Ärende-06-Vårdprogram för Gunnebo Slott och ... - Mölndal

___ Mölndals 

stad 

Beslutsexpediering 

Kommunstyrelsen för 

information 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 

Sammanträdesdatum 

2012-02-15 

Sida 9(16) 

§40 DnrKSl/12 

Vårdprogram för Gunnebo Slott och Trädgårdar 

Ärendet 

År 2009 togs initiativ till ett vårdprogram för byggnadsminnet Gunnebo. 

Förändrade förutsättningar, både i byggnadsbeståndet samt det ökade trycket 

från olika verksamheter på platsen, sedan byggnadsminnesförklaringen 1963, 

förstärker behovet av ett aktuellt vårdprogram. Förslaget till vårdprogram har 

upprättats inom Gunnebo Slott och Trädgårdar AB under medverkan av 

Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län och en remissgrupp 

från Kultur- och fritidsförvaltningen, Mölndals stad. 1 samband med kultur 

reservatsbildningen 2003 upprättades en skötselpian för landskapet och år 2007 

färdigställdes ett vårdprogram för park och trädgårdar. Att gå vidare med ett 

vårdprogram för byggnaderna var ett naturligt nästa steg. Enheterna byggnader, 

landskap, park och trädgårdar skall inte ses isolerade utan som ömsesidigt 

beroende delar av en gemensam anläggning. 

Syftet är att vårdprogrammet ska fungera som ett praktiskt styrdokument för 

förvaltare, myndigheter, entreprenörer, konsulter och hyresgäster i den dagliga 

förvaltningen både inför stora förändringar och vid akuta underhållsåtgärder. 

Ambitionen med vårdprogrammet har varit att inventera byggnaderna samt att 

samla den omfattande forskning och dokumentationen av Gunnebo för att 

skapa ett gott underlag för den framtida vården av byggnaderna. 

Förutsättningarna förändras, andra tekniska lösningar blir möjliga men även 

värderingar och behov ändras därför rekommenderas att vårdprogrammet 

revideras inom högst tio år. 

Ärendets behandling 

Styrelsen för Gunnebo Slott och Trädgårdar AB har behandlat ärendet den 

6 december 2011, § 52, och beslutat att godkänna vårdprogrammet och samt att 

skicka det till Mölndals stad för godkännande. 

Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 februari 2012 med förslaget 

att vårdprogram för byggnadsminnet Gunnebo godkänns. 

Ledamöternas förslag till beslut 

Hans Bergfelt (M) föreslår att vårdprogram för byggnadsminnet Gunnebo 

noteras och informeras till kommunstyrelsen. 

Förslaget antas. 

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 

Vårdprogram för byggnadsminnet Gunnebo noteras. 

/~%~t/t~ /~ ~2~u

MÖLNDALS STAl) T~j änsteskrivelse 1(3) 

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 

Krister Karlsson 

Förslag till beslut 

Bakgrund 

Syfte 

2012-02-08 

Kommunstyrelsen 

~—~————~ 

MOL[iD~LS ~T~D 

Kornrnunstvre~sen 

~ 2f112 ~D2~ 1:~ 

~enr.\~ 

~ )~g~h~s ~r 

Vårdprogram för byggnadsminnet Gunnebo 

Kommunstyrelsen godkänner vårdprogram för byggnadsminnet Gunnebo. 

År 2009 togs initiativ till ett vårdprogram för byggnadsminnet Gunnebo. Förändrade 

förutsättningar, både i byggnadsbeståndet samt det ökade trycket från olika 

verksamheter på platsen, sedan byggnadsrnirmesförklaringen 1963, förstärker behovet 

av ett aktuellt vårdprogram. Förslaget till vårdprogram har upprättats inom Gunnebo 

Slott och Trädgårdar AB under medverkan av Kulturrniljöenheten, Länsstyrelsen Västra 

Götalands län och en remissgrupp från Kultur- och fritidsförvaltningen, Mölndals stad. 

1 samband med kulturreservatsbildningen 2003 upprättades en skötseiplan för 

landskapet och år 2007 färdigställdes ett vårdprogram för park och trädgårdar. Att gå 

vidare med ett vårdprogram för byggnaderna var ett naturligt nästa steg. Enheterna 

byggnader, landskap, park och trädgårdar skall inte ses isolerade utan som ömsesidigt 

beroende delar av en gemensam anläggning. 

Vårdprograrnmet ska fungera som ett praktiskt styrdokument för förvaltare, 

myndigheter, entreprenörer, konsulter och hyresgäster i den dagliga förvaltningen både 

inför stora förändringar och vid akuta underhållsåtgärder. 

Ambitionen med vårdprogrammet har varit att inventera byggnaderna samt att samla 

den omfattande forskning och dokumentationen av Gunnebo för att skapa ett gott 

underlag för den framtida vården av byggnaderna. 

Förutsättningarna förändras, andra tekniska lösningar blir möjliga men även värderingar 

och behov ändras därför rekommenderas att vårdprogrammet revideras inom högst tio 

ar. 

Anläggningen som helhet 

Gunnebo är ett tydligt exempel på en sammanhållen bebyggelserniljö och har ett högt 

arkitekturhistoriskt värde. Anläggningen är en av landets mest helgjutna och 

välbevarade nyklassicistiska miljöer beroende på att arkitekten Carlberg ritade hela 

anläggningen samt övervakade arbetet som byggledare och såg till att intentionerna 

fullföljdes. 

G:\ADM\KRKA\Word\vårdprogram Gunnebo 2012.doc

MÖLNDALS STAD Tjänsteskrivelse 2(3) 

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-02-08 


Det är genomgående familjen Halls Gunnebo som ansetts representera den gyllene 

perioden för anläggningen och som man velat återskapa. Avgörande för bevarandet har 

varit att senare ägare haft tillgång till arkitektens originalritningar. 

Den ursprungliga tanken bakom Mölndals stads förvärv av egendomen var” att åt 

eftervärlden söka bevara det utomordentligt stora kulturhistoriska värde som ligger i 

Gunnebo”. Dagens förvaltning har breddats med målen vårda, visa och utveckla. Ledord 

för verksamheten är historisk trovärdighet, högklassiskt hantverk och hållbar 

utveckling. 

1 vårdprogrammet konstateras att “Idag är byggnadsminnet överlag i gott skick och en 

stor del av bevarandearbetet innebär preventiva insatser samt regelbunden skötsel.” 

Förvaltning — ekonomi 

Gunnebo Slott och Trädgårdar AB ansvarar för drift och underhåll av anläggningen på 

uppdrag av ägaren Mölndals stad. Bolaget har från koncernen Kvamfallet Mölndal AB 

hittills varje år erhållit koncembidrag för fullgörandet detta uppdrag. 

Problem — önskade framtida åtgärder 

Fritrappan rekonstruerades 1955-56 och har restaurerats flera gånger sedan dess. År 

2006 gjordes en utredning av de putsskador och kalkutfällningar vilka har varit 

återkommande problem. Aven flankerande lågmurar har liknande problem. Ett 

kontinuerligt och omfattande underhåll kommer att krävas så länge konstruktionen inte 

görs om i sin helhet. 

Det estetiska intrycket (slottets interiör) påverkas idag negativt av färgresning, 

färgbortfall, sprickor och mörknad patinering. Förslag på åtgärd: Att i samråd med 

länsstyrelsen utforma en handlingsplan för restaurering av slottets interiöra~må1ning. 

Gunnebo är ett populärt besöksmål och restriktioner för slottet är ett måste för att 

skydda mot allt för högt slitage. Förslag på åtgärd: 1 samband med grundliga städningar 

av slottet hålla särskild övervakning av slitaget. Använda golvskydd i möjligaste mån 

och skydda skulpturer med avspärrningar. 

Anläggningen har kontinuerligt varit utsatt för skadegörelse och stölder. Den 

kameraövervakning som sedan en tid tillbaka används föreslås bli noggrant utvärderad 

och bedömning ske om detta varit tillräckligt för att minska skadegörelsen och 

stölderna. 

Förvärrade sättningsskador har påtalats efter observationer under längre tid i slottet. 

Förslag på åtgärd: Undersökning av hur dräneringen fungerar samt mätning av 

färändringar i byggnaden. 

Vissa rum i slottet, särskilt matsalen och gästkammaren, har haft återkommande 

problem med fönster som slipper in regn. Aven läckor i taket har orsakat fiiktproblem. 

Målsättningen är att kunna skapa en jämnare temperatur samt luftfuktighet för att 

G:’ADMM(RKA\Word\Vårdprogram Gunnebo 20 12.doc

MÖLNDALS STAl) Tj änsteskrivelse 3(3) 

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-02-08 


minska skadorna på byggnaden och få ett behagligar klimat för besökare. Förslag på 

åtgärd: Oka användnigen av innanfönster samt skapa stabilare inomhusklimat med 

bättre reglering av uppvärmningen. 

Kommunledningskontorets synpunkter 

Vårdprogramrnet ger en gedigen redovisning av byggnadernas tillkomst och aktuell 

kondition. Såväl ursprungliga byggnader som tillkommande byggnader befinner sig i 

gott skick men åtgärder behövs. Programmet ger informationer i mängd och kvalitet 

som bör skapa gott underlag för den fortsatta kvalificerade vården av Gunnebo. 

1 programmet påtalas konflikten i att öka tillgängligheten till anläggningen samtidigt 

som det ökande besökstrycket medför stor förslitning på anläggningen. Vissa delar, 

särskilt slottet, måste till viss del skyddas från besökarna. Aven skadegörelse och 

stölder innebär hot mot bevarandeintresset och det är angeläget att vidtagna 

övervakningsåtgärder ger god effekt. 

Programmet ställer inga specifika krav på medel för finansiering av de åtgärder som 

föreslås bli genomförda. Den etablerade formen och nivån för finansiering via 

koncembidrag från Kvarnfalletkoncernen får därmed antas var tillräcklig. 

Genom besluten om byggnadsininnesförklaring 1963 och kulturreservat 2003 har redan 

området ett omfattande skydd och ägaren Mölndals stad i samverkan med Länsstyrelsen 

i Västra Götalands län gjort ett omfattande åtagande för vården av området. Det nya 

programmet får ses som en hjälp i vilka åtgärder som bör prioriteras utifrån tanken att 

långsiktigt vårda hela Gunneboanläggningen. 

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 

G:\ADM\KRKA\Word\Vårdpmgram Gunnebo 201 2.doc 

t7~t~a~n

MÖLNDALS STAD 

Kommunstyrelsen 

2012 -01- 02 

ii Protokollsutdrag 

Diarienr. / 1 Dnr. 198/11 

Utgallras år 

Gunnebo Slott och Trädgårdar AB Protokoll 

Styrelsemöte 

Tid och plats: 6 december 2011 kl. 16.30-18.15 

Gunnebo, Caribergs kammare 

Närvarande: Bengt Möndell, ordförande 

Solveig Hallin, vice ordibrande 

Göran Bengtsson 

Kajsa Hamnén 

Kent Klarenius 

Stefan Robertsson 

Lars Sjöberg 

Lennart Wallensäter 

Laila Åkerberg 

§ 52 Vårdprogram 

Krister Karlsson, Kvarnfallet Mölndal AB, VD 

Lena Vikström, VD 

Lima Persson, sekreterare 

Vårdprogrammet för byggnadsminnet Gunnebo beskriver slottet, dess nuvarande status och 

vårdbehov. Det innehåller även en beskrivning av tillkomst, ägarfbrhållande, vårdhistorik 

m.m. samt målsättning för framtiden. 

Styrelsen godkänner vårdprogranimet och uttalar sin uppskattning för det väl genomförda 

arbetet. Vårdprogrammet kommer även at skickas till Mölndals stad för godkännande. 

Rätt utdraget intygar: 

Lima Persson

GATE aJACWUÖM 

fl~DTvr~;1urnmo)J 

s0 •~o- ~ s 

- ]~tT~WIj~

VÅR~PROGRAM 

GUN~EBO SLO~IT &JRÄDGÅRDAR 

,1

Detta vårdprogram är upprättat av: 

Länsstyrelsen Västra Götalands län och Mölndals stad. 

Kontaktpersoner: 

Lena Emanuelsson — antikvarie, Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen Västra Götalands Län 

Lena Vikström — VD, Gunnebo Slott & Trädgårdar AB 

Projektledare: 

Hedvig Mårdh, bebyggelseantikvarie 

Remissgrupp: 

Lars Gahrn, intendent, Mölndals stadsmuseum 

Ulla Hasselqvist, kommunantikvarie, Mölndals stad 

Birgitta Martinius, antikvarie, Mölndals stadsmuseum 

Foto: 

Hedvig Mårdh, där inget annat anges. 

Grafisk produktion: 

Magnus Haag

4 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. FÖRORD 8 

1.1 Syfte 

1.2 Ambitionsnivå 

1.3 Detalj eringsgrad 

1.4 Medverkande 

2. SAMMANFATTNING 11 

2.1 Historik 

2.2 Sammanfattning av vårdprogrammet 

2.3 Gränser för byggnadsminnet 1963 

2.4 Fastighetsförteckning och situationsplan 

3. LÄGE, ÄGANDE, SKYDD OCH PLANBESTÄMMELSER 16 

3.1 Läge, fastighetsbeteckning 

3.2 Ägare 

3.3 Förvaltare 

3.4 Hyresgäster 

3.5 Funktioner och verksamheter 

3.6 Skyddsföreskrifter 

3.7 Planbestämmelser 

3.8 Fornminnesskydd 

3.9 Kommunala program, översiktsplan 

3.10 Kulturreservat och riksintresse 

4. ANALYS AV SPECIELLA VÄRDEN HOS FASTIGHETEN, 

.P~S. ~Q~NAR~. .SARSKILDA HOT 20 

4.1 Sammanfattande värdering (av länsstyrelsen) 

4.2 Värden hos anläggningen som helhet 

4.3 Kulturhistorisk värdebeskrivning 

4.3.1 Dokumentvärden 

4.3.2 Upplevelsevärden 

4.3.3 Förstärkande, övergripande värden 

4.4 Speciella hot 

7’ MÅLSÄTTNING ... 30 

5.1 Bevarande, utveckling, förändringsbehov, vårdideologiskt 

ställningstagande, upprustning (tillsammans med länsstyrelsen) 

5.2 Funktion, användning 

5.3 Besökskvalitet, upplevelse, service, information 

5.4 Miljö 

5.5 Tillgänglighet

5.6 Brandskydd, säkerhet 

5.7 Installationer, och inredning 

5.8 Kommunikationer till anläggningen 

5.9 Skötsel, vård, underhållsnivå 

5.10 Ekonomi, resurser, genomförande 

5.11 Forsknings- och utvecklingsarbete 

5.12 Gunnebo: åter till 1700-talet 

6. PROBLEMOMRÅDEN OCH ÖNSKADE FRAMTIDA 

ÅTGÄRDER 38 

6.1 Slottet 

6.2 Övriga byggnader 

~ SPECIELLAVÅRDKRAV (KONTINUERLIGT UNDERHÅLL 

REPQVISAS SEPARAT.DRIFI:.QC~WUNPERHALLSPLAN) 46 

7.1 Särskilt skyddsvärda eller utsatta delar 

7.2 Behov av återkommande skötselinsatser utöver den vanliga driften 

7.3 Receptsamling för speciella material 

8. ÄGARNA OCH GUNNEBO 48 

8.1 Ägarlängd 1778-2011 

8.2 Familjen Hall 

8.3 Familjerna Carlsson, Barclay och Cavaffi 

8.4 Familjerna Denninghoff och Sparre 

8.5 Mölndals stad och utvecklingen av Gunnebo som besöksmål 

9. ARKITEKTUR- OCH STILHISTORIA 54 

9.1 Arkitekten Carl Wilhelm Cariberg 

9.2 Inspiration och stilideal 

10. BYGGPROCESSEN OCH HANTVERKARNA 60 

10.1 Ritningarna 

10.2 Material 

10.3 Byggnadernas uppförande 

10.4 Flyglarna 

10.5 Gamla vaktmästarbostaden 

10.6 Lilla Gunnebo 

10.7 Orangeriet 

11. VÅRD- OCH FÖRÄNDRINGSHISTORTK 1819-2011 68 

5

6 

12. NULÄGESBESKRIVNING 75 

12.1 Milj öbeskrivning 

12.2 Slottet exteriört 

12.3 Slottet interiört 

12.4 Fast inredning, inventarier och möblering 

12.5 Inventarier skyddade i byggnadsminnesförklaringen 

12.6 Flyglarna 

12.7 Tjänstefolksbyggnaden 

12.8 Drivhuset 

12.9 Solbacken 

12.10 Lantgårdsområdet 

12.11 Brostugan 

12.12 Planerade byggnader 

12.13 Vård av arkeologiska lämningar och ruiner 

13. TIDIGARE FORSKNING 118 

14. FÖRTECKNING ÖVER TRYCKTA OCH OTRYCKTA 

KALLOR SAMT PERSONUPPGIFTER 120 

14.1 Utförda utredningar, inventeringar 

14.2 Planer, skyddsbestämmelser 

14.3 Tryckt litteratur 

14.4 Arkivuppgifter 

BILAGOR 

A. Byggnadsminnesförklaring 1963 

B. Kuiturminneslagen 3 kap. 

C. Vision antagen i januari 2007 “Gunnebo Slott och Trädgårdar — En angelägen 

1700-talsanläggning i Europa” 

D. Lista över inventarier inköpta från Hilda Sparres sterbhus 1949

8 

1. FÖRORD 

1 slutet av 1700-talet byggdes på lantegendomen Gunnebo en av Sveriges moder 

naste och mest påkostade sommarvillor. Idag, drygt 200 år senare är Gunnebo en 

skyddad kulturhistorisk miljö och ett populärt besöksmål. 

Gunnebo Slott och Trädgårdar AB har som central uppgift att säkerställa kvalitet 

och kontinuitet i omvårdnaden och återskapandet av anläggningen. Bevarandearbetet 

kräver god kunskap om Gunnebos historia och ett väl utvecklat restaurerings 

ideologiskt förhållningsätt. Vård och utveckling av Gunnebo utgår från nyckelorden 

historisk trovärdighet och högklassigt hantverk. Det är vidare angeläget att sak 

kunnigt övervaka de löpande förändringarna ur arkitektoniska, konstnärliga, anti 

kvariska och tekniska aspekter. Vårdprogrammet för byggnadsminnet Gunnebo är 

en viktig komponent i det arbetet. 

År 2009 togs initiativet till ett vårdprogram för byggnadsminnet Gunnebo. För 

ändrade förutsättningar, både i byggnadsbeståndet samt det ökade trycket från olika 

verksamheter på platsen, sedan byggnadsminnesförklaringen år 1963, förstärkte be 

hovet av ett aktuellt vårdprogram.

1 samband med kulturreservatsbildningen 2003 upprättades en skötseiplan för 

landskapet (som i skrivande stund revideras) och år 2007 färdigställdes ett vårdprogram 

för park och trädgårdar. Att upprätta ett vårdprogram för byggnaderna var 

ett naturligt nästa steg. Enheterna byggnader, landskap, park och trädgårdar skall 

inte ses som isolerade från varandra utan som beroende av varandra och delar av en 

gemensam anläggning, något som också betonas i kulturreservatsbildningen. De 

olika programmen och planerna är därför att betrakta som en helhet. 

1.1 SYFTE 

Vårdprogrammet ska fungera som ett praktiskt styrdokument för förvaltare, myn 

digheter, entreprenörer, konsulter och hyresgäster i den dagliga förvaltningen både 

inför stora förändringar och vid akuta underhållsåtgärder. Vårdprogrammet ska 

innehålla riktlinjer för den långsiktiga vården och underhållet. Riktlinjerna formu 

leras utifrån platsens kulturhistoriska värden och deras syfte är att underlätta prio 

riteringar och skapa förutsättningar för ett preventivt förhållningssätt till vården av 

byggnadsminnet. Den separata skötselplanen är mer detaljerad och har en kortare 

livslängd. 

1.2 AMBITIONSNIVÅ 

Det finns sedan tidigare en omfattande forskning om och dokumentation av Gun 

nebo. Ambitionen med vårdprogrammet har därför varit att inventera byggnaderna 

samt samla och presentera det material som redan finns för att skapa ett gott under 

lag för framtida vård av byggnaderna. 

När det gäller byggnadstekniska problem har ambitionen varit att sammanställa 

tidigare undersökningar och ställa dem i relation till dagens situation. Många av 

de problem som slottsbyggnaden har idag har funnits tidigare. De har tacklats på 

olika sätt, åtgärder vilka har lett till olika resultat, och som vi kan lära oss av inför 

framtida vårdinsatser. Viktig kunskap finns också hos de personer som idag vistas i 

och arbetar för att vårda byggnadsminnet. Deras erfarenheter och iakttagelser är en 

viktig del av kunskapen om byggnaderna. 

Förutsättningar förändras över tid, till exempel blir nya tekniska åtgärder möjliga 

men även värderingar och behov kan se annorlunda ut. Därför bör vårdprogrammet 

revideras med ett intervall om högst tio år. Det är även viktigt att framtida 

restaureringsinsatser noggrant dokumenteras och att dessa rapporter får komplet 

tera vårdprogrammet. 

9

lo 

1.3 DETALJERINGSGRAD 

1 fokus för byggnadsminnet Gunnebo ligger slottet samt stilträdgården, vilka i sin 

tur utgör en del av en hel anläggning som i sin helhet innefattas i kulturreservatet 

Gunnebo. 1 föreliggande vårdprogram är slottsbyggnaden det primära, men pro 

grammet innefattar alla de byggnader som finns inom byggnadsminnets nuvarande 

gränser (vilka i skrivande stund är under omarbetning). Dessa byggnader utgörs av 

både rekonstruktioner och nybyggnation. (För landskapet, trädgårdarna och par 

ken se respektive vårdprogram). Sedan byggnadsminnesförklaringen 1963 fram till 

idag har det inom gränserna för byggnadsminnet skett flera förändringar. Bland an 

nat har en byggnad nedmonterats och tre byggnader uppförts efter Carl Wilhelms 

Carlbergs ritningar. Det har även uppförts ett antal nya byggnader med koppling till 

lantgården och ridverksamheten. 

1.4 MEDVERKANDE 

Bebyggelseantikvarie Hedvig Mårdh har ansvarat för framtagning av material och 

sammanställning av vårdprogrammet. Stefan Kariberg och Johanna Lindén på 

Gunnebo Slott och Trädgårdar samt Lena Emanuelsson, Länsstyrelsen Västra Gö 

talands län, har tagit aktiv del i processen. Referensgrupp har varit Lars Gahrn, 

intendent Mölndals stadsmuseum, Ulla Hasselqvist, kommunantikvarie Möndals 

stad samt Birgitta Martinius, antikvarie Mölndals stadsmuseum. Kristian Reuter 

Oliveberg, Joakim Seiler och Halla Sigurdardéttir har tillsammans med flera i den 

övriga personalen vid Gunnebo Slott och Trädgårdar bidragit med många värdefulla 

kommentarer. Thure Larsson, sekreterare i Gunnebo Vänner har varit informant. 

Framställandet av vårdprogrammet finansierades av Länsstyrelsen Västra Götalands 

Län och Gunnebo Slott och Trädgårdar AB.

2. SAMMANFATTNING 

2.1 HISTORIK 

Gunnebo omnämns för första gången år 1396 i en förteckning över domprosteriets 

gods och gårdar. Hemmanet går under namnet Gunnobodher. Under 1400- och 

1S00-talet ägdes Gunnebo växelvis av kronan och kyrkan innan det i slutet av 

1500-talet tillföll den adliga familjen Stenbock. Egendomen hölls inom familjen 

Stenbock fram till år 1711, då den säldes till handelsman Hans Coopman. År 1765 

var sonen, Carl Coopman, den första ägaren som lät mantalsskriva sig på Gunnebo 

men hamnade sedan i finansiella svårigheter och blev tvungen att sälja Gunnebo 

till packhusinspektör Ulrik af Ditmer år 1774. Han sålde i sin tur vidare till köp 

mannen John Hall d ä år 1778. Det blev allt vanligare under 1700-talet att ftälse 

jord övergick från adel till borgare med privata förmögenheter. Det var ett led i den 

ståndsutjämning som skedde under århundradet. 

Vi vet mycket lite om den bebyggelse som fanns på platsen före familjen Halls tid. 

Gunnebo förändrades nämligen radikalt i samband med att arkitekten Carl Wil 

helm Cariberg skapade en exklusiv sommarbostad åt familjen. Efter John Hall d ä:s 

il

12 

död år 1802 genomgick både sonen och hustrun personliga konkurser, vilket ledde 

till att förfall och bränder förändrade platsen. Slottet är idag den enda byggnaden 

som står kvar sedan 1700-talet. 

Egendomen såldes 1832 på auktion till slaktarmästare Johan Carlsson. Strax efter 

köpet brann de båda flygelbyggnaderna ned. Efter att ha renoverat hus och träd 

gårdar sålde Carlsson Gunnebo vidare till familjen Barclay 1838. Egendomen togs 

1864 över av James Gibson som genomförde en omfattande upprustning av slottet. 

1870 bytte Gunnebo återigen ägare till apotekare J G Cavalli, som verkar vara den 

första ägaren som betraktade Gunnebo som ett historiskt monument. Nästa köpare 

år 1888 var Wilhelm Denninghoff som lät dottern Hilda bo på Gunnebo med sin 

man, friherre Carl Sparre. Hilda Sparre kom att bli den sista privata ägaren till 

Gunnebo. Efter hennes död såldes egendomen till Mölndals stad och efter en större 

restaurering öppnades slottet för allmänheten 1952. År 1949 respektive 1963 utsågs 

Gunnebo till byggnadsminne och 2003 blev det Västra Götalands första kulturreservat. 

Sedan 2001 förvaltas Gunnebo av det kommunala bolaget Gunnebo Slott 

och Trädgårdar AB. 

2.2 SAMMANFATTNING AVVÅRDPROGRAMMET 

Vårdprogrammet för byggnadsminnet Gunnebo beskriver slottet, dess nuvarande 

status och vårdbehov. Programmet innefattar även en beskrivning av tillkomst och 

ägarf’örhållande, vårdhistorik, stilhistorisk analys, kulturhistorisk värdering samt 

målsättningar för framtiden. Inom gränsen för kulturreservatet Gunnebo finns to 

talt 22 byggnader tillkomna från slutet av 1700-talet fram till idag. 

1 dagsläget är byggnadsminnet över lag i ett gott skick och en stor del av bevarande 

arbetet innebär preventiva insatser samt regelbunden skötsel.

2.3 GRÄNSER FÖR BYGGNADSMINNET 1963 

Grånserfdr byggnadsminnet ur byggnadsminne~fdrklaringen 1963 

GRÄNSERNA FÖRÄNDRAS 

Ett arbete pågår för att förändra gränserna för byggnadsminnet. Målet är att 

minska området för att innefatta enbart slott och stilträdgård. Övriga byggnader 

kommer då ingå i kulturreservatet, som bildades 2003. 

13

14 

2.4 FASTIGHETSFÖRTECKNING OCH 

SITUATIONSPLAN 

BYGGNAD VERKSAMHET 

1 Slott Museum, servering 

2 Scen Scen för teaterverksamhet m m 

3 Norra flygeln Butik, kontor, konferens 

4 Södra flygeln Konferens, evenemang, pentry 

5 Tjänstefolksbyggnaden Restaurang, kök, servering, kontor 

6 Drivhus Trädgårdsverksamhet 

7 Drivhusets förråd Förråd, trädgårdsverksamhet 

8 Solbacken Kontor, rehabverksamhet, undervisning 

9 Solbacken förråd Förråd 

10 Solbacken dass Dass (ej i bruk) 

11 Stallbyggnad Stall, hästar, kor, får 

häst, kor, får (Hus A,B) 

12 Mindre stall, häst Stall två hästar 

13 Gödselstad A Gödselstad 

14 Gödselstad B Gödselstad 

15 Personallokaler, lantgård Personalutrymmen, lunchrum, ombyte 

(Hus E) 

16 Fastighetskontor Kontor, verkstad 

17 Manege Hästmanege, stall 

18 Mangelbod Pedagogisk verksamhet, målarverkstad 

19 Vagnslider (Hus D) Förråd, garage 

20 Hönshus Arbetsrum, förråd 

21 Fårhus Skydd för fåren 

22 Brostugan Gunnebo vänners verksamhet 

1 landskapet finns rester av byggnader, till exempel orangeri, eremitage, potatis 

källaren och kvarn.

R o6 9 

L 

jV

16 

3. LÄGE, ÄGANDE, SKYDD OCH 

PLANBESTÄMMELSER 

3.1 LÄGE, FASTIGHETSBETECKNING 

Fastighetsbeteckning: Gunnebo 1:27 

Stensjöns församling 

Mölndals stad 

Adress: Christina Halls väg, 431 36 Mölndal 

3.2 ÄGARE 

Mölndals stad 

3.3 FÖRVALTARE 

Förvaltare är Servicefbrvaltningen, Mölndals stad. Den dagliga förvaltningen sköts 

av Gunnebo Slott och Trädgårdar AB, sedan 2000-12-21 ett dotterbolag i Kvarnfallet 

Mölndal AB (moderbolag i en av Mölndals stad helägd koncern).

Brostugan fi5rvaltas av Gunnebo Vänner. 

Mölndals stadsmuseum har ansvar för tillsyn av interiöra miljöer samt föremål och 

är remissinstans i antikvariska frågor. 

3.4 HYRESGÄSTER 

Gunnebo Ryttarsäfiskap hyr stailpiatser, manegebyggnad och mark för ridskole 

verksamhet. 

3.5 FUNKTIONER OCH VERKSAMHETER 

• Besöksmål 

• Museiverksamhet 

• Evenemangsverksamhet 

• Restaurangverksamhet 

• Konferensverksamhet 

• Utbildning- och kunskapsuppbyggnad 

• Trädgård- och landskapsskötsel 

• Lantgårdsverksamhet 

• Ridskola 

3.6 SKYDDSFÖRESKRIFTER 

Ur byggnadsminnesförklaringen 18 december 1963: 

1. Byggnaden må ej utan riksantikvariens samtycke rivas eller eljest till sittyttre om- 

byggas ellerfträndras. 

2. Byggnaden må ej utan riksantikvariens samtycke till sitt inre ombyggas, förändras 

eller repareras ellerförses med nya eller ändrade installationerför värme, vatten, elek 

tricitet och dylikt. 

3. Till byggnaden hörandeparkanläggning och trädgård, till den del området angivits 

på här bilagda karta, må ej utan riksantikvariens samtycke blivaföremålför väsentlig 

förändring. 

4. Vissaföremåli enlighet med bilagdaförteckning, vilka tillhör byggnadensfasta inred 

ning eller anläggningen som sådan, må ej utan riksantikvariens samtyckeflyttasfrån 

byggnaden eller trädgården, ej heller repareras eller bliföremålför väsentligförändring. 

5. ägaren skall ägna byggnaden och det i punkt 3 angivna området samt i punkt 4 

nämndaföremålfcir deras bestånd erforderligt underhåll och skötsel. 

17

18 

3.7 PLANBESTÄMMELSER 

• Byggnadsminne 1949-05-05 enligt 1942 års lag 

• Byggnadsminne 1963-12-18 enligt 1962 års lag. Idag enligt “Lag 

(1988:950) om kulturminnen m.m.” 3 kap. Byggnadsminnen 

• Naturvårdsområde 1974-10-08, ersattes av miljöbalken 1997 och är idag 

ett naturreservat. 

• Strandskydd 1975-06-30, idag enligt 7 kap. 13 § Miljöbalken (1998:808) 

• Äldre detaljplaner 1983-02-10, 1985-12-05, 1997-11-19 

• Riksintresse f6r kulturvården, enligt 3 kap. 6 § Miljöbalken (1998:808) 

• Kultarreservat 2003-06-10, enligt 7 kap. 9 § Miljöbalken (SFS 1998:808) 

3.8 FORNMINNESSKYDD 

De förhistoriska lämningar som finns är av stenålderskaraktär och omfattar en boplats 

vid Rådasjöns strand (RAÄ 70) samt ett flertal lösf~’nd (RAÄ 69, 70, 71, 72, 

99, 100). 1 fornminnesregistret finns också ett par minnesstenar registrerade (RAÄ 

122, 144). 

3.9 KOMMUNAL PROGRAM, 

ÖVERSIKTSPLAN 

• Översiktsplanfrr Mölndals stad, 2006, Mölndal kapitel 11 

• Kulturmiljövårdsprogramför Mölndals kommun, 2000 

• Grönstrukturprogram 2004 

1 översiktsplanen från år 2006 lyfts Gunnebo fram som ett viktigt kultur- och naturområde, 

vilket används av kommunens invånare för rekreation och kulturupplevelser 

som musik, teater och konst. År 2000 antog Mölndals stad ett kulturmiljövårds 

program, Kuiturmiljöer i Mölndal, där Gunnebo ingår som en av 36 olika miljöer 

som kommunen anser särskilt värda att skydda och bevara. 1 Grönstrukturprogram 

met från 2004 framhålls särskilt betydelsen av förbindelser mellan grönområdet 

Gunnebo och andra grönområden runt omkring. 

3.10 KULTURRESERVAT OCH RIKSINTRESSE 

Gunnebo utsågs till riksintresse för kulturmiljövården 1998 och till Västra Göta 

lands första kulturreservat 2003. Det är Riksantikvarieämbetet som beslutar om 

riksintressen för kulturmiljövården. Kommunernas ansvar är att sedan i sina över 

siktsplaner ange hur riksintressena ska tillgodoses. Motivering för utnämningen av 

Gunnebo till riksintresse enligt 7 kapitlet 9 § Miljöbaiken:

Herrgårdsmiljö med medeltida ursprung som med sin nuvarande mycketpåkostade och 

omsorgsfullt uzformade manbyggnad och parkanläggning är ett välbevarat exempelpå 

de gårdsanläggningar som Göteborgs välbärgade hade som sommarresidens. 

Uttryckför riksintresset: 

Manbyggnadfrån 1780-90-talet, terrasserad trädgård ochpark, allt efter bevarade rit 

ningar av C. W Cariberg. 

Kulturreservatet, som omfattar cirka 100 hektar, invigdes den 18 september år 2003. 

Det blev därmed det första kulturreservatet i Västra Götalands län. Förvaltare är 

länsstyrelsen i Västra Götalands län och Mölndals stad. När länsstyrelsen beskriver 

skälen för kulturreservatsbildning är det helheten, både byggnader, trädgårdar, park 

och landskap, som är viktig: 

Gunnebo slott är ett av Sveriges bästa exempelpå nyklassisk byggnadskonst. Gunnebo 

är en välbevarad högreståndsmiljö där slotts- och trädgårdsanläggningen bibehållit de 

huvudsakliga karaktärsdragen sedan 1700- talets slut, medan de omgivande ägorna 

framförallt präglas av 1800-taletsjord- och skogsbruk samt ambitionen att skapa ett 

park- och rekreationslandskap. Det omgivande landskapet är ett mycket gott exempel 

på den typ av landskap som utvecklats kring slotts- och säterimiljöer i Göteborgs närhet. 

Naturmiljön är biologiskt rik och har karaktäristiska dragför Göteborgstraktens “slotts 

miljöer”som kännetecknas av vidsträckta lövskogar och öppna kulturmarker. 1 området 

förekommer 25 arter som är upptagnapå Naturvårdsverkets listor över hotade arter. 

Länsstyrelsen har bedömt det som viktigt att skötseln av Gunnebos omgivningar uzförs 

på ett sätt som tar tillvara helheten i miljön och som svarar mot de ambitioner somfinns 

med själva byggnaderna och parken. Enligt länsstyrelsens meningföreligger ett stort 

allmänt intresse av att bevara ochförstärka områdets kultur- och naturvärden. 

(Ragnarsson, L. o.d., Gunnebo Kulturreservat, Mölndals kommun, Länsstyrelsen 

Västra Götaland) 

19

20 

4. ANALYS AV SPECIELLA VÄRDEN 

HOS FASTIGHETEN SAMT 

SÄRSKILDA HOT 

4.1 SAMMANFATTANDE VÄRDERING (AV LÄNSSTYRELSEN) 

År 1949 upprättades skyddsföreskrifter för Gunnebo enligt lagen om skydd för 

kulturhistoriskt märkliga byggnader. År 1963 utsågs Gunnebo till byggnadsminne 

med motiveringen att: 

Gunnebo slott bevarar egenarten hos gången tids byggnadsskick och med hänsyn härtill 

är att anse så som synnerligen märkligt... (ur Byggnadsminnesförklaringen 1963) 

Länsstyrelsen Västra Götalands län genomförde en inventering av byggnadsminnet 

i oktober 2007. Inventeringen finns tillgänglig via Riksantikvarieämbetets hem— 

sida (www.raa.se). 1 samband med arbetet med föreliggande vårdprogram har en ny 

värdebeskrivning utarbetats.

Gunnebo slott är en anläggning i sengustaviansk stil som är unik ur såväl ett regionalt 

som nationelltperspektiv. Slottsbyggnaden, stilträdgården och den engelskaparken in 

går som delar som ingår i en större arkitektonisk helhet. 

Corps- de-logibyggnadens upphöjdaplacering i en sluttande terräng är ett typiskt läge 

som visarpå de arkitektoniska influensernafrån Caribergs resor till Italien och Frank 

rike. Trädgården utformades enligt denfranska trädgårdsstilen med raka linjer, sym 

metrisk uppbyggnad och hårt tuktad natur - ett trädgårdsideal som stämde väl överens 

med nyklassicismens kravpå symmetri och regelbundenhet. Trädgårdsanläggningen är 

uppbyggd kring en rak mittaxel, som löperfrån uppfartsvägen, genom slottet och vidare 

till den södra trädgården, där den avslutas i en damm medfontän. Med hjälp av ter 

rasseringar, balustradräcken ochfritrappor har Cariberg skapat en naturlig övergång 

mellan arkitektur och natur. Den omgivande miljön är istället utformad som en engelsk 

park som skapades genom en omarbetning av landskapet. 

Gunnebo slott är ett av Sveriges bästa exempelpå nyklassicistisk byggnadskonst. Gun 

nebo är en vii/bevarad hb~reståndsmiljö där slotts- och trädgårds-anläggningen har 

bibehållit de huvudsakliga karaktärsdragen sedan uppförandet vid 1700-talets slut. 

Arkitekten Carl Wilhelm Caribergs bevarade ritningar utgör en omistlig och unik källa 

till kunskap och rekonstruktion av anläggningens 1 700-talskaraktär. 

Gun nebo uppfördes som sommarbostad åtfamiljen Hall och vittnar om det liv som väl 

beställda göteborgare levde under sommarhalvåret i trakterna kring Göteborg under 

1 700-taletfram till början av 1900-talet. Idag är Gunnebo ettpopulärt besöksmål och 

en av de viktigaste identitetsskapande kulturmiljöerna i Mölndals stad, både som histo 

riskt monument och som platsfdrfritid och gemensamma högtider. 

4.2 VÄRDEN HOS ANLÄGGNINGEN SOM HELHET 

Men ställets behag låg ej minst däri, att byggnaden och dess omgivning utgjorde en hel 

stbpt skapelse, med utsökt smak ochförfininggenomförd även i de allra minsta detaljer. 

(Nordensvan. G. 1925-28. Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århund 

radet, 1. Från Gustav III till Karl XV, s. 121) 

Gunnebo är ett tydligt pedagogiskt exempel på en sammanhållen bebyggelsemiljö 

och har ett högt arkitekturhistoriskt värde. Att det idag är en av landets mest hel 

gjutna och välbevarade nyklassicistiska miljöer beror bland annat på att arkitekten 

Carlberg ritade hela anläggningen och även övervakade arbetet som byggledare 

och såg till att intentionerna fullföljdes. Arkitekturen visar tydligt på arkitektens 

kunskap och inspiration från studieresan till Italien, Frankrike och England, 1777- 

1782. På Gunnebo möter de internationella estetiska strömningarna lokala material 

och byggnadstraditioner. 

21

22 

Avgörande för bevarandet är att senare ägare har haft tillgång till arkitekten Carl 

Wilhelm Carlbergs originalritningar. Ritningarna och annat bevarat källmaterial 

så som teckningar, brev, försäkringsbrev och arkeologiska lämningar har gjort det 

möjligt att rekonstruera de delar av anläggningen som har förstörts eller förändrats 

över tid. Det är genomgående familjen Halls Gunnebo som har varit den period 

som har ansetts representera den gyllene tidpunkten för anläggningen och den man 

har velat återskapa. 

Gunnebo uppfördes som sommarbostad åt familjen Hall och vittnar om det liv som 

välbeställda göteborgare levde under sommarhalvåret i trakterna kring Göteborg. 

Det är en plats för avkoppling, nöje och estetiska upplevelser än idag och är ett 

välbesökt turistmål. Platsen har ett identitetsskapande värde för stadens invånare. 

4.3 KULTURHISTORISK VÅRDEBESKR1VNING 

4.3.1 DOKUMENTVÄRDEN 

Arkitekturhistoriskt och byggnadshistoriskt värde 

Gunnebo har ett stort arkitekturhistoriskt värde både som enskild byggnad och som 

anläggning. Arkitekten har skapat en i sin samtid modern anläggning med direkt 

inspiration från sin studieresa i Europa. De senaste strömningarna från Frankrike 

och England, i form av nyldassicismen och palladianismen är tydliga motiv, men här 

är de översatta till en platsanpassad och unik anläggning. 

Gunnebo spelar en avgörande roll i arkitekten Carl Wilhelm Carlbergs produktion. 

Omdömen från personer i Carlbergs samtid visar på den uppskattning han fick som 

arkitekt tack vare Gunnebo. Hösten 1801 besökte Johan Tobias Sergel Gunnebo 

och efteråt prisade han både Cariberg och hans verk i ett brev till sin vän Pehr ‘Iham 

(i Axel-Nilsson, G. 1966. s.20): 

Sedanjag sett Gunnebo, sätterjag ett oändligt värdepå Cariberg. 

Restaureringen 1949-52 innebar en stilrestaurering som medvetet lyfte fram Carlbergs 

Gunnebo. De rekonstruktioner som senare har gjorts syftar till att återskapa 

den helhet som Carlberg skapade, från urna till generalplan. De bevarade originalrit 

ningarna och den goda dokumentationen ökar Gunnebos byggnadshistoriska värde. 

De möbler som ritades till Gunnebo påverkade produktionen av möbler i Väst 

sverige. Gunnebomöbler blev ett begrepp och lindomesnickare tillverkade under 

lång tid dessa möbler. Idag finns det flera tillverkare av “gunnebostolar” som på olika 

sätt kopplas till de möbler Carlberg ritade till Gunnebo.

Byggnadsteknikhistoriskt värde 

Slottsbyggnaden visar på en gången tids byggnadsskick. Att skapa Gunnebo kräv 

de skicidiga konstnärer och hantverkare. 1 originalmaterialet hittar vi hantverkets 

spår som hjälper oss att förstå konstruktionslösningar, redskap, ytbehandlingar 

och materialval. Slottsbyggnaden har som ‘~riginalbyggnad” utgjort ett uppslags 

verk för de rekonstruktionsarbeten som genomförts efter 1995. Genom dessa 

rekonstruktionsprojekt har denna viktiga källa utforskats och gett ny kunskap vil 

ken kan användas inom kulturmiljövården på andra platser. 

Samhälishistoriskt värde 

1 slutet av 1700-talet bodde cirka 10 % av landets befolkning i städerna. Göteborg 

upplevde en ekonomisk glansperiod som handeisstad och hade cirka 12 000 invå 

nare år 1800. Det var emellertid ofta dåliga förhållanden i städerna med fara för 

bränder, sjukdomar, fattigdom och trångboddhet. De som hade möjlighet sökte sig 

därför ut från städerna till landet för att förverkliga drömmen om det ljuva lant 

livet. Gunnebos tillkomst speglar även den ståndsutjämning som skedde i slutet av 

1700-talet, då adeln började sälja ut mark till borgare. Den nya klassen benämndes 

ofrälse ståndspersoner och utgjorde cirka 2 % av befolkningen i mitten av 1700-ta 

let. John Hall var under slutet av 1700-talet en kapitalstark handelsman som under 

toppen av sin karriär bestämde sig för att manifestera sina framgångar i skapandet 

av en sommarvilla. De flesta av borgarnas lantegendomar var mindre påkostade än 

Gunnebo, men Gunnebo kan ses som en del av en mer allmän utveckling i slutet 

av 1700-talet då konsumtion kopplat till smak och bildning blir allt viktigare be 

ståndsdelar för den som vill befästa sin position i samhället. 

Socialhistoriskt värde 

Friherrinnan Sparre gick bort den 23 november 1948. Med henne ändades en epok på 

Gunnebo, som kontinuerligt sträcker sig tillbaka till den hallska tiden och som bottnade 

i en samhälisform och en livsstil, som snart helt tillhör historien. 

(ur Axel-Nilsson. 1966, s.13) 

Gunnebo uppfördes som sommarbostad åt familjen Hall. Här fick familjen en 

lantlig tillflyktsort under sommarhalvåret. Gunnebo blev även en social knutpunkt 

med många gäster, en social samvaro som finns väldokumenterad i brev och dag 

böcker. 1800- och det tidiga 1900-talets Gunnebo vittnar om det liv som välbär 

gade göteborgsfamiljer levde på sina lantställen. Gunnebo ger även en bild av det 

liv och det arbete, som krävdes av hantverkare och tjänstefolk för att skapa en plats 

som denna. Under 1900-talets andra hälft blev Gunnebo en allt viktigare del av 

samhället Mölndal genom att fungera som en plats för rekreation och gemensamma 

firanden av högtider. 

23

24 

Det typiska arbetarsamhället hade iförhållande till storlek och ekonomiska möjligheter 

gjort den största kulturinsats något svenskt samhälle tidigare gjort. Mölndal, som alltid 

setts över axeln,fick nytt anseende. Intressetför att bevara gamla kulturminnenfick en 

uppryckning runt om i landet. (Mölndals strömmar, 1977:3, s.9) 

Personhistoriskt värde 

Flera personer kan kopplas till Gunnebo, familjen Hall, arkitekten Carl Wilhelm 

Cariberg och senare ägare, kanske främst Hilda Sparre. Men även hantverkare, 

tjänstefoik och arrendatorer. Gunnebo är idag inte en plats som berättar en per 

sons historia. Det medvetna återskapandet av det sena 1700-talet på Gunnebo ger 

emellertid stora förutsättningar för att närma oss den tidens personer och deras liv 

på Gunnebo. 

4.3.2 UPPLEVELSEVÄRDEN 

Arkitektoniskt och konstnärligt värde 

Gunnebo har ett högt arkitektoniskt värde med konsekventa, genomarbetade lös 

ningar av olika gestaltningsproblem som placering, funktionsindelning, förvaring 

och helhetsverkan. Utsmyckningen, både interiört och exteriört, utfördes i sam 

arbete mellan arkitekten Carlberg och skulptören Fruffi. Gunnebo är på många 

sätt främst en estetisk upplevelse där sjuttonhundratalet har bevarats och renodlats 

genom olika restaureringsinsatser. 

Miljöskapande värde 

Slottet utgör en del i en helhetsmiljö tillsammans med park, trädgårdar, landskap 

och övriga byggnader. Anläggningen som helhet har i sin tur ett viktigt miljö 

skapande värde i området kring Stensjön och Rådasjön. 

Patina 

Patina är spår av åldrande som ger en upplevelse av tidsdimensionen genom att il 

lustrera åldrande och långvarig användning. Patina återfinns på olika sätt i slottet, de 

tydligaste exemplen som låter oss ana sjuttonhundratalet är slitna trappsteg, tröskiar 

och golv. Men idag, sextio år senare har även restaureringen från 1949-52 fått sin 

egen patina. Gränsen mellan patina och rent slitage är hårfin. 

Identitetsvärde och symbolvärde 

Gunnebo är idag en av de viktigaste identitetsskapande kulturmiljöerna i Mölndals 

stad, både som historiskt monument och som plats för fritid och gemensamma hög 

tider. Gunnebo får ofta stå som symbol för Mölndal och Mölndals stad. Men ibland 

även som symbol för det svenska 1700-talets nyklassicism.

Slitage ellerpatina? Golv i rum 50 och 53.

iii 

g z1, - 

- 

Redan 1797 vet vi attfamiljen Hallfirade midsommardagenpå Gunnebo, dagen räknades även som John 

Halls namnsdag, med ett divertissement, ett kortare teaterstycke, skrivet av OlofBenjamin Lund. (Gahrn, 

L. 1997, s.61) Idag är midsommarfirandetpå Gunnebo mycket välbesökt. (Foto: Gunnebo) 

Kontinuitetsvärde och traditionsvärde 

Sedan århundraden har Gunnebo varit en plats för avkoppling, nöje och estetiska 

upplevelser även om premisserna ser lite annorlunda ut idag. Redan under Halls tid 

kan vi genom besökares redogörelser förstå att ägarna till Gunnebo har velat visa 

upp platsen och berätta om den. Inte minst den sista privata ägarinnan öppnade sitt 

hem för besökare. Vården av platsen, baserad på tidsenliga tekniker och material ger 

idag en upplevelse av kontinuitet. Som plats är Gunnebo kopplat till speciella hän 

delser och traditioner i form av till exempel avtackningar för personal i Mölndals 

stad samt mer privata högtider som bröllop och dop. 

4.3.3 FÖRSTÄRKANDE, ÖVERGRIPANDE VÄRDEN 

Autenticitet 

1 ICOM:s Naradokument från 1994 identifieras ett antal kililor, vilka kan ge en 

fördjupad förståelse för vad som utgör autenticiteten i ett objekt eller en plats. Nara 

dokumentet erkänner ett vidgat autenticitetsbegrepp som tar hänsyn till den kontext 

och utveckling över tid som är aktuell. Genom att applicera den här modellen 

på Gunnebo förtydligas de olika typer av autenticitet som är aktuella för just det här 

byggnadsminnet. 

•~

Form och design Stor del av Carlbergs form och design finns bevarad. De visar tydligt på 

stilideal som fanns. Originalritningarna ger unika möjligheter att förstå 

och återskapa 1700-talets form och design. 

Material och substans Slottsbyggnaden finns kvar, största delen av grundstommen är intakt, 

ytskikt har genomgått restaureringar. Vid dessa har så långt det är 

möjligt samma typ av material och tekniker använts för att ersätta 

förlorat eller skadat originalmaterial. 

Bruk och funktion Gunnebo skapades som en representativ lantvilla för rekreation, 

estetiska upplevelser samt som arbetsplats. Idag är platsen ett offentligt 

besöksmål som erbjuder rekreation och estetiska upplevelser. Den är 

en arbetsplats för ett stort antal personer och för Mölndals stad fyller 

den också en representativ funktion. 

Tradition och tekniker Slottet utgör en uppslagsbok för 1700-talets byggnadsteknik. När 

restaureringar eller rekonstruktioner har gjorts har man använt 

traditionella material och tekniker. Gunnebo har under många år 

fungerat som plats för utbildning av hantverkare. 

Placering och plats Platsen är densamma, huset har aldrig flyttats. Det omgivande 

landskapet närmar sig genom långsiktiga skötsel- och 

restaureringsinsatser det utseende som det hade under slutet av 

1700-talet. 

Själ och känsla Gunnebo utgör fortfarande en lantlig tillflykt, skild från stadens larm. 

Kvalitet Det hantverksmässiga utförandet är av hög kvalitet, vilket också tillfogar 

en estetisk upplevelse. Allt är utfört med väl uttänkta konstruktioner, 

detaljer och material. 

Pedagogiskt värde Gunnebo är som anläggning av högt pedagogiskt värde — tydlig och 

och tydlighet representativ med hög kvalitet. Gunnebo kom att bli ett av landets 

främsta exempel på den nyklassiska, i Sverige benämnt gustavianska, 

stilen. Det är det sena sjuttonhundratalets årsring som har prioriterats i 

bevarandearbetet sedan lång tid, vilket har skapat en renodling och 

pedagogiskt tydlighet. 

Sällsynthet - 1 en jämförelse med Sverige och Europa framstår Gunnebo som 

representativitet anläggning av hög kvalitet. Arkitekten Cariberg har tagit sin 

utgångspunkt i tidens internationella arkitektoniska strömningar och 

översatt dem till en platsspeciflk gestaltning. Resultatet är en skicklig 

anpassning av samtida stilideal till lokala material och 

byggnadstraditioner. 

27

4.5 SÄRSKILDA HOT 

L~~- ‘.~ 

d ~ ~ ~ 

________ “ 

— 

- -~ — 1 .. l-~-t U 

— ~. J —. 

~ -~ tF 

Stöld och skadegörelse 

Genom åren har Gunnebo utsattsf~r stöld och skadegörelse vid ettfiertal til~’fldlen. 2011 installerades 

övervakningskameror. Idag bor det ingen på Gunnebo vilket ökar riskerna. (Foto. Gunnebo) 

Slitagepå grund av högt besökstryck 

Gunnebo har årligen runt 350 000 besö 

~ 4_._ .. 

kare. Det staller hoga kravpapreventzva 

insatser och restriktioner. (Foto: Gunnebo) 

- - 

~ ~ ~ ~ 

t .i p~. - 

‘ ~ J,,~j~;11 ~ 

~!) \‘~‘~ ~ 

—~ ‘~-. 

~-‘ 

— ...%_.. . ‘4 

- — 

• 

-.-i-~, 

t~ 

.‘ . 

• - •. ~ ‘,•- -. . • 4 .~ 

~ •I••.•~ • . ~• •• •— ;• 

c -) .1 

~ 

--

.4~ - 

-. 

.~ _1: 

m — - 

s 

4-. 

td~ 

1 

t. 

-id 

Tryckpå nyexploatering 

Gzsnnebo ligger mitt i ett område med 

högt tryck på exploatering,främst villa- 

bebyggelse och siktlinjer bör beaktas vid 

bygglovshand-läggning. 

Möjliga hot på sikt 

Förändringar i driften av anläggningen 

Den sammanhållna driften förenklar bevaran et av anläggningen, då det 

underlättar för verksamheterna att fungera inom ramen för ett bevarande. 

En kontinuitet i personalstyrkan och kompetensen som finns på platsen 

säkrar en god förvaltning. 

• Förändringar ifinansiering 

Det krävs en stabilitet i finansieringen för att kunna hålla en hög nivå 

på underhållet av platsen. Då Gunnebo är en kommunal anläggning måste 

den upplevas som angelägen både hos politiker och hos allmänheten för att 

säkra sin finansiering. 

• Järnvägen 

Det har länge funnits planer på att bygga ut Götalandsbanan till en 

dubbelspårig järnväg för höghastighetståg men planerna är i dagsläget 

vilande. (Trafikverket, 11-01-25)

30 

5. MÅLSÄTTNING 

5.1 BEVARANDE, UTVECKLING, FÖRÄNDRINGSBEHOV, 

VÅRDIDEOLOGISKT STÄLLNINGSTAGANDE, 

UPPRUSTNING 

Den ursprungliga tanken bakom Mölndals förvärv av egendomen var “att åt efter 

världen söka bevara det utomordentligt stora kulturhistoriska värde som ligger i Gun 

nebo’~ Målsättningen med förvaltningen av Gunnebo idag är att vårda, visa och 

utveckla anläggningen med byggnader, park, trädgårdar och kulturlandskap för 

eftervärlden. Ledord för verksamheten är historisk trovärdighet, högklassigt hant 

verk och hållbar utveckling. Det är Carlbergs och familjen Halls Gunnebo från de 

sista årtiondena av sjuttonhundratalet som under lång tid har ansetts ha störst 

kulturhistoriskt värde och som även kommer att prioriteras i framtida insatser. Idag 

är byggnadsminnet överlag i ett gott skick och en stor del av bevarandearbetet inne 

bär preventiva insatser samt regelbunden skötsel.

Historiska byggnader kräver ett holistiskt förhållningssätt då det gäller bevarande. 

Hela tiden eftersträvas en balans mellan tillgänglighet och bevarande. Många fak 

torer påverkar och det krävs en rad olika kompetenser i vården av byggnaderna. 

Interiörerna i slottet skall ses som en helhet, inte bara den f5rsiska strukturen men 

också den historiska kontexten och rummens funktion. 

Ur vision för Gunnebo antagen 2007: 

ENANGELAGEN 1 700-TALSANLAGGNING IEUROPA 

Kunskap - inspiration - rekreation 

Islutetav 1700-talet byggdespå lantegendomen Gunnebo en av Sveriges modernaste och 

mestpåkostade sommarvillor. Drygt 200 år senare utgör anläggningen en av Europas 

mest intressanta satsningar när det gäller omhändertagande och utveckling av kultur 

historiska miljöer. Historisk trovärdighet, hö~ghlassigt hantverk och hållbar utveckling 

är nyckelord i allt arbete med byggnader, park och trädgårdar i kulturreservatet. 

Gunnebo skall vara en angelägenhetfor alla med intresseför en levande kulturmiljö- 

vård medpublika upplevelser kopplade till såväl historia somframtid. 

5.2 FUNKTION, ANVÄNDNING 

Det bedrivs en rad olika verksamheter på Gunnebo, vilket gör att platsen f~rlls av liv 

stora delar av dygnet. Det gör anläggningen angelägen för många och mer ekono 

miskt hållbar, men det kräver också mycket av byggnaderna då det gäller flexibilitet 

och skötselinsatser. 

Besöksmål 

• Museiverksamhet 

• Evenemangsverksamhet 

• Restaurangverksamhet 

Konferensverksamhet 

• Utbildning- och kunskapsuppbyggnad 

• Trädgård- och landskapsskötsel 

Lantgårdsverksamhet 

• Ridskola 

3~

SELLA 

~LO TE RI 

G 1 DER IYflJRJRG N~ 

1 ~fl 

Fl 

tayl 

hm o~t Guuncbo 

1MAj N ~s8stdsg~r och bad d~gir kl 12.1 och 14 

.1 - Mi D~I;11~ kl 12. II och 14 

-m sl1~d~. 

~ O 

~ r$~J LII) la 14 

I)ui a u~ganu bpLØ.rnJ fliana 

- % IltO da~muyj,in ju avnj~a ~I~’r 

F BROLLOP H KON EPJN% PA GUNN BØ 

audin ~ ~ d~ j?I C,inhII at och 

VIr,~ ~h. tap~a 

— 24 1 14 i fln 

Cii N l~ø 

Exempelpå hur slottet marknad~forsför visningar,fester och bröllop.

5.3 BESÖKSKVALITET, UPPLEVELSE, SERVICE 

OCH INFORMATION 

Bolagets uppgift är att vårda och utveckla det unika kulturarv som Gunnebo Slott och 

Trädgårdar utgör och därmed erbjuda inspirerande upplevelser och aktiviteter till ett 

brett fa~lt av intressenter som allmänhet, näringsliv, kulturturism och utbildnings 

väsende. (ur “Årsredovisning 2010”) 

Målet är att visa upp anläggningen för allmänheten på ett sätt som inte skadar den 

kulturhistoriska miljön. Tanken är att besökaren skall uppleva platsen som en helhet 

där de olika delarna, slott, träd~ård. kaffehus och lantuård komDletterar varandra. 

Visningsverksamheten skall kännetecknas av hög professionalitet, där målet är att 

ge besökarna både inspiration och fördjupad kunskap om 1700-talet i allmänhet 

och familjen Hall samt arkitekt Caribergs arkitektoniska gärning i synnerhet. Både 

de arkitekturhistoriska och socialhistoriska inslagen är viktiga. 

Idag ges guidade samt dramatiserade visningar. Båda varianterna genomsyras av en 

hög historisk trovärdighet. Dessutom erbjuds trädgårdsvisningar och tematiserade 

visningar utifrån aktuella ämnen som historisk mat eller äldre hantverk. De rekon 

struerade köksträdgårdarna och byggnaderna ger unika möjligheter till detta. Som 

ett komplement till visningarna arrangeras utställningar i slottsvalvet, som skall ge 

en £ördjupad kunskap. Målet är att ha en ny sommarutställning vartannat år. Därut 

över verkar en pedagog, anställd av Mölndals stads Barn- och ungdomsförvaltning, 

som tar emot barngrupper från Mölndals stad både inomhus och utomhus. 

Antalet besökare till hela anläggningen finns dokumenterat från och med 2003: 

2003 270 000 

2004 350 000 

2005 335 000 

2006 354 000 

2007 370 000 

2008 423 000 (Trädgårdsutställningen Göteborgs Lustgårdar) 

2009 370 000 

2010 367 500 

Antal besökare till visningsverksamheten: 

Å~ Slott Barnverksamhet 

2007 9500 4200 

2008 14000 3800 

2009 6750 3000 

2010 7500 2900 

33

34 

Visningsverksamheten har som mål att ta emot 10 000 besökare per år, 80 % av 

dem till slottet, 20 % till trädgården. Den siffran innebär en bra balans mellan 

tillgänglighet och slitage förutsatt att vissa preventiva åtgärder genomförs.(se kap. 

6 Konkretiseringar av målen med exempellista) 1 dagsläget finns inga avspärrningar 

eller skyltar i rummen utan det är guidens uppgift att informera och kontrollera 

att föremålen inte vidrörs. För att utöka besökarnas möjligheter att interagera med 

platsen utan att skada den kan det vara en god idé att låta tillverka eller köpa in fö 

remål som är möjliga att ta i och använda. Dessa nytillverkade föremål skulle kunna 

vara de vardagsföremål som kammar, tvättfat, pottor, sängmattor med mera som 

saknas idag. 

Gunnebo är välrepresenterat i olika medier, med reportage i både TV, radio och 

tidningar. Information om anläggningen sprids både via tryckt material och via 

hemsidan, wwwgunneboslott.se, samt övriga sociala medier. På plats i området 

finns skyltar som ger besökaren kort information om platsens kulturhistoria och 

programverksamhet. Som exempel kan nämnas att det i alla publika rum i flyglar 

na och tjänstefolksbyggnaden sitter skyltar som berättar om rekonstruktionen och 

originalrummets funktion. Målet är att hålla skyltar och annat informationsmaterial 

uppdaterat och i gott skick. 

5.4 MILJÖ 

Gunnebo Slott och Trädgårdar AB har antagit en miljöpolicy som innefattar alla 

verksamheter. När det gäller byggnadsbeståndet är energibesparingsåtgärder en vik 

tig del av miljöarbetet. 

MILJÖPOLICYPÅ GUNNEBO SLOTT OCH TRIIDGÅRDAR 

• Vi ska uppnå ständiga miljöförbättringar enligt våra övergripande miljömål 

• Vi ska lyftafram och synliggöra vårt miljöarbeteför våra besökare 

• Vi ska integrera miljötänkande och eftersträva kretsloppstänkande i vår 

dagliga verksamhet vid samtliga enheter inom Gunnebos organisation. 

• Vår verksamhet skafölja gällande lagkrav. 

• All odling ska vara ekologisk i enlighet med KRÄVs kriterier 

• Sund djurhållning ska tillämpas och ekologiskt djurfoder användas. 

• Utbudet i Gunnebo kaffehus och krog skafölja säsongernas växlingar. 

• Vid inköp ska miljöanpassade och närodladeprodukter gynnas. 

Leverantörer med aktivt miljöarbeteprioriteras. 

• Energieffektiva alternativ ska undersökas vid nyinstallation och Grön el 

ska användas. 

• Vi ska arbetaför att minimera mängden avfall.

5.5 TILLGÄNGLIGHET 

Målet är att Gunnebo skall vara en öppen och tillgänglig plats för alla. Slott 

sbyggnaden är öppen för visningar och utställningar samt för familjeceremonier och 

middagar i stadens regi. Entréavgifter tas ut i samband med visningar eller särskilda 

evenemang. 1 flyglarna ligger publika lokaler och kontor. 1 tjänstefolksbyggnaden 

finns Gunnebo Kaffehus och Krog. Solbacken hyser kontor, trädgårdsrehabilitering 

(Grön Rehab) samt utbildningslokaler. 1 lantgårdens utrymmen samsas kontor, 

personalutrymmen, stall för hästar, kor och ankor. Anläggandet av gräsmatta, lek 

plats och staket runt dammen har under de senaste åren ökat tillgängligheten till 

västra delen av lantgårdsområdet. Gunnebo Ryttarsällskap har en omfattande verk 

samhet vilket bidrar till att lantgården är en mycket välbesökt del av Gunnebo. 

Alla skall ha möjlighet att vistas i anläggningens byggnader och kontinuerligt görs 

förbättringar för att utöka den fysiska tillgängligheten. Att underlätta för rullstols 

burna att ta sig in i slottsbyggnadens paradvåning på ett enkelt sätt är en åtgärd som 

bör prioriteras. Anläggningens topografi medför i sig svårigheter för personer med 

rörelsenedsättningar. Anläggningen är tillgänglighetsinventerad och information 

finns upplagd på Gunnebo hemsida samt på wwwwastsverige.com. 

5.6 BRANDSKYDD, SÄKERHET 

Målet är att fortsätta med det systematiska brandskyddsarbete(SBA) som Gun 

nebo tillämpar sedan 2008. Anläggningen har olika typer av teknik för brandskydd. 

Slottet har dimsprinklersystem och automatiskt brandlarm kopplat till SOS larmcentral 

och räddningstjänsten. Flyglarna har ett konventionellt sprinklersystem 

och automatiskt brandlarm kopplat till SOS larmcentral och räddningstjänsten. 

Tjänstefolksbostaden saknar sprinklersystem, men är utrustat med automatiskt 

brandlarm kopplat till SOS larmcentral och räddningstjänsten. Övriga byggnader 

har brandlarm. För att stärka brandsäkerheten i slottet i samband med middagar har 

värmeljus helt förbjudits och stearinljus används mycket restriktivt. Anläggningen 

använder MARSH plus, ett webbaserat verktyg för rapportering och statistik för 

tillbud och skador. 

5.7 INSTALLATIONER OCH INREDNING 

Målsättningen vad gäller slottets inventarier står fast sedan tiden då Gunnebo blev 

en museal anläggning, nämligen att återföra slottet till det skick som det var i på den 

hallska tiden. Det betyder att aktivt söka efter och återförvärva originalmöbler och 

andra föremål med anknytning till familjen Hall och arkitekt Carlberg. En del depositioner 

från Göteborgs stadsmuseum och Röhsska museet kan komma att bytas 

ut för att få en mer historiskt korrekt bild av rummen. Under visningarna rör sig 

besökaren genom rum utan avspärrningar eller skyltar. Det är guidens uppgift både 

35

Brandsäkerheten är ettprioriterat 

område inomfirvaltningen av 

byggnadsminnet. Bränderforstörde 

många av sjuttonhundratalets 

byggnaderpå Gunnebo. 

att kontrollera att besökarna inte vidrör föremål och att informera om föremålens 

historia. Att slippa avspärrningar och skyltar förhöjer upplevelsen. 

Rummen i övervåningen, med undantag från de två som har originaltapet/målning, 

planeras att under de kommande 5-10 åren genomgå varsamma omgestaltningar 

i form av rekonstruktioner baserade på befintliga rester av originalinredning samt 

arkivmaterial i form av bland annat ritningar. Rum 53 är färdigställt och rum 52 

genomgår sedan 2010 en liknande restaurering. 

5.8 KOMMUNIKATIONER TILL ANLÄGGNINGEN 

Sedan 2008 har Gunnebo en busslinje som stannar centralt i anläggningen samt 

ytterligare en linje som angör utkanten av området. Ungefär tre kilometer väster om 

anläggningen går motorvägen E6 samtjärnvägen mellan Göteborg och Malmö med 

en hållplats vid Mölndals bro.Järnvägslinjen mellan Göteborg och Borås går genom 

södra delen av anläggningen. Från Gunnebo är det en mil till centrala Göteborg. 

Landvetter flygplats ligger cirka två mil öster om anläggningen. Detta innebär att 

Gunnebo i dagsläget är lätt att nå både på egen hand och via kommunala färdmedel.

5.9 SKÖTSEL, VÅRD, UNDERHÅLLSNIVÅ 

Mölndals stad har ansvarat för ett kontinuerligt underhåll sedan 1949. Idag sker 

förvaltningen genom det kommunalägda bolaget Gunnebo Slott och Trädgårdar 

AB. För att garantera en optimal vård av byggnadsminnet krävs både tillräckliga 

resurser och kompetens på plats. Preventiv vård innebär regelbundna rutiner och 

kontroller, men personalens dagliga observationer är också värdefulla. Skötselplanen 

för byggnadsminnet samt städplanen bör utvärderas och uppdateras efterhand. 

Målet är att genom preventiva insatser minska det dagliga slitaget samt ha framförhållning 

i vårdarbetet. Förhoppningen är att anläggningen skall vara ett föredöme 

för kulturmiljövården i Västra Götaland både då det gäller vården av anläggningen 

och i utveckling och förmedling av kunskap inom fältet. 

5.10 EKONOMI, RESURSER, GENOMFÖRANDE 

Gunnebo Slott och Trädgårdar AB ansvarar för drift och underhåll på uppdrag av 

ägaren Mölndals stad genom ett ärligt bidrag. Sedan 1995 har flera större byggoch 

restaureringsprojekt genomförts på Gunnebo. Upplägg och finansieringsmedel 

har sett olika ut mellan de olika projekten. Målet är att fortsätta existerande samarbeten 

med finansiärer samt att utveckla nya med till exempel privata sponsorer. 1 

de flesta projekt har utbildning stått i fokus och målet är att det skall göra så även 

i fortsättningen, då det är ett bra sätt att nyttja den resurs som Gunnebo utgör för 

samhället. 

5.11 FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE 

Målet är att bygga upp en stabil intern organisation med hög kompetens och in 

riktning på en bred långsiktig kunskapsuppbyggnad. En förvaltning som garanterar 

att Gunnebos höga kulturhistoriska värden kan bevaras som historiskt vittnesbörd 

för framtiden. Redan 1995 startade satsningen Gunnebo: åter till 1700-talet vilket 

bland annat har inneburit att köksträdgårdarna, flyglarna och drivhuset har rekon 

struerats. Gunnebo är en väl utforskad plats och utgör en mycket rik källa till ny 

kunskap. Gunnebo kan aktivt bidra till att öka den allmänna kunskapen om det 

svenska sjuttonhundratalet och traditionella hantverksmetoder och material, an 

vändbara för oss idag. Det är därför viktigt att dokumentera och förmedla det arbete 

och den forskning som utförs i samband med till exempel rekonstruktioner. 

År 2009 startade ett samarbete mellan Gunnebo, Röhsska museet, Göteborgs uni 

versitet samt Västra Götalandsregionen, vars syfte är att skapa ett regionalt forum 

för forskning och utbildning kring kulturmiljöfrågor med fokus på omhänderta 

gande och utveckling av historiska miljöer. 

37

38 

6. PROBLEMOMRÅDEN OCH 

ÖNSKADE FRAMTIDA ÅTGÄRDER 

6.1 SLOTTET 

Här redogörs för synpunkter på aktuella åtgärdsbehov, förändrings- och restaure 

ringsförslag vad gäller anläggningens huvudbyggnad. 

1. FRITRAPPAN OCH SOCKELN 

Fritrappan rekonstruerades 1955-56 och har restaurerats ett flertal gånger sedan 

dess. År 2006 gjordes en utredning av de putsskador och kalkutfällningar vilka har 

varit återkommande problem. (Lindholm. 2006. Fritrappan utredning putsskador). 

Regnvatten tränger in på flera sätt i konstruktionen. Gårdsplanen i anslutning till 

fritrappan flankeras av två låga murar. De är skadade i form av sprickbildning och 

utfhllningar i putsen. Orsaken är även här att vatten tar sig in. 

Förslag på åtgärd: 1 den ovan nämnda rapporten konstaterades att problemen är 

inbyggda i konstruktionen och att ett kontinuerligt, relativt omfattande underhåll 

kommer att krävas så länge konstruktionen inte görs om i sin helhet. Det bör göras 

en ekonomisk beräkning på vad ett omfattande årligt underhåll kostar och ställa det 

mot kostnaden för en ny rekonstruktion av fritrappan.

Fritrappan, slottets södra sida. 

•41

Fru Halls entré,färgslapppå dörr.

2. MÅLNING INTERIÖRT 

1 dagsläget påverkas det estetiska intrycket av slottets interiörer negativt av färg 

resning, färgbortfall, sprickor i väggfält samt en med tiden mörknad patinering 

(“museisås”) gjord under restaureringen 1949-52. Ambitionen vid restaureringen 

var att spara de olika tidsepokernas färgskikt som historiska dokument och i många 

fall finns dessa bevarade. Hur mycket och vad som är bevarat är emellertid oklart 

och en noggrann undersökning och dokumentation krävs. 

Oftast har den nya ytmålningen utförts på ett nytt underlag som masonit eller papp. 

När en större konservatorsinsats genomfördes 1988-1991 valde man att konservera 

befintligt ytskick i största möjliga utsträckning. Det gällde även rum där ytan är 

utförd på trä som i till exempel salongen och matsalen. Man menade att det inte 

var lämpligt att tillföra ytterligare ett färgskikt som ökar spänningen i ytskiktet, 

vilket äventyrar hållbarheten. (se Beträffande invändig renovering av Gunnebo Slott, 

Mölndal, 87-O7-24’~ ~ ~~~~ 11~.1 ~ 

skikt rollats på efter 1952 och det befanns lämpligt att ersätta detta med ett lager i 

mer passande teknik och färgton. 

De restaureringsarbeten som har genomförts i rum 52 och pågår i 53 kommer att 

fortsätta på slottets övervåning i de rum som har liknande förutsättningar. De lär 

domar som dras i arbetet bör komma till gagn vid en framtida restaurering av parad 

våningens målning. De tekniska undersökningar och analyser som kan göras av 

färgprover är bättre utvecklade idag än på 1950-talet och kan ge andra resultat vilket 

gör att vi kan komma att förstå slottets interiörer på ett nytt sätt. 

Förslag på åtgärd: Att i samråd med länsstyrelsen utforma en handlingspian för 

restaurering av slottets interiöra målning baserad en noggrann undersökning 

och dokumentation av målningen i de olika rummen. Handlingspianen bör även 

bygga på erfarenheter från pågående restaureringar på övervåningen samtjärn 

förelseobjekt där liknande arbeten utförts under senare år. Ett lämpligt rum för 

att utarbeta en metod för restaureringen av paradvåningens måleri föreslås vara 

fruns kabinett. Dels för att det är nyligen undersökt, av konservatorselever som 

återfunmt den ursprungliga f’ärgsättningen och dels för att rummet i dagsläget 

är i d~1igt skick. 

3. SLITAGE 

Gunnebo är ett populärt besöksmål och restriktioner för slottet är ett måste. Till 

gängligheten måste hela tiden vägas mot risken för skador på det kulturhistoriska 

värdet. Restriktioner för användningen av slottet är ett måste för att skydda byggna 

den. Som exempel på skada kan nämnas att skulpturerna i salongen skadades i sam 

band med större sammankomster och lagades av konservatorer 1997,2004 och 2009. 

41

Slitna trappsteg, huvudtrappan. 

—

Parkettgolven är en mycket viktig del av det arkitektoniska uttrycket i paradvå— 

ningen. Mönstren är ritade av Carlberg och olika i alla rum. Parkettgolven har yt 

behandlats men de är slitna och ibland mycket tunna, det finns i flera rum skador 

av vassare föremål, troligen klackar. Golven i övervåningen är oslipade, men stora 

delar av den mörknade och numera bruna fernissan är bortsilten vilket förtar det 

estetiska intrycket av rummen. 1 vissa rum ligger det mattor för att skydda golven, 

dessa kompletteras vid till exempel middagar i salongen. Mattorna upplevs emel 

lertid som otympliga. Inga åtgärder har genomförts på paradvåningens golv sedan 

2001 då de slipades lätt och behandlades med olja. 

Förslag på åtgärder: Varje år städas slottet grundligt och i samband med detta 

görs en rapport över skick, skador och skadedjur. 1 samband med städningen bör 

slitage övervakas och rapporteras som en särskild punkt. 

Det som i dagsläget innebär störst risker är de middagar och högtider som hålls i 

salongen och angränsande rum. Särskilt möbler, skulpturer och golv riskerar att ska 

das. Om den här typen av arrangemang hålls i fortsättningen måste de preventiva 

åtgärderna förstärkas. Levande ljus bör användas mycket restriktivt. Skulpturerna 

bör skyddas med avspärrning eller liknande för att undvika skador. Förflyttning av 

flygeln i salongen ger skador på golvet som måste förhindras. För att förebygga shtage 

av golven måste man hitta ett nytt koncept med mer lättflyttade och lättstädade 

skydd. 1 skrivande stund pågår prov med Kopalfernissa som använts på golven un 

der sjuttonhundratalet, om det ger positiva resultat kan det kanske fungera som ett 

alternativ till mattor. 

4. SKADEGÖRELSE OCH STÖLD 

Anläggningen har under de senaste åren kontinuerligt utsatts för skadegörelse och 

stölder. 

Förslag på åtgärder: Området från norra stilträdgården till lantgården är sedan 

en tid tillbaka kameraövervakat. En utvärdering av övervakningen bör göras un 

der 2012 för att se om åtgärden har varit tillräcklig för att minska skadegörelse 

och stöld. 

5. SÄTTNINGSSKADOR 

Flera i personalen har påtalat att de över en längre tid har sett tecken på att bygg 

naden verkar ha fått förvärrade sättningsskador. Det rör sig bland annat om sprick 

or i väggbeklädnad, golv och skador i timmerstommen. En trolig anledning till 

sättningsskadorna är att huset ligger på en rustbädd, vilken kan ha påverkats när 

grundvattennivån sänktes i samband med att dräneringen runt slottet förändrades 

43

44 

i mitten av 1990-talet. Det kan ha lett till att luftens syre kommit åt timret och fått 

det att börja ruttna. 

Förslag på åtgärd: Det bör utföras en undersökning av hur dräneringen ser ut 

och fungerar samt en mätning av förändringar i byggnaden över tid. Det finns 

olika tekniker tillgängliga för att genomföra en sådan mätning. 

6. FÖRBÄTTRAT KLIMAT OCH ENERGIBESPARANDE ÅTGÄRDER 

Vissa rum, särskilt matsalen och gästkammaren har haft återkommande problem 

med fönster som släpper in regn. 1 dagsläget läcker värme ut genom taket och vär 

mer upp snön vilket gör att den smälter och läcker in i huset och ger fuktskador, 

senast i sydöstra delen av slottet år 2009. Målsättningen är en lämplig temperatur 

och luftfuktighet året runt som inte skadar byggnaden och dess interiörer samt ger 

ett behagligt klimat för personal och besökare. Idag värms byggnaden upp med in 

satser i kakelugnarna samt lösa element i biutrymmen. 

Kraven på energibesparande åtgärder gäller alla byggnader på Gunnebo och en elrevision 

genomförs vartannat år. 

Förslag på åtgärder: innanfönster som sätts upp under vinterhalvåret för att 

stabilisera klimatet och minska uppvärmningsbehovet i slottet. Carlberg ri 

tade visserligen endast enkelfönster till Gunnebo men under familjen Sparres 

tid då byggnaden fungerade som åretruntbostad användes innanfönster, vil 

ka finns magasinerade på slottets vind. Utöver innanfönster bör det befintliga 

uo~värmnin~ssvstemet utvecklas och effektiviseras. För att uirnnå ett stabilare 

inomhusklimat måste uppvärmningen kunna regleras bättre. Det här måste ses 

som ett långsiktigt projekt och måste utvärderas under genomförandet. Det är 

möjligt att innanfönster inte behövs i alla rum och logistik för förvaring, isätt 

ning och urtagning av fönster måste lösas på ett lätthanterligt sätt. 

Utöver energibesparande åtgärder finns det möjlighet att producera egen el på 

Gunnebo genom till exempel solpaneler på ladugårdstaket eller ett litet vind 

kraftverk.

~ -- 

Vandaliserad skulptur i södra stillrädgården, oktober2008. 

- 

fl -

46 

SPECIELLA VÅRDKRAV 

(Kontinuerligt underhåll redovisas i separat drift- och underhållsplan) 

Kulturarvsgruppen ansvarar för att utarbeta riktlinjer och göra prioriteringar av åt 

gärder som främjar bevarandet och utvecidandet av platsens kulturhistoriska värden. 

En skötselplan för fastigheterna skall uppdateras utifrån föreliggande vårdprogram. 

För den dagliga skötseln av byggnaderna ansvarar fastighetsavdelningen tillsam 

mans med de olika verksamheterna i respektive byggnad. 

7.1 Särskilt skyddsvärda delar 

Hela slottsbyggnaden måste hanteras med största varsamhet. Särskilt skyddsvärda 

delar är de som är bevarade i original sedan den hallska tiden. 

• Parkettgolven på huvudvåningen. 

• All fast originalinredning och dekoration som kakelugnar och gipsdekorationer. 

• Originalinventarier med säker proveniens till familjen Hall och Cariberg. 

• Fönstren 

7.2 Behov av återkommande skötselinsatser utöver den vanliga driften 

Särskilt utsatta delar som kräver extra vårdinsatser är: 

• Fritrappan 

• Golven på huvudvåningen och övre våningen 

• Den interiöra målningen

Restaurerat golv i herr Hallsformak. 

Originalmålning bevarad irum 43.

48 

8. ÄGARNA OCH GUNNEBO 

8.1 ÄGARLÄNGD 1778-2011 

1711 Hans Coopman 

1774 Joakim Ulrik af Ditmer 

1778 John Hall d ä 

1802 John Hall d y, bebos av Christina Hall d ä till 1819 

1807 Konkursförvaltning 

1826 JohnHalldy 

1832 Johan Carlsson 

1837 John Barclay 

1862 Martina Barclay/James Gibson 

1870 Johan Gustaf Cavaffi 

1888 Wilhelm Friedrich Denninghoffbebos av Carl och Hilda Sparre 

1905 Jeanna Denninghoff, bebos av Carl och Hilda Sparre 

1922 Hilda Sparre 

1949 Mölndals stad

John och Christina Hall, porträtt av Carl Fredric von Breda, idagplacerade ifru Halls sängkammare. 

8.2 FAMILJEN HALL 

Christina Gothén var dotter till Anders Gothén, superkargör i Ostindiska kom 

paniet. Christina gifte sig med köpmannen John Hall år 1765, tillsammans fick de 

sonen John född år 1771 och dottern Christina född år 1773. Under vinterhalvåret 

bodde familjen inne i Göteborg vid Sillgatan (nuvarande Postgatan). På tomten 

fanns bostadshus, stall och förvaring. Deras hem var ett centrum för kulturell sam 

varo med musik och teater. Christina kom att bli ett nav i göteborgssociteten och 

tillställningar hölls både inne i staden och ute på Gunnebo. År 1788 besökte Gustav 

III det ofärdiga Gunnebo åtminstone två gånger. 

John Hall var 43 år och redan en av Sveriges mest framgångsrika affärsmän då han 

köpte Gunnebo. Verksamheten hade han tagit över efter sin far Benjamin Hall, en 

av de många britter som invandrade till Göteborg under 1730-talet. Handelsbola 

get John Hall & Co ägnade sig åt export av timmer, tjära, järn och tranolja. Impor 

ten bestod främst av stenkol, spannmål och salt. Från sent 1780-tal och fram till och 

med sekelskiftet 1800 var bolaget det högst taxerade i Göteborg. Hall hann bli 61 

år innan Gunnebo invigdes 1796. 

Dottern Christina Hall d y (1773-1838) blev adligt gift med generalamiralen greve 

Claes Adam Wachtmeister (1755-1828) och flyttade tillsammans med sin make

50 

till Stockholm respektive Karlskrona där han arbetade. Sonen John Hall d y (177 1- 

1830) fick en uppfostran i upplysningstidens anda med inriktning mot naturveten 

skaperna och de sköna konsterna. Han visade sig vara konstnärligt begåvad och fick 

tidigt undervisning av en av tidens stora, Jean Louis Desprez, arkitekt, konstnär och 

teaterdekoratör. John Hall d y har till eftervärlden lämnat flera skisser och akvareller, 

många av dessa avbildar Gunnebo och det omgivande landskapet. Det finns även 

flera teckningar av John som visar kostymer och scenografier till opera och teater. 

Trots ett ointresse för handel tog han över verksamheten efter faderns död 1802. År 

1805 gifte han sig med Constance Koskull (1788-1840). Paret fick en dotter, Mari 

anne, som flyttade med sin mor till Stockholm efter föräldrarnas skilsmässa år 1811. 

John pendlade mellan att bo i Göteborg och Stockholm fram till sin död år 1830. 

När John Hall d ä dog 1802 var alla planer ännu inte förverkligade på Gunnebo, 

bland annat blev tjänstefolksbyggnaden aldrig uppförd. Sonen tog över firman John 

Hall & Co men saknade sin fars sinne för aff’ärer. Det dröjde endast fem år innan 

han tvingades in i konkurs på grund av bristande kunskaper och vikande konjunktur. 

Långvariga processer för att vinna tillbaka firman påbörjades. 1 samband med detta 

råkade han även i konffikt med sin mor och sin syster på grund av den arvförening 

de ingick efter faderns bortgång. Sonen avstod nyttjanderätten av Gunnebo till för 

mån för sin mor som bodde där året om mellan 1807-1815 (mantalsskriven på 

Gunnebo 1807-1819). För Gunnebo innebar det en tid av förfall eftersom inga 

pengar avsattes till egendomens underhåll. Det ålåg konkursförvaltarna att se efter 

egendomen men de fuilföljde inte sitt uppdrag. Johns mor begärdes själv till slut i 

personlig konkurs och bodde sina sista år i hyrda lägenheter inne i Göteborg. Hon 

dog “av ålder” och ligger begravd på Örgryte gamla kyrkogård. Någon grav efter 

hennes make finns inte då kistan brann upp i den häftiga branden som förstörde 

Göteborgs domkyrka 1802. 

Under familjen Halls tid på Gunnebo var tjänstestaben stor och innehöll bland 

annat trädgårdsmästare, fiskare, hushållerska, drängar, pigor, arbetskarlar och ar 

rendatorer. Mellan 1819 och 1832 bodde endast tjänstefoik och arrendatorer på 

Gunnebo. År 1826 nåddes visserligen en förlikning kring konkursen och John åter 

fick Gunnebo som var i förfall men han hade inga pengar kvar för att rusta upp 

egendomen. 1828 sålde han Gunnebo till dottern Marianne och hennes fästman 

vilka avyttrade allt lösöre. De sista åren tillbringade John utfattig i Stockholm och 

år 1830 dog han, 59 år gammal.

Gunnebo, C S Ha//beck, 1865 

Ii 

~>~r ~:~; 

8.3 FAMILJERNA CARLSSON, BARCLAY OCH CAVALLI 

År 1832 köpte slaktarmästare Johan Carlsson (1799-1865) och hans fru Maria Lo 

visa Fahlström (1795-1874) Gunnebo som då var i dåligt skick. Carlsson rustade 

upp egendomen och sålde den år 1837 vidare till John Barclay (1810-1862) från 

Skottland. Han var gift med Martina Lamberg (1811-1861). Barclay genomförde 

omfattande reformer av jordbruket. 1855 års karta upprättades antagligen för att 

värdera Gunnebos skogsbestånd. (Ragnarsson, o.d., s.3) Utägomarken låg söder om 

den nuvarande järnvägen. Dottern i familjen, Martina Barclay (1839-1903) gifte 

sig med fabrikören och skeppsredaren James Alexander Gibson (1832-1902) och 

tog över Gunnebo efter föräldrarnas och broderns död. De genomförde en del om 

fattande restaureringar på 1860-talet. Dessa är väldokumenterade eftersom räken 

skaperna finns kvar. 

Familjen Cavafli köpte Gunnebo 1870 och verkar vara de första ägarna som be 

traktade Gunnebo som ett historiskt monument. Apotekaren Johan Gustaf Ca 

vaffi (1822-1888) var gift med Tekla Almfelt (1820-1914). De hade tillgång till 

Carlbergs originalritningar och genomförde reparationer som skulle återkalla den 

gamla prägeln. Enligt grannen Magnus Lagerberg på Råda blev de delar som mo 

derniserats under Carlson, Barclay och Gibson delvis återförda till sitt “ursprungliga 

glansfitila skick”. 

51

52 

8.4 FAMILJERNA DENNINGHOFF OCH SPARRE 

År 1888, två år efter att Johan Cavaffi avlidit förvärvade grosshandlare Wilhelm 

Denninghoff (1832-1905) och hustrun Jeanna (1829- 1922) Gunnebo. Dottern 

Hilda (1868-1948) och hennes fästman friherre Carl Sparre (1863-1917) fick för 

valta byggnaden och kom att bo här året runt med sina två döttrar Britta och Mar 

gareta. År 1899 besökte Sophie Elkan Gunnebo samtidigt som hon arbetade med 

en bok om John Hall d y, vilken kom ut på hösten samma år. 

Ur Charles Matssons anteckningar om Gunnebo (återfinns i Mölndals stadsmuse 

ums arkiv): 

Imin barndom, var Gunnebo stängt,för allmänheten då ägdes Gunnebo afCavalli han 

ville hafva detför sig sjeif menfrån, ock med Sparrerskafamiljens inflyttning till Gun 

nebo, blefdet annat, Sparreskafamiljen var sällskaplig, ock derfor lade de aldrig hinder 

i vägen,för sällskaper, ockföreningar, till att vara iparken, denförstaföreningenjag 

mins, det var (IOGT) som hadefått löfte, att vara iparken, de hade hyrt Skomakare- 

mästareJanssons sextett, den varpopulärpå den tiden... 

Carl och Hilda Sparre arbetade för att återföra Gunnebo till sitt ursprungliga 

skick. Sparre bestiillde flera kopiemöbler, kvar på Gunnebo finns en säng, placerad 

i Herr Johns sovrum tillverkad utifrån Carlbergs ritning samt en byrå. (MMG:61, 

MMG:62). 1923 skänkte Hilda Sparre Carlbergs originalritningar till Röhsska mu 

seet i Göteborg. Carl Sparre dog 1917. Hilda Sparre hade besittningsrätten och 

övertog lagfarten först efter modern Jeannas bortgång 1922. Hilda Sparre var den 

sista privata ägaren till Gunnebo och bodde där större delen av sitt liv. Hon var 

intresserad av Gunnebos historia och visade gärna upp sitt hem för intresserade. 

Museichefen Göran Axel-Nilsson och gunneboforskaren fil dr Arvid B~ckström 

tryckte på Hilda Sparre för att hon skulle låta inregistrera Gunnebo som kultur 

minnesmärke. 

På Solbacken bodde i början av 1900-talet oftast tre familjer, på olika sätt involve 

rade i skötseln av Gunnebo. Livet som levdes på Gunnebo under den här tiden finns 

väldokumenterat i boken Sparrarnapå Gunnebo av Lasse Larsson från 2000. 

8.5 MÖLNDALS STAD OCH UTVECKLINGEN AV 

GUNNEBO SOM BESOKSMÅL 

1948 dogfriherrinnan Sparre. Tidningarna spekulerade vilt i vad som skulle hända 

med Gunnebo. Arvingarna kunde inte behålla det. Skulle det bli representationsvilla 

for rederierna, sinnesslöanstalt, pensionat ellerfilmateljé? (Mölndals Strömmar 13/4 

1977, Sagan om Gunnebo eller När arbetarsamhälletgjorde en kulturell insats, s.8)

Efter Hilda Sparres bortgång köpte Mölndals stad Gunnebo år 1949 för att “..åt 

eftervärlden bevara det utomordentligt stora kulturhistoriska värde som ligger i Gun 

nebos egendom. “(Mölndals Stadsfullmäktiges Handlingar, no.7, 1949) Köpet, vilket 

även innefattade en rad fastigheter inom Mölndal, skog, arrendeintäkter och jakträttigheter, 

gick igenom fc~r ett överenskommit pris på 1 125 000 kronor. För en 

liten kommun strax efter kriget var det långt ifrån självklart att köpa Gunnebo men 

efter starkt engagemang från Karl Eric Bergquist, borgmästare i Mölndals stad och 

Röhsska museets chef Göran-Axel Nilsson genomfördes köpet. 1 samband med 

köpet påbörjades restaurering och rekonstruktion av stilparken och slottet. Staden 

fick leta finansiering f6r att bekosta arbetena. Lantgården arrenderades ut. Papyrus 

bekostade fritrappan och Mölnlycke industrier och Skandinaviska banken bekos 

tade uppmöbleringen. Restaureringen pågick 1949-1952. Gunnebo invigdes den 16 

maj 1952 för allmänheten av konung Gustav VI Adolf 

Med en prolog av dr Göran Axel-Nilsson föredömligt läst av skådespelerskan Gun 

vor Åkerrén, med kungatal och lakejeril 700-talsdräkter, medfolkglädje och sol, åter- 

invigdespåfredagen Gunnebo slott efter genomgrzpande restauration. 

Mölndals stad, som nu är ägare av detgamla slottet, har här skapat en verklig klenod åt 

sina medborgare. Parken, bjuder härligapromenader mellan vackra anläggningar, Och 

slottet självt bjuder både på rundvandringar med intressanta inblickar i hur en her 

remanpå sjuttonhundratalet ordnade detför sig, hur den tidens härskande klass sågpå 

konst och kultur. Och slutet bjuder slutligen även på Mölndals sammanslutningar nya 

stämningsfiulia lokalerför sammankomster. (Arbetartidningen 17/5 1952 “1700-tal 

över invigningen av Gunnebo slott”) 

En styrelse tillsattes som fick ansvar för drift och underh~ii1. Gunnebostyrelsen fung 

erade fram till 1971 då kommunen lade ansvaret på kulturförvaltningen, fastighets 

kontoret och gatukontorets parkavdelning. 2000-12-21 bildades det kommunala 

bolaget Gunnebo Slott och Trädgårdar AB. 

53

54 

9. ARKITEKTUR- OCH STILHISTORIA 

9.1 ARKITEKTEN CARL WILHELM CARLBERG 

Carl Wilhelm Cariberg föddes den 9 mars 1746 och växte upp i Örgryte, Göteborg. 

Efter avslutade skolstudier som 18-åring antogs han som volontär vid Göteborgs 

fortifikationsbrigad. Hans far, tillika stadsarkitekt, Bengt Wilhelm Carlberg skolade 

sin son genom att ge honom olika uppdrag som att renrita skisser. År 1774 skrev 

fadern att sonen varit honom behjälplig i nio år och nu arbetade som ritare och 

sekreterare vid de flesta av hans uppdrag. 

Carl Wilhelm Carlberg utsågs till stadsarkitekt i Göteborg år 1775. Under två år 

arbetade han som huvudansvarig för diverse utvecklingsprojekt som exempelvis för 

bättringar av gatubelysning, kajanläggningar och broarbeten, i den växande staden. 

År 1777 begav han sig iväg på en resa genom Europa. Han anlitades som ritare och 

medhjälpare till Johan Alströmer, den yngste sonen till Jonas Alströmer, mannen 

som grundade Alingsåsverken. Cariberg fick permission från stadsarkitektsysslan. 

De besökte Danmark, Tyskland, Belgien, Nederländerna, England, Frankrike och 

Italien. De stannade i utlandet mycket längre än väntat och trots uppmaningar att 

återvända till sitt arbete som stadsarkitekt dröjde det nästan fem år innan Carlberg 

återvände år 1782. Han fortsatte sin karriär som stadsarkitekt men tog samtidigt 

en del privata uppdrag varav Gunnebo är ett. Först 1814, 68 år gammal avsade han 

sig uppdraget som stadsarkitekt och dog endast två månader senare. Han fick som 

stadsarkitekt stor betydelse för Göteborgs utveckling till modern stad.

Ii 

1 

LJ~ 

Carl Wilhelm Cariberg i Paris 1 780, 

de/av utställningen “38 tunnor guld” 

i källarvåningen på slottet sommaren 

2011. Detfinns inga porträtt bevarade av 

honom. Kristian Reuter-O/iveberg som 

har tillverkat dockan. 

1 Car/bergs övriga produktion ingår bland annat Cha/merska husetpå Södra Hamngatan i Göteborg 

(1805-1807). Partille herrgård, Mariakyrkan och Göteborgs domkyrka är andra exempel.

56 

9.2 INSPIRATION OCH STILIDEAL 

Är Gunnebo en italiensk eller en fransk villa, en villa rustica eller une maison de 

campagne? Eller kanske ett engelskt country house? På Gunnebo lyckades Cariberg 

smälta samman influenserna från Europa, palladianismen med den fransk-engelska 

klassicismen. Resultatet blev en av de främsta gustavianska anläggningarna i Sverige. 

När arkitekten Carl Wilhelm Cariberg fick uppdraget att rita Gunnebo var han 

f~rlld av inspiration ifrån sin långa europaresa. Under resan tecknade han på Alströ 

mers uppdrag av allt som kunde vara av nytta för produktionen hemma i Ailingsås. 

Men så fort Carlberg hade möjlighet sökte han sig till palladianska villor eller den i 

samtiden så moderna nyklassicistika arkitekturen. Särskilt flitigt studerade han den 

som återfanns i Frankrike. Det franska inflytandet syns bland annat i de parställda 

kolonnerna på norra fasaden. Fasaden har stilistiska likheter med trädgårdsfasaden 

på J A Gabriel och R Miques Petit Trianon (1754-1776) men det är med största 

säkerhet inte en utan många byggnader som inspirerade Cariberg. 1 Italien besökte 

Cariberg Vicenza där han kunde studera Palladios villor på plats. Under sin vistelse 

i Frankrike hade Cariberg gott om tillfiillen att se de bostadshus som arkitekter som 

till exempel Ange—Jaques Gabriel (1698-1782) och Etienne Louis Boullee (1728- 

1799) ritat åt välbeställda kunder. Men det krävs mer forskning med utgångspunkt 

i till exempel Carlbergs resor i Europa och hans efterlämnade skrifter för att yt 

terligare bringa klarhet i vilka förebilder som har betytt mest för honom. Hans 

efterlämnade skisser och texter från resan finns bevarade i arkivet på Göteborgs 

universitetsbibliotek. 

John Hall var under slutet av 1700-talet en kapitalstark byggherre som på toppen 

av sin karriär bestämde sig för att manifestera sina framgångar i skapandet av en 

sommarvilla. Gunnebo kom att bli en av de mest påkostade sommarvillorna i landet 

i nyklassicistisk stil. Bygget hade precis kommit igång år 1784 då Gustav III kom 

tillbaka från sin italienska resa och klassicismen var som mest modern. Men som 

mycket av den svenska nyklassicismen, den gustavianska stilen, var det inte guld och 

överdåd som präglar arkitektur och inredning. 

Med mycken smak, omsorg och kostnad är allt arrangeradt; men inga förgyllningar, 

ingetprål. Fägringen ligger i den goda teckningen och välarbetningen. Stolar, bord och 

öfriga möbler äro alla utvaldt vackra. Man glömmer marmorsk~fvornas dyrbarhet vid 

åsynen afdenfot som bär dem: möblernas klädselför den ovanliga och goda smaken i 

derasformer. (Ur Linnerhielm Bref under nya resor i Sverige, september 1803)

t~ ~ ,— ~tz 

,~Y II ~ 

~,. Mi~1ll ~ (~-4iU ~ 

1 Sj 

11 

1 r 

Kolonn till norrafasaden på slottet, ritning C W Carlberg, Röhsska museet 10217-1923 

/ 

1

58 

Egendomen kunde, utöver förlustelse, erbjuda en viss självförsörjning, med åkrar, 

ängar, trädgårdar, betesmark och fiskevatten. Det låg helt i linje med tiden vurm för 

utilismen att se även nyttan i en plats som Gunnebo. Den anläggning som plane 

rades av arkitekten Cariberg innehöll flera delar; villa, flyglar, tjänstefolksbyggnad, 

orangeri, stilträdgård, landskapspark och köksträdgårdar. Flyglarna fungerade som 

en stilfull övergång mellan den lustfyllda delen av anläggningen och ekonomidelen 

med lantgård och köksträdgårdar. Cariberg formade landskapet lika medvetet som 

byggnaderna, inget lämnades åt slumpen utan ingick i en helhet. Trädgården och 

placeringen är av största betydelse för upplevelsen av byggnaden. Huset ligger på en 

höjd vilket förhöjer intrycket. Närmast slottet ligger en strikt geometrisk stilträd 

gård som skapar en naturlig övergång mellan den omgivande mjukare landskaps 

trädgården och arkitekturen. 

Arkitekturen präglas av ett nyklassicistiskt uttryck där stramhet och symmetri råder. 

Läget på den sluttande höjden gjorde att norrsidan fick två våningar och södersidan 

tre våningar. Carlberg ville skapa intrycket av en stenbyggnad genom till exempel 

kolonnerna på norra sidan och blyfrisen på södra fasaden, båda typiska inom sten 

husarkitekturen. Hela anläggningen följer en huvudaxel i syd-nordlig riktning. Den 

ovala vestibulen och salongen är orienterade längs med denna. Paradvåningen är 

i övrigt uppdelad i två bostadssviter, en för herr Hall i väster och en för fru Hall i 

öster. Att huvudtrappan är flyttad till västra delen av byggnaden förstärker symme 

trin genom att det tillåter en genomgående huvudaxel. Dalgången som byggnaden 

ligger i var förhållandevis smal vilket gör att byggnadens fasader blev kortare och 

byggnadskroppen bredare än vad som var vanligt. Carlberg har motverkat detta 

genom att förse gavelfasaderna med en risalit, vilket gör att fasaden delas på tre 

smalare ytor. 

1byggnaden är, efterArkitekternas språk, mycken mouvement. Den äger sexton ut- eller 

ingående hörn, och äfivenflera brytningar,jemvälpå taket. 

(Ur Linnerhielm, Bref under nya resor i Sverige, september 1803) 

Carlberg ägnade interiörerna stor möda och variationsrikedomen i mönster 

och skulptural utsmyckning är stor. Interiörerna används ofta inom konst- och 

arkitekturhistoria som tydliga exempel på det sena 1700-talets inredningskonst i 

Sverige. Gunnebo innehåller även flera unika inslag som berör och förvånar, bland 

annat den rika skulpturala utsmyckningen.

• .de mer kraftfulla carlbergskapilastrarna har kombinerats med en skulptural dekor avför landet annars 

okänd rikedom. Dörröverstycken med djupverkan och storafriskulpturer av den italienske skulptören 

Gioacchino Frulli åstadkommer tillsammans medpilasterindeln ingen en spänningsfull helhetsverkan, en 

kontrast mot det stillsamt harmoniska Skinnskatteberg. Ån påtagligare blir detta egenartade samspel när 

väggarkitekturen konfronteras med det rikt dekorerade taket. Stora svepande draperingar i gi~ps som inra 

mar en större mittreliefmedputtjfigurer ger barock helhetsverkan. Den rika takdekoren saknar motstycke 

i svensk nyklassicism, men sådanaförekommer inom de danska och engelska kulturoinrådena. Till dem kan 

fdr övrigt många detaljer i Gunnebos inredning hänföras. (Alm, G., Svensk klassicism, s.128) 

59

60 

10 BYGGPROCESSEN OCH 

HANTVERKARNA 

10.1 RITNINGARNA 

Cariberg verkar ha haft relativt fria händer och utförde själv alla ritningar, från 

planer över helheten till minsta detalj. En stor del av ritningarna, över 200 stycken, 

finns bevarade i Röhsska museets arkiv. Ritningarna är noggrant tecknade och ut 

förda med blyerts, tusch eller sepia, ibland även lavering och akvarellering. Det finns 

några arbetsritningar, i form av blyertsteckningar, bevarade. De har ofta mängdoch 

måttuppgifter. (Gahrn, 1997, s. 6-7) Där ingår en förteckning över Gunne 

bos möbler (Cbg 1), en förteckning över ritningarna (Cbg 2) och planritningar 

på källarvåningen (Cbg 5), huvudvåningen (Cbg 6) samt övre våningen (Cbg 7). 

Planritningar finns även över ett antal separata rum. Caribergs fbrteckningar och 

ritningar borde ha tillkommit vid ett tidigt stadium i byggprocessen, antagligen 

redan i början 1780- talet. 

10.2 MATERIAL 

När det gäller byggmaterial är det främst timmer, natursten och tegel som använts. 

John Hall var en stor exportör av timmer och det var ett naturligt material att välja 

för en sommarbostad, om än en väldigt påkostad sådan. De två översta våningarna 

uppfördes i liggtimmer som brädfodrades med släthyvlad panel som målades med

1~~ 

444 

.‘~“ 4~”*v.•. •~.. 

• •~ ~•.• 

‘ 4 4 ~ b~ 

II 

4 •‘~ •44.Åb 

• ‘.~ 7’~’ ~b 

“sr.~r~ ...t: ~ 

44 

•S 

.4 

1 .~å•_• ‘~~* 

•‘~: ‘~!~‘ - Il 

.5 41~•~~ •il’ - 

444 

•~1 

‘4 

4%• 

2. 

~ :: ~ 

4 — 4h 

j~4~ 

44 

4• • 

5 ._% ‘~- 4. 

4 5 _I. ~ •b 

, Ij • å~ 4_ 5. 

44 • 5 ~ 

5 444 

“‘.~: ~. 

• ,, *~ 

•4,4~ 

,~ 

••S4~ : 

~ 4’I•_’- 

~ 

—— 

~ 

— ~ 

~ 

I~ 

~ ~• —,~: 4,45 

.%~. t• 

1_IS • 

4 5. • 

~~ •.~ 

4 45,~_. —. 

~ 4 5 

445 41 

Vi vet inte så mycket om byggnaderna på Gunnebo under tidenf&efamiljen Hall. På Henric Liedins 

karta ser vi situationen 1786 mitt underpågående byggnadsarbeten. Där nuvarande tjänstefolksbyg 

gnaden idag ärplacerad kan vi ana en tidigare bebyggelse. 

oljefärg. När grunden skulle läggas pålade man i den södra delen och sprängde i den 

norra. Nedersta våningen eller sous-terrainvåningen murades upp i natursten (ev. 

den sprängsten som blev när det sprängdes i norra delen) och tegel, den yttre sock 

eln av kalksten. Väggarna putsades, golven lades i kalksten och tegel. Taken i norra 

delen väivdes i tegel. Teglet som användes till byggnaden brändes antagligen i en 

ugn, placerad vid Lilla Gunnebo. Holländskt tegel kan även ha inhandlats (GII:64). 

Alla material bearbetades och stor möda lades på att skapa ytskikt som dolde de 

råare byggmaterialen. 

10.3 BYGGNADERNAS UPPFÖRANDE 

Det saknas räkenskaper från bygget men med hjälp av ritningar, kartor och brev kan 

vi skapa oss en bild av byggprocessen. Först att färdigställas var flyglarna, den södra 

med plats för vagnbod och stall, den norra med rum för tjänstefoik och arbetsrum. 

Carlberg bodde under byggtiden i långa perioder i den norra flygeln. Troligtvis var 

flyglarna klara vid Francisco de Mirandas (1750-1816) besök på Gunnebo den 30 

november 1787. Miranda beskrev i sin dagbok hur Carlberg bjöd på en kopp the i sitt 

rum, vilket låg i norra flygelbyggnaden och att de Besåg byggnaden, som står inftr sitt 

44 

~4’ i45 

4’ 

— — 

S( •~% 

~; .—4’•~ 

~ 

~ ~ 444 

44 

5. 

4.

62 

frilbordande. 1 april 1790 skrev fru Hall till Miranda och berättade att familjen bodde 

i flyglarna sedan hösten 1788. När Gustav III kom på besök 1788 ställdes hans häst 

in i stallet i södra flygelbyggnaden, vilket därefter kom att kallas “kungsstallet”. 

Huvudbyggnaden, idag benämnt slottet, uppfördes därnäst. Timmerväggen i gästkammaren 

på slottets andra våning är försedd med texten “up Bygdes Åhr 1784”. 

Det är endast två år efter Caribergs återkomst till Göteborg efter utlandsstudierna. 

År 1786 var huvudbyggnaden under tak. 1 samband med konstruktionen av takstolen 

skedde en arbetspiatsolycka, flera byggarbetare dödades men arkitekten fri 

kändes och Hall fick betala ut ersättning till änkorna. För uppförandet av corps 

de logibyggnaden anlitades en mängd hantverkare. Under 1790-1792 vet vi att 

Carlberg hade en förman på Gunnebo vid namn Johan Christian Fleuther (stads 

byggmästare i Göteborg). Om hans efterträdare, Martin J Grafley vet vi inget med 

säkerhet förutom att han var skriven på Gunnebo 1794. Andra yrkesgrupper som 

vi vet fanns representerade på Gunnebo var murare, målare, snickare, timmerman 

och en vattenledningsingenjör. Som bildhuggare anlitades 1786 den då tjugoårige 

italienske skulptören Gioacchino Fruffi (1766-1801) från Bologna. Hans arbeten 

kom huvudsakligen att bestå i utförandet av reliefer och fristående skulpturverk i 

huvudbyggnaden och på dess fasad samt dekorationer till orangeriet. Han gjorde 

utsmyckning även till Frimurarhuset i Göteborg samt sommarstället Ellesbo. Som 

gipsarbetare anlitades Anders Berg och som murare Johan Joachim Kliesz. Inred 

ningen var färdigställd runt 1796. Att bygget drog ut på tiden ansåg både herr och 

fru Hall som besvärande. Christina skriver i ett brev till Georg von Döbeln: 

Jag tiger med Gunne Bo och Cariberg, som alltför mycket tömmer kassan och exerserar 

vårt tålamod. Min man är ideligen uti elakt humeur, då kan Ni därav döma hur roligt 

jag har. (B~ckström II s.19) 

Först 1796 kunde familjen Hall äta sin första middag i slottets salong och inflytt 

ningen skedde i slutet av 1797 eller början av 1798 (Baeckström, 1 s. 69-70). År 

1807 inträffade konkursen och byggtiden var slut. Efter Hall d ä:s död levde hus 

trun Christina som änka på Gunnebo. Underhållet av byggnaden uteblev emellertid 

då firman gick i konkurs fem år senare. År 1818 flyttade hon från Gunnebo som 

då blivit allt mer förfallet. Först i och med Johan Carlssons köp av Gunnebo blev 

situationen bättre och renoveringar genomfördes. Det hus han köpte var helt tömt 

på lösöre, vilket avyttrats vid en auktion strax innan. Carlsson blir den första i rad 

ägare under 1800-talet, ägare som uppskattar och behåller mycket av Gunnebos 

ursprungliga karaktär.

IL. 

t 

~. .1~. 

.h.,..4~ r 

~ - 

11 

: ~. 

1 

3 Ci 

Carlbergsplanfor Gunnebos ekonomidel medfiyglar, i~jänstefolksbyggizad, köksirädgårdar och drivhus, cbg 179 

J. 

r. 

~p. 

i;~ :~i~ 

Södraflygelbyggnaden, teckning avJohan August Be~jer (1 780-1 834)född i Göteborg. BeUer studerade 

vid Konstakademien i Stockholm och inst~ftade denforsla ritskolan i Göteborg.

64 

10.4 FLYGELBYGGNADERNA 

Svenska herrgårdar har i regel två flygelbyggnader. Terrängen på Gunnebo gör att 

flyglarna ligger strax öster om huvudbyggnaden. De var en länk mellan den påkos 

tade villan med den omgivande formella parken och ekonomidelen men köksträd 

gårdar och ladugård. Flyglarna var, som tidigare nämnts, troligen på plats 1787, de 

uppfördes i timmer enligt originalritningarna med arkitekturelement som blind 

fönster, blindportar och kullerstensbelagda ramper. 

Det finns ritningar bevarade som visar rumsindelningen i flyglarnas bottenvåningar 

men inga som visar övervåningarna. Här får vi istället förlita oss på inventarieför 

teckningar och andra skriftliga källor. Enligt Caribergs planer fanns det i södra 

flygeln stall för åtta hästar, stallkammare, vagnbod och avträde. 1 norra flygeln place 

rades mjölkkammare, mangelbod, strykrum, rum för främmande drängar samt träd 

gårdsmästarens rum och kök. Bevarade inventarieförteckningar tyder emellertid på 

att rummen i den norra flygeln fick en tydligare bostadskaraktär än vad planen visar. 

Under byggtiden vistades Carlberg under långa perioder ute på Gunnebo och allt 

tyder på att han bodde i norra flygeln, antagligen i bottenvåningen och att hans 

dräng hystes i rummet bredvid. 

Johan Carlsson (1799-1865) fick tillträde till egendomen den 1 oktober 1832. Bara 

några månader efter tillträdet, natten mellan den 23-24 januari 1833,brann de båda 

flygelbyggnaderna ned till grunden. Trolig orsak var en “bristfällig kakelugnspipa”. 

Skadan besiktigades och värderades av häradsdomaren och en nämndeman fljra 

dagar efter eldsvådan. Carlsson begärde brandstod för eldsvådan. 1 de dokument 

som upprättades i samband med eldsvådan och de därpå följande förhandlingarna 

beskrevs flyglarna; storlek, antal rum, användning samt vad som förvarades i husen. 

Johan Carlsson begärde även ersättning för förlorad potatis, hö och korn. Hans 

ersättningskrav mötte motstånd hos häradets brandstodelag som manade att Gun 

nebo aldrig hade ingått i brandstodelaget utan att byggnaderna varit försäkrade i 

London. Den 1 maj 1833 möttes man i tinget för att avgöra frågan. Brandstodelaget 

ansåg att den södra flygeln var en överflöds- och praktbyggnad där man endast hade 

hyst vagnar, Johan Carlsson hävdade däremot att han använde den som ladugård 

eftersom den befintliga ladugården var i så dåligt skick. Mangårdsbyggnaden, det 

vill säga den norra flygeln, hade använts som bostad. Målet drevs vidare och den 18 

maj samma år framträdde trädgårdsmästaren som vittne på att brandskatt inte hade 

betalts, inga kvitton kunde heller uppvisas. Trots detta blev domen till slut mycket 

generös och Johan Carlsson fick en tredjedel av kostnaden för en ny mangårds 

byggnad samt bidrag för att rusta upp den befintliga lantgården. De följande åren 

renoverade Johan och hans hustru Maria Lovisa Gunnebo till ett prydligt skick. 

Byggnaderna försäkrades i Allmänna brandförsäkringsverket i Stockholm. De ned-

Gamla vaktmästarbosz’aden under nedmontering. 

Lilla Gunnebo, detalj avJF Weinbergs akvarell över Stå/oppet ca 1800. 

~*1 

r

66 

brunna flyglarna ersätts med nya byggnader runt år 1836. Dessa finns beskrivna i 

ett försäkringsbrev från den 12 oktober 1837. Den södra av dessa byggnader stod 

fortfarande kvar och användes som vaktmästar- och trädgårdsmästarbostad fram till 

år 2003 då den monterades ned. 

10.5 GAMLA VAKTMÄSTARBOSTADEN 

Byggnaden uppfördes 1836-37 efter att flyglarna brunnit ned 1833. En veranda 

byggdes till 1975. En plan för nedmontering av byggnaden upprättades år 2002 (se 

Miljilinventering, rivningspian, 2002) Byggnaden nedmonterades för att ge plats 

åt rekonstruktionen av den södra flygelbyggnaden. Byggnaden var en timmerkonstruktion 

klädd med lockpanel. 1 ½ våningsplan täckt med sadeltak och en halv 

källare. Timmerstommen flyttades till Stillingsön på Orust för att återuppföras i 

privat ägo. Efter att timmerstommen demonterats påbörjades en omsorgsfull un 

dersökning av byggnadens grundläggning och källarmurar. Resultatet visade att 

källarmurarna stämde väl överens med Caribergs flygelritningar. 

10.6 LILLA GUNNEBO 

Byggnaderna vid Lilla Gunnebo är idag helt försvunna och vi vet mycket lite om 

dem. J F Weinbergs akvarell från norr över Ståloppet visar tre hus och en brygga. 

Här skall det ha legat en tegelugn där tegel till slottsbygget brändes. Bildhuggaren 

Fruffi med familj bodde här under slottets uppförande. 

10.7 ORANGERIET 

Orangeriet var en vinkelformad byggnad placerad strax öster om dammen i södra 

stilträdgården. Det användes för sällskapsliv och förvaring av köldkänsliga växter. 

En arkad mot väster med bågöppningar inramade av toskanska pilastrar. Det norra 

rummet var kupoltäckt och inrett som en elegant grotta, med droppstensimiterande 

fält. Den södra längan inhyste växterna och hade stora glasade ytor mot söder. En 

ligt muntlig tradition brann orangeribyggnaden brann ned 1829, nyligen utförda 

arkeologiska utgrävningar stödjer emellertid inte detta. 

10.8 GUNNEBO: ÅTER TILL 1700-TALET 

Etapp 1 av Gunnebo:återtiil700-talet genomfördes 1996-1999 och var ett EU mål 

3-projekt. Grundidén med projektet var att återskapa den hallska anläggningen i 

dess helhet, vilket ligger i linje med tidigare restaureringsinsatser på Gunnebo. Pro 

jektet genomfördes i utbildningsform med syftet att låta dagens hantverkare vidareutveckla 

sina kunskaper. Utbildningens form efterliknade byggnadshyttans med 

mästare och lärlingar. Inom ramen för etapp 1 uppfördes tjänstefolksbyggnaden 

och drivhuset samt nyanlades den gamla köksträdgården. Även möbler efter äldre

modeller och kläder av 1700-talsmodell skapades för att ge en trovärdig helhet. 

År 2003-2006 pågick etapp II av projektet då de båda flygelbyggnaderna och nya 

köksträdgården återskapades. 

Idag återstår den engelska parken samt fyra byggnader att rekonstruera innan arki 

tekt Carlbergs och familjen Halls dröm om den kompletta 1700-talsanläggningen 

är förverkligad; de två vinkasterna i nya köksträdgården, orangeribyggnaden i södra 

delen av stilträdgården och eremitaget, som låg i en ravin bredvid uppfartsvägen. 

Styrelsen harfattat beslut om attpå sikt återuppföra orangeribyggnaden vilket innebär 

början på en ny spännandefas i Gunnebos historia. Orangeriet beskrevs av samtiden 

som Gunnebos lilla juvelsmycke. Det är en speciell känsla attfå förverkligafamiljen 

Halls och arkitekt Caribergs tanke om en väl sammanhållen och självförsörjande herr 

gårdsmiljö~ Vi rekonstruerar inte 1 700-taletför 1700-talets skull utan vinnlägger oss 

om att vara relevantaför vår samtid. Återskapandet skall ses som en process, där det 

pågående hantverket och olika antikvariska ställningstaganden är lika viktiga att ma 

n~festera som detfärdiga huset. (Ur Årsredovisning 2010, Lena Vikström, VD för 

Gunnebo Slott och Trädgårdar AB) 

Den kunskap och kompetens som krävs för att genomföra rekonstruktionen byggs 

nu upp med hjälp av bland annat arkeologiska utgrävningar. Under 2009 och 2010 

genomfördes utgrävningar på platsen för den förstörda orangeribyggnaden i sam 

arbete med Göteborgs universitet. Den muntliga traditionen gör gällande att orang 

eriet brann ned, men de nya utgrävningarna stödjer inte ett sådant antagande då 

man inte funnit något brandlager. 

Att så stor del av originalritningarna är bevarade har varit förutsättningen för att 

genomföra rekonstruktionerna. Arkeologiska utgrävningar, teckningar, akvareller, 

och arkivmaterial har kompletterat bilden av 1700-talets Gunnebo. Men även hant 

verksmästarnas yrkesskicklighet har bidragit till helhetsförståelsen. Under etapp II 

av projektet kompetensutvecldades drygt 150 personer inom olika byggrelaterade 

hantverksyrken. 

67

68 

11. VÅ1u- OCH FÖRANDRINGS 

HISTORIK 1819-2011 

Följande kronologi gör inte anspråk på vara komplett men ger förhoppningsvis en 

god bild av Gunnebos innehållsrika vårdhistoria. Någon liknande sammanställning 

har tidigare inte gjorts. Det är naturligtvis önskvärt att kronologin kompletteras 

efter hand av ansvarig personal på Gunnebo. 

1819 Valvet till fritrappan rasade någon gång före 1819 och därefter revs fritrappan. 

En altan byggdes i mitten av 1800-talet och revs ca 1890. 

1829 Enligt muntlig tradition brann orangeribyggnaden ned. Den arkeologiska 

utgrävning som genomfördes 2009-2010 motsäger emellertid detta då inget 

brandlager återfanns. 

1830 John Hall dy dog. 

1832 Gunnebo köptes av slaktarmästare Johan Carlsson. 

1832 Delar av koppartaket på slottet stals, ersattes med tegeltak. 

1833 Flygelbyggnaderna brann ned. 

1836-37 Gamla vaktmästarbostaden uppfördes. 

1837 En värderingshandling upprättades. 

1838 Familjen Barclay köpte Gunnebo. 

ca 1850-tal En altankonstruktion ersatte fritrappan. 

1855 Karta över egendomen upprättades, Hällström 

1864-65 Familjen Gibson tog över Gunnebo och genomförde reparationer, med hjälp 

av byggmästare A J H Kriiger i Göteborg. Bland annat reparerades alla fönster, 

nytt plåttak lades. Nya ringklockor och dörrhandtag. Taken spändes med väv, 

varpå klistrades papper som ströks med limflirg. Drivhuset och det nya viixthuset 

som ersatt orangeriet renoverades. 

1868 Fasaden på slottet målades om. 

1870-tal J G Cavalli köpte Gunnebo och anlitade arkitekten Victor von Gegerfelt för att 

restaurera byggnaden och så mycket som möjligt återkalla “den gamla prägeln”. 

(BI:113) 

1888-89 Familjen Denninghoff köpte Gunnebo. Hilda och Carl Sparre flyttade in. 

1889-90 Altanen revs.

1892-94 Järnväg drogs genom södra delen av egendomen. 

1907 Carl Sparre beställde kopior av möbler av lokala snickare med Carlbergs 

ritningar som förlaga. 

1916 Vattenledningar installerades. 

1918 Elektriskt ljus installerades. 

1922 Plåttaket på slottet lades om. 

1926 Värmeelement (el) installerades i källare och trapphus. 

1931 Ny pumpstation byggdes. 

1947 Ny bro byggdes över Ståloppet vid Stensjön 

1948 Hilda Sparre dog. Förhandlingar om köp med Mölndals stad inleddes. 

1949 Byggnadsminne 1949-05-05 enligt 1942 års lag 

Egendomen köptes av Mölndals kommun, idag Mölndals stad. Ett omfattande, 

treårigt restaureringsarbete genomfördes under ledning av konservator Sven 

Dalén, tillsammans med Georg Bohlin, Alf Hedman, Artur Zedell (1949-1952). 

Kulturhistoriska kontrollanter var IiI. dr. Göran Axel-Nilsson och fil. dr. Stig Roth. 

Målarfirman E. Jansson målade slottets fasad som skrapades, linoljades, kittades, 

två gånger strykning med oljefärg. Spritputsen på sockeln byttes ut mot slätputs. 

Sven Dahlén arbetade med ett förslag till framtagning av originalfärger, rengöring 

och retuschering. Målsättningen var att i möjligaste mån återskapa interiören 

från slutet av 1700-talet. Ambitionen var att utföra målningen så att övriga 

tidsepokers fhrgskikt sparades som ett historiskt dokument. På ovanvåningen 

målades flera rum i en färg som ansågs neutral. 

Ingenjör Johan Söderberg genomförde en uppmätning av slottsbyggnaden. 

1950 Dahléns förslag började genomföras. Samtliga tak målades med oljefärg förutom 

salongen som fick limfärg efter grundning med oljefärg. Förslag till textil 

inredning och förslag till värmeanläggning togs fram och genomfördes troligen 

under 1950-51. 

1951 Konservator Dahlén behandlade bottenvåningens rum i nordväst och väster. Han 

undersökte även övervåningens färgsättning. 

Dörrvred köptes in från Nordiska kompaniet. 

1952 Styrelsen avsåg att undersöka möjligheten att återuppbygga orangeriet i 

ursprungligt skick till det yttre med syftet att använda det som kaffeservering. 

Gunnebo invigdes efter den genomförda restaureringen av Gustav VI Adolf och 

slottet öppnades för allmänheten. 

69

70 

1954 Källaren iordningställdes för servering. 

En uppmätning gjordes av arkitekt Erik Lundberg för att återställa fritrappan. 

1955-56 Fritrappan byggdes upp igen, en gjuten konstruktion i armerad betong. 

1956 Fasad och grund på slottet målades om. 

1957-58 Det svarta plåttaket byttes ut mot koppar. 

1959 Kakelugnar lagades i slottet. 

Byster, sannolikt imperatorsbysterna i parken, lagades. 

1960 Ett program skrevs för en större ommålning. Firman E. Jansson genomförde en 

“traditionell oljefärgsbehandling” av fasaden. (enl. Danielsson, 1991) 

En inventariellsta upprättades. 

1963 Gunnebo blir byggnadsminne 1963-12-18 enligt 1962 år lag. 

Fritrappan lagades av Y Kullenbergs Byggnads AB. Omläggning av 

kaikstenspiattor och uttorkning av betongen. 

1963 HSB i Mölndal lät tillverka och skänkte nya dörrar på slottets sydsida. Idag är 

dörrarna utbytta. 

Vägen norr om slottet fick namnet John Halls väg. 

1965 Ett anbud på ommålning av fasaden antogs från E.Janssons målerifirma. 

1968 Ett beslut togs om reparation av Kejsarterrassen. 

1970 Anbud togs in på ommålning av fönster och delar av den östra fasaden. 

1971 Förvaltningen lades över från Gunnebostyrelsen till kulturförvaltningen, 

fastighetskontoret och gatukontorets parkavdelning. 

1974 Naturvårdsområde 1974-10-08 

1975 Strandskydd 1975-06-30 

1975 En veranda byggdes till på den gamla vaktmästarbostaden. 

1976 Slottets fasad målades. 

1977 Arvid B~ckströms Gunnebo 1,11 &III publicerades. 

1980 alt. 81 Apolloskulpturen på Apollos kulle frös sönder och togs bort. 

1981 Skadeinventering och förslag till plan för reparationer, PerolowJansson. 

DEFYRA Byggnadsvårdskonsult AB. Stora underhållsbehov på fasaden, 

problem med cementputs på grunden från 1949-52, målning med olämplig färg 

under 1970-talet, skadad plåtavtäckning.

1982-83 Beslut från byggnadsnämnden om byggnadslov för gul fasadfärg på slottet. 

Tidigare färglager avlägsnades och slottets fasad målades gul. Grunden putsades 

och målades. 

1985 Fritrappan restaurerades. 

1986 Fasaden på Solbacken ändrades. 

1987 Konservator Lars Göthberg besiktigade slottets interiörer, 

1987-1991 Rapport över utförda konserveringsarbeten Gunnebo Slott 1987-1991 

av Lennart Kristiansson och Anders Darwall. Målsättningen var att undersöka 

interiörens ursprungliga utformning och förändringar över tid. 1 det praktiska 

utförandet var målsättningen däremot i huvudsak att bevara 1949-52 års 

konservering. (Göthberg, Beträffande invändig renovering av Gunnebo Slott, 

Mölndal, 87-07-24) 

1988-89 Slottets sockel lagades och putsades. 

1990 Nya rullgardiner sattes upp i slottet. 

1991 Måleriarbeten utfördes i slottet. 

Nya gångmattor sattes in. 

1992 Inventarierna i Mölndals stads ägo inregistrerades och märktes. 

1994 Skulpturerna Bacchus och Flora, placerades i boskéerna, utsattes för skadegörelse. 

Orangeriet på Gunnebo. Förslag till rekonstruktion av Kolbjörn Waern 

Norra entrégården framför slottet återställdes. 

1995 Slottets fasad målades grå, fasadreparationer. 

En arkeologisk utgrävning av platsen för flyglarna, gamla köksträdgården och 

drivhuset visade bland annat att tjänstefolksbyggnaden inte uppfördes under 

Halls tid, utan att den gamla huvudbyggnaden troligen fick stå kvar. 

En utredning av Gunnebos möblering genomfördes av Lars Gahrn. 

Kommunfullmäktiges vision om att återskapa John Hall och Carlbergs 

anläggning antogs. 

1995-96 Nya eldragningar gjordes i slottet. 

1996 Gunnebo åter till 1700-talet, etapp 1. Projektet pågick 1996-1999. Inom ramen 

för projektet rekonstruerades tjänstefolksbostaden, gamla köksträdgården och 

drivhuset samt arkitektoniska element i stilträdgården. 

Viären uno från John Halls vka till Solbacken fick namnet Christina Halls väg. 

Manegen började byggas. 

71

72 

Ridstallet byggdes om. 

Ny transformatorstation norr om stall (hus A). 

1996-97 Restaureringsarbeten genomfördes i källarvåningen på slottet. (se Martin 

Lindholm, Beskrivning för restaurering av rum i källarvåningen) 

1997 Gödselpiatta A uppfördes. 

Tjånstefolksbyggnaden invigdes. 

Skulpturen “Våren” skadades i samband med en middag i salongen. 

Hermerna i södra stilträdgården konserverades. 

1997-2002 Konservatorsarbeten genomfördes på blyfrisen på södra fasaden. Frisen togs ned 

i två omgångar. Färgen togs bort och lagningar utfördes, tränischen på 

södra fasaden renoverades. Frisen målades med blyvit linoljeflirg. (Pettersson, 

Gunnebo slott Konservering av blyfris 2001-2002) 

1998 Gunnebo blev riksintresse för kulturmiljövården. 

Hönshus och fårhus började uppföras. 

1999 Drivhuset togs i bruk. 

Skadad panel byttes ut på slottets sydvästra hörn. 

Ny bro byggdes över Ståloppet. 

2000 Det kommunala bolaget Gunnebo Slott och Trädgårdar AB bildades. Sköter 

idag förvaltningen. 

Omfärgning av sockelmur och fritrappa. Ommålning av fasad. 

2001 Ombyggnad och renovering av stall hus A (kontor, ombyte) och manegen 

(caféet). 

2003 Gunnebo tilldelas “Europa Nostra diplom 2002” 

For the careful and well-documented restoration ofthe grounds ofan l8th 

century neo-classicalsummer recidence with a kitchen garden, orangery and 

servants house. 

Ett förråd byggdes till på manegebyggnaden. 

Brovaktarstugan byggdes. 

Vaktmästarbostaden nedmonterades. 

Gunnebo utsågs till det första kulturreservatet i Västra Götalands län. 

Gunnebo åter till 1700-talet, etapp II 

Etapp IIi projektet pågick 2003-2006. Inom ramen för projektet 

rekonstruerades flygelbyggnaderna och den nya köksträdgården på Gunnebo.

Målet var att återskapa en helgjuten 1700-talsanläggning. 

2004 Södra flygeins timmerstomme uppfördes. Den norra flygeins grundmurar 

fardigställdes. 

2004-05 Sprinklersystem installerades i slottet. Rengöring utfördes efter arbetet med 

sprinklerinstallationen. 

2005 Källaren (rum 11) och visthuset (rum 20) restaurerades. 

Takstolarna kom på plats på norra flygeln. 

Flygelbyggnaderna invigdes. 

Återanskaffning av originalmöbler och inventarier, Monica Perman. 

2006 Fritrappan, utredning putsskador, Helena Lindholm 

Besiktning av slottets tak, vilket befanns vara i mycket gott skick. (se Helena 

Lindholm, Slottstaket, besiktning av kopparplåt) 

Trappor och ramper byggdes till flygelbyggnaderna. Fasaderna kläddes med 

panel som målades. Flyglarna inreddes. 

2006-2007 Stallet (hus B) byggdes om. 

2007 En inventering av byggnadsminnet genomfördes av Länsstyrelsen Västra 

Götalands län. 

Vision Gunnebo Slott och Trädgårdar — En angelägen 1700-talsanläggning i 

Europa antogs. 

Vårdprogram för park och trädgård upprättades. 

Östra förmaket — rum 53 restaurerades. Rummets originalförgsättning 

påträffades under de påspikade och tapetserade masonitskivor som sattes upp 

1949-52. Analys av färgprover gjordes (se Restaureringsrapport östra förmaket, 

2007) 

Tilfalhig scen vid midsommarängen byggdes. 

2007-08 Vagnslidret byggdes. 

2008 Hönshuset flyttades till en tillfällig plats norr om parkeringen vid lantgården. 

Skadegörelse av skulpturerna Bacchus och Flora, placerade i boskéerna. 

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) påbörjades. 

Fårhuset flyttades till sin nuvarande plats i hagen på lantgårdsberget. 

Lockurnor i södra stilträdgården och plintar med 26 urnor i norra stilträdgården 

kom på plats. Grindar och staket monterades nedanför Kejsarterrassen. 

73

74 

2008-09 Arkeologiska utgrävningar av vinkaster och persikohus genomfördes på 

drivhusterrassen. 

Det lilla stallet, öster om hus A, byggdes. 

2009 Slottets fasader, fönster och portar målades om. Se rapport Exteriör ommålning 

juni-augusti 2009, 0. I.Jensen Nyrén 

Röhsska Gunnebo Akademien bildades. 

Ny inventarieförteckning upprättades. 

2009-2010 Utgrävningar genomfördes på platsen för orangeriet i södra stilträdgården. 

2010 Slottets grundmurar putsades och målades. Stentrapporna på norra fasaden 

reparerades och fogades om. 

Slottets tak fick vattenskador i det sydöstra hörnet, reparerades utvändigt. 

2010-11 En lekplats byggdes vid lantgården. 

2011 Kopparstöld och skadegörelse av fritrappan. 

Solbacken byggdes om för att inrymma lokaler för utbildning och rehabilitering. 

Pågående Vattenskador i herrns förmak och sängkammare på grund av ett läckande stuprör. 

Restaurering av Mademoiselle Halls sängkammare (rum 52). Masonitskivorna 

från 1949-52 är nedtagna med syftet att återskapa rummets ursprungliga kolorit. 

(se Undersökningsrapport Gröna rummet — rum 52,Jensen Nyrén) 

Takläggning på gödselplatta B. 

Projektering av nybyggnation lantgårdsområdet, Hus C. 

Projektering av rehabträdgård i ravinen norr om Solbacken.

12. NULÄGESBESKRIVNING 

12.1 MILJÖBESKRIVNING 

Egendomen Gunnebo utgörs av ett höglänt bergsparti mellan de båda sjöarna Rå 

dasjön och Stensjön vilka förbinds av vattendraget Ståloppet. Området är kuperat, 

odlingsmarker, sankmarker och strandängar ligger ner till cirka 50 meter över havet 

medan bergshöjderna når upp till 80 (100 på utmarken) meter over havet. Det om 

givande landskapet innehåller både lövskog, kratteskog och alsumpskog. Närmast 

slottet återfins en flora och fauna som är karaktäristisk för en högreståndsmiljö. (L. 

Ragnarsson, o.d., s.2) 

12.2 SLOTTET EXTERIÖRT 

För en detaljerad inventering av slottet hänvisas till Slott — inventering 2011. En 

databas upprättad i samband med arbetet med vårdprogrammet. 

Källarvåningen (souterainvåningen) är uppförd i natursten och tegel, utvändigt är 

den putsad och avfiirgad. Huvudvåningen, gästvåningen och vinden är uppförda i 

liggtimmer med liggande fasadpanel. Västra och östra fasaden har flera blindfönster 

för att skapa symmetri. 

75

Fasaden målades gul 1982-83 vilket 

fdranledde heta diskussioner. 

Upp till ett 40-tal lager färg har hittats på slottets träfasader. Vilken färgsättning 

som är den som Carlberg ursprungligen anvisade har diskuterats ingående. När 

slottets fasad målades om till gult 1982-83 var reaktionerna starka, vilket en artikel i 

Arbetet väst, Den gulafasaden är en stor kulturskandal, ger vid handen. (1983-09-12, 

s.1) Förre kommunalborgmästaren Karl Eric Bergquist reagerade starkt mot den 

gula färgen. 

- Den största kulturella skandalen i Mölndals historia. 

1 diskussionen deltog både expertis, politiker och allmänhet. En avgörande skillnad 

menade man gick i vilka influenser som hade varit starkast hos Carlberg, de italien 

ska eller de franska. Arkitekten PerolowJonsson som ledde arbetet med renovering 

en ansåg att det var en pariservilla som var förebild och att den franska stilen gick 

igen i det Cariberg senare ritade. Bergquist däremot ansåg att det var de italienska 

influenserna som var starkast och hänvisade bland annat till Sergels brev från 1801 

till Pehr iham på Dagsnäs. 

Han har tagit en skön bergstraktfrån Italien och placerat den på Gunnebo. (...)jag 

trodde mig vara i Roms omgivningar, i Tivoli eller Frescati. 

Förre museichefen Göran Axel-Nilsson som ledde restaureringen 1949-52 menade 

att (Arbetet, 1983-09-12): 

-1 trakterna kring Rom låg väl inga smörgula villor. 

Från länsstyrelsen och riksantikvarieämbetet höll man inte med utan ansåg att det 

fanns bevis för den gula färgen, bland annat i form av fiirgrester på fasaden. Rolf 

Danielsson vid Bohusläns museum hävdade att (Arbetet, 1983-09-12):

4 

finn 

~ 

~ es 

Detalj ur akvarell visar slottetfrån söder 

år 1795. AvJustus Fredrik Weinberg som 

var arkitekt, konstnär samt major vid Göta 

Artilleriregemente och efterträdde Cariberg 

på stadsarkitektsposten. 

Frågan ärfrr vem vi ska restaurera (...) Jag tycker att man ska ha en vetenskaplig 

utgångspunkt när man ger sigpå så unika byggnader som Gunnebo, och undvika att 

göra mode-renoveringar. (...) Och rent vetenskapligt ärfrågan utagerad. Gunnebo ska 

vara gult. 

Argument som framförts för de olika sidorna i frågan: 

• J F Weinbergs akvareller samt Elias Martins akvarell visar gula fasader. 

• Det franska inflytandet på Caribergs arkitektur. Cariberg försökte imitera 

kontinentens sandstensbyggnader. 

• Det italienska inflytandet på Carlbergs arkitektur och den “vita 

klassicismen”. 

• De understa färgiagren på fasaden är ljusgrå — är dessa en grundning för 

den gula färgen eller inte? Byggnadens färgspår visade i det tredje lagret en 

kulör huvudsakligen uppbyggd på en mättat gulockra. 

• En försäkringshandling från 1833 tyder, tillsammans med värderings 

handlingen från 1837, pa att de gula färglagren bör ha tillkommit mellan 

1833-1837. 

Protesterna mot den gula färgen resulterade i att kommunen ansökte hos läns 

styrelsen om att Gunnebo vid nästa ommålning skulle målas grå. Länsstyrelsen 

begärde ett yttrande från RAÄ som beslutade att göra en besiktning på plats år 

1993. Närvarande från RAÄ var Axel Unnerbäck. Slutsatsen från RAÄ var att det 

“sammanfattningsvis får anses klarlagt att byggnaden från början varit grå” och 

de föreslog till länsstyrelsen att bifalla kommunens ansökan att få återställa den 

grå kulören. Beslut från länsstyrelsen kom 1995-04-03. Beslutet undertecknades 

av länsantikvarie Jan-Gunnar Lindgren och Tomas Larsson, den senare bifogade 

dock tillsammans med beslutet en avvikande mening (där han försvarade den gula 

kulören). För en fördjupad redogörelse för diskussionen se Lars Gahrns artiklar i 

Mölndalsposten, samt arkiverat material i Mölndals stadsmuseums arkiv.

78 

Färgtrappa,fasad mot norr 

Redan 2000 var man tvungen att måla om fasaden igen eftersom resultatet från 

1995 visat sig vara undermåligt. En fbrlikning mellan färgfabrikant och målarfirma 

ingicks. Den ommålningen lyckades bättre och år 2009 användes samma färg 

fabrikat och metod. 

TAKET 

1 februari 1832 stals 1/8 av koppartaket. Strax därefter togs det som återstod av 

koppartaket bort. Istället lades ett tegeltak. År 1865 ersattes detta av ett nytt plåttak 

med stuprör. År 1922 lät Sparre lägga om taket med järnplåt (ev. även skiffer). Det 

svarta plåttaket byttes ut 1957-58 mot koppar efter insamling med många bidrags 

givare. 

Taket har två skorstenar och är valmat med tre risaliter försedda med sadeltak åt 

söder, väster och öster. En horisontell 3/4 am hög plankskärm ligger på takkanten 

över kolonnpartiet samt ovan de framskjutande fasaddelarna på sidorna liksom på 

huvudtakets övriga kanter. Ett mindre parti av slottets utvändiga takplåt av koppar 

ersattes därför med ett nytt. Vid en besiktning 2006 befanns taket vara i mycket gott 

skick. Den stränga vintern 2010/11 drabbade slottet som fick vattenskador av tung 

snö som smälte på taket.

Vykort med den rekonstrueradefritrc~ppan, trol. 1959. 

KÄLLARVÅNINGEN 

Mot norr syns inte källarvåningen medan den mot söder, tillsammans med en större 

fritrappa, spelar en viktig roll för uttrycket. Vid den östra fasaden ligger den försänkta 

gården som förser kök och pigornas rum med dagsljus. Under sommaren 

2010 putslagades och målades slottets grundmurar. 

NORRA FASADEN 

Huvudentrén ligger på norrsidan, även om det idag är källarentrén på sydsidan som 

i huvudsak används. Den norra sidans fasad domineras av en peristyl med fyra parställda 

kopplade joniska träkolonner samt två halvkolonner vid sidorna. Trappan 

upp består av röd och grå kalksten lagd i mönster. Vid ommålningen 2009 var fa 

saden i gott skick men stentrapporna på norra fasaden reparerades och fogades om 

2010. 

SÖDRA FASADEN FRITRAPPAN 

Den södra fasaden domineras av en fritrappa uppdelad i två vilplan, tre stora lunett 

krönta glasdörrar vilka kröns av en stor, vitmålad blyfris utförd av Gioacchino Frulli. 

Under trappan fanns tidigare ett förråd och ett avträde med plats för tre personer. 

Funktionen är idag densamma, med redskapsförråd och toalett. Under altanen finns 

ett tunnvalv med sex stickbågar i öst-västlig riktning. Södra fasaden fick svåra röt 

skador och altanen och valvet rasade i början av 1800-talet (före 1819). För att för- 

79

80 

stärka bjälkiaget gjordes två pelare i stora förstugan som bär upp salongens bjälldag. 

Någon gång runt 1850-talet ersatte en altankonstruktion fritrappan. Altanen revs 

1889-90 eftersom den var i d~1igt skick. Arkitekt Erik Lundberg genomförde 1954 

en uppmätning för att återskapa fritrappan. Fritrappan rekonstruerades 1955-56 

med medel från Papyrus och har restaurerats ett flertal gånger sedan dess. Den nya 

fritrappan uppfördes i gjuten, armerad betong. Röd ortoceratitkaiksten finns i sättsteg 

i trappan, viloplan och altan. 1 mitten av 1980-talet ersattes stenbalustraden av 

en träbalustrad. 

År 2006 gjordes en utredning av de putsskador och kalkutf’ällningar vilka har va 

rit återkommande problem. (Helena Lindholm. 2006. Fritrappan utresning putsskador). 

En viktig orsak till skadorna är att regnvatten tränger in på flera sätt i 

konstruktionen. Gårdsplanen i anslutning till fritrappan flankeras av två låga mu 

rar. De har skador i form av sprickbildning och utfällningar i putsen. Orsaken är 

även här att vatten tar sig in. 1 rapporten konstaterades att problemen är inbyggda 

i konstruktionen och att ett kontinuerligt, relativt omfattande underhåll kommer 

att krävas så länge konstruktionen inte görs om i sin helhet. Fritrappan skadades 

ytterligare 2011 när någon tog loss och stal kopparplåt. 

Vid ommålningen 2009 var några träplankor ruttna och buktade ut på södra fasa 

dens hörn mot öster (felet upptäcktes redan vid ommålningen 2000). Även timmerstommen 

hade angripits av röta. Täcklisten under det södra fönstret till rum 54 

hade felkonstruerats, vilket lett till att vatten kommit in bakom panelen. Angripet 

trä höggs bort och resten impregnerades. Borthugget trä ersattes med nytt timmer. 

Även delar av fönsteromfattningar var ruttna och byttes ut. 1 sydvästra hörnet hade 

träet spruckit och sammanfogningarna släppt på flera ställen, dessa spacklades och 

målades. Blyfrisen borstades och målades med blymönja på rostangripna områden. 

Hela frisen målades sedan med zinkvit oljefärg. Se rapport Exteriör ommålningju 

ni-augusti 2009. 

VÄSTRA FASADEN 

Vid ommålningen 2009 konstaterades att träet på sydvästra hörnet hade slagit sig 

och spruckit. Det skruvades fast, spacklades och målades. Man fann även röta i 

panel och timmerstomme i område mitt på fasaden. Ruttet trä höggs bort och er 

sattes med nytt virke. Se rapport Exteriör ommålningjuni-augusti 2009. 1juli 2011 

konstaterades att vatten hade trängt in i västra fasaden, i höjd med hörnet mellan 

herr Halls förmak och sängkammare. En okulär besiktning visar skador på interiöra 

väggar och ytskikt. En möjlig orsak är att stupröret har varit underdimensionerat för 

mycket kraftiga regnfall. Skadorna och deras orsak utreds i skrivande stund.

På den södrafasadenfanns under hal/ska tiden två vindfang symmetrisktplacerade åt öster och väster, 

vilka synspå Weinbergs akvarell ovan. Dessa är helt borta idag. 

ÖSTRA FASADEN 

En ljusgärd på östra sidan ger ljus in till källarvåningens östra rum. När om 

målningen genomfördes 2009 skrapades fasaden ren ner till bara träet. Färgen som 

togs bort bildade 5-10 cm stora flagor och var flexibla vilket indikerar att det kan 

ha varit en latex- eller plastfärg. Se rapport Exteriör ommålning juni-augusti 2009. 

1 

iJi

IL 

1 

1 

‘1 } 

1 1 

4 

1 

7 

1 It

., 0 - 0 0 4 0 

Östrafasaden med 4~fusgård 1949, Söderberg. 

,4~d ~,,i ~s~o 

Västrafasaden 1949, Söderberg 

1[ 

83

84 

12.3 SLOTTET INTERTÖRT 

Invändigt är rumsindelningen nästan fullständigt bevarad, undantagen gäller främst 

garderober och sovrummen för tjänstefolket. Huvudbyggnaden inrymmer omkring 

25 rum. De olika våningarnas disposition är väl genomtänkt och ansluter huvud 

sakligen till 1700-talets normer såväl i Sverige som i utlandet. Huvudvåningen är 

indelad i två bostadssviter, en för husets herre och en annan Lör husets fru. 

i. Stora först~a~an 

2. Passage 

~. Badrum 

(“Drängkarnmare”) 

4. ‘~V.C. 

~. Lilla köket 

6. ‘l’rappavsais i bavud— 

trappan 

7. Hushållerskans kammare 

8. Trappförstuga vid 

huvudteappan 

9. Skrubb 

K Ä L LA R V AN 1 N 0 R N 

to. Vinkållareti 

at. Källare 

12. Spiskarnmarc 

(“j ung lkalnmaren”) 

13. Kål laru arymme 

i4.. Källaru arytmuc 

15. “Pigornas kammare” 

a6. Köket 

17. “Vålvda skaf1~riet” 

i11. Passage vid lönntrappan 

19. “Vålvda gängen’~ 

20. Visthiis

KÄLLARVÅNINGEN 

Källarvåningen hade utrymmen för kökspersonal och för en del av hushå]Iets 

tjänstefolk samt skafferi, visthus och källare för ved och vin. Det finns inte mycket 

arkivmaterial som visar hur dessa rum ursprungligen var gestaltade. 1833 gjordes 

emellertid en besiktning inför tecknandet av en brandförsäkring. Där framkommer 

att golvmaterialen i rummen var kalksten respektive tegel. Det har hittills inte fan 

nits någon ambition att återskapa rummen för att visa tjänstefolkets liv i slottet på 

1700-talet. Istället används rummen till toaletter, förråd, utställningar och tekniska 

installationer. 

1916 drog man in vatten och Hilda Sparre inredde den tidigare drängkammaren 

till badrum med delftkakel på väggarna. 1997 genomfördes en restaurering av stora 

förstugan, västra passagen, huvudtrappans vilpian samt östra passagen. (En utförlig 

rapport och fotodokumentations finns i Gunnebos arkiv). Befintliga skikt av oljeflirg 

avlägsnades från de ursprungligen kalkavfiirgade väggarna och dokumentationsytor 

sparades. Emellertid har väggarna i västra passagen ursprungligen varit oljemålade 

och anslutit till måleriet på paradvåningen. Detta valde man att frångå och istäl 

let följdes 1950-talets restaurering. 2005-06 restaurerades källaren (rum 11) och 

visthuset (rum 20). Plastfärg togs bort på väggar och i tak och målades med KC 

färg på väggar och kalkfiirg i taket. Plastmattan avlägsnades, stengolvet slipades 

och nytt tegelgoiv lades in i visthuset. Ny belysning och akustikförbättrande väggdekoration 

sattes upp. Nischerna i källarens väggar försågs med glas f~5r att fung 

era som utställningsytor vid tillfälliga utställningar. År 2004-05 installerades ett 

dimsprinklersystem vars vattenbehållare upptar större delen av rum 12. Rör med 

dimsprinklermunstycken finns i alla slottets rum. 

HUVUDVÅNINGEN 

Huvudvåningen är idag restaurerad för att rummen skall motsvara den funktion och 

det utseende de hade under familjen Halls tid. Från huvudingångens tre öppningar 

på norra sidan når man via ovala vestibulen in till salongen, från den östra förstugan 

når man fru Halls bostadsdel och den västra leder till herr Halls bostadsdel. Fruns 

våning i öster innehåller förmak, sovrum, toalettrum och kabinett. Herr Halls del 

i nordvästra delen innefattar ett förmak och ett sovrum med en garderob (nedminskad 

i storlek till förmån för matsalens serveringsutrymme). 1 sydväst ligger 

även matsalen och salongen med dörrar ut till fritrappans altan. Utöver dessa rum 

finns en rad mindre rum så som skänkrum, garderober, trapphallar och utrymmen 

för städutrustning och stoisförvaring. 

För huvudvåningen ritade Cariberg ett centralt beläget sällskapsrum, salongen, vil 

ken omgärdas av pilastrar och pryds av friskuipturer, reliefer samt en påkostad öppen 

85

86 

spis. Rummet når med sin takhöjd upp i övre våningen. 1 rummet finns snickeri 

dekorationer i form av pilastrar samt taklist med meander och ekblad. Av gips är 

däremot takets mittrelief samt draperifestonerna med putti i den stora hålkälen, 

figurkompositionerna över de fyra dörrarna och dekoren i de ovala relieferna, över 

speglarna och över dörren till vestibulen. Det för tiden populära motivet “De fyra 

årstiderna” användes i salongens fyra fristående gipsskulpturer. Dessa ingår, liksom 

de fyra skulpturer vilka är placerade på postament i den ovala vestibulen, i förteck 

ningen över inventarier i byggnadsminnesförklaringen. 

2 Ovala vestibulen 

22. Östra förstugarl vid Lilla 

trappan och Lönntrappau 

23. l)egagernentct 

~i4. Skrubb för naustoi 

25. Fru Halls 10~Iett 

26. Fru Halls kabinett 

27. Fru halls sängkamrnarc 

28. Fru Halls garderob 

29. Ostra förmakct 

0, Salongen 

31. Matsalen 

H UVU’ OVAN ING EN 

32. Skänkruinmet 

33.Serveringsrutfl 

(ursprungllgcn Itere Flalls 

garderob .1 

34. Förstugan vid matsalen 

35. Skrubb med fack för 

slagbord till niatsalen 

36. Västra förstugan 

~7. Kappruu i (ursprungligen 

med plats för nattstnfl 

38. Hcrr Halls förmak 

3g. Herr Halls särngkammare 

~ Herr Halls garderob

3 1 2 4 

~L. ~ZL~ 

Sektion genom salongen och ovala vestibulen. 1-lär syns tydligt hur de olika våningarnafi5rehåller sig 

till varandra. Salongen är utförd ä l’italienne med mycket hb~re takhojd än de omgivande rummen och 

motsvarar nästan peristylens takhöjd. (Johan Söderberg i Bteckström Gunnebo — del 111 1977) 

öviu~ VÅNINGEN 

På den övre våningen låg barnens rum och gästrum av olika kategorier. Ett gästrum 

var avsett för resande herrar med betjänt, ett för gifta par och dessutom fanns en svit 

för resande familjer med förmak, sängkammare och garderob. Taken i övervåningen 

är pappspända. Den östra delen av övervåningen inreddes på 1950-talet till utställ 

ningsrum och fortsatte att vara det fram till 1990-talet. 2007 restaurerades det östra 

förmaket i övre våningen. 1 samband med detta rekonstruerades färgsättningen uti 

från färgrester funna bakom de masonitskivor som täckte väggarna sedan restau 

reringen 1949-1952. 2010 påbörjades arbetet med att återställa fröken Christinas 

sängkammare till det utseende det hade under den hallska tiden. (se rapport) 

87

88 

r i , , 

41. Västra övre förstugan 

vk! huvudtrappan 

42. Skrubb för naustol 

~ Västra förmaket i övre 

våningen 

~ Herr olms sängkamnlare 

~5. 1 lerr johns garderob 

46. Herr johns kabinett 

~7. “Krnescn~ 

48. Östra övre förstugan 

~ Lilla trappan 

~o. Passage 

ÖVRE VÅNiNGEN 

~i. Mademoiselle Halls ka 

b i tse tt 

52. Maciemuiselle Halls sässg~ 

kammare 

53. Östra !örmakeL i övre 

väni ugen 

54. Runs %~r kamrnaEjurlgfru 

~. Östra sängkammaren i 

övre våningen 

56. Gästkansrnaren 

~. Västra drängkammareri 

i övre våningen 

58. Vindstrappan

TRAPPORNA 

Huvudtrappan är dragen åt sidan för att tillåta en genomgående mittaxel som fort 

sätter från norra stilträdgården in genom ovala vestibulen, salongen och ut i södra 

stilträdgården. Två trappor förbinder de olika våningarna, huvudtrappan och lönntrappan. 

Trappornas plansteg i trä är slitna och har en patina som vittnar om tidens 

gång och människors rörelse och påverkan på huset. Gångmattorna som tidigare 

låg i övervåningen togs bort efter sprinklerinstallationen 2004-2005. Väggarna i 

huvudtrappan har sedan länge sprickor och färgsläpp. En stor spricka märks särskilt 

i väggen mellan trappa och matsal, detta beror troligen delvis på förvärrade arbeten 

på 70-talet, men främst på placeringen mellan stengrund och timmerkonstruktion. 

Väggen restaurerades 1987-1991 men problemet kvarstår. 

Skador i taket i rum 55 efter vintern 201 0/11. 

12.4 FAST INREDNING, INVENTARIER OCH MÖBLERING 

Cariberg ritade både fast och lös inredning till byggnaden. Detta utgjorde stom 

men av inredningen men kompletterades naturligtvis av familjen Hall med en lång 

rad föremål. För att förstå hur interiörerna kan ha sett ut är fru Halls inventarie 

förteckningar upprättade år 1810 och år 1818 till god hjälp. Uppgifter om rum 

mens möblering skiljer sig ofta i dessa förteckningar och Caribergs ritningar. Någon 

entydig anvisning finns således inte beträffande Gunnebos möblering. Den torde 

dessutom ha ändrats genom nyanskaffningar och förflyttningar framtill år 1832, då 

egendomen såldes på en auktion och således gick ur familjen Halls ägo. Vid restau

eringen 1949—1952 följde man huvudsakligen 1810 års inventarieförteckning och 

förbigick ofta övriga uppgifter. År 2004-2005 genomfördes därför en inventering av 

befintliga möbler och inventarier och en plan för återmöblering och återanskaffning 

upprättades. Planen utgår från Caribergs ritningar och inventarief~ireteckningarna 

upprättade 1810 och 1818. (se Återanskaffi2ing av originalmöbler och inventarier, 

2005) 

1 samband med restaureringen 1949-1952 nytillverkades möbler utifrån Carlbergs 

ritningar. A. B. Nyköpings möbelverkstäder utfiirde möblerna i björk. Möblerna 

oljemålades och patinerades under ledning av konservator Sven Dalén. Dessa mö 

bler kompletterades med deponerade möbler från Röhsska museet och Göteborgs 

stadsmuseum. De används vid konserter, bröllop och andra evenemang. Även textiler 

köptes in eller donerades, ansvarig var Elisabeth Strömberg vid Röhsska museet. 

Idag är dessa kopior placerade tillsammans med originalmöbler och inlån. 

Samtliga inventarier iii förtecknade f?5r hand. Registerkorten är uppdelade på två 

pärma1~ en pärm där Mölndals stads inventarier har samlats och en pärm med depo 

sitioner från Röhsska museet och Göteborgs stadsmuseum. Samtliga inventarier är 

fotograferade och de föremål som ägs av Mölndals stad, bland annat de flesta av 

originalmöblerna, är dessutom fotograferade digitalt och ligger samlade i ett ge 

mensamt dokument (Bilaga C, Inventarieforteckning uppdaterad 2009). Förteck 

ningen innehåller 137 föremål och uppdaterades senast 2009. Ett litet antal föremål 

(de som låg i de gamla museimontrarna på tredje våningen) är varken förtecknade 

eller fotograferade. Några föremål är magasinerade på vinden. 

\ 

..‘ -l 

Tapetskada i Kinesen, rum 47. Tapeter med samma 

mönster såldes i Frankrike och England i slutet av 

1700-talet. Tapeten har behåiitfirgerna bra men är 

trasigpåfiera ställen.

12.5 INVENTARIER SKYDDADE 1 BYGGNAD SMINNES 

FÖRKLARINGEN 

Till byggnadsminnesförklaringen tillfogades en lista på f~remål som inte f~r flyt 

tas från byggnaden och trädgården eller väsentligt förändras genom till exempel 

reparation utan riksantikvariens samtycke. Listan innefattar samtliga kakelugnar, 8 

statyer (fyra i stora salongen och fyra i ovala vestibulen), samtliga lösa detaljer av den 

ursprungliga fasta inredningen, 5 imperatorsbystei~ 4 hermei~ 2 mindre skulpturer, 2 

större skulpturer samt en apolloskuiptur, samtliga placerade i trädgården. (se bilaga 

— Byggnadsminnesmärkning 1963). Några av dessa föremål har dock skadats, flyt 

tats eller stulits. En punkt “Samtliga lösa detaljer av den ursprungliga fasta inred 

ningen” framstår som mycket oklar med vad den egentligen innebär. Samtidigt har 

nyförvärv av originaffi$remål gjorts vilket talar för en komplettering eller revidering 

av listan i byggnadsminnesförklaringen. 

A. SAMTLIGA KAKELUGNAR 

Kakelugn iHerr Halls 

firmak, rum 38. Detfinns 

ett 30-tal kakelugnsritningar 

bevarade bland Carlbergs 

originalritningai Ofta 

överensstämmer kakelugnarnas 

z4formning med rummens 

4 frnktion,fiirgsättning och 

dekoration. Fami(jen Sparre 

satte in en kakelugn i östra 

firstugan, rum 22. Vid 

restaureringen 1949-52j5illdes 

kakelugnarnas rökkanaler 

med sand och eldöppningarna 

murades igen. Därutöver 

installerades elektriska 

värmeelement i kakelugnarna.

B. 8 STATYER (FYRA 1 STORA SALONGEN OCH FYRA 1 OVALA VESTIBULEN) 

4 statyer i salongen 

Statyerna är allegorier över de f5ra årstiderna och är placerade i rummets hörn. 

Statyerna har skadats i samband med middagar 1997,2004 och i samband med ett 

evenemang i september 2009. 

Våren, Sommaren, Hösten och Vintern i sina respektive hörn i salongen. Vårenfick en skada på sinfiojt i 

samband med en middag 1997.

4 statyer i ovala vestibulen 

Inköpta i Rom på 1860-talet av familjen Barclay. Alla fyra statyer är placerade i 

ovala vestibulen. 

Faun med killing, Merkurius och Apollo i ovala vestibulen. Längst ned till höger ses en kopia av ~nus de 

Medici som ärplacerad i den sydvästra nischen.

MMG 210 är en av de inventarier som köptes infrån Hilda Sparres sterbhus 1949. Bordet är idagplace 

rat i rum 3, men stod i salongen under Hilda Sparres tu Troligen tillverkat 1870-90 men med en något 

äldre skiva i älvdalsporftr Det bärpå en viktig del av Gunnebos historia. Skänken i rum 32, bild ovan, 

är ett av de mycketfåfbremål som har stått kvarpå samma ställe sedan den hallska tiden. Keramiken är 

en rekonstruktion. 

C. SAMTLIGA LÖSA DETALJERAV DEN URSPRUNGLIGA FASTA INREDNINGEN 

Vilka fbremål som skall betraktas som “lösa detaljer av den ursprungliga fasta in 

redningen” specificeras inte i byggnadsminnesförklaringen, vilket det gör det svårt 

att identifiera dem med absolut säkerhet. 1 köpeavtalet från 1949 nämns 25 före 

mål; till exempel piedestalei~ blomsterbord, ostindiska urnor~ soffor och ljuskrona 

samt “samtliga lösa detaljer av den ursprungliga fasta inredningen. (Mölndals stads 

flulmäktiges handlingar 1949 no 9.) 1 inventariefi~rteckningen finns i dagsläget 43 

föremål registrerade som inköpta av Ruda Sparres sterbhus.(se bilaga B) Mycket 

av dessa föremål fanns på Gunnebo under familjen Halls tid. 1 vissa fall har fa 

miljen Sparre felaktigt antagit att möblerna tillhört familjen Hall och i andra fall 

har de helt enkelt beställt möbler efter Carlbergs ritningar. Efter byggnadsminnes 

förklaringen 1963 har dessutom ett antal originalmöbler köpts in till Gunnebo. 

D. 5 IMPERATORSBYSTERAV BLY 1 TRÄDGÅRDEN 

Bysterna togs bort från kejsarterrassen 1997, eftersom de sågs som ett sentida tillägg 

då trädgården skulle återskapas till sitt sjuttonhundratalsutseende. Idag står alla fem 

bysterna på rännet, lantgården hus A. De är gjutna i bly och vitmålade. (Konserva 

torsrapport 00-05-18)

—~. 

~ —-.- 

- 

Imperatorsbysternafiyttadesfrån kefsarterassen 1997. 

~. ~.U..~•~ - — 

~ 1 - 

De tre hermerna ärplacerade mellan lindarna söder omfontänen. 

‘~‘ ~~ , ;• .~ 

E. 4 HERMER 

Idag finns 3 hermer i vit marmor placerade på sandstensfundament vid dammen i 

södra stilträdgården. Dessa köptes in av friherre Carl Sparre i Rom och kom an 

tagligen till Gunnebo någon gång mellan 1904-1914. (Gahrn, 1997, s.26) Det är 

osäkert när de är tillverkade. Enligt muntlig tradition har man på Gunnebo kallat 

dem för Sem, Ham och Jafet efter Noas söner vilket skulle tyda på att de varit tre 

och inte f~rra även vid tiden för byggnadsminnesförklaringen 1963. Antalet fyra i 

byggnadsminnesförklaringen skulle då vara en felskrivning. Hermer har emellertid 

inget med Noas söner att göra utan har sitt ursprung i antikens Grekland och är en 

fruktbarhets- och skyddssymbol. Hermerna konserverades 1997. 

w.~ ~

..~ ~ ~, 

~ ~~ 

~ 

•1 

~? ‘~ 

Den stulna “hösten”på plats iparterren sommaren 1997. 

E 2 MINDRE SKULPTURER 1 TRÄDGÅRDEN 

Antagligen rör det sig om två mindre kopior av de f~,’ra årstiderna, som Hilda Sparre 

köpte in från Ellesbo 1925. På Ellesbo var både Carlberg och Fruili verksamma. 

Hilda Sparre var övertygad om att de skapats flir trädgården på Gunnebo, men det 

är osäkert om så verkligen var fallet. Skulpturerna har i efterhand kompletterats 

med ytterligare två. Idag finns det fyra skulpturer placerade i vinkällaren. De fyra 

årstiderna stals i oktober 1976 men tjuven avslöjades och i december samma år 

kom de tillbaka till Gunnebo. 1985 stals “Hösten”, då den inte återfanns lät man 

en konstnär göra en kopia. Efterhand gjordes fler kopior och 1991 fanns det totalt 

två kopior av alla fyra originalskulpturerna. Två av de åtta kopiorna stals 1991.2008 

stals en av skulpturerna, två utsattes för skadegörelse och en lämnades orörd. Idag 

står de återstående sex skulpturerna i vinkällaren. Tre “vintern”, två “våren” och två 

“sommaren”. Tre av dessa skulpturer bör vara original medan “hösten” saknas helt. 

G. 2 STÖRRE SKULPTURER 1 TRÄDGÅRDEN 

Med största sannolikhet rör det sig om Bacchus och Flora. Skulpturerna vandalise 

rades 1993 respektive 2008. Bacchus blev sönderslagen och står idag på rännet, lant 

gården. Flora är placerad i boskéerna i södra stilträdgården, men enligt Carlbergs 

ritningar skall här inte finnas några statyer.

~ 1 fl 

•1 

• - 

.0 

• . 

~ ..•‘~ 

•-%.-~~ •~, ~ 

-.~ ~ 

/ 1 

~ ~‘ 

,~ 

~ 

.‘ ~ ~ 

1’• 

.-~ ~_~• —- 

*~ 

..‘ 

- 

.;.,~ -~•~:L 

01 . . ~s~1 

.;~ 

-~ , 

Flora i den östra boskén. Bacchus saknas i den västra boskén efter vandaliseringen 2008. 

~ 

A •~‘ 

- _t ~ 

H. 1 APOLLOSKULPTUR 1 TRÄDGÅRDEN 

En skulptur föreställande Apollo var placerad på Apollos kulle (ursprungligen eng 

elska kullen) fram till 1980 eller 1981. När den kom till Gunnebo är oklart. Den 

frös sönder trots en skyddande plåthuv. Den ansågs omöjlig att rädda och grävdes 

ned i “ravinen där isbingen stått”. (se MP 2010-06-23) Idag står ett solur skänkt av 

Lions på Apollos sockel. 

L

~‘ 1 

~.1 

Norraflygelnfrån sydväsL 

Flyglarna har tegeltäckta tak ochfasader klädda med slätpanel målade med o~efiirg. 

Norraflygelns gavel mot väst. illusionsmålade portar ochJbnste~ 

D~. 

1 fl~

4 —. 

Södraflygelnfrån nordväst. Bådaflygelbyggnaderna bar ramperför att underlätta tillgängligbeten. 

Interiörerfrån södraflygeln. 

:.f

100 

1 östra kammaren en trappa upp i norraflygeln 

murades rökkanalernafrån de båda rörspisarna ihop 

till ett valv. Modell: Kristian Reuter—Oliveberg. 

12.6 FLYGELBYGGNADERNA (3,4) 

Rekonstruerades i etapp II av Gunnebo: åter till 1700-talet under åren 2003-2006.1 

april 2004 påbörjades arbetet med att uppfi5ra den södra flygelbyggnadens timmer 

stomme. Timret höggs ur cirka 150 år gammal fliruskog, mellan grundstenen och 

det fi~rsta timmervarvet lades näver som spärr mot fuktvandring. Mellan varje 

timmerstock lades lindrev f6r att göra konstruktionen tät och dragfri. Tillverkning 

av fi5nster och dörrar skedde till en början i gemensamma lokaler med projektet 

Ostindiefararen Götheborg. Under hösten 2004 pågick uppbyggnaden av den norra 

flygeins grundmurar i granit. De kallmurades i oregelbundna skift utan murbruk. 

Samtidigt timrades stommen med haklaxknutar på platsen f~5r vad som sedan blev 

den södra delen av nya köksträdgården. 1januari 2005 kom takstolarna på plats på 

norra flygeln. 1 norra flygeln uppfördes f~,rra rörspisar och en öppen spis. Tegelstenen 

murades med lera samt hydrauliskt kalkbruk och den färdiga konstruktionen 

putsades med kalkbruk. Södra flygeln användes som verkstad för tillverkning av 

golv samt tak- och väggpaneler. 1 slutet av september 2005 invigdes flyglarna men 

det återstod fortfarande mycket arbete. Under hösten installerades vatten- och elsystem 

i husen, ett sprinklersystem monterades in. Flyglarna kläddes invändigt med 

handhyvlad furupanel. Panelen fästes med handsmidd spik och varje spik ströks 

med ett skyddande lager blymönja. Under början av 2006 lerklinades trädgårds 

mästarens rum med en blandning av lera, sand, halm, hästdynga och vatten.

Sommaren 2006 byggdes utvändiga trappor och ramper i granit, dessa komplet 

terades senare med ramper i hirkträ för att förbättra tillgängligheten. Fasaderna 

kläddes med panel som målades i ljust grå linoljefärg. På norra flygelns västra gavel 

illusionsmålades två stora portar som överensstämmer med de stora portarna på 

södra flygeln. På de båda östra gavlarna illusionsmålades fönster f~r att skapa den 

av Carlberg så eftersträvade symmetrin. Interiört prövades en rad olika målnings 

metoder. Bland annat stänkmarmorerades trädgårdsmästarens kök i en kraftigt sti 

liserad granitimitation med pigmenten tegelpulver och berlinerblått. Möbler till 

verkades direkt efter förlagor eller med inspiration av 1700-talet. 1 mjölkrummet i 

norra flygeln rekonstruerades en del av inredningen med utgångspunkt i Caribergs 

ritning. Lokalerna i flyglarna måste vara flexibla f~r att möta de krav verksamhe 

tema har. Smärre ändringar och kompletteringar har fått göras efter hand för att få 

lokalerna att fungera så bra som möjligt. 

1 södra flygeins västra fasad sitter två portar till vagnboden. De är mycket tunga och 

sväller av fukten vid regn. De har brutits sönder två gånger då man inte stängt dem. 

Problemet är inbyggt i konstruktionen och kräver extra vaksamhet av personalen. 

Alla dörrar kräver kontinuerlig tillsyn då de påverkas av skillnader i luftfttktighet. 

12.7 TJÄNSTEFOLKSBYGGNADEN (5) 

Tjänstefolksbyggnaden uppfördes i etapp 1 av Gunnebo: åter till 1700-talet. Den 

byggnad som står där idag invigdes 1997 och kan betraktas som ett tvåhundra år 

försenat byggprojekt. 

År 1995 genomfördes en arkeologisk utgrävning under ledning av Lou Schmitt 

på platsen för flyglarna, gamla köksträdgården och drivhuset. Utgrävningen visade 

bland annat att tjänstefolksbyggnaden inte uppfördes under Halls tid, utan att den 

gamla huvudbyggnaden troligen fick stå kvar åtminstone till 1833, kanske även se 

nare.(BI:94) 

Huset inrymmer Gunnebo Kaffehus och Krog. Den främre nedre delen är publik 

med utrymmen för försäljning och servering. Den bakre nedre delen av byggnaden 

inrymmer kök, bagarstuga, disk, renseri, skafferier, kylrum och furråd. Den här delen 

av byggnaden har byggts om efter hand för att bättre motsvara den ökade verksam 

heten. Övervåningen hyser kontor och förråd. 

Byggnaden har haft problem med grund och bjälkiag då verksamheten utsatt, sär 

skilt köksdelen, för hård belastning, en belastning som är helt annorlunda än den 

man planerade för. Förbättringar har skett under de senaste åren med nya brunnar 

insatta i köket och bageriet. Hela köksgolvet är nylagt 2009-2010. Då det gäller 

101

102 

de övriga utrymmena är det svårt att övervaka då det inte finns möjlighet att in 

spektera med mindre är än att golvet bryts upp eftersom byggnaden saknar källare 

eller krypgrund. Golven måste städas dagligen, eftersom gruset från anläggningens 

gångar sliter mycket. 

Det oisolerade mellanrummet mellan kontoren på ovanvåningen är energislukande 

och man bör se på olika möjligheter att isolera utrymmet. Den ursprungliga tanken 

med att lämna utrymmet oisolerat var att pedagogiskt illustrera timringsteknik och 

den hantverksskicklighet som krävts i projektet. 

- ~ 

~• ___ 

~ 

~ ~.__* ‘—.“.,. 1 

~1~ 

. —, 

~ 

-J 

‘_~.,_; ,44~ 

~;7. 

~. . -, 

— 

.9~ 

•— ~ - 

.74.7 -.~ 

n~ 

• ~ 

-1 .~ - 

• , 

Carlbergsplan- ochfasadritningför tjänstefolksbyggnaden. (rkm 39172) 

,. 

1~ ~ ~ ~i 1..~ ~-. 

- ,.,,,— —~•..~.•)•. 

.4 .,~•6~ ~ ., ~ 4€ rh.. ..i~. 

/ 

.7,? 

~ ~ ~—‘ 

‘~, ~. 

- 

• J~.

• . 

Tjänsz’efolksbyggnadenfrån sydväs6 med gamla köksträdgården iftrgrunden. 

De staketomgärdade gårdarna används som plaiserfor uteservering. 

t ~ 

L i ~ 

Itu •~i •: 

1 Stora hönshuset är det möjligt att dukafor ettfemtiotalgäster Möblerna till tjänstefolksbyggnaden 

tillverkades i samband med uppforandet av byggnaden. 

L 

1 

4. 

Il II 

103

104 

— 

.~ ._• r~. 

Flera olika placeringar av servering och kassa prövades innan en mer permanent inredning byggdesför 

ändamålet ipigkammaren år 2009. 

J t•

12.8 DRTVHUSET (6) 

Byggnaden är en “fri f~5rnyelse” som uppfördes i samband med etapp 1 av Gun 

nebo: åter till 1700-talet 1996-99. Det finns inga bevarade arkitekturritningar från 

1700-talet, rekonstruktionen genomfördes istället med hjälp av arkeologiska utgräv 

ningar, fyra skisser av J A Beijer samt jämförelser med samtida drivhus (Andersson, 

1996, Om orangerier och drivhus i Sverige). 

År 2008 och 2009 genomfördes trädgårdsarkeologiska byggnadsvårdläger tillsam 

mans med Svenska byggnadsvårdsföreningen. Utgrävningarnas syfte var att frilägga 

vinkastgrunderna, vilka tidigare låg på ömse sidor om drivhuset. Se Rapport från ut 

grävningen av vinkastrunderna på drivhusterrassen vid Gunnebo slott 2008. Driv 

huset fyller en viktig funktion i förvaltandet av trädgårdar och park på Gunnebo. 

Byggnaden är oisolerad med fukt och värme på insidan vilket gör att byggnaden 

måste målas om med täta mellanrum. Fönsterglasen är monterade på ett sätt som 

sparar energi men som samtidigt gör huset för tätt. Fönstermekaniken som instal 

lerades för reglera klimatet går ofta sönder eftersom träet svällei mekaniken bör på 

något sätt förbättras. Problemen med byggnaden är inbyggda i konstruktionen, och 

så länge den inte ändras är drivhuset en underh~llskrävande byggnad. 

if’ 

Drivhuse4 fasadfrån sydösL Den östra delen av muren restaurerades 2008. Under 1990-talet har hela 

muren restaurerats i omgångai 

II,

1~O6 

1~ 

Drivhuse6fasadfrån nordöst. Den praktiska baksidan somJ~ besökare 

Drivhusetsfirråd (7), strax norr om drivhuset. Oklart när det uppfärdes. 

1~ 

• ••%•~• 

..••~•. 

- .- 

• 1 

,•• 

- 

fr.. 

1~

.~ ~ 

_,. 

.4 -~ 

Drivhusets klimat regleras genom attfönster automatiskt oppnas och stängs. När trafinsterna svälle, 

uppstårproblem eftersom mekanikenfastnar och bryts söndei alternativt brytsfinsterna sönde,~ Detta 

medför regelbundna reparationei 

1•. 

-r 

1

108 

12.9 SOLBACKEN (8) 

Längst österut i skyddsområdet ligger de gamla arbetarbostäderna och ekonomibyggnaderna. 

Det finns ingen säker datering av Solbacken, ett mycket snarlikt hus 

intill Stensjön har emellertid en tydlig datering på fasaden “1865”. 1 Solbacken fanns 

en bostadsdel fram till 2010 men idag bor ingen hyresgäst på Gunnebo. Byggnaden 

används för kontor, utbildning och trädgårdsrehabilitering. Solbacken byggdes om 

invändigt under 2011 för att anpassas till en förändrad användning. 

:h~’~ 

:~ 

1~ 

Fasad mot södei~ Bottenvåningen är uppfird i murad natursten och innehåller tvättstuga, avlämningspiats 

for leveranser till Gunnebo,fbrråd och undervisningslokal 

1~ 

Fasad mot norr med två 

verandor somfrngerar 

som entréer till byggnaden 

tillsammans med ett 

tillbyggt trapphuspå östra 

‘ gaveln. Iftrgrunden syns 

den uteplats som nyttjas av 

bdde personal, studenter och 

rehabiliteringsdeltagare.

I.~ -~‘~‘ 

1~ 

‘~ ~. ~ 

1 

1 

• 

., 

1 

Fasad mot väster Hela 

fasaden är i behov av 

målning, vilket syns extra 

tydligtpå den här sidan av 

byggnaden. 

Fasad mot öste, 

~O9

Strax norr om Solbacken står ettfaliflirdigt dass (9) med ett elegant tälttak som påminner om den tid då 

famiUen Sparres anställda boddepå Gunnebo.

12.10 LANTGÅRDSOMRÅDET 

De flesta byggnaderna inom lantgårdsområdet är byggda eller kraftigt ombyggda 

under perioden 1995-2010. Byggnaderna inom lantgårdsområdet används till djur 

hållning, personallokaler och förvaring av bland annat maskiner. Djurbesättningen 

på Gunnebo bestod under 2010 av 35 far, 21 nötkreatur, två hästar och en handfull 

myskankor. Till det kommer det dryga 20-talet hästar som Gunnebo ryttarsällskap 

(GRYS) använder i sin ridskoleverksamhet. Verksamheterna ställer särskilda krav 

på lantgårdens byggnader och behovet av underhåll är konstant högt. Utöver det 

dagliga underhållet krävs ofta insatser vad gäller ventilation i stallbyggnaderna samt 

markarbeten runt byggnaderna. 

Under 2007-2008 byggdes den södra längan om för att motsvara nya krav på djurhållning. 

Ett återkommande problem med östra längan (11) är taket som reparerats 

flera gånger då det läcker in vatten. Byggnad E (15) används av personalen för om 

byte, matsal och kontor. Lokalerna är underdimensionerade och vid arbetstoppar 

med mycket personal hyrs bodar in. Bygglov är klart för att förse gödselstad B (14) 

med tak. Taket på manegebyggnaden (17) läckte in vintern 2010-2011. 

Mangelboden (18) används både för pedagogisk verksamhet och som måleriverk 

stad. Som ett led i att utveckla den pedagogiska verksamheten kopplad till lantgår 

den finns det önskemål att iordningställa byggnadens murstock och skorsten för att 

göra det möjligt att elda i kaminen. 

~,. :~; 

~‘.r4 ~r 

~ 

~ 

..,. .‘. 

~‘~:•~~ ~ 

~ •~ 

,~‘ 

Lantgårdenfrån öster med de båda gödselstäderna iforgrunden till vänstei 

L — 

L~9

” 

•-~‘ ~ 

• ~S- ~ ~ •~ 

5~:~ 

~ . 

[1] W z~ 

Lantgårdenfrån väster medpersonalbyggnaden, hus E (15) till vänstei~ 

Utskjutande tak på Hus B. 

~• ~ •;~.__-_ •-~

•1.~ •,~ 

.- 

ii 

• •å~ •~d 

Vakimästarkontoret (16) är en del av lan:gardsbyggnaden. 

Ivagnslidret (19)ftrvaras maskinparken och reparationer z4färs. 

• •q*. 

..•

1 manegebyggnaden (17) bedriver GRYS sin verksamhet under vinterhalvåret. 

Den byggdes till med ettförråd 2002. 

• 

IJ 

1 

0 

11 

liii II Ii 

II 

Hönshuset (20) har til(f~illigtfiyttatsfrån sin placering vid dammen norrut tillparkeringen. 

•1

-~JL 

iii 

III 

1 

~1 II 

1 

•.;~ ~ 

Mangelboden (18) har visserligen använts som mangelbod men har även j511t en funktion som bostai 

Byggnaden har tre rum,förstuga, bostadsrum och mangelboci 

Fårhuset (21) i bakgrunden harflyttats in i hagenpå bergeL Ankorna harfitt sitt eget hus vid dammen. 

“1 fl. 

II 

1 

4

a 

1~ 

.“ ,~r 

—I 

. 

Barnen på Gunnebofick en ny attraktion i lekkossan Maj-Ros, en trojansk ko i lärkträ, som placerades 

i anslutning till lantgardsområdet. Lekkossan är gjord i ett hållbart och hantverksmässigt u~fdrande. 

Tanken är att hela lekberget skallfortsätta att utvecklas medfier inslagfir barn. 

-- ~ 

‘~ ~ - t ,. .-.~ 

Brostugan ligger vid infarten till kulturreservatet. 

— —— 

1 

~r ~ .- 

-~ 

.~.,,- 

5.’ 

~ %~44~ 

:~-; ~r 

• ~• 

-4. 

4 •. —

12.11 BROSTUGAN (22) 

Brostugan förvaltas av Gunnebo vänner och används för deras verksamheter. Gun 

nebo vänner bildades 1992. Föreningens önskan var att återuppföra brostugan, 

bland annat för att uppmärksamma torpartraditionen man ansåg hade försummats. 

Den gamla brostugan revs 1957. Föreningen återuppförde stugan 2003-2006 med 

medel från medlemmar och företag. Föresatsen var att återskapa byggnaden som 

den såg ut i slutet av 1700-talet. Stugan är idag placerad cirka 15 meter från platsen 

för den ursprungliga stugan. 

12.12 PLANERADE BYGGNADER 

EREMITAGET 

Grunden finns kvar i den norra delen av den engelska parken. Eremitaget hade ett 

enkelt anspråkslöst yttre som stod i kontrast till det inre som motsvarade ett elegant 

rum i huvudbyggnaden. Det ursprungliga eremitaget har använts som utgångspunkt 

för Gunneboden. En arkeologisk undersökning genomfördes 2011 där grunden frilades. 

Det har även tidigare gjorts utgrävningar av eremitaget, osäker datering på 

dessa. 

ORANGERIET 

Idag finns det planer på att rekonstruera byggnaden. Platsen f~ir orangeriet har 

undersökts i två arkeologiska utgrävningar 2009 respektive 2010. Styrelsen för Gun 

nebo Slott och Trädgårdar AB enades 2010 kring ett inriktningsbeslut där upp 

draget är att söka finansiering för en rekonstruktion av Caribergs orangeribyggnad. 

Orangeriet är ingående beskrivet i vårdprogrammet för engelska parken, stilträd 

gården och nyttoträdgårdarna från 2007. 

TRÄDGÅRDSREHABILITERING 

En trädgård anpassad fi5r trädgårdsrehabilitering planeras i ravinen norr om Solbacken. 

Den skall vara avskild från den historiska trädgården. 

HUSC 

En byggnad norr om lantgården, hus E, planeras för att inhysa snickeri, verkstad 

och förråd. 

12.13 yARD AV ARKEOLOGISKA LÄMNINGAR OCH RUINER 

1 området finns flera spår av byggnader, till exempel orangeriet, vinkasterna och 

eremitaget men även murar och gångar. De utgör viktiga materiella lämningar efter 

tidigare generationer på Gunnebo och måste skötas om på ett lämpligt sätt för att 

inte förstöras. Vid utgrävningar eller annan påverkan på dessa platser bör särskild 

hänsyn tas för ett framtida bevarande. 

117

118 

13. TIDIGARE FORSKNING 

ARVID BIECKSTRÖM 

Med sitt engagemang och sin gedigna forskning har B~ckström haft en mycket stor 

betydelse för vår kunskap om Gunnebo. Utöver ett antal artiklar är Gunnebo del 

1-III utgivna 1977, fortfarande en mycket viktig källa för information. En särskild 

katalog över Arvid B~ckströms Gunnebosamling finns i Göteborgs Stadsmuseei 

arkiv på Polstjärnegatan 8B. Där kan man även få en god bild av hans forskning och 

det material som låg till grund för hans avhandling “Studier i Göteborgs byggnadshistoria 

före 1814”. Detta material finns även kopierat i Mölndals stadsmuseum. 

LARS GAHRN 

Intendent, Mölndals stadsmuseum. Lars Gahrn är historiker och har ägnat Gun 

nebo och Mölndal många års forskning. Han har skrivit ett stort antal artiklar om 

Gunnebo, varav merparten har publicerats i Mölndals-Posten. En viktig insats är 

det öppna arkivet som skapats på Mölndals stadsmuseum, dit alla med intresse för 

att fördjupa sig i Gunnebos historia rekommenderas bege sig.

fl. 

:4 ,r~.. 

-if..--., .7’- if-... •- . r~ 

- ~ :;. ~‘: ~. - 

.4 ~ .~t-,/ 

• ,~- ~ -~-:~\ ~. 4~;t ~. ~. 

— -k ~ %~if~ 4~U% A~t~1 ~Nr’ 

,4e •~_—..), ~ ~ - 4. — 

•~~t.if -.r ..— - -. - . if 44% if.— 

•lf .0 - 

• . if -~ 4 .4 

~ if, 

— •.Ø •-—,~ ~ ~r’~.- -- 

4 

~0~ 

— Ai 

4~ih ‘v~-~ff ~ 

t f:;~~tt -: 

4. - -. —. - .Ø. . ~- 

:4- ‘•~• 

- •vifbifl -. -. 

-. ~ . :- - - 

- -- •- if - 

4~ if— 

4 - - ~ ~ - -: 

~ 

1 — 1 — — 

--if

120 

14. FÖRTECKNING ÖVER TRYCKTA 

OCH OTRYCKTA KÄLLOR SAMT 

PERSONUPPGIFTER 

14.1 UTFÖRDA UTREDNINGAR, INVENTERINGAR 

Anon. 2002. Vaktmästarebostaden, Gunnebo 1:27, Mölndals kommun, Miljöinventering, Rivning 

spian (dnr 2002.0753.236) 

Byggnadsarkeologisk undersökning, 2002, Göteborgs universitet 

Anon. 1981. Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 

december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm. 

Danielsson R. 1991. Gunnebo slott, Beskrivning över byggnads- och måleriarbeten 1949-1970, 

sammanställning av Gunnebostyrelsens protokoll, stadsarkivet, Mölndal. 

Ernstsson, 1. 2003. Restaurering och rekonstruktion av Gunnebo 

Ernstsson, 1., Hejne M., Rydh, U. 2008. Rapport från utgrävningen av vinkasgrunderna på drivhus 

terrassen vid Gunnebo slott 2008. 

Göthberg, L. 87-07-24 Besiktningsrapport, Beträffande invändig renovering av Gunnebo Slott, 

Mölndal. 

Gahrn L. 1995. Gunnebos möblering, Mölndals museum 

Jansson, P. 1981. Gunnebo Slott 1981, skadeinventering och förslag till plan för reparationer 

Karlberg S. 2007. Gunnebo åter till 1700-talet, etapp II Återuppbyggande av två flygelbyggnader 

samt återanläggning av nya köksträdgården - Slutrapport 

Kariberg, Jensen Nyren, Reuter-Oliveberg, Stadius, Larsson. 2007. Restaureringsrapport Östra 

förmaket — Rum 53 

Kristiansson, L. och Darwall A. 1991. Rapport över utförda konserveringsarbeten Gunnebo slott 

1987-1991 

Lindholm, H. 2006. Fritrappan, utredning putsskador 

Lindholm, H. 2006. Slottstaket, besiktning av kopparplåt 

Lindholm, M. 1996. Beskrivning för restaurering av rum i källarvåningen 

Mårdh H. och Reuter- O]iveberg K. 2007, Gunnebo åter till 1700-talet — Historisk bakgrund

Nyrén Jensen , 0. 1.2009. Exteriör ommålning juni-augusti 2009 

Nyrén Jensen, 0. 1.2010. Undersökningsrapport “Gröna rummet” — rum 52, rapport no 1 

Perman M. 2005. Återanskaffning av originalmöbler och inventarier 

Pettersson E 2005. Gunnebo Slott Konservering av blyfris 2001-2002, Skansen byggnadsvård AB 

Ragnarsson, L. o. d. Gunnebo kulturreservat, Mölndals kommun, http://www2.lansstyrelsen.se/ 

vastragotaland!Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/Pages/Gunnebo.aspx, nedladdat 

11-01-25 

Rundström L. Larsson S. 2007-10-23. Inventering av länsstyrelsen Västra Götalands län, utlagd på: 

http://www.bebyggelseregistret.raa.se/ 

Schmitt, L. 1996. An archaeological investigation in the old kitchen garden, Mölndals museum 

Trafikverket. nd. Götalandsbanan. Text. http://wwwtrafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gota 

land/Gotalandsbananl. 

Waern, K. 1994. Orangeriet på Gunnebo. Förslag till en rekonstruktion 

Wiborg, M. o.d. Färgundersökning — Gunnebo slott — Ovala entrén, Institutionen för kulturvård, 

Göteborgs universitet 

14.2 PLANER, SKYDDSBESTÄMMELSER 

Mölndals stad. 2004. Grönstrukturprogram för Mölndals Stad, 2004, Stadsbyggnadskontoret 

Mölndals stad, Anon.2005. Översiktsplan 2004, Mölndals stad: utställningshandling maj 2005. 

Mölndal: Stadsbyggnadskontoret. 

Mölndals stad, Anon.2005. Översiktsplan 2006, Mölndals stad: antagandehandling. Mölndal: 

Stadsbyggnadskontoret. (www) http://molndal.se/oversiktsplanloversiktsplan2006.4.4e32c810bb3f 

bffc7800013728.html 

Riksantikvarieämbetet, Riksintressen — beskrivningar, (http://www~raa.se/cms/extern!kulturarv/ 

landskap/riksintressen_beskrivningar.html, 11-01-25) 

14.3 TRYCKT LITTERATUR 

Andersson, 1. 1996. Om orangerier och drivhus i Sverige : med förslag till rekonstruktion av 

drivhusen vid Gunnebo slott. Arkitekturhistoria och bebyggelsevård, 1996:2. Göteborg: Chalmers 

tekniska högsk. 

Andersson,J. 2010. Orangeri under utgrävning. 1 Populär arkeologi. Vol. 2010(28):3, s. 28-[29]. 

121

122 

Axel-Nilsson, G. 1966. Gunnebo : vägledning. Mölndal: Gunnebo. 

Baagøe,T 1966. Om arkitekten Cariberg och hans studieresa 1777-1782. 

B~ckström, A. 1923. Studier i Göteborgs byggnadshistoria fhre 1814: ett bidrag till svensk stads 

byggnadshistoria. Svensk byggnadskultur ; 2. Stockholm. 

&eckström, A. 1930, Beijers Gunnebo-bilder. [Göteborg]. 

B~ckström, A. 1959. Johan Alströmer och arkitekt Carlberg ser sig om i Europa på 1770-talet. 

Stockholm. 

B~eckström, A. och Axel-Nilsson, G. 1977a. Gunnebo. 1, Egendomen och ägarna. Nordiska mu 

seets handlingar. Stockholm: Nordiska mus. 

1977b. Gunnebo. 2, Herrgården. Nordiska museets handlingar. Stockholm: Nordiska mus. 

1977c. Gunnebo. 3, Ritningarna. Nordiska museets handlingar. Stockholm: Nordiska mus. 

Bedoire, F. 2006. Svenska slott och herrgårdar. Drömmen om ett slott, 1997. 

Bedoire, F. 2006. Gunnebo: tillbaka till 1700-talet. 1 SFV kulturvärden. Vol. 2006:2,s. [20]-22: ill, 

Berglund, K. 1998. Gunnebo - slottet som slumrade i 200 år. 1 Julstämning. Vol. 1998, s. [39]-43. 

Carlberg, C. W~ 1792. Tankar om byggnadssättet i Götheborg, yttrade i anledning af den sidsta 

eldswådan den 2 och 3 martii 1792. Jämte omkostnads-förslager~ til jämförelse imellan sten- revet 

erad korszwercks- och trä-byggnad; samt anmärkningar wid ritningen : och förslaget til stenhuset./ 

(Carl W Carlberg.) Götheborg, tryckt hos Samuel Norberg, kongl. gymn. boktr. 1792. Göteborg. 

Danielsson, R., Overland, V. och Andersson, B. 1993. Gunnebo slott. Byggnadsminnen i Göte 

borgs och Bohus län, Göteborg :: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län; 

Ernstsson, 1.2000. Gunnebo åter till 1700-talet: restaurering och rekonstruktion av park och 

köksträdgård vid Gunnebo slott i Mölndal, Sverige. Vol. 5. 168-177. Historiske hager, Bergens 

museum, Univ. i Bergen. 

Gahrn, L. 1995. Gunnebo — en vandring i tid och rum, i Mölndals Hembygdsförenings årsskrift 

1995 

Gahrn, L. 1996. Fru Halls upptagande bland gudinnorna : om klassiskt bildspråk på Gunnebo 

slott. 1 Medusa. Vol. 1996 (17:1), s. 38-42. Medusa Stockholm : Föreningen för en svensk antiktid 

skrift 

Garhn, L. 1996. Gunnebo - italiensk villa på Västkustens karga klippor. 1 Bygd och natur (Tid 

skrift). Vol. 1996:3,s. 8-11, 28. Bygd och natur (Tidskrift) Stockholm: Sveriges hembygdsförbund 

Gahrn, L. 1997. Carl Wilhelm Carlberg och Gunnebo: undersökningar rörande arkitekten Carl

Wilhelm Cariberg och hans Gunneboritningar. Mölndal: Mölndals museum. 

Gahrn, L. och Lindahl K. E. 1997. Gunnebo - ett slott i tiden. Mölndal: Mölndals-posten. 

Gahrn, L. 2005.John Halls uppgörelse med konkursförvaltarna : en mytomspunnen historia. 1 

Personhistorisk tidskrift. Vol. 2005(101):2, s. 197-214. 

Johansson, M. 2010. (Åter)skapat 1700-tal —En studie av den interiöra utformningen på Gunnebo 

slott, 

Högskolan på Gotland, Examensarbete i kulturvård 15 hp, 2010-05-28 

Karlberg, 5.2010. Gunnebo - Carl Wilhelm Carlbergs mästerstycke. 1 Västergötlands fornminnes 

förenings tidskrift. Vol. 2009/2010, s. 73-83. Västergötlands fornminnesf&enings tidskrift. 

Krus, A. 2000. Kulturmiljöer i Mölndal, K~1lered & Lindome : kulturmiljövårdsprogram för 

Mölndals kommun 2000 : antaget av kommunfullmäktige 2000-08-30. Mölndal: Mölndals kom 

mun. 

Larsson, L. 2000. Sparrarna på Gunnebo: en familjekrönika. Göteborg: Forsstena fbrl. 

Linnerhielm,J. C. 1806. Bref under nya resor i Sverige, afJon. Carl Linnerhielm. Stockholm, try 

ckta hos Carl Delén, 1806. Stockholm. 

Melander,T 2000. Gunnebo slott & trädgårdar. [Mölndal]: [Kulturförvaltningen]. 

Moberg, C-A. och Andersson, H. 1967. Historia kring Göteborg, Stockholm: Wahlström &Wid 

strand. 

Nordenfelt, E. 2007. Gunnebo slott: en sengustaviansk pärla. 1 Kulturens värld. Vol. 2007:2,s. 

[44]-[51]. 

Nordensvan, G. 1925-28. Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet, 1. Från 

Gustav III till Karl XV 

Olausson, M., Perman M. och Sjöberg, L. 2001. Gunnebo house and gardens. [Mölndal]: [Gun 

nebo slott & trädgårdar]. 

Rydén, 5, (red.), 1950. Miranda i Sverige och Norge 1787. 

Seiler,J. 2008. Gunnebo slott och trädgårdar: en l700-talsanläggning i nytt ljus. 1 Lustgården. Vol. 

2008 (88), s. 67-74. 

Stenfelt, R. 1955. Friherrinnan Hilda Sparres Gunnebo. Göteborg: [Förf]. 

Strimell, C. 2003. Gunnebo slott — studie av huvudbyggnadens restaurering 1949-1952, c-uppsats 

vid institutionen för konst- och bildvetenskap, Göteborgs universitet, ht 2003 

Sjöberg, L. 2007. Gunnebo och 1700-talets sommarställen i Göteborgs omgivningar. 

123

124 

Strömberg, H., Andersson L och Bokgren, A. 1997. Cariberg & Gunnebo. Mölndal: Mölndals 

museum. 

Waern, K. 2002. Gunnebo: landskapet. Göteborg: Länsstyr. i Västra Götalands län, 

Wiklund B. 1995. Gunnebo slott — nu åter i grått! 1 Mölndals Hembygdsförenings årsskrift 1995. 

Svenskt biografiskt lexikon, band 17, 1967-69. 

14.4 ARKIVUPPGIFTER 

Göteborgs kommun, Göteborgs stadsarkiv 

Röhsska museet, Gunnebohandlingar, 1777-1996 (kopior i Mölndals stadsmuseum) 

Arvid B~ckströms samling i Göteborgs Stadsmusei arkiv 

Göteborgs universitet, Universitetsbiblioteket 

Carl Wilhelm Carlberg, ritningar, material från studieresan i Europa 

Landsarkivet i Göteborg 

Gibsonska familjearkivet å Jonsered 

Alex Barclay & Co:s arkiv 

Arkitekt Herman Norgrens arkiv 

Mölndals stadsarkiv 

Gunnebostyrelsens protokoll 

Mölndals stadsmuseum 

Faktarummet 

Riksarkivet, Brandförsäkringsverket 

1833, 1837, 1837 

Uppsala universitet, Uppsala universitetsbibliotek 

Beijers teckningar 

BILAGOR 

A. Byggnadsminnesförklaring 1963 

B. Kulturminneslagen 3 kap. 

C. Vision antagen i januari 2007 “Gunnebo Slott och Trädgårdar — En angelägen 1700-talsanläggning 

i Europa”

RIKSANTIKVARIEÄMBETET 

1 F ~i 

S~e.t.n 4LSTOUEIIOLM Ö ~ 

~ ~ 

‘h~,~B 8009/634~p.. t~i~ 

Riksantikvariens beslut den 18 december 

1963 i ärende angående förklarande för 

byggnademinne jämlikt lagen dan 9 decem 

ber 1960 om byggnadsminnen av Gunnebo 

slott på fastigheten atadsägorna 2425 + 

2426 + 2427 i Mölndal. 

Sedan fråga väckts om förklarande av ifrågavarande byggnad 

för byggnadaniflfle har meddelande därom den 15 november 1962 

översänte till inskrivningadOmaren ± kskinxts och Mölndals 

domsaga, var3ämte inom ämbetet upprättats förslag till 

skydåsföreskrifter i överensstämmelse med de av länsatyrel— 

sen i Göteborgs— och Bohuslän den 5 maj 1949 jämlikt lagen 

den 12 juni 1942 om skydd för kulturhistoriskt märkliga 

byggnader utfärdade skyddaföre skrifterna för anlilggn~flgefl 

ifråga. Paatighetena ägare, Mölndals stad, och byggnads 

nämnden i Möludal har förklarat sig icke hava något att 

erinra mot förslagen om byggnadsminncsförklariflg och till 

skyddsföreskrifter. Anspråk på ersättning enligt 5 ~ lagen 

den 9 december 1960 om byggnadsminnen har icke rests. 

Enär Gunnebo slott bevarar egenarten hos gången tids bygg— 

nadsakick och med hänsyn härtill är att anse såsom synner 

ligen märkligt saint under beaktande av vad i övrigt i ären 

det föremkommit, förklarar riksantikvarien jänlikt 1 § lagen 

den 9 deeemb~r 1960 om byggnadsminnen Gunnebo slott för bygg— 

ned eminne. 

1 samband härmed meddelar riksantikvarien jämlikt 2 ~ nämnda 

lag följande akyddsföreskrifter 

1. Byggnaden må ej utan riksantikvariefla samtycke rivas 

eller eljest -till sitt yttre ozabyggas eller förändras. 

2. Byggnaden må ej utan riksantikvariens samtycke till sitt 

inre ombyggas, förändras eller repareras eller förses med 

nya eller ändrade installatiofler för värme, vatten, elektri 

citet och dylikt. 

3, Till byggnaden hörande parkanläggning och trädgård, till 

den del området angivits på bär bilagda karta, må ej utan 

riksantikvariens samtycke bliva föremål för väsentlig för 

ändring. 

4. Vissa föremål i enlighet med bilagda förteckning, vilka 

tillhör byggnadens fasta inredning eller anläggningen som 

sådan, må ej utan riksantikvariefla samtycke flyttas från 

byggnaden eller trädgården, ej heller repareras eller bli 

föremål för väsentlig förändring,

5. Ägaren skall ägna byggnaden och det i punkt 3 angivna 

området eamt i punkt 4 naanda foremål för aeras bestånd er 

forderligt underhåll och skötsel 

Don som icke åtn~5jes med detta riksantikvariens beslut äger 

att däri &Ska ändring genom besvär, vilka skall ställas till 

Konungen och ingivas till Kungl. Ecklesiastikdepartementet. 

Vid äventyr av talana förlust skall besvaren ha inkommit 

till nämnda departement inom tre veckor från det klaganden 

fick dal av beslutet, delgivningadagexi oräknad, Menigbet, 

som klagar, äger fem veckors besvärstid från delfåendet. 

G SeU~iz2~J 

4~~tlund / ~ /5/ 

SåSit h&~ dM~es~j~r ~ 

~ll denr~ dag ~uL m~mmrt1 bstygar~ ~tsck~wftn e~kIe~a UJ~ 

dapadr~ei~at dn 4~ ~ ~ 

Ut~4~ ~ ~ / V ~ ~ca ~7 / J 

~_~f 4~(

I~1KsAN’1KvA1~II~XMBIrJ~r 

S~ O(K~LOL~I 0 

B 8009/63 

Tillhör riksantikvariens beslut den 18 

december 1963 i ärende mag. förklarande 

för byggnadaminne av ~unnebo slott på 

fastigheten stadsäga 2425 + 2426 + 2427 

i Möladal. 

Pt~RTECKNIMG UVER I~UREäÄL 1 GUNNEBO SLOTT 

vilka icke utan riksantikveriens samtycke må flyttas från 

byggnaden eller trädgården ej heller repareras eller bliva 

föremål för väsentlig förändring. 

Samtliga kakelugnar 

8 ~t statyer, varav 4 ~t L stora salongen och 4 st. i 

rotundan i byggnadens bottenvåning 

Samtliga lösa detaljer av den ursprungliga fasta inredningen 

5 at inperatorebyster av bly i trädgården 

4 st. hersier i trädgården 

2 ct mindre skulpturer i trädgården 

2 ~t större skulpturer i trädgården 

1 st Apollonskulptur i trädgården

Metna FastighetSök för Alla - Mölndal Gunnebo 1:27 

1- ~ 

,Fa~tigha~ - 

...14ETRIA :1 

Allmän fastighetsinformation 2011-07-13 

elene~k 

Råd’asjön 

‘jövalla \6o N rie 

‘~abbem 

Adress 

Christina Halls Väg 5-9, 13, 10-12, 16-20 

431 36 Mölndal 

Herkulesvägen ~) 

431 64 MÖlndaI - 

Stationsstigen 7 

435 43 Pixbo 

Läge, karta 

-rangårdeg 

höjd~ 

49G~in~ebb 

.~— /__ —--,-—~ 

~ 

Fastighet 

Beteckning 

Mölndal Gunnebo 

1:27 

Nyckel: 

140123003 

Adress 

v:. 

450~ L~nte9teflet~ 

Senaste ändringen i allmänna delen 

1996-10-25 

Omrade N SWEREF 99 TM) E ISWEREF 99 TMI N (SWEREF 9912 00) E (SWEREF 99 12001 Registerkarta 

1 6394464.2 324531.8 6393216.7 153514.4 MÖLNDAL 

2 ~9~6 325205.3 6392747.4 154209.3 .~ ~Öi3~Jb~L ,‘ 

Lagfart 

Köp (ävén tränsportkö~: 1949~01-31 - - - 

Ingen köpeskiIllng~redqyisad. - - : 

Anteckningar, inteckningar och Inskrivnlngar 

Fastigheten är gravationsfrL 

Mölndal Gunnebo 1:27 

~HeIen Ik 

R asjon 

50 Nafurrese 

Aktualitetsdatum 1 inskrivningsdelen 

2011-07-11 

Sida 1 av 2011-07-13

Metria FastighetSök för Alla - Mölndal Gunnebo 1:27 

Rättigheter 

Redovianing av rättigheter kan vara ofullständig 

Andamal Rättsförhållande Rättighetstyp Rättighetsbeteckning 

Villa mm Förmån Avtalsaervitut 1 4-1M2-38/3794.1 

Villa F~7F~ån AVtaisservitut. 1~~4g39I23~8.1. 

Villa mm Förmån Avtalaaervitut 14-1M2-39/3456.1 

Väg Last . . Officlslsejyjtut -. 1481K-1308.1 

Väg Laat Otticialaervitut - 1481 K-1 30g. 1 

Väg L- Last Officiaiséryitut “‘ .148jj~j3j0.i 

Väg Last Officisiservitut 1481 K-1 311.1 

Väg. ‘ Lsst Officisise~jtut . 1481 K-1 600.1 

Väg Laat Otticialaervitut 1481 K-1 603.1 

Väg’ ‘ Last Officialservitut . -, 1481 K-1 604.1 

Väg Last Officialservitut 1481 K-1 605.1 

~äg . Last OffIcisise itu . -- 1481 K-18j 5.1 

~ Väg Last Officialservitut 1481K-1816.1 

L~g Last . ;. Offlcialseixitut .i4~iK-isjTi 

Sida 2 av 2011-07-13


Planer bestämmelser och fornlämnlngar 

Planer Datum 

Stadsplan: 1983-02-10 

Område vid 

stensjön, Genomf. 

Andr och slut: 

utvidgn 1992-06-30 

Populärnamn: 

Stensjön 

söder om 

Stadsplan: 1985-12-05 

Område norr 

om ståloppet Genomf. 

Populärnamn: slut: 

Ståloppet 1992-06-30 

Detaljplan: 1997-11-19 

Gunnebo bro 

vid stålloppet Laga kraft: 

1998-05-20 

Genomf. 

start: 

1998-05-21 

Genomf. 

slut: 

2008-05-20 

Naturvardsbestämmelser Datum 

Naturreservat: 1974-10-08 

Naturvardsområde enll9 § 

naturvardslagen 

Ytvattenskydd: 1996-06-25 

Ytvattenskydd enl 19:2, 3, 

Rådasjön 

Kulturreservat: 2003-06-10 

Kulturreservat gunnebo 

Övriga 

bestämmelser Datum 

och utredningar 

Skyddsföreskrift: 1949-05-11 

Skyddsföreskrifter 

Byggnadsminne: 1963-12-18 

Byggnadsminne, 

Gunnebo slott 

Byggnadsminne: 1964-10-14 

Byggnadsminne 

Fornlämningar N (SWEREF99 T E (SWERE~ 99 N ISWEREF 991200 E (SWEREF 991200) 

Fornlämning 6394982.7 324830.0 6393747.9 153789.4 

Taxeringsuppglfter 

Taxeringsenhet 

Lantbruksenhet, bebyggd (120) 

291127-0 Uppgiftsår Taxeringsår 

Omfattar hel registerfastighet och ingar i en sammanföring. 2010 2008 

Taxeringsvärde därav - därav markvärde 

byggnadsvarde 

13.636.000 SEK 1.093.000 SEK 2.178.000 SEK 

Sida 3 av 5 2011-07-13


Värderingsenhet smahusmark pa lantbruk 004229299. 

Taxeringsvärd Riktvärdeområde 

816.000 SEK 1481019 

Tomtareal Strand 

Vatten o avlopp 

1 500 kvm Ej strand (eller strandnära mer än 250 m) Eflskllt vatten aret om Enskilt 

Antal lika 


Taxeringsvärd Riktvärdeomrade 

537.000 SEK 1481019 

Tomtareal Strand Vatten o avlopp 

2890 kvm Strandnära (mer än 75 m men högst 150 Enskilt vatten året om Enskilt 

m) avlopp 

Antal lika 


Taxeringsvärd Riktvärdeområde 

825.000 SEK 1481019 

Tomtareal Strand Vatten o avlopp 

1 500 kvm Ej strand (eller strandnära mer än 250 m) Enskilt vatten året om Enskilt 

avlopp 

Antal lika 

Värderingsenhet smähusbyggnad pa lantbruk 004231299. 

Taxeringsvärde Bebyggelsetyp Total standardpoäng 

271.000 SEK Småhus pa lantbruk 17 

Boatadsyta Biutrymmesyta Värdeyta 

82 kvm 28 kvm 88 kvm 

Nybyggnadsar Tillbyggnadsar Värdeår 

Under Byggnad Antal lika 

Nej 1 

Värderingsenhet smahusbyggnad på lantbruk 032883299. 


328.000 SEK Småhus på lantbruk 24 

Bostadsyta Biutrymmesyta Värdeyta 

151 kvm 17 kvm 154 kvm 

Nybyggnadsar Til Ibyggnadsår Värdear 

1909 1929 


Nej 1 

Värderingsenhet småhusbyggnad på lantbruk 049628299. 


494.000 SEK Småhus pa lantbruk 26 

Bostadsyta Biutrymmesyta Värdeyta 

83 kvm 0 kvm 83 kvm 

Nybyggnadsar Tillbyggnadsar Värdeår 

1909 1929 


Nej 1 


Specialenhet, kulturbyggnad (826) 

308369-0 Uppgiftsar Taxeringsår 

Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. 2010 2007 

Taxeringsvärde därav därav markvärde 

byggnadsvärde 


Sida4av5 2011-07-13


Hyreshusenhet, huvudsakligen bostäder (320) 

316832-0 Uppglftsar Taxeringsar 

Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registertastighet. 2010 2010 



930.000 SEK 806.000 SEK 124.000 SEK 

Taxenngsenhet 

Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler (325) 

31 7286-0 Uppgiftsar Taxeringsar 

Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. 2010 2010 



1.855.000 SEK 1.645.000 SEK 210.000 SEK 

Taxenngsenhet 

Hyreshusenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 4 § FTL) (381) 

704678-0 Uppgiftsar Taxeringsår 

Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfaatighet. 2010 2010 



Åtgärd 

Fastighetsrättsliga åtgärder Datum 

Ägoutbyte På samfälld mark 

Ovriga åtgärder 1855-07-02 -. 

ALäYiflåiO!flg ..... .., - - 

Agoutbyte 1892-12-28 

~~6~ib~’té1 ~, - 1938-10-1~j - 

Registrering 1982-11-26 

Fastighetsreglering 1984 01 20 

Fastighetsreglering 1993-09-16 

F~i~gi~{~g . 1996.~Qz~5 

Copyr ght @ 2009 Lantmäteriet 

Sida5av5 2011-07-13

1 

~ 

~- ~ 

_~i. 

~.~

Ärende-06-Vårdprogram för Gunnebo Slott och ... - Mölndal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?