, 9, 11) 

Cycling Embassy of Denmark (s 1)



Ulf Bredby 


Förslag till ihopsiagning av håliplatserna Förbovallen 

och Ålegården till en hållplats 


1 samband med att håliplatserna Förbovallen och Ålegården ska byggas om och 

handikappanpassas föreslår gatukontoret att hållplatserna slås ihop till en håliplats. 

Avståndet mellan håliplatserna idag är endast 260 meter, vilket är onödigt tätt. Aven 

efter en ihopsiagning av håliplatserna kommer närapå alla fastigheter att ligga inom 

350 meters fågelavstånd till det nya hållplatsläget. En ihopslagning av håliplatserna 

innebär något snabbare busstrafik, mindre kostnader för ombyggnad samt mindre 

driftskostnader. 


Tekniska nämnden beslutar att hållplatserna Förbovallen och Ålegården slås ihop till 

ett håliplatsläge som placeras mittemellan dagens håliplatslägen. 

Tekniska nämnden beslutar att den nya hållplatsen byggs som en timglashållplats. 

Tekniska nämnden beslutar att namnet på den nya hållplatsen blir Förbovallen, samt 

att håliplats Ålegårdens industriområde byter namn till Ålegården. 

Bakgrund 

Inom investeringsbudgeten finns årliga medel för handikappanpassning av håliplatser. 

Gatunämnden beslutade i oktober 2012 att investeringsmedlen på 1 mukr för 2013 

skulle användas till hållplatserna Förbovallen och Ålegårdsgatan. Utöver de 1 mnkr 

finns 1 mnkr beviljat i stadsbidrag. 

Håliplatserna ligger efter varandra i Balltorp och trafikeras av stombusslinje 25 med 

en högsta turtäthet på fyra bussar per timme i varje riktning. Från augusti 2013 ökas 

turtätheten till sex bussar per timme. På sikt kan det bli aktuellt med åtta bussar per 

timme. 

När tekniska förvaltningen började titta på utformning för ombyggnaden noterades att 

håliplatserna ligger så nära varandra som 260 meter. Det är jämförelsevis ett mycket 

kort avstånd mellan hållplatser på stombusslinjer, vilket fick till följd att gatukontoret 

började överväga att slå ihop hållplatsema till en hållplats. Syftet med en ihopsiagning 

skulle vara att få något snabbare trafik med färre hållplatsstopp, mindre kostnader för 

att bygga en (1) ny håliplats jämfört med att bygga om två håliplatser samt mindre 

driftskostnader framöver.


Gatukontoret 

Ulf Bredby 

Nuvarande håliplatslägen 

Förbovallen och Ålegården ihopsiagna 

20 13-03-15 TEN 129/13 

Flygfotona visar håliplatsernas lägen idag och vid en eventuell ihopslagning. Cirklarna 

representerar 350 meters fågelavstånd från håliplats, vilket ungefär motsvarar 400 

meter verklig gångväg. 

Med nuvarande hållplatslägen överlappar cirklarna för Förbovallen, Ålegården och 

Ålegårdens industriområde varandra i stor utsträckning. Med Förbovallen och


Gatukontoret 

Ulf Bredby 

20 13-03-15 TEN 129/13 

Ålegården ihopslagna är överlappningen mindre, samtidigt som alla bostäder ändå 

hamnar inom 350-meters radien till någon hållplats. Vissa fastigheter får något kortare 

avstånd till den nya hållplatsen, men de flesta fr något längre avstånd, upp till max 

130 meter längre än idag. 

Ca 25 av fastigheterna längst söderut i området Taggsvampen ligger inom 350-meters 

radien till hållplats Ålegårdens industriområde, men de har ingen möjlig gångväg dit. 

Det innebär att de är hänvisade till det nya läget för den sammanslagna 

FörbovallenlÅlegården och verkligt avstånd för dessa 25 fastigheter blir som längst 

knappt 500 meter, jämfört med ca 370 idag. 

Idén att slå samman hållplatserna har samråtts med Västtrafik och med Keolis (som 

kommer köra stombusslinje 25 från och med juni). Bägge parterna anser att 

hållplatserna ligger onödigt tätt och förordar en ihopslagning. 

Utformning av eventuellt nytt hållplatsläge 

På grund av det begränsade gatuutrymmet som finns tillgängligt vid platsen bör en 

eventuell ny hållplats byggas som en dubbel stopphållplats (s k “timglashållplats”). 

Eftersom denna hållplatstyp endast har ett körfält så får den plats inom befintligt 

gatuutrymrne. Andra hållplatstyper som enkel stopphållplats (s k “busstopp”) eller 

fickhållplats skulle innebära intrång i fastigheten för Förbovallens idrottsplats och 

eventuellt kräva förändringar i detaljplan. 

J 

möjlig utformning 

Ett skäl att inte anlägga timglashållplats är om trafiken och/eller antalet bussar är så 

stort så att timgiashåliplatsen skapar kapacitetsproblem. Med det antalet bussar som på 

sikt kan tänkas trafikera vid Förbovallen är den övre gränsen för när timglashållplats ej 

bör anläggas ca 500-600 fordon under maxtimmen. Trafiken vid Förbovallen är dock 

mycket begränsad. Endast ca 50 bilar passerar under maxtimmen, d v s långt under 

den övre gränsen för timglashållplats.



Ulf Bredby 

Ytterligare en fördel med timglashållplats är att det är den säkraste 

hållplatsutformningen, eftersom innestående bussar stoppar all trafik när passagerarna 

går av och korsar gatan vid hållplatsen. 

Val av hållplatstyp har samråtts med Keolis, som förordar timglashållplats av 

trafiksäkerhetsskäl. Keolis ser inga farhågor kring att en timglashållplats vid 

Förbovallen kapacitetsmässigt skulle innebära problem för busstrafiken. 

Ekonomi 

Projektering är ännu inte gjord, men normalt sett brukar hållplatsombyggnader av 

dessa slag kosta runt 1 mnkr, d v s ca 2 mnkr för att bygga om bägge hållplatserna. 

Om en ny håliplats byggs istället för att bygga om de två befintliga, bedöms kostnaden 

bli ca 1 mnkr för hållplatsen samt ytterligare upp till 0,3 mnkr för vissa 

återställningsarbeten vid de nuvarande håIlplatslägena. Totalt sett blir det därmed 

billigare att slå ihop hållplatserna till en. Aven driftsmässigt blir kostnaderna mindre 

med en håliplats istället för två. 

Bedömning 

Ett avstånd mellan två stombusshållplatser på 260 meter är onödigt tätt. Med en 

ihopslagning uppnås mer normalt avstånd mellan håliplatserna. Närapå samtliga 

fastigheter i närområdet hamnar ändå inom 350 meters fågelavstånd från det nya 

hållplatsläget. Kostnaderna för ombyggnad minskar och driftskostnaderna blir mindre. 

Såväl Västtrafik som Keolis förordar en ihopslagning. Med anledning av ovanstående 

bedömer tekniska förvaltningen att hållplatserna bör slås ihop. Tillgången till 

gatumark på platsen, samt trafikmängder och turtäthet på busstrafiken innebär att 

hållplatsen bör utformas som en timglashållplats. 

Namnet på den nya hållplatsen bör bli Förbovallen. Namnet Ålegården bör användas 

för nästa hållplats söderut som idag kallas Ålegårdens industriområde. 


Västtrafik 

Keolis 

Gatukontoret 

Göran Werner Anna Lanne Davidsson

20130415_kallelse_TEN - Mölndal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?