1993_Mölndals kommun_Årsredovisning.pdf

—, 

::‘ 

-t :« 

- .4 t, 

. .. 

4 

Ifl.1. ‘1 

1’_) 1; \ 1 

•.‘- 

z 

E 

-: 

•: -

KOMMUNENS BETALNINGAR 1993 

Härifrån kom 

pengarna... 

l76OMlcr l75lMkr 

och så här fördelades 

utbetalningarna 

Den ekonomiska utvecklingen är allvarlig men pengarna räcker! 

Att mäta en organisations betalningsströmmar är ett alternativt sätt att beskriva ekonomin för en viss period. Även om 

kommunens resultaträkning 1993 visar ett stort negativt resultat (-92 Mkr) har betalningsströmmarna ändå klarats utan 

nya lån och samtidigt har likviditeten förbättrats med drygt 9 miljoner kronor. 

Resultaträkningen innehåller ett antal poster som inte orsakat utbetalning nämligen ökad pensionsskuld, avskrivningar, 

ökad semesteriöneskuld och övertidsskuld. Under 1993 fick kommunen också in drygt 10 miljoner för mycket i 

preliminär skatt som måste batalas tillbaka till staten under 1994. Den stora omläggningen av statsbidragssystemet 

innebar också att kommunen fick ut drygt 50 miljoner i statsbidrag som avsåg 1992. Någon lilcnande stor inkomstpost 

återkommer inte, eftersom hela statsbidraget samtidigt utbetalades för 1993. Nämnda faktorer har gjort det möjligt att 

både självfinansiera nettoinvesteringar på 63 miljoner kronor och att amortera befintliga lån med 38 miljoner kronor. 

Resultatet på minus 92 miljoner kronor visar att kommunens möjligheter att på sikt klara sina 

betalningsströmmar har försämrats. 

1 

4

ÅRSREDOVISNING 1993 

Mölndals kommun 

Omslagsbild 

Nu kan man mala mjöl igen i Mölndals Kvarnby. Genom restaureringen av den sista 

kvarnen i området har en gammal fin tradition väckts till liv. Foto: Tommy Näzell. 

Övriga fotografer: Boel Ferm, Nils Olof Sjödén, Ove Drejenstam.

Mölndals kommuns organisation 1993 

[KommunfuIImäktige 

;.9; ;: 

[Valberedning [Kommunrevisorer j 

rKommunstyrelsen 

Arbetsutskott 

Personal- och organisationsutskott 

Fastighetsutskott 

•1 

Barnomsorgs- och 

utbildningsnämnd 

Arbetsmarknads- och 

invandrarnämnd 

J 

Stadskontor 

1 Personalkontor 

-j Fastighetskontor 

Barnomsorgs- och 

! utbildningsförvaltning 

Praktik- och 

Invandrarkontor 

Nämnden för kultur Förvaltningen för 

Socialnämnd 

Nämnd för individärenden 

Valnämnd 

Överförmyndarnämnd 

Il’ 

kultur och fritid

Innehåll 

Förutsättningar och utvecklingslinjer. 4 

Förvaltningsberättelse 

Ekonomisk översikt 

Resultaträkning 

Finansieringsanalys 

Balansräkning 

Redovisningsprinciper 

Noter 

Tiorsöversikt 

Koncernredovisning 

Personal 

Arbetsmarknads- och invandrarnämnd 

Barnomsorgs- och utbildningsnämnd 

Byggnadsnämnd 

Energiverksstyrelse 

Gatunämnd 

Kommunflullmäktige och Kommunstyrelse 

Nämnden för kultur och fritid 

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 

Socialnämnd 

Revisionsberättelse 

Kommunledning 

Kommunstyrelsen 

Förvaltningschefsgruppen 

Ovrigt 

Bolagsengagemang 55 

Att läsa bokslut 58 

7 

10 

10 

11 

12 

13 

17 

18 

20 

22 

24 

29 

32 

34 

39 

43 

47 

49 

54 

56 

57

Thor Mattisson, 

Förutsättningar och utvecklingslinjer 

kommunstyrelsens ordförande: 

När verksamheten för 1993 skall redovisas kan det göras 

på flera sätt. Det vanligaste och kanske det för politiker 

na viktigaste sättet är det traditionella bokslutet, med 

resultat- och balansräkning. 

För det stora flertalet invånare i kommunen är det många 

gånger mer angeläget att redovisa vilken service som 

invånarna haft tillgång till och hur man utnyttjat den. 

Samtidigt är det ofta av värde att kunna se om styrelser 

och förvaltningar har kunnat leva upp till sina mål. 

Ett bokslutsresultat på minus 92 Mkr måste kommente 

ras. Som framgår av resultaträkningen uppvisas ett 

resultat efter skatteintäkter och finansnetto på plus 

49,8 Mkr. Ett resultat som helt överensstämmer med 

situationen 1990. Det året blev resultatet plus 16,8 Mkr 

tack vare i första hand mycket stora extraordinära 

intäkter. 1 år blir resultatet minus 92,0 Mkr beroende på 

att vi gör en bokföringsmässig uppskrivning av vår 

pensionsskuld på 60 Mkr samt att våra avskrivningar 

ökat med 26 Mkr sedan 1990. Tyvärr har vi inga stora 

extra ordinära intäkter under 1993 som kan balansera 

dessa minusposter. Konjunkturen under 1993 har inte 

varit sådan att några större markförsäljningar kunnat ske. 

Beroende på konjunkturen finns det även andra skill 

nader mellan 1990 och 1993. Socialbidragskostnadema 

4 

under 1993 uppgick till 40 Mkr jämfört med 1990 då 

kostnaden var 11 Mkr. Vidare har det under 1993 satsats 

mycket på arbetsmarknadsinsatser som inte skedde 1990. 

Under 1993 har ett intensivt arbete utförts fdr att anpassa 

organisationema till den nivå som kommer att vara 

nödvändig under de kommande åren. Detta har självfallet 

ej kunnat ge resultat ännu men kommer förhoppningsvis 

att visa sig under 1994 och 1995. 

Det finns därför anledning att tro att vid den konjunkt 

uppgång vi nu kan spåra kommer ett antal faktorer att 

positivt påverka den ekonomiska utvecklingen i Mölndal. 

Även om 1993 ur många synpunkter varit ett år med 

stora problem kan vi i Mölndal glädja oss åt en tydlig 

expansion bland våra företag, ett bostadsbyggande som 

följer planeringen och som har väl anpassats till efter 

frågan. 

Även om det under året har genomförts betydande 

kostnadsminskningar inom flera områden är helhets 

intrycket av den kommunala servicen god. Det måste 

vara målsättningen för kommunledningen även i fortsätt 

ningen att tillhandahålla den service som efterfrågas till 

en rimlig kostnad.

Bengt Odlöw, 

kommunstyrelsens vice ordförande: 

Så är det åter dags för kommunfullmäktige att ta ställ 

ning till ett årsbokslut. 1993 års verksamhet skall 

summeras, värderas och läggas till handlingarna. En 

kommuns årsredovisning skiljer sig på många sätt från 

ett affärsdrivande företag. 1 företaget är det lätt att se om 

verksamheten går åt rätt håll. Om resultaträkningen visar 

på vinst, och om balansräkningen visar att det egna 

kapitalet ökar kan alla vara lugna. Åtminstone för 

stunden. För en kommun är det mer komplicerat. Våra 

viktiga nyckeltal är inte vinst eller avkastning på investe 

rat kapital. Vi jämför resultatet mot budget. Ett överskott 

innebär inte att kommunen har gått med vinst, utan bara 

att verksamheten inte kostat så mycket som vi räkande 

med när vi gjorde budget. Eller kanske att våra intäkter 

blivit större än vi kunnat förutse. 

1993 års resultat för Mölndals kommun ger anledning 

till blandade reaktioner. Jämfört med budget har våra 

nämnder gjort ett bra jobb. Ett överskott på 49,8 Mkr 

efter finansnetto är mycket bra med tanke på förut 

sättningarna. När vi ser på årets resultat blir bilden en 

annan. Ett underskott på 92,0 Mkr borde ge anledning 

till oro. Boven i detta drama är en kraftig ökning av 

pensionsskulden. Långt mer än vi tog in i budget. Så har 

det blivit för de flesta kommuner och landsting. Nu är 

det mer ett redovisningsproblem än ett ekonomiskt 

problem. Om vi skall ta in en ökning av pensionsskulden 

i balansräkningen måste vi, enligt god redovisningssed, 

redovisa den i resultaträkningen. Nu innebär inte ök 

ningen av pensionsskulden att vi skall betala ut 60,0 Mkr 

ytterligare. Våra pensionsutbetalningar är ca 9,0 Mkr per 

år. Det finns grundad anledning att ifrågasätta om 

pensionsskulden skall tas in i redovisningen på det sätt 

som nu sker. Genom att årets resultat ligger till grund 

5 

för kommande budgetar kan vi som politiker få en helt 

felaktig bild av de faktiska förutsättningarna. Även om 

årets resultat med pensionsskulden borträknad inte ser 

bra ut, är det inte så dåligt som man far intryck av. Det 

finns anledning att återkomma i denna fråga. En slutsats 

som vi kan dra efter att ha studerat resultat och balansräkning 

är att det har gått både bra och dåligt för 

Mölndals kommun. 

Våra uppdragsgivare, kommuninvånarna, kommer 

förmodligen till en annan slutsats. De ser färre lärare i 

skolorna, fler barn på dagisavdelningarna, minskad 

service till våra gamla, lägre bidrag till föreningarna 

m m. Deras uppfattning om den kommunala servicen 

1993 blir nog att den har försämrats ytterligare. Vi 

politiker far många telefonsamtal från förargade invånare 

som har synpunlcter på vår verksamhet. Det är mycket 

sällan som man klagar på vår personal, tvärt om. Där 

emot är det vanligt att man vill att vi skall förbättra den 

kommunala servicen på ett flertal områden. Det är inte 

heller ovanligt att man framför att en skattehöjning är 

acceptabel för att klara detta. 

Framtiden, så som den beskrivs i denna handling, 

innehåller många osäkerhetsmoment. Vad kommer att 

hända med statsbidrags- och skatteutjämningssystemet? 

Detta kommer att ha särskilt stor betydelse för storstads 

områdena som idag far illa. Vad blir konsekvenserna av 

ny lagstifning som t ex LSS, Barnomsorgslagen, ändrat 

ansvar för psykiatrin? 

Det är viktigt för oss att staten lever upp till den så 

kallade finansieringsprincipen och svarar för de kost 

nader man åsamkar kommunerna genom ny lagstifning. 

Den stora osäkerheten ligger dock i hur arbetsmarknaden 

kommer att utveckla sig i framtiden. Fortsatt hög 

arbetslöshet och därmed höga kostnader och låga intäkter 

för kommunen kommer att leda till stora svårigheter. 

Tyvärr tycks enigheten om vad som behöver göras vara 

liten centralt.

Jan Rösman, kommundirektör: 

Våra medborgare ställer höga krav på offentlig service. 

Emellertid tycks informationen om kommunens ekonomi 

ha svårt att nå fram och bli accepterad. Detta leder till 

att medvetandet hos många saknas om vilken verksamhet 

som är möjlig att genomföra. 

Nödvändiga neddragningar, som oundgängligen drabbar 

barn och åldringar eftersom de är de stora avnämarna av 

offentlig service, blir mycket svåra att genomföra med 

samtidigt fortsatt företroende från allmänheten. Poli 

tikernas ansvar tyngs av detta och behovet av bred 

enighet ökar. 

Ändrade villkor 

De ekonomiska förutsättningarna för kommunen har 

avsevärt försvårats genom det nya skatteutjämnings 

systemet (också i jämförelse med flera grannkommuner), 

vilket irmeburit en intäktsminskning i år motsvarande 

mer än två skattekronor. 

En ökad arbetslöshet och ökade sociala bidrag medför 

minskade intäkter och ökade kostnader motsvarande en 

halv skattekrona och är exempel på hur lågkonjunkturen 

påverkat kommunen. 

Under 1993 har Mölndals kommun väsentligt effektivise 

rat sin förvaltning, ytterligare hyvlat på kvaliteten inom 

den tekniska sektorn och inom vissa delar av skola, 

barnomsorg och fritid samt höjt flera avgifter, men inte 

tillräckligt för att uppnå ett tillfredställande ekonomiskt 

resultat. Ett sådant var heller inte budgeterat. 

6 

Konkurrensutsättning 

1 enlighet med regeringens intensioner fiir att uppnå en 

ökad effektivitet har vissa uppgifter lagts ut på entre 

prenad. Utöver de tjänster som länge upphandlats såsom 

gatu- och byggnadsunderhåll, tekniska konsulter och 

datatjänster har drift av idrottsanläggningar lagts ut på 

föreningar och exempelvis matservering på vissa service- 

hus samt någon barnstugedrift upphandlats i konkurrens. 

Också revisorer har för första gången upphandlats 1 

konkurrens. Emellertid drivs kommunen i allt väsentligt 

med egen personal och den verksamhet som upphandlats 

i konkurrens utgör drygt fem procent av kommunens 

totala driftkostnad. 

Rating 

Rating är ett sätt att värdera en kommuns ekonomi som 

blir allt vanligare och som kan komplettera bilden av 

den. Bedömningen koncentreras till kassaflödet, de 

tillgångar som ej behövs för kommunens verksamhet 

samt räntebärande skulder. Den värdefullaste tillgången 

är beskattningsrätten och kommuner med låg skatt får 

därför lätt en hög rating. Pensionsskulden, som så hårt 

drabbat årets resultat (enligt rekommendationer från 

referensgruppen i redovisningsfrågor) tas ej hänsyn till. 

Att svenska kommuner är kreditvärdiga visar det för 

hållandet att alla hittills ratade har högre betyg än de 

svenska bankerna. Också Mölndal torde kunna få en god 

rating. 

Glädjeämne 

Ett glädjeämne i Mölndal är vårt näingslivs satsningar 

i lågkonjunturen. Ericsson, Atra Hässle och Sveriges 

Riksbank har investerat i nybyggnation under året och 

Mölnlycke AB har beslutat att samla sina verksamheter 

till Eklanda. Indikationerna är många på att konjunkturen 

för kommunens mångfasetterade näringsliv nu i början 

av 1994 pekar åt rätt håll.

SamhällSekonomi 

Mot slutet av 1992 rådde en extrem oro på de fmansiella 

marknaderna. Sverige tvingades släppa den fasta växelkursen 

och den svenska kronan fick flyta fritt mot andra 

valutor. Detta resulterade i en stor sänkning av kronvärdet, 

som värst på ca 25 procent. Denna faktiska 

devalvering ledde till ett hopp i inflationen kring årsskif 

tet 1992/93. Härefter har emellertid prisstabiliteten varit 

mycket god under 1993 och inflationstakten kring 

årsskiftet 1993/94 var rekordlåg, endast ca 2 procent. 

Konkurrensläget för svensk exportinriktad verksamhet 

kom genom depricieringen av den svenska kronan att 

snabbt förbättras vilket redan 1993 visat sig i ökande 

marknadsandelar och höjd vinstmarginal för dessa bolag. 

.limfört med ränteläget i övriga västeuropa har den 

svenska räntan varit hög under 1993 men tendensen har 

varit i klart sjunkande. Allt eftersom räntan sjunkit har 

konjunkturen förbättrats. Bruttonationaiprodukten (BNP) 

som sjunkit 3 år i rad visar mot slutet av 1993 klara 

tu lväxttendenser. Industrin som under flera år haft svag 

lönsamhet aviserar nu ökande vinster. Detta främst till 

följd av att marknadsandelar kunnat vinnas på exportmarknaderna 

genom den förbättring av konkurrensläget 

som den flytande kronkursen har åstadkommit. Mot 

slutet av 1993 ser det betydligt ljusare ut för Sverige ur 

samhällsekonomisk synpunkt än ett år tidigare. 

Nu oroar egentligen “bara” statens ofantliga budgetunderskott 

samt den kvarstående höga arbetslösheten. 

Någon snabb lösning på arbetslöshetsproblemet vågar 

ingen utlova. 

Mölndals kommun 

År 1993 blev året då kommunens ekonomi väsentligt 

försimrades. Förändringen av den kommunala skatte 

utjämningen som staten beslöt om med start år 1993 

blev mycket negativ för Mölndal. Effekten för Mölndal 

beräknades till ca 150 MJcr j minskade intäkter 1993 

jämfört med om 1992 års regler skulle fortsatt gälla. 

Trots rekordstora besparingsuppdrag till nämnderna 

slutade den av kommunen antagna budgeten på ett 

beräknat resultatminus på 78 Mkr. Nämnderna klarade 

sina besparingsuppdraa med god marginal men trots 

detta kunde ändå kommunen totalt inte nå upp ens till 

det mycket negativa resultat som budgeterats, utan det 

redovisade resultatet för 1993 är nu minus 92 Mlcr. 

Orsaken till den negativa avvikelsen är att den av 

Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) framräknade pen 

Sionsskuldökningen blev oväntat stor. 

Ekonomisk översikt 

7 

Betalningsberedskapen förbättrad 

Vid årets slut hade kommunen en likviditet på 44 Mkr. 

Jämfört med 1992 var detta en förbättring med ca 

9 Mkr. Likviditetsförbättringen kommer dessbättre inte 

genom upplåning utan genom genererat betalningsöver 

skott i verksamheten. Åren 1989-1991 har likviditeten 

varit mycket låg och det är därför tillfredställande att en 

viss återhämtning skett både 1992 och 1993. Den lägre 

likviditetsnivån under åren efter 1988 har varit en plane 

rad minskning. 1 mitten på 80-talet hade kommunen 

stadigt en likviditet på ca 150 Mkr men detta bedömdes 

som onödigt mycket varför en planerad neddragning 

skedde åren 1989-1991. Skulle möjligheterna till snabb 

upplåning försämras genom störningar på finansmark 

naden är även en likviditetsnivå på 44 Mkr i lägsta laget 

med hänsyn till de ganska stora likviditetssvängningar 

som sker under året. Här bör emellertid uppmärksammas 

att likviditeten under året i regel varit betydligt högre än 

44 Mkr. Årsskiftet är ett av de tillfhllen under året då 

likviditeten ligger lågt. En likviditet på 44 Mlcr räcker 

endast till drygt en veckas betalningar. 

Rörelsekapital och kapitalbindning minskar 

Rörelsekapitalet har minskat med 47 Mkr sedan 1992. 

Detta är i första hand ett resultat av att statsbidrags 

fordringarna minskat starkt (ca 50 Mkr) beroende på nytt 

system för skatteutjämning och utbetalning av stats 

bidrag. Samtidigt ligger de kortfristiga skulderna kvar på 

ungefär samma nivå som 1992. Detta gör sammantaget 

att kapitalbindningen minskat med ca 56 Mkr. En del av 

det till synes frigjorda kapitalet är emellertid bokförings 

mässig avskrivning av fordringar pga bristande betal 

ningsförmåga hos privatpersoner och konkurser i företag. 

Sådana avskrivningar har belastat årets resultat med 

drygt 2 Mkr. Att fordringarna har minskat är också en 

följd av starkare satsning på betalningsbevakning med 

snabbare påminnelse och kravbrev. Genom att det 

numera kostar både ränta och avgifter att inte sköta sina 

kommunala räkningar hoppas vi att kommunens kunder 

i fortsättningen skall bli bättre betalare. En klar för 

bättring har också kunnat avläsas under 1993. 

Rörelsekapital, Likviditet, kapitalbindning 

250 

200 

150 

100 

—— 

50 

— 

0 1 

-50 

r 00 c.. 

00 00 00 

, ‘- , — ,_, — 

Rör — — Likvi — — — — Kap 

kap ditet 

bind

Soliditet 

Redovisad 

soliditet, % 

Rensat för nya 

redovisn principer 66 

1989 1990 1991 1992 1993 

reserv) har gjorts efter revisionspåpekande och efter 

revisorernas anvisningar för hur värderingen borde ske. 

Varken verksamhet eller finansiering ger plusresultat 

80 63 54 50 48 Resultatet byggs dels av relationen mellan verksamhetens 

63 54 50 48 

Som framgår av tabellen har kommunens soliditet de 

senaste fern åren sjunkit med 18 procentenheter. Detta är 

en jämförelse där effekterna av ändrade redovisnings 

principer för pensionskuld och semesterlöneskuld rensats 

bort. Nivån på kommunens soliditet orsakar oss förmod 

ligen fortfarande viss avund från de flesta andra kom 

muner men den utveckling som vi haft de senaste åren 

måste brytas om vi även i fortsättningen vill göra 

anspråk på att vara en kommun med god ekonomi. 

Varför har då soliditeten sjunkit? 

Resultat och tillgångar sjunker 

Soliditeten är beroende av två faktorer. Det ena är hur 

det egna kapitalet utvecklas dvs resultatets utveckling. 

Den andra faktorn är hur tillgångarna utvecklas och 

förändras. Bägge dessa faktorer bidrar till soliditets 

förändringen. 

Resultat 

utveckling, % 

Förändring av 

tillgångarnas 

värde i % 

1989 1990 1991 1992 1993 

0,9 -0,5 -1,5 -0,7 -12,7 

3,7 6,9 6,6 2,6 -1,5 

Resultatutvecklingen är mätt genom attjämföra resultatet 

före extraordinära poster med det egna kapitalet. Resul 

tatet innehåller givetvis också årets ökning av pensions 

skulden. 

Balansräkningens tillgångssida har vuxit fram t o m 

1992. Något år med nästan 7 procent. Det senaste året 

har däremot tillgångarna sjunkit med 1,5 procent. De 

senaste f’ra årens rörelseresultat har givit negativt bidrag 

till soliditeten. Särskilt 1993 ger rörelseresultatet en 

stark försämring av soliditeten. Utvecklingen av dessa 

två faktorer samverkar således till att kommunens 

soliditet har sjunkit rejält under de senaste fem åren. 

Under periodens första hälft har soliditetsminskningen 

kunnat begränsas genom relativt stora realisationsvinster 

(extraordinära intäkter) i samband med försäljning av 

mark. Soliditetsförändringen 1993 skulle varit än mer 

negativ om inte fastighetsvärdena skrivits upp med ca 

50 Mkr. Uppskrivningen av fastighetsvärdena (mark 

8 

intäkter och kostnader dels av hur verksamheten finam 

ierats. Följande tabell visar resultatets beståndsdelar: 

Resultat- 

utveckling i % 

Verksamhetens 

bidrag i % 

Finansieringens 

bidrag i % 

1989 1990 1991 1992 1993 

Under hela jämförelseperioden tär finansieringen på 

resulatet genom att nettoräntan är negativ. De senaste tre 

åren på nivån drygt tre procent. När nu också verksam 

hetens bidrag blir rejält negativt tilispetsas den ekono 

miska situationen. För att undvika nyupplå.ning och 

därmed ytterligare försämra räntenettot har investerings 

volymen pressats ned till den lägsta på många år. 

Medel från verksamheten, nettoinvesteringar 

200 

150 

100 

50 

0 

1 Medel från 

verksamheten 

0,9 -0,5 -1,5 -0,7 -12,7 

1,8 1,1 1,6 2,8 -9,5 

-0,9 -1,6 -3,1 -3,5 -3,2 

I( - Q , c 

00 00 00 Q 

.- , ,- , — 

LI Nettoinvestering 

För att nå en på sikt sundare ekonomi måste åter verk 

samheten lämna ett positivt bidrag till resultatet. 

Intäkter och kostnader svårare att jämföra 

Verksamhetens intäkter har under femårsperiOden ökat 

med 9 procent medan kostnaderna ökat med 52 procent. 

Här bör uppmärksammas att år 1992 har en mycket stor. 

verksamhetsvolym (Ädel och omsorg) övertagits från 

landstinget. Nettokostnadema har ökat med 104 procent. 

Detta skalljämföras med katteintäktsökflingefl som varit 

92 procent. Relationen mellan verksamhetens nettokOst 

nader och skatteintäkter illustreras av följande diagram.

NettokOStnaderlas andel av skatteintäkterna 

1989 88% 

1990 90% 

1991 

89% 

1992 89% 

1993 1 

80 85 90 95 100 

Procent 

1-lär framgår att även år 1990 var relationen mellan 

verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter mycket 

ofördelaktig. Härefter skedde en viss återhämtning åren 

1991 och 1992. År 1993 försämrades läget igen och 

nästan 100 % av skatteintäkterna förbrukas direkt till 

verksamhetens nettokostnader. Detta är otillfredställande. 

Relationen måste snabbt fZ5rbättras antingen genom 

intäktsförstärkning (skattehöjning) eller genom större 

besparingar än som redan skett eller, vilket kanske är 

mest sannolikt, genom en kombination av både skatte 

höjning och ytterligare besparingar. 

År 1993 har statens stöd till kommunerna ändrats på så 

sätt att tidigare specialdestinerade bidrag till viss kontrol 

lerad verksamhet upphört och ersatts med ett generellt 

bidrag som redovisas tillsammans med skatteintäktema. 

Jämförbarheten bakåt försvåras genom detta, både vad 

avser intäkter, nettokostnader, skatteintäkter samt 

relationen nettokostnademas andel av skatteintäkterna. 

Lånen minskar 

Budgetens finansieringsanalys angav att kommunen 1993 

skulle låna 13 Mkr. Genom den minskade kapitalbind 

ningen, begränsade investeringar och nämndemas 

verksanihetsöverskott barden planerade upplåningen inte 

till någon del behövts genomföras. Tvärt om har lånen 

kunnat amorteras med 38 Mkr. Likviditeten har ändå 

ökat med 9 Mkr. Vid årets slut hade kommunen lång 

fristiga reverslån på 183 Mkr vilket motsvarar en 

upplåning på 3 450 kr per invånare. Då bör uppmärk 

sammas att anläggningslån till exempelvis energiverkets 

investeringar ingår i lånebeloppet. 

Borgen, ett omfattande åtagande 

Kommunens omfattande borgensåtagande särskilt 

gentemot kommunens egna bostadsföretag har växt 

ytterligare år 1993 och ligger nu på drygt 1,7 miljarder 

kronor. 

9 

Genom de stora strukturförändringar som sker inom 

bostadssektorn blir kommunens ekonomiska risk väsent 

ligt större än vad man tidigare haft anledning att beakta. 

Kommunledningen har intagit en allt mer restriktiv 

hållning till nya framställningar om borgen. En policy 

för kommunens borgensåtagande har diskuterats. 

Sammanfattning 

Ekonomimodellen med resultaträkning, finansieringsana 

lys och balansräkning är koncentrerad kring ett antal 

viktiga begrepp som avhandlats i ovanstående analys. 

Begreppen kan sammanfattas i följande tabell 

1989 1990 1991 1992 1993 

Likviditetsdagar 10 5 3 6 7 

Soliditet i % 66 63 54 50 48 

Resultatutveckling 

i % 0,9 -0,5 -1,5 -0,7 -12,7 

Förändring av 

tillgångars värde 

i % 3,7 6,9 6,6 2,6 -1,5 

Nettokostnader! 

skatteintäkter i % 88 

Sammanställningen visar tydligt att omfattande åtgärder 

behöver vidtagas för att bryta den trend som för när 

varande försämrar Mölndals ekonomi. 

Framåtb!ick 

90 89 89 99 

För 1994 har kommunen en budget som anger ett 

negativt resultat på minus 98 Mkr. Skälet till att bud 

geten visar ett så dåligt resultat är bl a att en planerad 

skattehöjning bedömdes som oförmånlig för Mölndals 

invånare med hänsyn till konstruktionen av en extra 

avgift som staten skulle tagit om skatten höjdes samt att 

den skatteutjämingsreform som nu succesivt genomförs 

är mycket negativ för Mölndal. År 1994 blir således inte 

heller något bra år för kommunen. 

Statens fortsatta problem med sina finanser lär också 

påverka kommunerna därför kan också 1995 förväntas 

bli ännu ett svårt år för kommunerna.

Belopp i Mkr 1989 1990 1991 1992 1993 

Niimndernas intäkter, not 1 571,9 678,8 817,7 860,2 620,9 

Nämndernas kostnader, not 2 -1 062,9 -1 230,7 -1 381,3 -1 629,6 -1 620,5 

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -491,0 -551,9 -563,6 -769,4 -999,6’ 

Skatteintäkter och generella statsbidrag, not 3 559,6 615,8 660,4 891,7 1 072,4 

Finansiella intäkter, not 4 12,8 9,9 6,3 8,6 6,1 

Finansiella kostnader, not 5 -22,3 -24,3 -31,0 -37,2 -29,1 

RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER 

OCH FINANSNETTO 

(medel från verksamheten) 59,1 49,5 72,1 93,7 49,8 

Avskrivningar, jmfr not 16 -49,3 -54,0 -60,5 -75,4 -80,8’ 

Årets förändring pensionsskuld - - -23,9 -24,2 -60,6 

Extraordinära intäkter, not 6 37,4 45,9 14,4 4,5 1,0 

Extraordinära kostnader, not 7 -27,2 -24,6 -2,0 -14,6 -1,4 

ÅRETS RESULTAT 

(Förändring av eget kapital) 20,0 16,8 0,1 -16,0 -92,0 



Tillförda medel 

Medel från verksamheten 59,1 49,5 72,1 93,7 49,8 

Kapitalbindning, not 8 21,8 4,3 -32,9 45,5 56,7 

Summa internt tillförda medel 80,9 53,8 39,2 139,2 106,5 

Minskning av långfristiga fordringar 0,5 0,4 6,8 -- -- 

Nya lån 0,2 63,3 75,0 -- -- 

Försäljning av anläggningstillgångar, not 8 30,6 43,7 27,7 1,4 4,9 

Övrigt 12,8 0,8 2,9 4,5 1,0 

Summa externt tillförda medel 44,1 108,2 112,4 5,9 5,9 

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 125,0 162,0 151,6 145,1 112,4 

Använda medel 

Kommun 


Nettoinvesteringar, not 23 161,5 133,9 119,9 98,7 62,9 

Minskning av långfristiga skulder 8,4 9,7 37,3 7,1 38,0 

Ökning av långfristiga fordringar 0,1 0,8 

Övrigt 27,2 29,6 2,1 14,4 1,4 

SUMMA ANVÄNDA MEDEL 197,1 173,2 159,3 120,3 103,1 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -72,1 -11,2 -7,7 24,8 9,3 

Se anmärkning under redovisningsprinciper sid 12

Kommun 



TILLGÅNGAR 

msättningstiIlgångar 

Likvida medel, not 9 

Kortfristig utlåning 

Kundfordring&, not 10 

Statsbidrags- och landstingsfordringar, not 11 

Övriga fordringar, not 12 

Lager och ftrråd, not 13 

Summa omsättningstillgångar 

Anlaggningstillgångar 

Aktier och andelar, not 14 

Långfristig utlåning, not 15 

Inventarier, not 16 

Fastigheter och anläggningar, not 16 

Summa anläggningstillgångar 

SUMMA TILLGÅNGAR 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Kortfristiga skulder 

Personalskatter 

Leverantörsskulder, not 17 

Semesterlöneskuld 

Övriga kortfristiga skulder, not 18 

Summa kortfristiga skulder 

Långfristiga skulder 

Reverslån 

Pensionsskuld, not 19 

Övriga långfristiga skulder 

Summa långfristiga skulder 

Eget kapital, not 20 

Anläggningskapital 

Rörelsekapital 

Summa eget kapital 

SUMMA EGET KAPITAL 

OCH SKULDER 

Stlrskildaansttillnjngsavtal not 21 

Ställda panter och ansvarsfbrbindelser, not 22 

Beviljad ej utnyttjad checkräkningskredit, 80 Mkr 

28,9 17,7 10,0 34,8 44,1 

3,0 - - - - 

68,9 74,0 118,3 102,4 93,7 

54,8 82,7 76,2 80,6 28,7 

34,8 23,5 39,3 38,2 38,7 

11,4 8,3 10,2 5,5 2,6 

201,8 206,2 254,0 261,5 207,8 

16,4 13,5 16,5 18,5 20,0 

2,3 7,4 2,0 2,1 2,9 

66,3 81,3 88,7 92,9 75,3 

1 023,4 1 092,1 1 131,5 1 155,9 1 202,6 

1 108,4 1 194,3 1 238,7 1 269,4 1 300,8 

1 310,2 1 400,5 1 492,7 1 530,9 1 508,6 

11,2 14,3 12,0 14,2 14,3 

52,4 20,9 58,9 74,7 67,0 

25,4 30,8 33,6 35,9 38,9 

30,2 73,1 57,2 65,1 63,4 

119,2 139,1 161,7 189,9 183,6 

137,3 190,9 228,5 221,4 183,0 

- 195,0 292,3 359,5 420,1 

- 

- 2,9 2,9 3,3 

137,3 385,9 523,7 583,8 606,4 

971,0 808,4 715,0 685,6 694,4 

82,7 67,1 92,3 71,6 24,2 

1 053,7 875,5 807,3 757,2 718,6 

1 310,2 1 400,5 1 492,7 1 530,9 1 508,6 

11

Tilämpningar 

Under 1991 antog kommunen ett nytt redovisnings 

reglemente som gäller som riktmärke för årsredovis 

ningen. 

Redovisningsreglementet har upprättats med utgångs 

punkt från en av kommun- och landstingsförbunden 

framtagen rekommendation. Det knyter till stora delar an 

till bokföringslagens regler för den privata sektorn och 

till den statliga bokföringsförordningen. Nedan framgår 

vissa viktiga principer som beaktats i bokslut och 

redovisning. 

Leverantörsfakturor har bokförts t o m den 11januari 

1994. Därefter har de hänförts till redovisningsåret om 

de uppgått till väsentliga belopp. 

Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har 

redovisats enligt kontantmetoden. 

Semesterlöneskutden, de anställdas fordran på kom 

munen i form av sparade semesterdagar, har redovisats 

som en kortfristig skuld. Årets förändring av skulden 

redovisas bland verksamhetens nettokostnader. 

Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till 

redvisningsåret har i enlighet med väsentlighetsprincipen 

fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. 

Stats- och landstingsbidrag hänförliga till redovis 

ningsåret har periodiserats. 

Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till 

anskaffningsvärdet efter avdrag för investeringsbidrag 

och avskrivningar, gjorda t o m redovisningsåret. 

Avskrivningar beräknas på anskaffriingsvärde minskat 

med investeringsbidrag. Linjär avskrivning tillämpas och 

sker i huvudsak enligt den beräknade ekonomiska 

livslängd som anges i kommunförbundets rekommenda 

tioner. 

Kostnadsräntor hänförda till redovisningsåret har 

skuldförts och belastar 1992 års redovisning (upplupna 

räntor). 

Kommun 

Redovisningsprinciper 

12 

Pensionsskulden redovisas som en långfristig skuld 

balansräkningen. Den årliga förändringen har bokf 

efter resultatsteg två i resultaträkningen. 

5 

Pensionsskulden för lärare ingår men motsvaras av ett 

statligt åtagande om finansiell ersättning för kommijner 

nas pensionskostnader fr o m 1995. Utfästelsen kommer 

att infrias genom bidrag av generell natur och kan därfbr 

inte beloppsmässigt identifieras. Pensionsutbetaln ingar 

för lärare fram till 1995 ingår ej i skulden då staten står 

för dessa. 

Ändrade redovisningsprinciper 

Pensionsskulden redovisas fr o m 1990 i balansriikn inge. 

Väsentliga nyckeltal för 1989 har justerats med hänsyn 

till detta. 

Semesterlöneskulden redovisas fr o m 1989 i balansräkningen 

och den årliga ökningen fr o m 1990 bland 

verksamhetens kostnader. 

Kommunerna har fr o m 1991 rätt att lyfta moms. 

Bruttokostnaderna t o m 1990 är därför inte jämförbara 

med de tre senaste åren. 

Redovisningsmässig avskrivning av osäkra fordringar har 

fr o m 1992 skett i enlighet med redovisningsreglemen 

tet. Detta innebar en väsentlig uppsnabbning och därmed 

en extra belastning år 1992. 

Avskrivningar har tidigarelagts och sker innevarande år 

from 1993 års investeringar. Den nya principen innebär 

att avskrivningama för investeringarna 1992 startar med 

ett års eftersläpning. Investeringar t o m 1991 behandlas 

enligt gällande avskrivningsplan med två års eftersläp 

ning. Enligt referensgruppen i redovisningsfrågot 

behöver ingen justering göras i resultaträkningen för de 

ökade kostnader som detta innebär under en övergåflgS 

period. Från och med 1993 har de tidigare specialdestfr 

nerade statsbidragen försvunnit och ersatts av ett så 

kallat utjämningsbidrag. Då huvuddelen av kommunens 

statsbidragsintäkter nu är generella redovisas större delen 

nu på samma resultatnivå som skatteintäkter och inte 

längre i verksamhetens nettokostnader.

NTTVeiksamhetenS intäkter 

Mkr 

riftredoVi5ning 

.7. Interna poster 

Verksamhetens intäkter 

Driftredovisning 

+ Ökad semesterlöneskuld 

.7. Kapitalkostnader 

.7. Övriga interna poster 

.1. Skillnad faktisk och kalk 

personalförsäkringsavg 

och pension 

Verksamhetens kostnader 1 629,6 1 620,5 

1-lär redovisas kommunens driftkostnader samt faktiska 

kostnader för pensioner och personalförsäkringar. Kapitalkostnaderna, 

som är en internkostnad mellan kommunens 

finansförvaltning och verksamheterna, i form av avskriv 

ningar och intern ränta exkluderas. Kommunintema 

mellanhavanden exkluderas, se kommentar i not 1. Arbets 

givaravgiften sänktes med 4,3% 1993. För att denna 

sänkning skulle bli finansiellt neutral mellan staten och 

kommunerna infördes motsvarande avgift till staten. 

Beslutet kom i ett så sent skede att nämndernas kommunbidrag 

inte kunde reduceras. Under året har det istället 

tagits ut ett extra PO-påslag. 

NfiSkatteintäkter och generella statsbidrag 

Mkr 1992 1993 

Kommunalskatt 

+ Sjömansskatt 

+ Hundskatt 

+ Avräluiingslikvid för 1991 

.1’. Delavräkning 1993 

1992 1993 

1123,5 

263,3 

Summa skatteintäkter 1 030,2 1 023,1 

Kommun 

954,5 

333,6 

860,2 620,9 

Med verksamhetens intäkter avses samtliga intäkter utom 

skatteintäkter och finansiella intäkter. Interna mellan 

havanden exkluderas. 1 respektive nämnds resultaträkning 

har förvaltningsinterna mellanhavanden eliminerats. Här 

redovisas bruttointäkter/-kostnader före elimineringar. 

Avgående interna poster inkluderar därför både förvalt 

ningsinterna och kommuninterna transaktioner. 

Not 2 Verksamhetens kostnader 


2 127,5 

0,6 

225,6 

263,3 

1 027,8 

2,1 

2 198,0 

4,3 

213,9 

333,6 

9,6 34,3 

0,3 

994,2 

2,1 

0,4 

- 37,2 

- 10,8 

Noter 

13 

Not 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag forts 


+ Grundbelopp 

+ Övergångsbidrag 

./. Strukturavdrag 

+ Delavräkning bidrag 1993 

.7. Neutraliseringsavgift 

.7. Generell skatteutjämn avg 

.7. Särskild skatteutjämn avg 

.7. Avräkningsskatt 

.1. Kostnadsutjämning ÄDEL 

./. Mellarikommunal kostnadutjämn 

+ Finansiellt bidrag Landstinget 

Summa bidrag 138,5 

Summa 

145,7 

30,8 

88,6 

0,1 

37,2 

Not 4 Finansiella intäkter 


Räntor, medelsplacering 

Räntor, utlämnade lån 

Dröjsmålsräntor 

Kursvinster på utlandslån 

Finansiella intäkter 8,6 

De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på likvida 

medel, utlånade medel, erhållna dröjsmålsräntor samt 

kursvinster på utlandslån. 

Not 5 Finansiella kostnader 


Räntor, långfristig upplåning 

Räntor, checkkredit 

Räntor, förvaltade medel 

Kursförluster på utlandslån 

53,6 

3,6 

58,3 

24,4 

2,3 

3,7 

Finansiella kostnader 37,2 

2,5 

1,0 

49,3 

891,7 1 072,4 

Skatteintäkterna, som består av kommunalskatt, sjömans 

skatt och hundskatt, nettoredovisas i resultaträkningen 

tillsammans med utjämningsavgifter som främst betalas till 

staten. Från och med 1993 redovisas även huvuddelen av 

de statliga bidragen på denna nivå i resultaträkningen. 

Dessförinnan var statsbidragen specialdestinerade och 

redovisades under respektive nämnd. 

7,3 

0,1 

0,4 

0,8 

28,2 

0,1 

0,3 

8,6 

5,0 

0,2 

0,9 

De finansiella kostnaderna består av räntor på räntebärande 

kortfristiga och långfristiga lån samt kursförluster på 

utlandslån. 

6,1 

23,5 

0,1 

5,5 

29,1

J 

Not 6 Extraordinära intäkter 


Avskrivna skulder 1,0 

Resultatreglering, landstinget 4,5 

Extraordinära intäkter 4,5 1,0 

Not 7 Extraordinära kostnader 


Aktieägartillskott (GF Konsult) 1,4 

Del av Balltorp 1:34 (återköp) 4,9 - 

Kryddpepparn (återköp) 7,3 - 

Blodriskan 2,1 - 

Förlust försäljn Rosendal 0,2 - 

Förvärvslån (borgen) 0,1 - 

Extraordinära kostnader 14,6 1,4 

Not 8 Finansieringsanalysen 


Kapitalbindning 

Fordringar och förråd 

.1. Kortfristiga skulder 

Kapitalbindning 36,8 

Förändring från föregående år -45,5 

Kommun 

Här redovisas bl a realisationsvinster vid försäljning av 

anläggningstillgångar. Avskriven skuld 1993 avser del av 

skuldbokfört belopp för beräknat infriande av borgens 

åtagande (Blodriskan). 

226,7 

189,9 

163,7 

183,6 

-19,9 

-56,7 

Förändringen av kapitalbindningen, dvs kortfristiga ford 

ringar och förråd minus kortfristiga skulder, redovisas i 

finansieringsanalysen. En ökad kapitalbindning binder 

resurser och är en negativ post i finansieringsanalysen. En 

minskning av fordringar/förråd eller ökning av kortfristiga 

skulder frigör istället resurser och ökar därför tillförda 

medel i fmansieringsanalysen. Den kraftigt minskade 

kapitalbindningen hänför sig till att tidigare specialdestine 

rade statsbidrag slutredovisades i efterhand och därför 

fordringsbokfördes i bokslutet. 1 det nya statsbidrags 

systemet sker utbetalningama under innevarande år. 

Försäljning av anläggningstillgångar 

Här avses sådan försäljning som inte har ett direkt samband 

med investeringsverksamheten. Under 1993 har kommunen 

sålt inventarier till det nya räddningstjänstförbundet 

(2,1 Mkr) och ambulanser till Bohuslandstinget (2,6 Mkr), 

samt tomtmark 0,2 Mkr. 

14 

Not 9 Likvida medel 


Kassa 0,3 0,3 

Postgiro 4,0 3,6 

Bank 30,5 40,2 

Likvida medel 34,8 44,1 

Not 10 Kundfordringar 


Fordringar konsumtionsavg 75,5 62,9 

Fakturafordringar 26,9 30,8 

Kundfordringar 102,4 93,7 

Här redovisas kortfristiga kundfordringar som har en 

förfallotid på ett år eller mindre från balansdagen räknat. 

Not 11 Statsbidrags- och landstingsfordringar 


Barnomsorg 37,5 - 

Social omsorg 18,2 - 

Bostadsbidrag 18,3 23,2 

Övriga statsbidrag 6,1 5,5 

Fordringar landsting 0,6 - 

Statsbidrags- och landstingsfordringar 

80,7 28,7 

Not 12 Ovriga fordringar 


Fordran, GLAB 1,0 13,9 

Fordran, GRYAAB 2,8 1,3 

Fordran, mervärdesskatt 3,2 - 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 28,5 22,3 

Övrigt 2,6 1,2 

Övriga fordringar 38,1 38,7 

Not 13 Lager och förråd 


Vid utgången av resp år fanns 

följande lager och förråd: 

- olja 

- kol 

Summa lager 

Stadskontoret (gåvor) 

Gatukontorets förråd 

Energiverkets förråd 

0,9 

3,6 

Summa förråd 1,1 1,9 

0,7 

4,5 0,7 

0,1 0,2 

0,6 1,0 

0,4 0,7

Not 14 Aktier och grundfondskapital 


Flissbergs Bostads AB 0,1 0,1 

GRAAB 0,6 0,6 

GRYAAB 0,7 0,7 

FÖRBO 4,4 4,4 

Mölndalshälsan 0,1 0,1 

Mölndals Parkerings AB 0,7 0,8 

GREFAB 0,1 0,1 

GLAB 0,1 0,1 

Stiftelsen Mölndalsbostäder 

(grundfondsmedel) 11,4 12,8 

18,2 19,7 

l3ostadsrätter (48 Igh 1992) 0,3 0,3 

18,5 20,0 

Not 15 Långfristig utlåning 


Kommunlåneinstitutet 0,2 0,2 

Gatubyggnadslån, fjärrvärme 1,9 2,7 

Summa långfristig utlåning 2,1 2,9 

Här redovisas långfristiga lån som har en förfaliotid som 

överstiger ett år från balansdagen räknat. 

J’ot 16 Fastigheter, anläggningar och inventarier 


Markreserv 

Verksamhetsfastigheter 

Fastigheter för affiirsverksamh 

Publika fastigheter 

Fastigheter för annan verksamh 

Inventarier 

Summa 1 248,8 1 277,9 

Bokfört värde 1 jan 

+ Fastighetsförvärv 

.1. Fastighetsförsäljning 

+ Bruttoinvesteringar 

.1. lnvesteringsbidrag 

.1. Avskrivningar 

.1. Engångsavskrjvnjngar 

G lasbergssko ian 

Gamla brandstatjonen 

Dubbeispåret 

+ Uppskrivningar 

.1. Nedskrivningar 

(real isationsfiirlust) 

3,8 

559,2 

352,8 

225,1 

15,0 

92,9 

54,1 

557,9 

360,7 

215,7 

14,2 

75,3 

1 220,1 1 248,8 

14,2 1,3 

11,7 4,0 

130,3 82,7 

37,6 23,5 

65,6 79,0 

1,5 0,1 

0,5 - 

7,5 0,8 

8,8 53,4 

0,2 0,9 

Bokfört värde 31 december 1 248,8 1 277,9 

Kommun II 

15 

Med inventarier avses maskiner och inventarier m m som 

har en ekonomisk livslängd som överstiger tre år. 

Uppskrivningar har förts direkt mot posten eget kapital i 

balansräkningen. Uppskrivningen är en följd av den 

fastighetsgruppering och värdering som fastighetskontoret 

gjort på kommunstyrelsens uppdrag efter påpekande i 

bokslut 1990 att kommunens fastighetsinnehav borde 

grupperas och värderas. Fastighetskontoret har som huvud 

saklig grund för värderingen använt anskaffningsvärde eller 

där sådant saknats använt taxeringsvärde. Denna metod har 

angetts av revisorerna som möjlig. Härefter kan fastighets 

försäljningar resultatmätas mot ett bokfört värde per varje 

enskild fastighet. Härigenom kan en korrekt realisations 

vinst/förlust redovisas vid varje fastighetsförsäljning. 

Not 17 Leverantörsskulder 


Leverantörsskulder 74,7 67,0 

Leverantörsskulder med en förfallotid inom ett år eller 

mindre från balansdagen redovisas här. 

Not 18 Ovriga kortfristiga skulder 


Mervärdesskatteskuld - 

Upplupna räntor 6,6 

1,4 

7,9 

Ej reaiiserade kursförluster 

Upplupna kostnader och 

10,4 2,2 

förutbetalda intäkter 11,4 11,4 

Reverslån, kortfristiga 6,2 4,7 

Delavräkning kommunalskatt - 10,7 

Arbetsgivaravgifter 19,4 15,9 

Övrigt 11,1 9,2 

Summa 65,1 63,4 

Kommande års amorteringar har bokförts som kortfristig 

skuld. 

Not 19 Pensionsskuid 


Pensionsskuld 359,5 

420,1 

Kommunens pensionsskuld är fr o m 1990 redovisad i 

balansräkningen. Tidigare redovisades den som ansvars 

förbindelse. Beräkningen grundas på uppgifter från KPA. 

Den årliga uppräkningen av skulden har redovisats som 

kostnad i resultaträkningen. Se vidare under redovisnings 

principer.

1 

Not 20 Eget kapital 


Ingående eget kapital 807,3 757,2 

.1. Årets resultat 16,0 92,0 

.1. Pensionsåtagande 43,0 - 

+ Uppskrivning 8,9 53,4 

Eget kapital 31 december 757,2 718,6 

Se kommentar till uppskrivning i not 16. 

Not 21 Särskilda anställningsavtal 

Mkr 1993 

Särskilda anställningsavtal 16,0 

Kommun 

Kommunens pensionsåtagande för nu anställda förvalt 

ningschefer uppgår, utan hänsyn tagen till samordnings 

effekter, till 16 miljoner kronor. Åtagandet avser tid före 

65 års ålder. 

Not 22 Ställda panter och ansvarsförbindelser 


Borgensförbindelser ‘ 

Stiftelsen Mölndalsbostäder 2) 

FÖRBO 2) 

HSB 

GLAB 

Övriga regionala bolag 

Småhus och förvärvslån 

Föreningar 

Övrigt 

Summa borgensförbindelser 

Förvaltningsuppdrag 

Förvaltade fonder 

Not 23 Investeringsverksamhet 

Mkr Budget 1993 Redovisat 1993 Avvikelse 

Större investeringsprojekt 

921,3 

235,2 

207,2 

39,6 

108,3 

9,2 

0,4 

1 003,2 

290,6 

- 41,5 

207,2 

33,1 

115,4 

9,1 

0,4 

1 521,2 1 700,5 

0,7 0,8 

1) Kvarstående låneskuld per den 31 december 1993 där 

kommunen har tecknat borgen 

2) Borgen gentemot kommunens företag (koncemintema) 

Gruppbostäder Kikås 5,6 4,7 0,9 

Brogården, ombyggnad 5,1 1,8 3,3 

Skolbarnsprojekt, ombyggnad 1,0 1,0 - 

Markinköp 4,5 1,9 2,6 

Gator och vägar 5,3 1,8 3,5 

Lindomemotet - 1,5 -1,5 

Centralförråd 1,5 0,8 0,7 

Stora Ån 0,2 1,6 -1,4 

Kikåstippen 6,7 1,2 5,5 

Vattenverket 18,5 21,2 -2,7 

Åtgärder mot milj östörning - 1,2 -1,2 

Ombyggnad av nätstation 2,1 1,4 0,7 

Förstärkning distributionsnät 1,5 2,2 -0,7 

Fässbergsgynmasiet 14,2 11,0 3,2 

Inventarier, gymnasieskolan 3,4 2,3 1,1 

Dubbelspår 1,7 0,8 0,9 

Övriga projekt (netto) 44,8 22,2 22,6 

Inkomster 

Markförsäljning -1,9 -3,8 1,9 

Gatubyggnadskostnadsavgifter -3,7 -7,8 4,1 

Anslumingsavgifter, VA -5,3 -1,7 -3,6 

Engångsavgifter, el - -1,9 1,9 

Engångsavgifter, fjärrvärme -1,6 -0,5 -1,1 

SUMMA (nettoinvesteringar) 103,6 62,9 40,7 

16

Mkr 

Folkmängd 

31 dec 

Kommunalskatt 

utdebitering, kr 15:30 

Kommun IJ 

Tioårsöversikt 

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 

49 063 49 785 50 164 50 549 51106 51 767 52 028 52 048 52 423 53 292 

14:95 14:70 14:70 14:70 14:70 14:70 14:70 18:40 18:40 

Kommunens 

skattekraft i % av 

medelsskattekraften 106 106 105 106 108 108 109 109 109 111 

Kommunalskatte 

intäkt 366 386 433 485 524 559 616 661 892 1 072 

Externa utgifter 859 891 959 1 033 1 195 1 323 1 524 1 550 1 770 1 743 

Resultat 66,7 84,8 51,0 50,3 36,4 20,0 16,8 0,1 -16,0 -92,0 

Bruttoinvesteringar 166 118 107 95 163 202 181 173 128 85 

Tillgångar 1 066 1 178 1 209 1 263 1 263 1 310 1 400 1 493 1 531 1 509 

Eget kapital 811 896 947 997 1 034 1 054 876 807 757 719 

Soliditet, % 76 76 78 79 82 80 63 54 50 48 

Likvida medel 110 160 139 158 101 29 18 10 35 44 

Kapitalbindning 62,1 72,4 90,7 85,6 75,5 53,7 49,4 82,3 36,8 -19,9 

Antal årsarbetare 2 988 3 062 3 150 3 221 3 235 3 402 3 400 3 405 3 260 3 206 

Personalkostnader 390 426 450 494 529 590 714 744 865 823 

17

[ 

Koncernbokslut 

Koncern 

Koncernen Mölndals kommun 

rMölndalsbostäder ABj 

* ‘ 

Kommunen äger samtliga aktier i Mölndalsbostäder AB 

samt 26 procent av aktierna i Förorternas Bostads AB. 

Mölndalsbostäder AB har bildats under 1993 genom 

sammanslagning av Stiftelsen Mölndals bostäder och 

Fässbergs Bostads AB. Ovanstående bolag ingår i den 

upprättade koncemredovisningen vars syfte är att visa 

en helhetsbild av koncernens ekonomiska ställning. 

Kommunen är även ensam ägare till Mölndalshälsan 

AB och Mölndals Parkerings AB. Tillgångamas värde 

i dessa två bolag är av ringa betydelse i förhållande till 

kommunens balansräkning och har därför inte inklude 

rats i koncemredovisningen. Detta är i enlighet med 

väsentlighetsprineipen i Kommunförbundets rekom 

mendationer för upprättande av koncemredovisning. 

Härutöver äger kommunen aktier i några regionala 

bolag, där ägarandelen understiger 20 procent och de 

har av det skälet inte inkluderats i koncernredovis 

ningen. Samtliga bolag där kommunen äger andelar 

men som inte tagits med i koncernredovisningen redo 

visas separat i en särskild bolagsredovisning på sidan 

55. 

Mölndalsbostäder AB 

Stiftelsen Mölndalsbostäder startades av kommunen i 

syfte att tillhandahålla hyresbostäder åt invånarna i 

Mölndal. Stiftelsen fusioneras nu med Fässbergs 

Bostads AB och får fr o m december-93 namnet 

Mölndalsbostäder AB. Byggnation, förvaltning samt 

bokföring och medeisförvaltning som tidigare utförts av 

HSB Mölndal separeras fr o m 1 januari-94 till egen 

regi. För närvarande uppgår antalet lägenheter till drygt 

3 400. Kommunens aktieinnehav har ett bokfört värde 

på 12,9 Mkr. 

Förorternas Bostads AB (Förbo) 

Förbo är ett allmännyttigt bostadsföretag, där aktierna 

ägs av kommunerna Härryda, Kungälv, Lerum och 

Mölndal samt av Göteborgs Förorters Förbund. Möln 

dals kommun äger 26 procent vilket motsvarar ett 

akitekapital på 4,4 Mkr. Förbo startades 1966 och har 

drygt 4 000 lägenheter, varav 1 000 i Mölndal, samt 

dessutom lokaler i centrumanläggningar. 

Koncernens resultat 

Koncernresultatet är minus 107 Mkr. Liksom förra året 

är såväl kommunens som Mölndalsbostäders resultat 

negativa. Förbo visar även för 1993 ett litet positivt 

resultat. Bostadsföretagens resultat har i koncemredovis 

ningen justerats med hänsyn till att underhållslån 

[öIndaIs komJ. 

18 

‘ 

rFörortemas 

) 

Bostads AB (26%) 

redovisas på ett speciellt sätt i allmännyttiga bostads 

företag. Årets förändring av underhållslånen har därför 

rensats bort från resultaträkningen. Koncernens resultat 

är mycket beroende av ränteutveckling eftersom bo 

stadsbolagen har en mycket hög belåning och ett litet 

eget kapital. 

Koncernens soliditet 

Soliditeten är 20 procent, vilket är 2 procent lägre än 

1992. Bostadsbolagens stora lån medför att koncernens 

soliditet blir mindre än hälften av kommunens. Endast 

ca 46 procent av koncernens totala tillgångar förvaltas 

av kommunen. 

Koncernredovisningsprinciper 

Avgränsningen av vilka bolag som ska ingå i kom 

munens koncemredovisning har skett enligt Kommun- 

förbundets rekommendationer. Här framgår att alla 

bolag där kommunen har ett väsentligt inflytande eller 

ekonomiskt åtagande bör inkluderas, men med en nedre 

gräns på ett aktie- eller andelsinnehav på 20%. En 

ytterligare bedömningsgrund ska också vara om före 

tagets omsättning och/eller tillgångar är av väsentlig 

betydelse i förhållande till kommunens resultat- och 

balansräkning. Om företaget är av ringa omfattning 

måste en bedömning göras om det tillför ytterligare 

väsentlig information att upprätta en koncemredovisning 

med dessa bolag. Detta gäller oavsett andelsinnehav 

(väsentlighetsprincipen). Utifrån dessa rekommenda 

tioner har kommunen valt att enbart inkludera För 

orterna Bostads AB och Stiftelsen Mölndalsbostäder i 

sin koncernredovisning. 

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvs 

metoden med proportionell konsolidering. Förvärvs 

metoden innebär att kommunens bokförda värden på 

aktier i dotterbolagen eliminerats mot dotterbolagens 

egna kapital vid förvärvstillfället. 

Obeskattade reserver i bolagen har koncernbalans 

räkningen betraktats som eget kapital. 1 koncernresultat 

räkningen har bolagens bokslutsdispositioner återförts. 

Bostads- och underhållslåneposterna i bolagen har 

avräknats eget kapital. 

Interna poster av väsentlig betydelse mellan kommunen 

och bolagen har eliminerats. Dotterföretagens principer 

för avskrivningar har inte anpassats till kommunens 

avskrivningsprinciper.

[ 


Belopp i Mkr 1992 1993 

Verksamhetens intäkter 1 023,1 824,1 

Verksamhetens kostnader -l 709,8 1 732,1 

Verksamhetens nettokostnader 

Skatteintäkter och generella 

statsbidrag 

Finansiella intäkter 

Finansiella kostnader 

Resultat efter skatte 

intäkter och finansnetto 

(medel från verksamheten) 

Avskrivningar 

Årets förändring pensionsskuld 

Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

Året resultat 

(Förändring av eget kapital) 


Tillgångar 

Omsättuingstifigångar 

Likvida medel 

Kundfordringar 

Statsbidrags- och landstingsfordringar 

Övriga fordringar 

Lager och förråd 

Sununa omsättningstillgångar 

Anläggningstillgångar 

Aktier och andelar 

Långfristig utlåning 

Inventarier 

Fastigheter och anläggningar 

Summa anläggningstfflgångar 

Sununa tifigångar 

Koncern 

Koncernredovisning 

-686,7 -908,0 

891,7 1 072,4 

63,1 89,0 

-168,2 -202,8 

99,9 50,6 

-90,0 -96,9 

-24,2 -60,6 

4,5 1,0 

-14,6 -1,4 

-24,4 -107,3 


Belopp i Mkr 1992 1993 

Tillförda medel 

Medel frän verksamheten 

Kapitalbindning 

Summa internt tillförda medel 

Minskning av långfristiga 

fordringar 

Nya lån 

Försäljning av anläggnings 

tillgångar 

Övrigt 

Summa externt tillförda medel 138,0 

Summa tififörda medel 241,1 

Använda medel 

Nettoinvesteriugar 

Minskning av långfristiga skulder 

Ökning av långfristiga fordringar 

Ovrigt 

Summa använda medel 

Förändring av likvida medel 

Belopp 

Belopp i 1 Mkr 

Mkr 1992 1993 1992 

121,0 

99,8 

80,6 

80,6 

5,5 

125,7 

94,1 

28,7 

104,2 

2,6 

387,5 355,3 

2,8 6,1 

5,1 2,9 

93,5 76,2 

2 823,7 2 839,4 

2 925,1 2 924,6 

3 312,6 3 279,9 

19 

Skulder och eget kapital 


Personalskatter 

Leverantörsskulder 

Semesterlöneskuld 

Övriga kortfristiga skulder 

Summa kortfristiga skulder 


Reverslån 

Pensionsskuld 

Övriga långfristiga skulder 

Summa långfristiga skulder 

Eget kapital 

Anläggningskapital 

Rörelsekapital 

Summa eget kapital 

14,2 

80,3 

35,9 

125,0 

Summa eget kapital och 

skulder 3 312,6 

50,6 

52,5 

103,1 

124,2 

4,9 

8,9 

-193,7 

-40,6 

-1,3 

-0,8 

-236,4 

4,7 

14,3 

83,7 

38,9 

141,8 

255,4 278,7 

221,4 183,0 

359,5 420,2 

1 758,7 1 727,4 

2 339,6 2 330,6 

585,5 594,0 

132,1 76,6 

717,6 670,6 

3 279,9

Personal 

Deflesta av en kommuns verksamheter är mycket personalintensiva. Därmed ärpersonalen den viktigaste 

resursenför attfullgöra kommunens uppg 1form av bra och effektiv service till invånarna. Under 1993 

utgjorde kostnader relaterade tillpersonalen 55% eller 920 Mkr av kommunens samlade bruttokostnader. 

Anställda 

Vid årsskiftet 93/94 var antalet fast månadsanställda i 

kommunen 3 715. Jämfört med föregående årsskifte har 

antalet anställda minskat med 94. Under 1993 lämnade 

64 personer sina anställningar till följd av uppnådd pen 

sionsålder medan 5 anställda erhöll garantipension på 

grund av kommunens övertalighetsläge. Totalt slutade 

177 fast anställda. 

Tilisvidareanställd personal 

per förvaltning 1992 1993 

Stadskontoret 

Stadsarkitektkontoret 

Stadsingenjörskontoret 

Fastighetskontoret 

Gatukontoret 

Kultur & Fritid 

Mölndal Energi 

BOU-förvaltningen 

Socialtjänsten 

Miljökontoret 

Räddningstjänsten 

Personalkontoret 

3 809 

De fast anställdas mediananställningstid är 5,3 år. För 

40 procent av personalen är anställningstiden 7 år eller 

längre medan 13 procent har en kortare anställningstid 

än 2 år. 

Personalkategorier 

Övriga 

52 

24 

26 

134 

148 

147 

76 

1 970 

1118 

10 

89 

15 

51 

22 

26 

121 

148 

144 

75 

1 940 

1162 

10 

0 

16 

3 715 

Personalkostnader 

Den totala lönekostnaden fbr 1993 inklusive arbets 

givaravgifter m m uppgick till 823 Mlcr och de kost 

nader fördelade sig enligt följande: 

Lönekostnader 

(exkl ned spec) 

Lön sjuk och föräldraledighet 

Obekväm arbetstid 

Övertid 

Jour och beredskap 

Beredskapsavtalet 

Särskilda inskolningspiatser 

Arvoden politiker 

Arbetsgivaravgifter 

Försäkringspremier 


864,7 

Under 1993 betalade kommunen ut 8,8 Mkr i pension. 

Den särskilda löneskatten för pensionerna uppgick till 

1,7 Mkr. För 1992 var motsvarande belopp 7,5 respek 

tive 1,7 Mkr. 

Närvaro 

Av arbetstiden var de anställda under 1993 närvarande 

ca 70 procent av tiden. Den vanligaste frånvaroorsaken 

var semester. Därefter kom olika former av föräldra 

ledighet (5,7%) eller frånvaro på grund av sjukdom 

(5,6%). 

Antal 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

Åldersfördelning tillsvidareanställda 

c t,, - 

1 1 1 

0 0 0 

cr) . lr 

Totalt 576,0 

Socialvirdsperson 

Adm 

personal 

Ekonomi 

personal 

*) lokalvårdare, kökspersonal etc 

Bamomsorgspersonal 

20 

Totalt 

14,2 

18,1 

7,3 

2,2 

8,3 

2,1 

6,1 

219,8 

10,6 

572,1 

10,1 

16,7 

5,3 

2,8 

8,3 

5,7 

191,5 

10,3 

822,8

Semester 

Övrig tjänstiedighet 

1IIIIII\ 

Närvaro 

VArd av biänsIliiflhll Övertid, mertid 

1 78 procent av sjukfallen varade sjukskrivningen i 

högst sju dagar. De sjukfallen utgjorde dock bara 13,8 

procent av totala antalet sjukdagar. 

Löiieutveckling 

Under 1993 träffades ett nytt löneavtal. Avtaisperioden 

sträcker sig från den 1 april 1993 fram till den siste 

mars 1995. 

Det nya löneavtalet innebär att lönerna inom vissa 

givna utrymmen kommer att diffentieras utifrån individ 

uella eller andra grunder. Centralt fastställda löneplaner 

med årliga löneklasslyft har således avvecklats förutom 

fbr lärarkollektivet. Det löneutrymme, som skulle stå 

till förfogande för de lokala parterna var 3 procent på 

lönesumman dock lägst 425 kronor per heltidsanställd 

med ett garanterat utfall på 200 kronor (krontals 

beloppet 425 avsågs utgöra en låglöne- och i viss mån 

även kvinnolönegaranti). 

Utfallet för kommunalarbetarförbundets medlemmar 

blev 3,57 procent av lönesumma inklusive kompensa 

tion för avlösta tillägg slutade löneökningen 3,89 pro 

cent. För övriga anställda blev utfallet 3,27 procent av 

lönesumman inklusive avlösning av tillägg och kompen 

sation för genomgripande organisationsförändringar. 

Lönehöjningarna trädde i kraft den 1januari1994. 

Övertalighet 

Under 1993 uppstod en övertalighet på ca 70 personer 

inom Mölndals kommun. Övertaligheten inom social- 

tjänsten (ca 30 personer) och Barnomsorgs- och utbud 

ningsförvakningen (4 personer) kunde lösas inom 

förvaltningarna. För övriga 35 personer, som huvud 

sakligen kom från gatukontoret, hanterades övertalig 

heten centralt av personalkontoret. 

Under året bedrevs ett intensivt arbete för att klara 

övertaligheten. Främst tillämpades återbesättningspröv 

ning, naturlig avgång eller garantipensionering. 

21 

Enskilda samtal och individuella åtgärdsplaner upp 

rättades för samtliga övertaliga. Målet var att hitta 

andra lämpliga arbetsuppgifter inom kommunen eller 

alternativa lösningar i form av t ex studier eller starta 

eget. Samtliga erbjöds stödåtgärder med hjälp av 

Mölndalshälsan. Under 1993 garanterades anställnings 

trygghet för de övertaliga. 

Kommunen avsatte under 1993 5 Mkr för omställnings 

åtgärder, som bl a skulle användas till löner och om 

skolning. Då kostnaden för 1993 års övertaliga under 

1994 beaktats, återstår 0,7 Mlcr. 

Utbildning 

Under 1993 erbjöds det kurser främst inom ADB, eko 

nomi och arbetsmiljö. Ikommunens interna utbildningar 

deltog 460 personer (exkl arbetsmiljöutbildningar) och 

antalet deltagartimmar uppgick till 2 541. 

Den totala kostnaden för kommunens internutbildning 

(exkl kostnaderna för arbetsmiljöutbildningen) uppgick 

till 174 Tkr. Motsvarande siffra för 1992 var 243 Tkr. 

Arbetsmiljö 

Sedan 1991 pågår ett försök med ny arbetsmiljöorgani 

sation. En utvärdering har gjorts under 1993 och Personal- 

och organisationsutskottet (Pou) har förlängt det 

pågående försöket i avvaktan på att avtal om samverkan 

och arbetsmiljö tecknas. Arbete med ett sådant har 

påbörjats. 

Under 1993 har Miljö- och hälsoskyddsnämnden 

fastställt en policy för inköp och hantering av kemika 

her inom förvaltningarna. 

Äldreomsorgen, fastighetskontorets städsektion och 

gatukontoret har tidigare beviljats medel från Arbets 

livsfonden och genomförande av deras program pågår. 

Under 1993 har miljö- och hälsoskyddskontoret bevil 

jats 90 Tkr från fonden till ett program som innebär en 

ökad samordning mellan kontorets olika delar. Barn 

omsorgs- och utbildningsförvaltningen har erhållit 

2 Mkr för ett omfattande arbetsplatsprogram, som har 

påbörjats under hösten 1993. 

Företagshälsovård 

Statsbidraget för företagshälsovård har upphört fr o m 

1januari 1993. Anslaget för kommunens köp av tjänster 

från Mölndalshälsan AB har inte ökat. Istället har ett 

nytt system införts för att åstadkomma ett effektivare 

system för upphandling av företagshälsovårdstjänster. 

Den service som erbjuds är i huvudsak inriktad på 

förebyggande hälsovård. En viss sjukvård ingår som en 

del i rehabihiteringsarbetet. Under 1993 var kostnaden 

för företagshälsovård 3,5 Mkr samt 0,3 Mkr för skydds 

ingenjörstjänster.

Arbetsmarknads- och invandrarnämnden 

Ordförande: Dagmar Callgard (f) 

Förvaltningschef: Ingemar Ekström 

Arbetsmarknads- och invandrarnämnden handläggerfrågor som rör kommunens insatser vid arbetslöshet 

och samordnar kommunens flyktingmottagning och invandrarservice. 

Åtgärderna består av alt förbereda och stödja ungdomar på väg ut i förvärvsarbete. Här ingår också 

kommunala beredskapsarbeten, “Allt i allo “-gruppenför handikappade ungdomar samt Hantverksgården. 

Flyktingmottagandet omfattar åtgärder som svenskundervisning, tolktjänst, socialbidrag m m för att 

introduceraflyktingarna i det svenska samhället. Invandrarbyrån lämnar råd och information. 

EKONOMI KOSTNADS-/INTÄKTSSTRUKTUR 

Mkr 1990 1991 1992 1993 

RESULTATRÄKNING 

Intäkter 

Kostnader 


Kommunbidrag 

Interna räntekostnader 

Resultat efter kommunbidrag 

Avskrivningar 

ÅRETs RESULTAT 

1 nämndens totala resultalräkning har förvahlningsinterna poster chiminerats 



Arbetsmarknads- och invandrarnämnden redovisar ett 

positivt resultat på 4,4 Mkr för 1993. Av resultatet 

hänför sig 1,5 Mkr till flyktingmottagningen och 0,1 

Mkr till övrig invandrarservice. Resterande del av det 

positiva resultatet, 2,8 Mkr, redovisas för verksamhets 

området arbetsbefrämjande åtgärder. Nämnden har under 

året tilldelats ett extra kommunbidrag på 3,5 Mkr för 

arbetsmarknadsåtgärder som ännu inte förbrukats. 

Året har präglats av den stigande arbetslösheten. 1 

följande diagram illusteras den kvartaisvisa förändringen 

av arbetslösheten under de senaste två åren. 

Den öppna arbetslösheten har stigit med 1,7 procent- 

enheter under året. 

24,4 19,4 

24,7 26,4 

-0,3 -7,0 

4,8 11,4 

4,5 4,4 

- Hyror 

4,5 4,4 

Totalt 

öppet arb. 

lösa 

—0--——-— Varav 18- 

Totalt art. 

lösai 

åtgärd 

----0- - - Varavl8- 

24 år 

Material/Tjänster 

ARBETSLÖSHETEN 1 MÖLNDAL 

24 år 

,- 0 

c) C) 

r —

Arbetsbefrämjande åtgärder 

Ekonomi 

Mkr 

Intäkter 

Kostnader 

Nettokostnader 

Kommunbidrag 

Årets resultat 

Arbetsmarknadsläget har motiverat beslut om förstärkta 

insatser för att minska arbetslösheten. Kostnaderna för 

hela verksamhetsområdet har därför ökat och är 2,2 Micr 

högre ä.n 1992. Av beräknade kostnader för beredskaps 

arbeten på 12,7 Mkr har 6,8 Mkr förbrukats. Samtidigt 

har dock intäkterna blivit 1,7 Mkr lägre än beräknat på 

grund av försämrade statsbidragsvillkor. 

Hantverksgårdens verksamhet syftar till rehabilitering 

eller sysselsättning för människor som inte kan beredas 

arbete på de öppna marknaden. Intäkterna har blivit 

lägre än förväntat och har försämrat nämndens resultat 

med 0,6 Mkr. För arbetsträning har förändrade anställ 

ningsformer inneburit ett negativt resultat på 0,9 Mkr. 

Flykting- och invandrarverksamhet 

Ekonomi 


Intäkter 

Kosmader 

Nettokostnad 

Kommunbidrag 


-1,3 0,3 

2,4 1,6 

Kommunen erhåller statsbidrag för flyktingverksam 

heten. Bidraget erhålls i form av en schablonersättning 

som utbetalas i samband med flyktingens ankomst. 

Under de tre första åren i kommunen återfinns kost 

naderna under flyktingmottagningen. Under 1993 har 

statsbidragsintäktema varit 1,5 Mkr högre än kostnaderna 

för flyktingar. Komniunbidraget under verksamhetsom 

rådet avser invandrarbyrån som redovisar 0,1 Mkr i 

positivt resultat. 

VIKTIGA HANDELSER 

Ökatflyktingmottagande 

Under året tog kommunen emot 152 flyktingar vilket 

var 27 fler än vad som var avtalat med Statens invand 

rarverk. Under 1994 kommer mottagandet att öka till 

250 flyktingar. 

1990 

Nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder 

Under året har nämnden i samarbete med socialtjänsten 

mera medvetet riktat de arbetsmarknadspolitiska åtgärd 

erna mot personer villcas situation inneburit behov av 

1991 1992 1993 ekonomisk hjälp från socialtjänsten. 1 samverkan med 

Komvux har skolundervisning startats för dem som är 

6,3 4,0 sysselsatta genom arbetsmarknadsåtgärder. 

10,1 12,3 

-3,8 -8,3 

6,1 11,1 

2,3 2,8 

17,7 17,2 

14,0 15,9 

3,7 1,3 

23 

Invandrartidning 1 Mölndal 

Flera specialprojekt har startat inom nämndens verksam 

hetsområde. Ett exempel är Mölndals Invandrartidning 

och ett annat är utställningen “Våra nya kommun- 

invånare”. Ambitionen med projekten har, förutom den 

faktiska åtgärden, varit att skapa kontakter mellan svens 

kar och invandrare. 

Utställningen Våra nya kommuninvånare, som producerats av 

flyktingar och svenskar tillsammans, ger en historisk och 

kulturell bakgrund till olika flyktinggruppers situation. 

JÄMFÖRELSETAL 

Arbetslösa 1) 

Andel invånare i 

Totalt öppet arbetsmarknads 

arbetslösa % åtgärder % 

Mölndal 5,6 2,5 

Hrryda 4,7 3,1 

Partulle 6,5 3,2 

Göteborg 8,4 3,2 

Kungsbacka 5,9 2,6 

Invandring 2) 

Andel utrikes födda hitkomna: 

-1983% 1984-% 

Mölndal 6,1 3,1 

Förortskommurier 8,6 4,5 

Riket 6,0 3,7 

KäIIa 1) Lhnsarbetsnämnden, 1993-12-31 

2) Levnadsförhållanden i Sveriges kommuner, 

Svenska Kommunförbundet 1994

Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 

Ordförande: Wiviann Lindell (m) 

Förvaltningschef: Ingemar Ekström 

Nämnden ansvarar för planering och samordning av verksamheterna barnomsorg och utbildning. 

Barnomsorgen omfattar öppen förskola, deltidsförskola, daghem, fritidshem och familjedaghem. Inom 

utbildningssektorn finns särskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, särvux, uppdrags 

utbildning, uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år, svenska för invandrare samt musikskola. 

Verksamheten bedrivs vid ett 60-tal enheter. Förvaltningen finns på Häradsgatan. 



RESULTATRÄKNING*) 

Intlikter 

Kostnader 


Kommunbidrag 



Avskrivningar 


INVESTERINGAR 

Nettoinvesteringar 

Budgeterad nettoinvestering 

Differens 


Barnomsorgs- och utbildningsnämndens bruttoomsiutning 

uppgår till 678,8 Mkr inklusive kapitalkostnader, vilket 

innebär en ökning med 20,5 Mkr jämfört med 1992. 

Efter avdrag för 96,5 Mkr i intäkter är nettokostnadema 

582,3 Mkr. Eftersom kominunbidraget för 1993 var 

595,1 Mkr redovisas 12,8 Mkr i positivt resultat, som 

motsvarar 1,9 % av bruttoomslutningen. Verksamheterna 

inom barnomsorgen omsluter 242 Mkr, varav 188 Mkr 

(78%) är personalkostnader. Verksamhetema inom 

utbildning exkl lokaler omsluter 275 Mkr, varav 

226 Mkr (82%) är personalicostnader. 

178,1 193,3 323,5 

328,4 357,7 594,6 

-150,3 -164,4 -271,1 

186,8 198,6 354,0 

-22,4 -27,0 -45,8 

14,1 7,2 37,1 

-11,0 -12,8 -17,9 

3,1 -5,6 19,2 

27,1 26,5 3,4 

34,3 31,2 7,4 

+7,2 +4,7 +4,0 

*) Observera att barnomsorgen t o m år 1991 ingår i socialnamndens årsredovisning. 

Beloppen t o m 1992 har justerats mellan kommunbidragsområden flIr att trots 

omorganisationer vara jämtbrbara med 1992. 

1 nttinndens totala resultatrttkning har förvaltningsinterna poster eliminerats 


24 

96,5 

669,6 

-573,1 

595,1 

-3,3 

18,7 

3,6 

6,6 

+ 3,0 

Barnomsorg 

Ekonomi 

Transfereringar Kapitalkostnader 


Intäkter 95,5 112,6 121,4 49,5 

Kostnader 188,4 205,4 225,9 242,3 

Nettokostnad -92,9 -92,8 -104,5 -192,8 

Kommunbidrag 91,0 104,4 120,6 194,1 

Årets resultat -1,9 +11,6 +16,1 +1,3

DeltidsförSkOlOr 

Antal platser 

NettokoStnad i genom 

snitt per barn och år 

Daghem 

Antal platser 

NettokoStflad i genom 

snittlpl/år 

Fritidshem 

Antalet platser 

Nettokostnad per plats 

och år 

Familjedaghem 

Antalet placerade barn 

Nettokostnad i genom 

snitt/pI/år 

- förskolepl (35 tlv) 

- skolbamspl 

jationer 

(18 tlv) 

* 1992 är nettokostnader exkl statsbidrag 

Budget 

1992* 1993 1993 

491 556 486 

15 121:- 15949:- 15753:- 

1695 1795 1795 

66416:- 65 119:- 65 281:- 

590 651 749 

29 306:- 28 700:- 27 466:- 

1158 1210 1173 

47 801:- 50 750:- 49 316:- 

26 522:- 26 740:- 26 427:- 

Barnomsorgen redovisar 1,3 Mkr i positivt resultat. 

Bruttokostnaderna har ökat med drygt 16 Mkr (7%) 

sedan 1992. Intäkterna av barnomsorgsavgifter har ökat 

med 3,5 Mkr. 

Deltidsgruppernas kostnadsökning per plats beror främst 

på lägre antal platser i grupperna och något ökade lokalkostnader. 

Antalet daghemsplatser har ökat med 100 under 1993. 

De minskade kostnaderna per plats beror på utökning 

genom fler platser i befintliga barngrupper. 

Skolbarnsprojekt III, där samtliga platser tillkommit i 

befintliga lokaler, har tillsammans med förtätning av 

barngrupper samt ökade intäkter av barnomsorgsavgifter 

inneburit att fritidshemmens nettokostnad per plats har 

sjunkit. 

Kostnadsökningen inom familj edaghemsvrksamheten 

beror på löneökning. Personalkostnadema utgör nära 

100% av kostnaderna inom detta område. Kostnads 

minskningen för skolbarn beror på att bamomsorgs 

avgiften har ökat mer än lönerna. 

1 jämförelse med 1992 har fler barn placerats men ändå 

har inte budgeterade platser uppnåtts. Trots detta ger 

ett underskott med 1,4 

Mkr. Detta beror på att andelen förskolebarn ökat 1993 

Jämfört med 1992. Förskolebarnen har mer omsorgstid 

och kostnaderna för verksamheten blir därmed högre. 

25 

Särskola 

Ekonomi 


Intäkter 11,9 15,1 

Kostnader 22,9 24,2 

Nettokostnad -11,0 -9,1 

Kommunbidrag 8,7 8,6 

Årets resultat -2,3 -0,5 

Prestationer Budget 

Tkr 1992 1993 1993 

Antal elever i Mölndal 

Direkta kostnader i Mölndal 

per elev 

Särskoleverksamheten redovisar ett negativt resultat på 

0,5 Mkr eller 4%. 

Särskoleverksamhetens nettokostnader sjönk under 1993 

med nära 2 Mkr jämfört med 1992.Orsakerna är flirre 

skolkjutsuppdrag, obesatta vakanser vid frånvaro samt 

överförande av verksamhet från externt förhyrda lokaler 

till egna befintliga lokaler. Intäktssidan ökade mellan 

åren. Bakgrunden är främst det förändrade statsbidrags 

systemet som innebar att kommunen 1993 övergick från 

netto- till bruttokostnader vid debiteringen av interkom 

munala ersättningar. 

Grundskola och musikskolan 

Ekonomi 


Intäkter 0,7 5,8 3,7 4,3 

Kostnader 166,6 187,3 180,7 182,2 

Nettokostnad -165,9 -181,5 -177,0 -177,9 

Kommunbidrag 142,3 183,3 178,2 180,3 

Årets resultat -23,6 1,8 1,2 2,4 


1992 1993 1993 

Grundskola 

Antal elever 

Undervisningsmedel 

kostnad/elev 

Kostnad/elev 

Musikskola 

Antal kursdeltagare 

Antal elever 

Kostnad/underv tim 

Skolskjutsar 

Antal elever 

Kostnad/elev 

81 81 89 

236,4 239,5 214,0 

5292 5220 5397 

1174:- 

47 700:- 

3 882 

2 649 

250:- 

355 

4 455:- 

1 401:- 1 152:- 

- 45 700:- 

3 600 

2 600 

260:- 

340 

3 891:- 

3 971 

2 715 

258:- 

334 

4 427:-

Grundskolans positiva resultat uppgick till 2,4 Mkr eller 

1 % av budgeterad omsiutning. Nettokostnaderna är, 

trots en ökning med ca 100 elever, nästan ofbränd.rade 

jämfört med 1992. 

Grundskolans undervisningsorganisation minskades 

hösten 1992/93 med 200 veckotimmar (2 %). Den 

minskade förbrukningen av undervisningsmedel och 

inventarier utgör ett led i anpassningen till de krympande 

resurserna. Färre vikariattjänstgöringar innebär ett bättre 

utfall för lönekostnaderna. Vaktmästarorganisationen 

minskades med två tjänster hösten 1992. 

Elever 

6 000 

5 800 

5 600 

5 400 

5 200 

5 000 

4 800 

4 600 

—0---- Elever 

—•-— Vtr/elev 

“ ‘D t 00 Q C — Cfl 

00 00 00 00 00 Q C 0 C C 

Veckotim! 

elev 2,15 

Under hösten 1993 gick 39 elever i andra kommuners 

skolor, en ökning med 13 elever jämfört med 1992. 1 

fristående skolor har antalet ökat med fem till totalt 104 

elever 1993. Av kostnaderna, 5,5 Mkr, utgör 4,1 Mkr 

ersättning till fristående skolor. Genom nya regler för 

bidrag till fristående skolor har kostnaderna dubblerats 

jämfört med 1992. 

Ekonomi 


Intäkter 4,7 11,0 14,5 14,7 

Kostnader 61,4 85,1 91,6 87,4 

Nettokostnad -56,7 -74,1 -77,1 -72,7 

Kommunbidrag 52,7 62,3 79,9 79,3 

Årets resultat -4,0 -11,8 2,8 6,6 



Gymnasieskola 

Antal elever 

Kostnad/elev 

Undervisningsmedel/elev 

Vuxenutbildning 

Antal kursdeltagare 

Kostnad/elev 

Undervisningstimmar 

“ 00 0 

2,10 

2,05 

2,00 

1,95 

1,90 

1,85 

1289 1360 1363 

49 400:- - 48 600:- 

2 173:- 2 298:- 1 642:- 

2826 2700 3364 

12 700:- - 13 164:- 

17 600 16 545 17 115 

Gymnasieskolan redovisar ett positivt resultat på 4,5 Miu 

eller 7 % av kommunbidraget medan vuxenutbildningens 

del av resultatet är 2,1 Mkr eller 16% av kommunbidraget. 

Gymnasieskolans undervisningsorganisation minskades 

hösten 1992 med 75 vtr eller 3 %. Avgiftsintäkterna för 

skollunch uppgick till 1,3 Mkr under 1993. Personalkostnaderna 

blev lägre än beräknat eftersom sjukfrån 

varon sjönk och behovet av vikarier därmed blev lägre 

än tidigare år. 

00 00 00 00 00 00 0 0 C Q 

Diagrammet visar förändring av elevantal samt veckotimmar/elev under 

den senaste lO-årsperioden. Inför höstterminens början byttes de traditionella gymnasie 

Gymnasieskola och vuxenutbildning 

linjerna ut mot utbildningsprogram. Eleverna på bilden har 

valt det estetiska programmet vid Fässbergs gymnasium. 

Hösten 1993 utökades verksamheten med en tredje 

årskurs för vissa linjer. Eftersom utökningen tillkommit 

som en statlig arbetsmarknadsåtgärd erhöll kommunen 

statsbidrag. 

Jämfört med 1992 har inventarie- och läromedelsinköp 

motsvarande drygt 1 Mkr förskjutits i tid. Lämpliga 

läromedel för de nya programmen fanns inte tillgängliga 

i någon större utsträckning under 1993. Nettokostnaderna 

för interkommunala ersättningar har tillsammans med 

inackorderingstillägg varit 4,4 Mkr eller 18% lägre än 

1992. Antalet elever i andra kommuner var 532 under 

hösten 1993. Jämfört med 1992 är detta en minskning 

med 147 elever. Andra kommuners elever i Mölndals 

gymnasieskolor var 170 hösten 1993. Hösten 1992 fanns 

145 elever från andra kommuner. 

Färre elever i andra kommuner innebär också att skol 

skjutskostnaderna (kort för kollektivtrafik) har minskat 

med 8 %. Skolskjutskostnaden var 3 039:- i genomsnitt 

per elev. 

Vuxenutbildningens undervisningsorganisation minskades 

hösten 1992 med 15 % till 15 623 undervisningstimmar, 

som ett led i de sparåtgärder nämnden vidtog inför 1993. 

Läsåret 1993/94 har verksamheten utökats med 2 833 

timmar avseende kurser med arbetsmarknadsstödjande

akgrund. Statsbidrag har utgått med viss schablon. 

xenutbi1d.ningenS nettokostnader har dock minskat då 

flera av de nytillkomna eleverna har kunnat placerats i 

befintliga kurser. Överskott har dessutom skapats mot 

budgeten för Svenska för Invandrare samt i den tekniska 

utbildning som startade hösten 1993. 

Övrig verksamhet 

9tnomi 

Mkr 

1990 1991 1992 1993 

Intäkter 172,7 176,4 188,8 21,8 

Kostnader -133,8 -125,0 -153,9 -151,6 

Neitokostnad ‘38,9 51,4 34,9 -129,8 

Kommunbidrag -8,2 -47,0 -33,5 132,8 

Årets resultat 30,7 4,4 1,4 3,0 

Pitationer 

Skolmiiltider 

Andel grundskoleelever 

som liter i % 

Andel gymnasieelever 

som liter i % 

Råvarukostnad/egen 

lunchportion 

l3ruttokostnadlegen 

lunchp (exkl lokalkostn) 

Budget 


Större andelen av kostnaderna under övrig verksamhet 

utgörs av kostnader för skolfastigheter. 1 samband med 

att Samfast tagit över lokalerna har kostnader (kapital 

kostnader) och ytor räknats om och kommer från 1994 

att fördelas via hyror till respektive ansvarsenhet. 

Uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år har 

förändrats så att de tidigare ungdomsplatserna har ersatts 

av individuella program. Täckningsgraden har ökat då 

elever från andra kommuner ersätts med hogre belopp an 

tidigare Nettokostnaderna minskade fran 1,1 Micr till 

0,7 Mkr. 

Uppdragsutbildningens överskott ligger på ca 15 % av en 

omsiutning på 2,5 Mkr. 

VIKTIGA HÄNDELSER 

87 90 88 

GynhIlasiesurskolan omlokaliserades 

Verks heten flyttades från omsorgsförvaltningens 

lokaler i Tulebo till Fässbergsgynmasiet. Där bedrivs nu 

Undervisning i form av yrkesträning för ett 20-tal elever 

och Yrkesutbildiing inom teknisk service och konsum 

tion med ca 15 elever. Samtidigt minskade hyreskost 

fladerna med 600 tkr. 

Satsning på elever med särskilda behov 

Ett nytt skoldaghem för högstadieelever startades i 

Lindome (Lindevi - f.d lägergården) i samverkan med 

Kultur-Fritid och Socialförvaltningen. BOU-nämndens 

andel finansierades genom omdisponering av den 

reguljära undervisningsresursen. Verksamheten omfattar 

ett 10-tal elever. 

En klass för grundskoleelever med psykiska särdrag 

inrättades hösten 1993 på Ekenskolan. Verksamheten 

finansieras genom den minskade kostnaden för interkom 

munala ersättningar som uppstår genom att Mölndalselever 

stannar i kommunens skola. 

Gymnasieskolan förändras 

Reformeringen av gymnasieskolan höstterminen 1993 

innebar införande av olika utbildningsprogram och en 

mer kursutformad utbildning. Sedan staten lämnat 

särskilda bidrag kunde en tredje årskurs för de nuvarande 

två-åriga linjerna Bygg- och anläggning, Handel- och 

kontor samt Vård (barn-ungdom) startas som särskilda 

åtgärder mot arbetslösheten. 

Skolmåltidsavgiften infördes fr om vårterminen. Elever- 

69 71 74 na får betala terminsbelopp med 600:- för våren och 

5:88 6:34 5:85 

500:- för hösten. Avgiften motsvarar cirka 6 kronor per 

ortion. 

17:94 18:21 17:53 

27 

Vuxenutbildningen utökas 

Undervisningen inom vuxenutbildningen ökades med ca 

10 % under 1993. Detta skedde med kursutbud för 

arbetslösa. 

EFFEKTIVITET 

Veckotimantalet har sjunkit 

Grundskolans organisation redovisar mellan läsåren 

92/93 och 93/94 en reducering i veckotimmar per elev 

från 2,0 till 1,94 eller ca 3 %. 

Mer utbildning men lägre kostnader 

Nya utbildningar i form av teknisk linje årskurs tre 

kemi-teknisk gren, bygg- och anläggningsteknisk linje 

årskurs två samt introduktionskurs för invandrare starta 

des hösten 1993. Nettokostnaderna för gymnasieskolan 

har därigenom minskat eftersom utökningen inneburit 

lägre interkommunala kostnader. 

Varierat serviceutbud i barnomsorgen 

Tidigare har all daghemsverksamhet haft samma service 

när det gäller öppethåilandetider. Under 1992 började 

förberedelserna med införandet av ett så kallat varierat 

serviceutbud. Detta innebär att vissa daghemsavdelningar 

har kortare öppethållande. Personalstyrkan på avdel 

ningarna minskar och, föräldrarna får betala en något 

lägre avgift. Inför hösten 1993 infördes 9-timmarsöppet

på24 avdelningar i kommunen. Åtgärden innebär en be 

sparing på 1 Mkr per år. 

Lång kö trots 240 nya platser 

1 skolbarnomsorgsprojektet III utökades fritidshems 

verksamheten med 105 platser. Samtliga platser har 

tillkommit i befintliga lokaler och till en mycket låg 

nettokostnad. Dessutom har 17 platser tillkommit genom 

utökning av platser i befintlig verksamhet. Under 1993 

har alla daghem permanent ökat barnantalet med 1 barn! 

grupp, totalt ca 100 barn. Vidare har 17 förskoleplatser 

tillkommit genom omorganisation . Trots utökningen av 

platser är det nu, liksom tidigare år, lång kö till barnomsorg 

i kommunen. 

Barnomsorgskön 1993 

400 

350 

300 

250 

,.1 

200 

150 

100 

50 

0 

-____________ 

01- 31- 30- 30- 31jan 

mar jim sep dec 

Nedgången i kön under sommaren beror på att det i augusti finns mest 

lediga platser. 


,/dskola Lärare/bO elever Kvm-yta/elev 

Mölndal 

Kungsbacka 

Härryda 

Kungälv 

Uddevalla 

Gymnasieskola 

Mölndal 

Kungsbacka 

Härryda 

Kungälv 

Uddevalla 

Vuxenutbildn. 

Mölndal 

Kungsbacka 

Härryda 

Kungälv 

Uddevalla 

Barnomsorg 

Mölndal 

Härryda 

Kungsbacka 

Kungälv 

\Uevalla 

Rationellare städning 

Städorganisationen har förändrats och rationaliserats 

under 1993. Detta kommer att innebära besparingar i 

storleksordningen ca 2 Mkr per år. Effekterna är ännu 

blygsamma på grund av utökat antal lokaler att städa 

genom det omfattande arbetet med introduktion av den 

nya städorganisationen. 

FRAMÅTBLICK 

Barnomsorgsiagen ökar planeringsbehovet 

Riksdagen har fattat beslut om en skyldighet för kom 

munen att ordna barnomsorg som gäller från och med 

1995. Enskilt driven verksamhet får samtidigt rätt till 

kommunala bidrag. Senaste bamomsorgsplanen visade en 

brist på 350 platser och i kön finns vid årsskiftet 93-94 

lika många barn. Efterfrågan kan dock påverkas om ett 

vårdnadsbidrag införs. 

Ny läroplan för grundskolan 

För grundskolan införs en ny läroplan successivt från 

och med läsåret 1995/96 med början i årskurs ett till sju. 

Här förutsätts ett större lokalt engagemang och en högre 

grad av samverkan med elever och föräldrar. 

Ökat samarbete medföretagen 

Införandet av de nya programmen i gymnasieskolan är 

genomförd i alla årskurserna i och med läsåret 1995/96. 

Den arbetsplatsförlagda utbildningen medför ett närmare 

samarbete med näringslivet. 

Elever/klass Kostnad 1992\ 

8,7 15 22,5 47700 

7,6 15 21,8 39900 

8,2 14 22,8 43 900 

8,5 14 22,9 48 200 

83 14 23,5 46700 fil 

Andel elever i 

annan kommun 

6,4 16 34,2 49400 

6,8 21 20,1 46 100 

- - 100,0 - 

7,0 13 25,6 42600 

7,6 15 12,8 49300 

2,3 

2,9 

3,0 

2,3 

Antal barn per anställd 1992 

daghem fritidshem 

Deltagare per Deltagare per 

kurs/grupp, kurs/grupp, 

gymnasial påbyggnad 

23 20 12700 

23 11 13500 

21 19 13400 

21 20 11 400 

21 16 15600 

Källa: Jåmförelsetal för skolan 1992/93 (skolverket) :5 

9,9 Jämförelsetal för socialtjänsten 1992, 

4,6 9,0 (Svenska kommunförbundet, SCB, 

2,8 Socialstyreden) 

8,3

Byggnadsnämnden 

Ordförande: Berit Ozolins (fp) 

Stadsarkitekt: Siegfried Huber 

Stadsingenjör: Göran Berndtson 

Byggnadsnämnden har enligt Plan- och Bygglagen och kommunala målsättningsbeslut det 

närmaste inseendet över byggnadsverksamheten i kommunen. Nämnden har tvåförvaltningarför 

beredning och verkstäiighet av sin verksamhet; stadsarkitektkontoret och stadsingenjörskontoret. 

EKONOMI 



Intäkter 

Kostnader 


Kommunbidrag 



Avskrivningar 


INVESTERINGAR 



Differens 

1 nilmndens totala resultatrtlkning har förvatiningsinterna poster eliminerals 


6,2 

19,0 

-12,8 


Byggnadsnämnden visar ett positivt resultat på 1,5 Mkr. 

Av resultatatet hör 0,6 Mkr till stadsarkitektkontorets 

verksamhet och 0,9 Mkr till stadsingenjörskontorets 

verksamhet. 

Stadsarkitektkontoret 

Stadsarkitektkontorets positiva resultat hänför sig till en 

aktiv byggverksamhet i kommunen. Jämfört med före 

gående år har verksamheten minskat. Minskningen har 

däremot inte varit av den omfattningen som prognostise 

rats. 

Stadsarkjtektkontorets totala intäkter 1993 blev 5,8 Mkr 

vilket ger en kostnadstäckning med 61% och är 1,0 Mkr 

bättre än berifl(Jlat Intäkterna består till stor del av 

11,1 12,0 

20,0 23,5 

-8,9 -11,5 

9,1 

17,5 

-8,4 

17,4 14,8 14,3 11,1 

-0,3 -0,4 -0,4 -0,4 

4,3 5,5 2,4 2,3 

-0,4 

3,9 

-0,6 -0,7 -0,8 

4,9 1,7 1,5 

0,3 0,6 0,2 

0,5 1,6 1,4 

0,2 1,0 1,2 

29 

0,2 

0,2 

0 

KOSTNADS-IINTAKTSSTRUKTUR 


Kapitalkostnader 

Ovriga intäkter 

Komdrag. 

Statsbidrag 

Personal 

förskottsinbetalningar av besiktningsavgifter samt 

planavgifter, 

Besiktningsavgifterna uppgick till 1,2 Mkr och avser 

arbeten som skall utföras efter att ett byggnadslov har 

beviljats. Planavgiftema uppgick till 1,9 Mkr och tas ut 

i samband med att ett bygglov lämnas och inte när 

planen är antagen. Utnyttjas inte bygglovet skall normalt 

både besiktningsavgiften och planavgiften på begäran 

återbetalas. 

Resterande intäkter består av granskningsavgifter på 2,3 

Mkr samt statsbidrag för underhållsbesiktningar på 

0,4 Mkr. 

Stadsarkitektkontorets kostnader uppgick totalt till 

9,7 Mkr vilket är 0,4 Mkr mer än beräknat. Underskottet 

beror främst på återbetalda avgifter för bygglov.

Stadsingenjörskontoret 

Stadsingenjörskontorets positiva resultat på 0,9 Mkr 

beror till 1/3 av ökade intäkter och till 2/3 av minskade 

kostnader. 

På intäktssidan är det fastighetsbildningsverksamheten 

som genererat överskottet. Att antalet nybildade fastig 

heter visar en låg nivå trots ökade intäkter från fastig 

hetsbildningsverksaniheten beror till viss del av den 

nuvarande marknadssituationen med längre tidsrymd 

mellan registreringen av preliminära fastighetsbildnings 

beslut och färdigställandet. 

På kostnadssidan är det i första hand personalkostnader 

na som är lägre än beräknat till följd av tjänstledighet, 

sjukfrånvaro och föräldraledighet. 

Planerade investeringar i instrument för mätningsverk 

samheten har senarelagts i avvaktan på i första hand 

nästa generations instrument för mätning med hjälp av 

satelliter, så kallad gps-teknik. 


Ärenden i byggnads 

nämnden, antal § 

Delegeringsärenden 

Förhandsbesked 

Bygglov 

- nya 

- nya 

- om- 

- nya 

- om- 

- övriga 

en-! tvåbostads 

hus (lgh) 

flerbostadshus (lgh) 

och tillbyggnad 

av bostäder 

kontors/industri! 

lager/off byggn 

och tillbyggnad 

av kontor etc 

lov, tillstånd 

Antagna eller godkända 

planer 

Nybildade fastigheter 245 

Grundkartor och 

fastighetsförteckning 24 


1) Avser även grupp/parhus inom större bostadsområden 

2) Avser ca 15 projekt 

3) Avser gruppbostäder 


393 -- 

254 

571 450 504 

16 16 6 

1281) 40 17 

6792) 100 - 

förutsättningarna för kommunens tekniska verksamhet. 

Anledningen till översynen är den minskade efterfrågan 

på tekniska tjänster samt krav på ratonalisering. Sam 

tidigt med den kommuninterna utredningen pågår den 

statliga LI-utredningen med en total översyn av organisa 

tionen för fastighetsbildning, fastighetsregistrering, 

fastighetsdataverksamhet, produktion av kartor och annan 

landskapsinformation m m. 

Planarbeten med stora möjligheter 

Översiktplanearbeten för nya stora bostadsområden i 

Heljered och Västra Balltorp har avslutats. Sammanlagt 

innehåller planerna möjligheter till 2 500 lägenheter samt 

verksamhetsområden. Bland många detaljplaner kan 

nämnas Östra Eklanda med fortsatt bostadsutbyggnad 

med över 400 lägenheter och en skola, Mölndals Cen 

trum och detaljplaner för Astra-Hässle AB. 

EFFEKTIVITET 

Bättre utsikter i digital miljö 

Stadsingenjörskontoret har genom projektet “Utsikt från 

Mölndal” vidtagit åtgärder för att skapa förutsättningar 

för effektivare produktion i digital miljö. 1 projektet har 

studier/praktik genomförts beträffande: 

- system 

för omvandling av analoga höjdkurvor till 

digital form 

.-—---— . 

__________-•--.-•--- 

Hässle Astra AB har genomfört en omfattande utbyggnad 

84 200 100 under de senaste fira åren. 1995 kompletteras anläggningen 

8 6 7 

56 26 30 

416 400 350 

Nybyggnadskartor 43 -- 17 

Total översyn av organisationen 

med en kontorsbyggnad i nio våningar. 

Rätt saker på rätt tid 

21 18 12 Från januari 1993 har stadsarkitektkontoret infört ett 

-- 44 

-- 12 

Under 1993 påbörjades en översyn av de organisatoriska 

tidsredovisningssystem. Syftet med tidsredovisningen är 

att kartlägga arbetstiden och målet är att med stöd av 

30 

kartläggningen “göra rätt saker på rätt tid”. En utvärde 

ring av år 1993 har skett och skall följas upp under 

1994.

FRAMÅTBLICK 

Fortsatt lågkonjiiilktur inom byggnadsverksam 

heten 

detaljmätning med gps-teknik (Global Positioning 

System) 

system för småskaliga kartdatabaser (översiktskartor) 

Lågkoni unkturen inom byggnadsverksamheten, fram 

tbral It beträffande bostadsbyggandet, kommer att fortsät 

ta under år 1994 och troligen även inpå år 1995. Industri- 

och kontorsbyggflatiOflen kan komma att nå en högre 

iiivi år 1994 jämfört med år 1993. Bedömningen grun 

dar sig på Mölnlycke AB:s etablering i Mölndals kom 

mun, Astra-l-Iässle AB:s planer på en administrations 

byggnad samt övrig na.ringslivsutveckling i kommunen. 

För 1994-1995 bör infrastruktursatsningama med bl a 

Europaväg 6 ge upphov till arbetsinsatser från i huvud 

sak planverksamheten. 


Ändring a’ beslut 

1 det första av nedanstående diagram visas andelen till 

Länsstyrelsen överklagade beslut avseende bygglov och 

planer under perioden 1juli1991 till 30juni 1992. Det 

andra diagrammet visar hur stor andel av de överklagade 

besluten som Länsstyrelsen har ändrat. 

16% 

14% 

12% 

l/ 

8% 

f0/ 

‘.3/0 

40 / 

/0 

0% 

Andelen överklagade beslut 

Källa: Länsstyrelsen Göteborg och Bohuslän 

Överklaganden av bygglov och plunbeslut 

0 -u “ 

0 

31 

1 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Andelen ändrade beslut 

st 

0 5) 

- 

\ Källa: Länsstyrelsen Göteborg och Bohuslän 

Overklaganden av bygglov och planbeslet 

8 1 1 

E

Energiverksstyrelsen 

Ordförande: Åke Persson (c) 

Energiverkschef: Rolf Johansson 

Mölndal Energi distribuerar el inom Mölndals tätort och fjärrvärme i tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome. 

Verksamhetsområdet innebär ett stort ansvarför miljön, vilket påverkar val av bränslen och rening av utsläpp. 

Men även energianvändning är viktig. Genom energieffektivisering blir produktionen lägre och utsläppen mindre. 




Intäkter 

Kostnader 

Verksamhetens nettointäkter 

Kommunbidrag 



Avskrivningar 


INVESTERINGAR 



Differens 

1 nämndens totala resultaträkning har förvallningsinterna poster eliminerat.s 


Resultatet är plus 19,4 Mkr. Eftersom Mölndal Energi 

avräknas som egen ekonomisk enhet kommer resultatet 

kunderna tillgodo. 

Orsaken till årets resultat är bland annat lägre kostnader 

än budgeterat för råkraft och bränsle. 


Elforsörjning 

177,6 220,9 220,3 229,8 

137,7 168,2 173,3 174,7 

39,9 52,7 47,0 55,1 

3,5 0,4 0,5 0 

-21,0 -27,0 -27,4 -19,2 

22,4 26,1 20,1 35,9 

-17,2 -13,9 -13,0 -16,5 

5,2 12,2 7,1 19,4 


- Mottagen råkraft MWh 370 962 380 000 380 966 

- Antal 

- Försåld 

lågspännings 

15,6 

20,1 

4,5 

abonnenter 18 862 19 094 19 380 

kraft MWh 351 401 364 040 367 636 

35,3 6,8 6,1 

64,7 27,0 16,6 

29,4 20,2 10,5 

32 

- Produktion 

Överskott Personal 


Fjärrvärmeförsörjning 

och inköp 

av väme MWh 

- Kostnad per MWh 

- Intäkt 

producerad och inköpt 

värme 

per MWh 

försåld värme, kr 



199 700 210 000 217 700 

174:- 188:- 169:- 

443:- 430:- 425:- 

Under året har ett förslag till bolagisering av energiverksamheten 

framtagits.

1 samband med den förväntade avregleringen av elmark 

nadefl har en ökning av marknadsaktiviteterna till 

kunderna skett under året bland annat genom olika 

erbjudanden av energitjflSter. 

El 

E1ZF 

Mkr 

lntäktcr 

Kostnader 


Intikter 

Kostnader 


1990 1991 1992 1993 

107,6 133,5 138,3 143,7 

104,2 125,6 133,8 131,5 

3,4 7,9 4,5 12,2 

DistributiOflSflätet har under året utökats inom Eklanda 

samt till ny pumpstation vid Rådasjön. 

SikerhetshÖj ande åtgärder har under året vidtagits på 

dan läggningama. 

Leveransstikerhetefl i eldistributionen har varit god. 

För hushållskunder har eltaxan höjts med ca 1 %. 

Underhåll och skötsel av gatubelysning och trafiksignaler 

har skett på uppdrag av gatukontoret. Bland annat har ca 

100 korrosionsskadade gatubelysningsstolpar ersatts med 

nya. 

Fjäm’/irme 

Ekonomi 


70,0 84,3 82,6 86,2 

71,7 79,9 80,6 78,8 

-1,7 4,4 2,0 7,4 

Fjärrvärmeproduktionen har under året haft hög till 

gingIighet. Huvudbränslet har varit torv som till största 

delen köps från svenska leverantörer. 

Distributionsnätet har byggts ut bland annat inom 

Centrala Eklanda. Totalt har 8 stycken nya fastigheter 

anslutits med en sammanlagd effekt av 900 kW motsva 

rande ca 1 % ökning. 

Utbyggnaden av fjärrvärmen bidrar till att förbättra 

miljön eftersom den ersätter eldning i mindre pann 

centraler. Under år 1994 kommer utbyggnaden att 

fortsätta. 

FRAMÅTBLICK 

Regeringen har under december 1993 beslutat om en 

lagrådsremiss med inriktning mot en avreglerad elmark 

nad. Proposition väntas under februari 1994 och riks 

dagen väntas fatta beslut under våren 1994 med inrikt 

ning mot ett genomförande till den 1januari1995. 

33 

Med anledning härav kommer frågan om bolagisering av 

energiverksamheter åter att aktualiseras under år 1994 

för genomförande till den 1juli1994. 

Bolagisering av energiverksamheten behövs inför de 

stora förändringar som en avreglering av elmarknaden 

medför. 


,7Årskostnad lägenhet, 16 A, 2800 kWh 

2500

Gatunämnden / Trafiknämnden 

Ordförande: Kjell Tengelin (m) 

Gatudirektör: Olle Niste 

Gatukontoret, som lyder under gatunämnden/trafiknämnden, är kommunens väghållare med ansvarför 

kommunala gator och vägar. 1 Kållered och Lindome är vägföreningar väghållare på delar av vägnätet. 

Gatukontoret har vidare ansvaretför vatten och avlopp, renhållning, avfallsinsamling och återvinning samt 

för parkförvaltning, kollektivtrafikplanering, parkering och offrntlig belysning. Dessutom ansvarar 

gatukontoretför en större del av kommunens investeringsvolym. 

Verksamheten styrs i stor utsträckning av lagar och förordningar som väglag, plan- och bygglag (PBL), 

vägtrafikkungörelse, va-lag, renhållningslag och hälsoskyddsförordning. 




Intäkter 

Kostnader 


Kommunbidrag 

Interna rlintekostnader 


Avskrivningar 


INVESTERINGAR 



Differens 

1 ninndens totala resultatr5kning har förvalt.ningsinterna poster eliminerats 



Gatukontoret redovisar 1993 ett positivt resultat på 

14,1 Mlcr. Resultatet är en ökning med 8,1 Mkr jämfört 

med föregående år då gatukontoret redovisade ett 

positivt resultat på 6,0 Mkr. Gatukontoret har en omslut 

ning 1993 på 233 Mkr. 1992 var omsiutningen 256 Mkr. 

Det positivta resultatet 1993 beror till största delen på att 

kollektivtrafiken lämnade ett större överskott än beräk 

nat. Vidare beror det positiva resultatet på lägre kapital 

107,7 148,6 148,1 129,2 

143,1 183,8 190,4 173,2 

-35,4 -35,2 -42,3 -44,0 

90,0 95,9 114,2 118,3 

-34,0 -38,3 -48,0 -40,3 

20,6 22,4 23,9 34,0 

-15,0 -16,8 -17,9 -19,9 

5,6 5,6 6,0 14,1 

22,2 33,3 32,3 32,2 

78,5 64,8 70,8 40,6 

56,3 31,5 38,5 8,4 

34 

Statsbidrag 

kostnader på grund av att investeringar har senarelagts 

samt en återbetalning från Göteborgsregionens Ryaverks 

aktiebolag, GRYAAB. 

Under 1993 utfördes investeringar för 32,2 Mkr. De 

budgeterade investeringmedlen uppgick till 40,6 Mkr. 

Investeringar av betydelse som igångsattes under året är 

ombyggnaden av vattenverket Norra Verket, lakvatten 

bassäng på Kikås avfallsanläggning samt utvidgning och 

fördjupning av Stora Ån.

Skattefinansierad verksamhet 

mi 

Mkr 

Intäkter 

Kostnader 

NetlokoSmad 

KommUnbid 


9iestatiOfler 

1990 1991 1992 1993 

32,9 85,7 113,9 87,2 

84,0 158,8 187,6 167,1 

-51,1 -73,1 -73,7 -79,9 

59,3 70,5 

8,2 -2,6 

Viighllniflg 

Antal m2 kommunal körbaneyta 

(tusental m2) 

1 725 

Kostn per m2 körbaneyta, kr 34,34 

därav beläggningsunderhåll 4,57 

vinterväghållning 1,95 

Kostnad per invånare, kr 1130 

varav kapitalkostnader 553 

Offcnthg belysning 

Antal belysningspunkter 

offentlig belysning 

Kostnad per ljuspunkt, kr 

Kostnad per invånare, kr 

varav kapitalkostnader 

Parker 

Kostnad per invånare 

varav kapitalkostnader 

78 3 78 1 

46 -1 ‘8 

Budget 


12 448 

724 

173 

45 

371:- 

122 

1 750 

32,00 

2,97 

3,09 

1 061 

499 

12 650 

754 

181 

41 

343:- 

113 

1 730 

32,03 

4,47 

2,82 

1 049 

541 

12 437 

589 

139 

7 

304:- 

124 

1 den skattefinansierade verksamheten ingår väghållning, 

offentlig belysning, parker samt teknisk administration. 

Under 1993 var nettokostnaden för den skattefinansiera 

de verksamheten -79,9 Micr vilket är en ökning med 6,2 

Mkr jämfört med 1992. Nettokostnaden för 1993 var 

beräknad till -78,1 Mkr vilket ger ett negativt resultat för 

perioden på 1,8 Mkr. 

Vighållning inklusive offentlig belysning 

Av de totala nettokostnaderna för den skattefinansierade 

verksamheten har 59,3 Mkr förbrukats till väghållning 

inklusive offentlig belysning. Den förbrukade nettokost 

naden är 1,2 MJcr högre än beräknat. Underskottet beror 

till Stor del på att redovisade kapitalkostnader blev 1,1 

Mkr högre än budgeterat. Härav hänför sig 0,8 Mlcr till 

JuSteringar av anläggningsvardena samt 0,3 Mkr för ej 

beräknade kapitalkostnader för projektering av Spår 

Från och med 1993 erhåller inte gatunämnden några 

Specialdestiflerade statsbidrag för statskommunala gator 

och vägar. Under 1992 var motsvarande statsbidrag 

7,9 Mkr. Gatunän,.nden har kompenserats för de ute 

blivna statsbidraget genom ett ökat kommunbidrag. 

35 

Kostnaderna för offentlig belysning innefattar dels 

löpande drift, underhåll samt energiavgift och dels kost 

nader för byten av rostskadade stolpar. Den sänkta ser 

vicenivån med färre utryckningar för byte av lampor har 

gett väntad besparingseffekt. 

Anläggningsverksamheten har reducerats kraftigt. 

Volymen har halverats och därmed anpassats till efter 

frågevolymen. Den stora omställningen för gatukontoret 

har inneburit extraordinära kostnader för att lösa den 

uppkomna övertaligheten. 

Vinterväghållningen har under de senaste årens milda 

vintrar gett överskott mot budget. Speciellt snöröjnings 

insatserna har varit mindre än normalt, vilket även var 

fallet under vintern 1992/93. Däremot blev avslutningen 

på året snörikare än normalt med stora snöröjnings 

insatser. 

Parkverksamhet 

Under 1993 var nettokostnadema för parkavdelningen 

-18,9 Mkr vilket är 0,6 Mkr mer än 

beräknat. En stor del av underskottet, 0,5 Mkr, hänför 

sig till justeringar av anläggningsvärden vilket har lett 

till ökade kapitalkostnader. 

Parkavdelningen har under året minskat personalstyrkan 

till den nivå som investerings- och driftbudget medger. 

Försålda tjänster uppgick under året till 7,3 Mlcr. 

Teknisk administration 

1 den tekniska administrationen ingår gatunämnd, 

gatudirektör, administration, projektering samt teknisk 

service. 

Den tekniska administrationens totala kostnader uppgick 

1993 till 35,5 Mkr. Verksamheten består till stor del av 

service till avdelningar inom gatukontoret samt till andra 

nämnder och förvaltningar inom kommunen. Kost 

naderna täcks till 95% av interna ersättningar för utförda 

tjänster. 

Gatukontoret har fr o m 1993 övertagit handhavandet av 

samtliga rutiner avseende brukningsavgifterna för vatten 

och avlopp. 

Kollektivtrafik 

Ekonomi 


Intäkter 0,3 13,5*) 1,2 0 

Kostnader 26,7 30,1 38,8 35,1 

Nettokostnad -26,4 -16,6 -37,6 -35,1 

Kommunbidrag 25,2 25,2 35,0 47,4 

Årets resultat -1,2 8,6 -2,6 12,3



Nettokostnad per 

kommuninvånare, kr 717 889 660 

*) innehåller en återbetalning på 5,6 Mkr som avser 1991 års 

verksamhet. Härutöver fick gatunämnden återbetalning för 

tidigare års fhr högt erlagda avgifter. 

**) Låga kostnader 1993 delvis beroende på ändrade periodi 

sering, se text nedan. 

Kollektivtrafiken bedrivs i ett regionalt bolag, Göte 

borgsregionens lokaitrafik, GLAB. Efter trafikräkning 

delas GLAB:s kostnader mellan deltagande kommuner 

och landstinget. 

Kommunens bidrag till GLAB betalas ut månadsvis med 

en förskottering på två månader enligt upprättat avtal. 

Det innebär att i november och december betalas två 

månader av nästa års kostnader. 1 kommunens redovis 

ning har inte tidigare fullständig periodisering skett. 1 

1993 års bokslut har periodiseringen justerats vilket får 

till följd att bokförda kostnader 1993 inte avser ett helt 

ar. 

Kollektivtrafiken redovisar 1993 ett positivt resultat på 

12,3 Mkr. Av överskottet beror 6,0 Mkr på att resvane 

undersökningen på pendeltåget gav lägre kostnadsandel 

för Mölndals kommun än vad som antogs när budgeten 

upprättades samt att landstinget beslutade att lämna 

bidrag till pendeltågstrafiken. Den resterande delen av 

överskottet hänför sig till den ändrade periodiseringen av 

bidraget till GLAB. 

Vatten och avlopp 

Ekonomi 


Intäkter 49,5 62,8 72,7 74,7 

Kostnader 56,5 63,6 70,3 67,0 

Nettokostnad -7,0 -0,8 2,4 7,7 

Kommunbidrag 4,9 - 0,7 -6,8 




Vattenforsörjning 

Producerad vattenmängd 

i tusental m3 

varav inköpt renvatten 

egen produktion 

Avloppshantering 

Avloppsvatten i tusental 

m3 till GRYAAB 

5596 5100 5015 

1 167 1 000 582 

4426 4100 4433 

13 786 13 000 10 921 

Vatten och avlopp är tillsammans med avfallshanteringen 

en avgiftsfinansierad verksamhet. 

Intäktsöverskottet 1993 för vatten och avloppsförsörj 

ningen är 7,7 Mlcr. 1 budgeten för 1993 har det upptagits 

ett överskott på 6,8 Mkr vilket ger ett positivt resultat på 

0,9 Mkr. Kostnadstäckningsgraden för 1993 blev 111%. 

Överskottet beror främst på höjda brukningsavgifter med 

anledning av ombyggnaden av Noffa Verket, lägre 

kapitalkostnader än beräknat samt en återbetalning från 

GRYAAB avseende lägre mängder avloppsvatten. 

Enligt VA-lagen far överskott kvittas mot underskott tre 

år tillbaka. Vatten- och avloppsverksamhetens intäkts 

överskott på 7,7 Mkr skall därför avräknas mot tidigare 

års underskott. 

Kostnadstäckningsgraden i procent för 

VA-verksamheten 

120% 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

9698 

0% — 

88 

99 

De färgade staplarna visar kostnadstäclcningsgraden för respektive år 

medan de vita staplarna visar medelvärdet tre år tillbaka. 

Under 1993 har 5,8 Mkr använts till förnyelse av det 

befintliga ledningsnätet samt nya servisledningar. 

Tidigare år har dessa kostnader bokförts som investe 

ringar men för 1993 har kostnaderna bokförts på driften. 

VA-verksamheten kännetecknas av hög drift- och 

leveranssäkerhet. Den utpumpade dricksvattenmängden 

till vattenledningsnätet minskade med 10% till 5 015 

miljoner m3 jämfört med 1992 vilket har medfört att 

mängden inköpt renvatten har minskats. 

Avfallshantering 

Ekonomi 


Intäkter 24,9 47,7*) 51,2*) 37,5 

Kostnader 24,9 47,5*) 50,5*) 34,4 

Nettokostnad 0 0,2 0,7 3,1 

Kommunbidrag 0,6 0,2 0,2 -0,4 


111 

— c4 () 

-, — — 

*) 1 beloppen ingår avdelningsinterna transaktioner

Gatukontorets renhållningspersonal ger skolelever en praktisk 

lektion i sopåtervinning. Ett 30-tal mellanstadieklasser 

besöktes under året. 



Avfallshanteringl 

sophämtning 

Lämnat avfall ton 

Bruttokostn per ton 

Återvinning 

Antal ton papper 

Antal ton glas 

Antal ton batterier 

Avfalishanteringen, som är en avgiftsfinansierad verk 

samhet, har för verksamhetsåret givit ett intäktsöverskott 

på 3,1 Micr. För 1993 beräknades överskottet till 

0,4 Mkr. Avfalishanteringen redovisar hänned ett 

positivt resultat för 1993 på 2,7 Mkr. 

För 1993 blev kostnadstäckningen för avfalishante 

ringen: 

- sophämtning 

och återvinning 

- latrinhämtning 

- avstjälpningsplatser 

- slamhämtning 

18 600 

1189 

2 753 

409 

50 

De främsta orsakerna till överskottet är att återvinnings 

centralen i Lindome inte färdigställdes under 1993 som 

beräknat samt att arbetet med lakvattenreningen på 

Kikåsanläggningen är försenat. Ovanstående förseningar 

innebär väsentligt lägre kapitaltjänstkostnader än beräk 

nat. 


Prioritering av gångbanor/Ny park 

Beläggningsunderhållet under 1993 inriktades på renove 

ring av dåliga gångbanor. 1 första hand prioriterades 

gångbanor där gatubelysningsstolpar var korrosionsska 

dade med rasrisk. 

En ny park, Torallaparken, har byggts under året vid 

Torallagatan norr om Bosgårdsskolan. 

Inventering av trafiksäkerheten 

Trafiksäkerheten och trafikmiljön vid samtliga skolor i 

Mölndal inventerades under året och förslag till åtgärds 

program antogs för genomförande av förbättringsför 

slagen. Huvuddelen av förslagen som faller på gatukon 

toret kommer att genomföras under 1994. 

Förändrade resvanor 

Trafiken på spårvägslinje 4 har glesats ut till 15-minuterstrafik. 

Trafiken har anpassats till de önskemål och 

förändrade resvanor som pendeltågstrafiken medfört. 

Resandet med pendeltåget var i maj 1993 ca 30 % högre 

än vad man antog vid planeringen. 1 april 1993 öpp 

nades Lisebergsstationen. 

19 800 18 600 

1 203 

Ombyggnad av Norra Verket 

Ombyggnaden av Norra Verket startades under året. 

Uppförande av ny filterbyggnad och installation av filter 

färdigställdes enligt plan. Den nya anläggningen tas i 

drift våren 1994. 

3000 2550 

365 543 

25 61 EFFEKTIVITET 

107% 

87% 

111% 

107% 

37 

Anpassning av arbetsorganisationen 

Insatserna för effektivisering samt anpassning av arbets 

organisationen till minskad verksamhet har fortsatt under 

1993. Antalet anställda har minskat med 24 till 170 

främst genom naturlig avgång och omplacering. Upp 

sägning har inte kunnat undvikas i ett fatal fall. 

Kommunens avfalispian har infriats 

Nämnden har med god marginal infriat de mål som 

angavs i kommunens avfallsplan för 1993. Nedan följer 

några exempel: 

- Antalet 

- Kommunens 

hushåll som komposterar sitt hushållsavfall 

har ökat. Målet för 1994 har nåtts redan under 1993. 

ansvar har utökats att även gälla indu 

stri-, bygg- och rivningsavfall. Ett antal transport-

- Information 

företag har auktoriserats för att sköta insamling och 

återvinning. 

i skolor om källsortering och återvin 

ning. Ett 30-tal mellanstadieklasser har redan besökts. 

Projekt avseende upphandling 

Chalmers tekniska Högskola, NCC Väst AB, Göteborgs 

VA-verk samt Mölndals gatukontor avslutade under 1993 

ett utvecklingsprojektet avseende upphandling av vaverksamhet 

på entreprenad. Projektet bekostades av 

medel från Svenska Byggbranschens utvecklingsfond och 

VA-FORSK, som är ett kommunalt forskningsprogram 

om VA-teknik. Slutrapporten publicerades i slutet av 

1993. 

FRAMÅTBLICK 

Framtida planer i Mölndal 

Göteborgsöverenskommelsen - överenskommelsen med 

staten om trafik och miljö i Göteborgsregionen - behand 

lades i kommunfullmäktige under andra halvåret. 

Överenskommelsen föranleder stora investeringar i 

Mölndal under närmaste lO-årsperioden. 1 första hand på 

Söderleden genom utbyggnad av Travbanemotet och 

Fässbergsmotet 1994-1995 och därefter Åbromotet och 

satsningar på E6:an genom Mölndal. 

Vägverket fastställde arbetsplanema för Lindomemotet 

och en ombyggnad av Spårhagavägen i november 1993. 

Båda planerna har överklagats. Regeringsbeslut fbrväntas 

i slutet på flirsta halvåret 1994. 

Grönplan Mölndal kommer att slutföras under 1994-95. 

En stor satsning på grönmiljön kring E6 kommer att 

göras tillsammans med Vägverket infZir VM-95 i Göte 

borg. 

Ombyggnader av anläggningar 

Ombyggnad av vattenverket beräknas vara helt avslutad 

1995. Dricksvattenkvaliteten kommer därefter att helt 

uppfylla livsmedelsverkets normer. 

Kikås avfallsanläggning beräknas under 1994-1995 vara 

utbyggd med lakvattenrening som svarar mot gällande 

EU-normer. 

38 


Väghållning 

Tabellen visar 1992 års kostnader för väghållning samt 

offentlig belysning för ett antal kommuner i Göteborgs 

regionen. 1 kostnaderna ingår inte avskrivningar och 

intern ränta. 

rKommun Kostnader totalt Beläggn Vinter- GaE 

per mv per m2 underh 

krim 

väghålln belysn 

2 krim 2 kriljpkt 

Göteborg 537 24,16 6,13 3,87 662 

Kungälv 331 19,12 658 2,34 479 

MöIndaI 536 16,17 5,48 2,12 536 

Partille 441 9,92 4,24 1,48 358 

Trollhättan 273 9,00 2,31 1,50 414 

Uddevalla 300 7,98 2,09 1,26 415 

Källa: Utdrag ur Svenska Kommunförbundets rapport 

“Kommunernas väghållning 1992” 

\jgj 

Vatten och avlopp 

Av tabell nedan framgår avgifter, inkl moms, för ett 

antal kommuner i Göteborgsregionen. Avgiftsnivån i 

Mölndal ligger ungefär på medelvärdet. 

/esammanställning 1993 för småhus med en 

årsförbrukning på 200 mt 

Kommun Fast avgift Rörlig avgift Taxeutfall Kostnads 

kr/år kr/år kr/år täckning % 

Göteborg 500 9,59 2 418 100 

Trollhättan 750 11,00 2 950 100 

Alingsås 375 16,38 3 651 100 

Varberg i 668 11,31 3930 100 

Kungälv 750 17,00 4150 95 

Partille 1 225 15,40 4 305 99 

Mölndal 975 17,21 4 417 100 

Uddevalla 1 016 17,31 4 478 86 

Kungsbacka 1 686 17,85 5256 97 

Härryda 1 763 17,88 5 338 98 

Lerum 1 781 19,13 5 606 95 

Källa: Svenska vatten- och avloppsverksföreningens sammanställning över 

kommunala vatten -och avloppstaxor.

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 

Kommunfullmäktige, ordf: John Adolfsson (m) 

Kommunstyrelsen, ordf: Thor Mattisson (m) 

Kommundirektör: Jan Rösman 

Personaichef: Ronny Sjölund 

Fastighetschef: Tore Rimstedt 

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Fullmäktige beslutar i ärenden av 

principiell beskaffenhet eller ärenden som på annat sätt är av stor viktför kommunen. 

Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet och har övergripande ansvarför övriga 

nämnders verksamhet. Till sitt förfogande har kommunstyrelsen tre kontor: fastighetskontor, personal- 

kontor och stadskontor. 

EKONOMI 


RESULTATRÅKNING 

IntWter 

Kostnader 


Kommunbidrag 



Avskrivningar 


INVESTERINGAR 



Differens 

1 den nttmndyisa rcsullntrftkningen har IbrvaItningsntema poster climincrats 


48,7 110,6 130,7 

132,0 213,1 238,6 

-83,3 -102,5 -107,9 

103,9 109,4 124,7 

-11,6 -14,1 -17,3 

9,0 -7,2 -0,5 

-4,0 -4,8 -4,7 

5,0 -12,0 -5,2 

-17,0 

-16,1 

-0,9 

Kommunfhllmäktige och kommunstyrelsen redovisar 

tillsammans totalt ett negativt resultat på 10,9 Mkr 

jämfört med budget. Den helt övervägande orsaken till 

underskott är högre nettokostnader för bostadsstöd till 

pensionärer än beräknat i budget. Redan i samband med 

konimunfullmäktiges beslut i februari 1993 om nya 

regler för KBT beräknades underskottet till ca 10 Mkr. 

-8,6 42,8 

-15,6 50,0 

-7,0 7,2 

39 

Kommunfullmäktige 

KOSTNADS-/INTÄKTSSTRUKTUR 

Personal 

övriga kostnader 

I’ransfereringar 

Ekonomi 


Intäkter 0 0 0 0 

Kostnader 2,2 2,3 3,6 3,5 

Nettokostnad -2,2 -2,3 -3,6 -3,5 

Kommunbidrag 2,3 2,8 3,8 3,6 

Årets resultat 0,1 0,5 0,2 0,1

Kommunens revisorer 

Ekonomi 

Mkr 

Revisorerna redovisar varje år i separat skrivelse till 

kommunfullmäktige derevisionsgranskningar som utförts 

under det gångna året. På sidan 54 i denna handling 

presenteras den formella revisionsberättelsen. 

Redovisningsrevision har upphandlats i konkurrens vilket 

lett till byte av revisionsbyrå till Ernst & Young AB 

fr o m 1994. 

Ekonomi 


o o 0 0 

o 0,6 0 0 

0 -0,6 0 0 

Valnämndens verksamhet koncentreras till de år då val 

genomförs till riksdag, landsting och kommunfullmäk 

tige. Under hösten 1994 kommer förutom allmänna val 

också en folkomröstning om EU-medlemskap att genom 

föras. 

ÖverJörmyndarnämnd 

Ekonomi 

1990 1991 1992 1993 


Kommunbidrag 0,7 0,8 0,7 

Årets resultat 0 0 -0,1 

Överförmyndarnämnden är ett kontrollorgan för för 

myndare, förvaltare och gode män. Nämnden skall se till 

att de på ett riktigt sätt utövar sin ekonomiska förvalt 

ning och på ett tillfredställande sätt sörjer för omvård 

naden. Arbetet med redovisning och kontroll av för 

myndarskap och godmanskap m m står under tillsyn av 

tingsrätten. 

Ansvarsområdet omfattar i huvudsak stadskontoret. 

Stadskontorets roll är dels att skapa bästa förutsättningar 

för kommunstyrelsens ledningsfunktioner dels att vara ett 

instrument för förverkligande av dess intentioner. Här 

samordnas också förvaltningsledningarna och kom 

munens verksamhetsplanering. Resultatet har åstadkom 

mits genom besparingar, bl a vakanthållande av vissa 

befattningar. 

Under året har bl a följande regionala frågor behandlats: 

- Ägaransvaret 

- Förslaget 

- Arbetet 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 

Ekonomi 


Intäkter 0 0 0 0 Intäkter 6,0 21,3 9,2 7,4 

Kostnader 1,0 1,1 1,0 1,0 Kostnader 18,9 34,9 23,7 20,4 

Nettokostnad -1,0 -1,1 -1,0 -1,0 Nettokostnad -12,9 -13,6 -14,5 -13,0 

Kommunbidrag 1,0 1,0 1,0 1,1 Kommunbidrag 14,3 12,8 15,1 14.4 

Årets resultat 0 -0,1 0 0,1 Årets resultat 1,4 -0,8 0,6 1,4 

Valnämnd 

Intäkter 

Kostnader 

Nettokostnad 

Kommunbidrag 


Intäkter 

Kostnader 

Nettokostnad 

0 0,7 0 0 

0 0,1 0 0 

0 0 0 

0,7 0,8 0,8 

-0,7 -0,8 -0,8 

I fl 

i Göteborgs Förorters ekonomiska 

förening och relationerna till den kvarstående delen 

av koncernen, Göteborgs Förorters Konsult AB. 

till den så kallade Göteborgsöverenskom 

melsen avseende satsning på infrastrukturen i regio 

nen har utvecklats och en miljökonsekvensutredning 

har påbörjats. 

har startat med att ta fram en handlingsplan, 

Agenda 21, för ett uthålligt kretsloppssamhälle. 

Kontoret har engagerats i förändringen av driftsformen 

för vissa kommunala verksamheter. Vid årets ingång 

startade Räddriingstjänstförbundet Göteborg-Mölndal sin 

verksamhet och vid årets slut överfördes Stiftelsen 

Mölndalsbostäders uppgifter till Mölndalsbostäder AB. 

Förberedelser gjordes också för en bolagisering av 

Mölndal Energi. 

Utvecklingen av Mölndals centrum och en expansion av 

Göteborgs Universitet i Mölndal är två strategiskt viktiga 

uppgifter. 

1 samverkan med West Sweden och Göteborgs Förorters 

Förbund avseende upphandlingsfrågor har kompetensen 

i EU-relaterade frågor stärkts i organisationen. 


Ekonomi 


Intäkter 34,6 80,0 108,4 174,6 

Kostnader 59,6 114,0 122,5 192,8 

Nettokostnad -25,0 -34,0 -14,1 -18,2 

Kommunbidrag 27,0 33,3 18,2 16,6 

Årets resultat 2,0 -0,7 4,1 -1,6

Prestationer 

Städservice 

Antal kvm 

Kostnad per kvm 

Städning 

skolfastigheter 

Antal kvm 

Kostnad per kvm 

Skogar 

Bruttokostnad per ha 

Nettokostnad per ha 

Budget 


Fastighetsutskottet redovisar ett resultat på minus 

1,6 Mkr. Under året har ca 2,7 Mkr använts av eget 

kapital till i huvudsak underhållsarbeten på skolor, 

barnstugor och hyresfastigheter. 

Fastighetskontoret har under året administrerat en 

omfattande om- och tillbyggnad av Fässbergsgymnasiet 

liksom gruppbostäder i Rävekärr. Under hösten har en 

tillbyggnad med 21 lägenheter byggstartas på Brogården 

liksom upphandlingen av ytterligare två nya grupp 

bostäder. Lindevigården har förändrats från lägergård till 

kombinerad skolaJfritidsgård. 

Vid halvårsskiftet upphörde kommunens bostadsförmed 

ling. Kvar finns hanteringen av förturer liksom tomtoch 

småhuskön. 

Planarbete och markförhandlingar för bebyggelsen i 

Östra Eklanda (500 lägenheter) har tagit mycket tid i 

anspråk. 

Under 1993 har städsektionen rationaliserat sin verksam 

het kraftigt. Kostnaderna för att städa kommunens 

lokaler har minskat med ca 5 Mkr från 19,5 Mkr 1992 

till 14,5 Mkr 1993. Personalen har minskat med ca 30 st 

till numera 90 lokalvårdare. Detta är resultatet av det 

rationaliseringsarbete man startade 1992 med bidrag från 

Arbetslivsfonden. 

Ett väsentligt inslag i fastighetsförvaltningen är att 

åstadkomma en effektivare lokalanvändning. Under 

våren förväntas ett beslut om högstadieskolorna, varefter 

arbetet med att på sikt få ner förvaltningarnas lokalkost 

nader kan ta fart, så att dessa inte i onödan tar sådana 

medel i anspråk som hellre borde användas i verksam 

heten. Genom konjunkturförbättringar torde också 

möjligheten att göra sig av med (hyra ut/sälja) överbliv 

na lokaler bli bättre. 

Satsningen på infrastrukturfrågor kommer att medföra 

stora insatser från exploateringsavdelningens sida vad 

gäller markberedskap och deltagande i planarbetet. 

Personal- och organisationsutskottet 

Ekonomi 


29 380 28 083 21 000 Intäkter 1,1 0,8 0,6 0,5 

204:- 180:- 192:- Kostnader 12,3 12,0 12,3 15,9 

Nettokostnad -11,2 -11,2 -11,7 -15,4 

1 12 740 102 028 81 723 

Kommunbidrag 


12,6 

1,4 

11,4 

0,2 

11,6 

-0,1 

16,7 

1,2 

125:- 118:- 150:- 

Det totala resultatet för personalkontoret visar ett 

494:- 457:- 408:överskott 

på 1,2 Mkr efter det att en skuldbokföring på 

-196:- -99:- 195:- 

41 

2,6 Mkr gjorts. Skuidbokföringen hänförs till medel som 

avsatts för omställningsåtgärder och avser lönekostnader 

under 1994 för de som blivit övertaliga 1993. 

Vakanta tjänster har ej återbesatts under året. Även kost 

naderna för internutbildning har kunnat hållas nere 

genom att personal inom kommunen anlitats som 

kursledare och att kommunens egna lokaler använts i 

utbildningssannnanhang. Kontoret har också sålt löneadministrativa 

tjänster till externa kunder. 

En väl fungerande telefonväxel har avgörande betydelse för 

kommunens kontakter med allmänheten. 

Verksamheten i Mölndals kommun är utsatt för ett 

förändringstryck, främst av ekonomisk art. Anpassning 

av verksamheten måste ske och för att kunna bibehålla 

hög kvalitet krävs flexibilitet i organisationen. Såväl 

stadskontor som personalkontor har varit starkt engage 

rade i omvandlingsarbetet. 

Organisationsöversyner i olika faser pågår på följande 

områden: 

- praktik- och invandrarkontoret 

- barnomsorgs- och utbildningsnämnden 

- förutsättningar för s k medborgarkontor 

- tekniska förvaltningama 

- ADB-organisationen 

- äldreomsorgen

1 egenskap av ADB-samordnare har personalkontoret 

genomfört en rad åtgärder i syfte att effektivisera 

datoranvandandet i kommunen. 

Förändringstrycket kommer med all sannolikhet att 

fortsätta. Den allra största delen av kommunens resurser 

består av dess personal och det kommer att bli allt 

viktigare att underhålla och utveckla personalresursen. 

Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att ta hand om den 

personal, som blir övertalig i den framtida organisationsanpassningen. 

Samtidigt prioriterarkommunen sysselsätt 

ningsfrågorna för dem, som riskerar att utfdrsäkras och 

ftr ungdomar, som inte kommit in på arbetsmarknaden. 

Alla dessa åtgärder måste ske i samkiang. Tills vidare 

sker detta bl a genom att anställningstrygghet gäller men 

inte befattningstrygghet. 

KBT och bostadsbidrag 

Ekonomi 


Intäkter 15,1 22,3 25,1 81,9 

Kostnader 54,8 82,9 99,2 113,4 

Nettokostnad -39,7 -60,6 -74,1 -31,5 

Kommunbidrag 36,8 47,1 63,3 22,2 

Årets resultat -2,9 -13,5 -10,8 -9,3 


Bostadsbidrag, 


antal hushåll 2 000 2 553 3 211 

Genomsnittligt bidrag 

per hushåll 17 500:- 13 115:- 13 706:- 

Bostadsanpassnings 

bidrag, antal 200 207 195 

Antal pensionärer 

med KBT 

Bruttokostnad per 

pensionär 

Nettokostnad per 

pensionär 

3000 3146 3280 

18 867:- 20 732:- 21 058:- 

16 000:- 18 079:- 9 447:- 

42 

KBT (bostadsstöd till pensionärer) övergår successivt till 

att bli en statlig angelägenhet. Kommunernas stöd till 

pensionäremas boende har varierat kraftigt. Staten vill 

ändra på detta därför blir KBT fr o m 1995 helt och 

hållet förstatligat. För Mölndals pensionärer innebär 

denna successiva anpassning att bostadsstödet försämrats. 

Bostadsbidragen förs över till Försäkringskassan fr o m 

1994. Övertalig personal har hittills kunnat placeras på 

andra uppgifter inom kommunen. 

Räddningstjänst 

1990 1991 1992 1993 

Inttikter 12,8 14,3 14,0 - 

Kostnader 31,0 33,4 33,9 19,3 

Nettokostnad -18,2 -19,1 -19,9 -19,3 

Kommunbidrag 18,2 18,8 19,3 18,8 

Årets resultat 0 -0,3 -0,6 -0,5 

Räddningstjänsten bedrivs fr o m 1 januari 1993 i 

kommunalförbundet Räddningstjänsten Göteborg Möln 

dal. Vid årsskiftet separerades också ambulansverksam 

heten från övrig räddningstjänst inom Mölndalsdelen. 

Kostnaden utgörs av överenskommen avgift till rädd 

ningstjänstförbundet samt vissa avskrivningskostnader 

som uppstod i samband med övergången från kommunen 

till räddningstjänstförbundet. Räddningstjlinsten Göteborg 

Mölndal avger särskild årsredovisning för sin förvalt 

ning. 

Ekonomi 

Mkr

Nämnden för kultur och fritid 

Ordförande: Christer Eriksson (m) 

Chef: Kenneth Strandborg 

Den 1januari 1993 bildadesförvaltningenför kultur- ochfritid. Samtidigt startade en ny nämnd sitt arbete 

- Nämnden för Kultur och Fritid. Sammanslagningen har föregåtts av ett intensivt arbete i olika 

rbetsgr11ppeTfrn all underlätta sammangåendet. Ett arbete som även kommer att fortsätta under 1994. 

EKONOMI 

Mkr 

RESULTATRAKNING 

Intlikter 

Kostnader 


Kommunbidrag 



Avskrivningar 


INVESTERINGAR 



Differens 

1 nmndcns tolula resultatrhkning har rärvaItninintcma posler eliminerats 


15,4 16,6 15,1 

77,2 76,9 75,9 

-61,8 -60,3 -60,8 

76,4 73,3 77,9 

-8,4 -8,5 -10,8 

6,2 4,5 6,3 

Under 1993 förbrukade Kultur och Fritid 74,6 Mkr, 

vilket är en minskning med 3,0 Micr jämfört med 1992. 

Resultatet blev ett underskott på 0,8 Mkr, vilket motsva 

rar en avvikelse på 1% i förhållande till kommunbidra 

get. Bland underskotten kan nämnas Idrottshuset med 0,3 

Mkr, TB-hallen med 0,3 Mkr, biblioteksverksamheten 

med 0,2 Mkr och Lindevigården med 0,2 Mkr samt 

Museet med 0,3 Mkr. Museets underskott förklaras i 

huvudsak av för lågt budgeterade kapitalkostnader. 1 

resultatet ingår vissa engångskostnader på 0,5 Mkr, bl a 

13 månaders energiförbrukning pga införande av prelimi 

närdebitering. Dessutom har det bokförda värdet av för 

valtningens anläggningstillgångar justerats, vilket mot- 

svarar en kostnad på 0,3 Mkr. 

1990 1991 1992 1993 

-4,7 -4,8 

1,5 -0,3 

13,1 19,8 

14,0 22,1 

0,9 2,3 

43 

Överskott lämnas bl a av fritidsgårdsverksamheten med 

0,5 Mkr, lek- och friluftsliv med 0,3 Mkr och resultat- 

enheten musik, teater, dans och film med 0,3 Mkr. Det 

sistnämnda överskottet beror huvudsakligen på att arbetet 

bedrivs läsårsvis och att en del av kostnaderna först 

kommer våren 1994. 

Av förvaltningens kostnader har 6,8 Mkr använts till 

kapitalkostnader och 27,1 Mkr till lokalhyrorna. Den 

största kostnaden är personalkostnadema på 28,8 Mkr 

vilket motsvarar 27 % av bruttokostnadema. Under året 

har 9,3 Mkr använts till utbetalning av bidrag. Idrotts- 

anläggningarna är energikrävande och konsumtions 

avgifterna kostade 1993 4,5 Mkr. De största intäkterna 

var träningsavgifter och lokalbokningar på totalt 

5,8 Mkr. 

14,7 

82,5 

-67,8 

73,8 

-3,3 

2,7 

-6,0 -3,5 

0,3 -0,8 

0,8 1,0 

1,0 0,8 

0,2 -0,2 Kommunbidrag 

KOSTNADS-/INTÄKTSSTRUKTUR 

Kapitalkostnader



Bidrag 

Antal ftireningar/organisationer 

som erhållit bidrag 117 

Antal studieorganisationer som 

erhållit bidrag 11 

Bibliotek 

Antal bibliotek 

Antal öppethållandetimmar 

per vecka 

Antal mediabestånd 

(i tusental) 

Antal medialån (i tusental) 

Antal medialån per invånare 

Kostnad per medialån 

Muséet 

Antal besökare (i tusental) 

Antal visningar 

Kostnad per besök 

Gunnebo slott 


Antal besökare vid visningar 

(i tusental) 

Konsthallen 

Antal besökare (i tusental) 


Antal evenemang/program 

Kostnad per besök 

Musik, teater, dans 

och film 

Publik vid offentliga 

evenemang (i tusental) 7 

Antal elever vid skolföre 

ställningar (i tusental) 4 

Antal filmvisningar i Möllan 184 

Antal flimvisningar i Bio Etage - 

Antal övriga uthymingar i 

Möllan 132 

Åby ishall 

Bruttokostnad per öppen 

timma 1 022:- 

Kostnadstäckningsgrad avseende 

externa htäkter 11 % 

Idrottshuset 


timma 203:- 


externa intäkter 13 % 

6 10 10 

36 120 129 

15 14 13 

247:- 152:- 158:- 



TB-hallen 


- 117 timme 489:- 

- il 


extema intäkter 37 % 

Åby simhall 

Antal badande (i tusental) 251 

6 6* 6 Nettokostnad per badande 20:- 

Övrigt 9% 


480:- 493:- 

54% 38% 

270 259 

14:- 15:- 

207 207* 193 * 

= Siffrorna i budgethandlingen har korrigerats. Uppgifterna 

är omräknade efter de förutsättningar som gavs i budgeten för 

193 190* 203 1993. 

409 420* 478 

7,8 8,0* 9,0 Nettokostnader fördelade per verksamhetsområde 

37:- 35:- 31:- 

Övr kultur 11% Bibliotek 20% 

24 20 15 

197 130 168 

128:- 151:- 228:- 

338 320 414 

6 7 7 

Två nya enheter inom gårdsverksamheten 

Fritidsgårdsverksamheten kostade 6,4 Mkr (1992 6,9 

Mkr), Två stora förändringar har skett under året. För 

det första fritidsgården i Lindome, numera Lindome 

10 7 gården, var hårt nedsliten och har under året byggts om 

av hyresvärden. Förvaltningen har stått för en del komp- 

4 4 letteringsarbeten på 0,2 Mkr. Den största förändringen är 

155 

- 

219 

124 

att en del av lokalerna byggdes om till biografsalong och 

samlingslokal. Andra halvåret genomfördes 124 biovis 

100 112 

ningar. För det andra har ny verksamhet vid Lindevi 

gården startats. Verksamheten, som bedrivs både på dag 

och kvällstid, är riktad till ungdomar som av någon an 

ledning kommit i kläm i dagens samhälle. 

1144:- 1136:- 

Fler alternativa drflsformer har påbörjats 

13% 10% Badverksamheten vid Åby simhall har under 1993 drivits 

av en entreprenör. Kommunen lämnar ett årligt bidrag på 

3,5 Ivlkr. Jämfört med förvaltningens ursprungliga 

203:- 215:budgetförslag 

för 1993 har detta inneburit att nettokost 

naderna sänkts med 0,5 Mkr. 1 stort sett samtlig personal 

11% 13% 

vid simhallen har valt att fortsätta sitt arbete vid an 

läggningen. Därigenom minskade förvaltningens perso 

nalstyrka med knappt 15 personer. Med ett antal före 

ningar har dessutom avtal tecknats om gemensam drift 

av några av förvaltningens anläggningar. 

44 

14% 

1

Bidrag 

Ekonomiskt stöd till föreningar och organisationer är en 

Stor del av förvaltningens kostnader. Stödet består både 

av direkta bidrag till föreningslivet samt av lokalsubven 

tioner. Det direkta bidraget till föreningslivet var 1993 

5,1 Mkr. Studieförbunden fick 3,2 Mkr i bidrag. Under 

1992 betalades det ut 5,4 Mkr i föreningsbidrag och 3,4 

Mkr till studieorganisationerna. 

Bibliogeksverksamhet - En av de största ökning 

arna av niedialån återfinns i Mölndal 

1 MöIndai kostade biblioteksverksamheten 14,9 Mkr 

(1992 15,1 Mkr). Biblioteken tar emot allt fler besökare. 

Orsak är de ökade utbildningsinsatsema och en aiman 

kan vara den lågkonjunktur som råder. Antalet medialån 

har mellan 1991 och 1993 ökat med 41 %. Flera av 

biblioteken har mer an fordubblat sin utlaning under 

Samma period. Ökiiingen har skett trots att inköp av 

media ligger 18 % under riksgenomsnittet (SCB:s 

Sta(istk för 1992). Det finns en risk att ökningen av 

edialån Stagnerar i framtiden pga brist på böcker. 

l3iblioteken har under hösten startat två nya verksam 

heter, nämligen uthyrning av kvalitetsvideo respektive 

kivor. Detta har lockat nya kategorier av människor 

1 biblioteken. Behovet av informationsservice ökar hela 

Iiden Och antalet besvarade frågor ökade med 19%. 

- .---------. 

Lindorne fick sin forsta biograf Bio Etage 1 Lindomegarden. som visar film flera kvallar i vec kan 

45 

500 

400 

Idrottsanläggningar 

Ji1r 

Nettokostnaden för samtliga idrottsanläggningar var 23,2 

Mkr. De anläggningar som kräver mest medel är de tre 

isanläggningama, vars nettokostnad var 6,0 Mkr. Idrotts- 

huset är en annan stor idrottsanläggning, vilken kostade 

3,5 Mkr. Friidrottsarenan kostade 2,6 Mkr. Förvaltningen 

hyrde under 1993 ut 68 000 timmar på fotbolispianer 

samt i skol- och idrottsiokaler, vilket innebär ca 700 000 

aktiva besökare eftersom varje timme i genomsnitt 

utnyttjas av 10 personer. 

Medialån (i tusental) 

-

Övriga kulturverksamheter Både föreningsbidrag och bidrag till studieorganisationer 

Jf 

!j 

Muséet har producerat två större utställningar. Besökssiffrorna 

har sjunkit jämfört med 1992, men ligger ändå 

på samma nivå som 1991. Museet har alltså inte nått upp 

kan komma att förändras. Under 1994 kommer det en ny 

modell till fördelning av bidragen till studieorganisation 

erna. Samtidigt pågår det en bidragsutredning inom 

till den enorma publiktillströmning som var 1992, vilken förvaltningen om hur framtidens föreningsstöd ska se ut. 

1 

111 1 

främst utställningen “lapptäcken” bidrog till. För att 

locka nya grupper av besökare genomförs familjesön- Biblioteken kommer att ha en nyckelroll i informa 

i dagar på olika teman, en gammaldags julmarknad samt tionsarbetet inför folkomröstningen om Sveriges med 

j lovprogram ftr skolelever. Gunnebo slott har satsat på lemskap i EU. 

j 

I 

ett nytt visningsprogram för gymnasieskolan, vilket 

förklarar ökningen av antalet besökande. 

Enheten for musik teater dans och film har arrangerat 

48 offentliga evenemang med stor sparmvidd i program 

Caféprojektet, som drivs tillsammans med Arbetsmark 

nads- och Invandrarnämnden, är en satsning på arbetlösa 

ungdomar och kommer minst att paga ett ar 

och artistval. Den sammanlagda publiksiffran uppgick 

If till sju tusen personer. Därutöver har enheten admini- JAMFORELSETAL 

strerat 42 filmforestallningar for skola och barnomsorg 

med en besöksiffra på sex tusen personer. Under 1993 4 Jämförelse bruttokostnad, kronor per invånare 1992 

1 rustades Teaterhuset upp och invigdes officiellt i januari 

1994. Antalet uthyrningar i Möllan har sjunkit vilket 

främst beror på att amatörteaterföreningarna flyttat sin 

(Källa: Vad kostar verksamheten i Din kommun? 

Kommunförbundet/SCB Tab.4) 

1 

verksamhet till Teaterhuset. 

Mölndals konsthall har etablerat sig som en viktig 

kommunal konsthall och har 1993 visat 10 utställningar 

Kommun 

Mölndal 

Göteborg 

Fritidsverksamhet 

1 912 

1 743 

Kulturverksamhet 

587 

1 228 

Summa 

2 499 

2 971 

f. och ökat sitt besöksantal med 30%. Hallen har i pressen 

bl a beskrivits som “i sanning imponerande” (GP) 

“vitaliserar konstlivet” (SvD) och “en välsignelse som 

kulturellt vattenhål” (GP). 

Kungsbacka 

Uddevalla 

Trollhättan 

Partille 

Lerum 

1 474 

2 383 

1 780 

925 

1 017 

411 

827 

506 

398 

315 

1 885 

3210 

2 286 

1 323 

1 332 

Ale 

1 267 

408 

1 675 

Kungälv 

639 

333 

972 

Öckerö 

1180 

1 012 

2 192 

Stenungsund 

1 243 

864 

2 107 

FRAMÅTBLICK 

1 samband med budgeten för 1994 beslutades att fritids 

gårdsbeståndet ska struktureras om. En ombyggnation 

har påbörjats av Idrottshuset, vilket kommer att bereda 

plats för en större fritidsgård. Idrottshuset kommer 

därmed att innehålla både idrottsaktiviteter, ungdomsinriktad 

verksamhet samt verksamhet för bl a pensionä 

rer och utvecklingsstörda. 

Förvaltningen har ratt i uppdrag att utreda den framtida 

biblioteksorganisationen. Uppdraget ska vara klart och 

presenteras i samband med budgeten för 1995. 

1 och med genomförandet av en teknisk förvaltning 

kommer förvaltningens interna drift- och underhållssek 

tion att övergå till gatukontoret. Förvaltningens personal 

reduceras därigenom med 27 årsarbetare. Enhetens 

bruttokostnad 1993 var 8 Mkr. 

För att utjämna könsskillnaderna vad det gäller satsade 

resurser mellan flickor och pojkar har förvaltningen 

under en längre tid arbetat med ett ridhusprojekt. Ett 

förslag väntas bli presenterat under den kommande 

våren. 

46 

Genomsnitt 1 415 626 2 041

Miljö- och hilsoskyddsnämnden 

Ordförande: Inga Johnsson (c) 

Förvaltningschef: Göran Sammeli 

Miljö- och hälsoskydd är en obligatorisk uppgjfiför kommunen och kontorets verksamhet regleras av en 

mängd lagar och förordningar. Arbetet innebär huvudsakligen tillsyn i syfte att förebygga och/eller 

undanröja miljö- och hälsorisker av olika slag. 




Intäkter 

Kostnader 


Kommunbidrag 

Interna rllntekostnader 


Avskrivningar 



Antal ärenden som 

behandlats i nämnden 

Antal delegationsbeslut 


0,4 0,5 0,5 0,5 

3,1 3,6 3,7 3,5 

-2,7 -3,1 -3,2 -3,0 

- - 

1 ntlinndens totala resultaträkning har förvaltmngsinterna poster eliminerats 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar ett negativt 

resultat på 0,1 Mkr. 1 huvudsak beror det negativa 

resultatet på att personalkostnaderna, som står för 78 % 

av de totala kostnaderna, blev något högre än beräknat. 

Intäkterna består av avgifter för milj ötillsyn och livs 

medelstillsyn. 



224 

408 

En informationsskrift Så värnar Du om miljön genom 

dina dagliga handlingar har arbetats fram och delats ut 

3,6 3,4 3,6 3,0 

0,9 0,3 0,4 0,0 

- -0,1 

0,9 0,3 0,4 -0,1 

till alla hushåll, företag och föreningar i kommunen. 1 

skriften behandlas frågor under rubriker som Handla 

miljövänligt, Fukt, Mögel, Radon, Vårda ditt vatten och 

Hur blir det med energin?. Information rörande av 

falishantering och återvinning samt luften i Mölndal har 

också givits utrymme i skriften. 

EFFEKTIVITET 


Kommunbidrag 


Inför varje verksamhetsår görs en planering med speciell 

satsning på projekt inom olika områden. Under 1993 har 

193 sådana satsningar gällt bl a egenkontrollprogram för 

576 

livsmedelslokaler, radonmätning, inventering av miljöfarligt 

avfall hos tandläkare och läkare samt genomgång 

av fotolab och tryckerier. 

47 

För inkomna ärenden har nämnden som mål att alla 

ärenden ska behandlas inom en månad.

SÅ VÄRNAR DU 

OM MILJÖN 

• genom dina dagliga handlingar• 

En informationsskrfl med goda rådför en bättre miljö skickades ut till alla 

hushåll, företag och föreningar i kommunen. 

Nuvarande delegationsordning ger inspektörema be 

fogenhet att besluta i flera ärenden. Härmed har antalet 

ärenden som behandlas i nämnden minskat mot före 

gående år. 

FRAMÅTBLICK 

Stor vikt kommer att läggas på information av olika slag 

inom miljö- och hälsoområdet. 

Närmast fZSrestående arbete gäller framtagande av en 

Agenda 21 f& Mölndal. Agenda 21 är ett handlings 

program för ett uthålligt kretsloppssamhälle. 

• Information från Miljö- och halsoskyddsnamnden+ 

/.0 


Jmförelsetalen visar antalet handläggare, antalet ärenden 

i nämnden samt antalet delegationsbeslut för några i 

regionen storleksmässigt ungefärligt lika kommuner. 

“ 

Kommun 

Antalet 

handlaggare 

Ärenden i 

nämnden 

Delegatio 

beslut 

9z:i 

Kungsbacka 8 

390 182 

Mölndal 7 

Skevde 9 

1 449 

Trollhättan 12 

285 

Uddevalla 1 200 

Varberg 11 156 1 120 

KäHa: T&efonkonta 

‘—. ...i

Socia1fläm11d 

Socia1d1ret01 

5ocialitiiiimnhkhl 

Hans Wrenne (fp) 

lonie Oskarsson 

ansvararför den verksamhet som enligt socialt]änstiagen ger socialbidrag eller annat 

stöd, vård och omsorg till utsatta barn, ungdomar eller barnfamiljer, missbrukare, handikappade eller 

äldre. Nämnden ansvarar ocksåför omsorgen om utvecklingsstörda enligt Omsorgsiagen. 

gn särskilt aktuell verksamhet är drjfi och utbyggnad av särskilda boendeformerför de äldre och 

,,andiIaPP0Lk som på grund av ett stort vårdbehov inte kan bo i ordinärt boende. Vid behov erbjuds 

Också de boende kommunal hälso- och sjukvård. 

Socialtjäflstells verksamheter bedrivs vid ca 100 enheter utspridda i hela kommunen. Den centrala 

förvaltilingen finns på Göteborgsvägen 7. 

• EKONOMI KOSTNADS-/INTÄKTSSTRUKTUR 


RESULTATR 

Intäkter 

Kostnader 

) Observera att Pir åren 1990-1991 ingår barnomsorgen i socialnllmndens årsredovisning 

) Resultatet inkluderar ett negativt utfall för socialbidrag på 6,9 Mkr 

1 nlmndens totala resultslrtlkning har fttrvaltningsinterns poster eliminerats 



KNING *) 

: Verksamhetens nettokostnader 

Kommunbidrag 



Socialnämnden redovisar ett negativt ekonomiskt resultat 

för 1993 på 0,4 Ivlkr, vilket motsvarar 0,1% av brutto 

omsiutningen. Större delen av verksamheten uppvisar ett 

Positivt resultat eftersom totalbeloppet inkluderar socialbidrag 

som påverkar resultatet negativt med 6,9 Mkr. 

177,8 209,5 94,7 65,8 

401,5 443,5 405,2 428,5 

-223,7 -234,0 -310,5 -362,7 

230,7 271,2 331,9 366,8 

-10,8 -13,2 -9,1 -1,6 

-3,8 24,0 12,3 2,5 

Avskrivningar -4,9 5,7 4,3 -2,9 

ÅRETS RESULTAT -8,7 18,3 8,0 0,4**) 

INVESTERINGAR 

Nettoinvesteringar 37,8 12,4 8,5 1,2 

Budgeterad nettoinvestering 49,8 19,8 4,0 0,5 

Differens 12,0 7,4 -4,5 -0,7 

49 


Kommunbidrag 

Nämndens nettokostnader exklusive socialbidrag 

uppgick till 327,7 Mkr 1993 medan motsvarande kostnad 

för år 1992 var 328,6 Mlcr. Det innebär att nettokost 

naden för socialnämndens verksamhet 1993 var 0,9 Mkr 

lägre än 1992. Beloppet för 1992 är vid jämförelsen 

justerat med de specialdestinerade statsbidrag som från 

och med 1993 ingår i utjämningsbidraget vilket redo 

visas som en central post tillsammans med skatteintäkter.

ii’ 

1! 

Trots att nämndens nettokostnader exklusive socialbidrag 

är på samma nivå som 1992 har antalet prestationer ökat 

inom flera verksamhetsområden. Detta har åstadkommits 

genom det omfattande förändringsarbete som påbörjades 

under andra hälften av 1992. Främst bygger omstruk 

tureringen på att löpande ha en mycket god kontroll över 

personalfirändringarna. För att ständigt anpassa resurser 

na till den verksamhet som skall bedrivas av socialnämn 

den, kommer förändringsarbetet även att fortsätta under 

kommande år. 

Central administration 

Ekonomi 


Intäkter 1,6 6,8 5,8 4,1 

Kostnader 30,5 36,6 33,5 23,5 

Nettokostnad -28,9 -29,8 -27,7 -19,4 

Kommunbidrag 28,9 33,4 29,2 20,6 

Årets resultat 0 3,6 1,5 1,2 

Nämnden, fcirvaltningsledningen och administrationen 

redovisar 1,2 Mkr i positivt resultat. Köp av främmande 

tjänster har blivit lägre än planerat. Transportcentralen, 

som redovisas under central administration, uppvisar ett 

positivt resultat på 0,3 Mkr. Bruttokostnaderna har 

sjunkit med ca 10 Mkr mellan åren. Förklaringen 

återfinns i omorganisationer som innebär att flera 

administrativa tjänster nu redovisas under respektive 

verksamhetsområde. 

Individ- och familjeomsorg 

Ekonomi 


Intäkter 4,2 4,5 15,1 13,8 

Kostnader 23,6 25,8 94,7 107,0 

Nettokostnad -19,4 -21,3 -79,6 -93,2 

Kommunbidrag 12,5 21,2 82,3 93,9 




Gruppbostäder for utveck 

lingsstörda 

Antal årsplatser 

Nettokostnad per boende 

Institutionspiaceringar vuxna 

Antal årspiatser 


Placeringar barn och ungdom 

Antal årspiatser familjehem 

Nettokostnad per årspiats 

Antal årspiatser på institution 

Nettokostnad per årspiats 

59 

366 

63 61 

401 407 

29 18 25 

268 266 275 

50 50 

80 100 

17 21 

345 351 

54 

77 

21 

366 

50 

rrestationer 

Tkr 

Kontaktpersoner/-familjer 

Antal personer 

Nettokostnad per person 

Daglig verksamhet utveck 

lingsstörda 

Antal platser 


Individ- och familjeomsorgens resultat blev positivt med 

0,7 Mkr. Kommunbidraget innehöll en ökning med 350 

Tkr, som avsåg start av nya gruppbostäder för utveck 

lingsstörda. Verksamhetsstarten har dock försenats till 

1994. 

Nettokostnadema för individ- och familjeomsorg öve 

rensstämmer nästan exakt med budget och har ökat med 

ca 13 Mkr jämfört med 1992. En viss del av ökningen, 

ca 7 Mkr, hänför sig till att tjänster överförts från central 

administration. Gruppbostädernas kostnaderhar ökat med 

3 Mkr, bland annat på grund av att tre äldre enheter 

byggts om till fullgod standard. Två ytterligare årspiatser 

har dessutom tillkommit under året. 

Kostnaden för institutionsplaceringar inom omsorgerna 

har sjunkit med 2,4 Mkr. Genom sådana minskade 

externa tjänsteköp och övriga omprioriteringar inom 

socialtjänsten har övrig verksamhet inom omsorgerna 

kunnat förstärkas. Kostnaderna för dagverksamheten och 

omsorgsteamet har därför ökat med 4,7 Mkr. Ett exem 

pel på utökning är 8 nya platser inom dagverksamheten. 

Antalet institutionsplaceringar för vuxna har sjunkit med 

4 under 1993 samtidigt som kostnaderna ökat med 0,8 

Mkr. Det har inte varit möjligt att minska till de 18 

årsplatser som var avsikten i budget, vilket innebär att 

verksamheten uppvisar ett negativt resultat på 2,4 Mkr. 

Socialbidrag 

Ekonomi 


Intäkter 7,4 8,2 12,0 13,9 

Kostnader 18,6 -26,8 39,1 53,4 

Nettokostnader -11,2 -18,6 -27,1 -39,5 

Kommunbidrag 10,6 13,3 24,0 32,6 

Årets resultat -0,6 -5,3 -3,1 -6,9 



Socialbidrag 

Antal hushåll 

Bruttokostnad/hushåll 

Antal ärenden 

Budget 


1 650 

114 

17 

77 83 

128 157 

24 

3 200 

135 11 

85 

148 

1 836 

21,5 

3 670

Socialbidragskostnaderna har ökat med drygt 12 Mkr 

under 1993. 

Lågkonjukturen har inneburit en accelererande ökning av 

socialbidragskostnaderna. Ökningstakten stagnerade dock 

i slutet av året genom insatser som att t ex åstadkomma 

beredskapsarbeten för utförsäkrade grupper. 

Äldreomsorg 

Ekonomi 

Mkr 

Ålderdomshem 


Bruttokostnlårsplats 

Boendekollektiv 

Antal hyresgäster 

Bruttokostnlhyresgäst 

Gruppboende 

Antal hyresgäster 

Bruttokostn/hyresgäst 

Sjukhem 


Bruttokostnadlårsplats 

Färdigbehandlade 

Antal årspiatser, somatik 

Bruttokostnad per årspiats 

Antal årsplatser, geriatrik 

Bruttokostn per årspiats 

Färdtjänst 

Antal taxiresor 

Antal resor specialfordon 

Bruttokostnad/taxiresa (kr) 

Bruttokostnad/resa 

speefordon (kr) 

Hemtjänst 

Antal hjälptimmar 

Antal hjälptagare 

Bruttokostn!hjälptag o år 

Bruttokostnlhjälptim (kr) 

1990 1991 1992 1993 

Intäkter 69,1 77,4 64,3 38,0 

Kostnader 156,1 167,8 253,9 253,1 

Nettokostnad -87,0 -90,4 -189,6 -215,1 

Kommunbidrag 87,7 98,8 196,5 219,7 




119 119 123 

274 270 270 

38 38 38 

397 375 381 

50 60 59 

351 362 355 

131 146 145 

436 424 413 

6,2 6,1 4,8 

655 714 709 

11,5 3,4 12,7 

476 516 515 

111 054 86 509 

15 502 13 153 

82:85 86:75 

185:07 215:76 

651 762 627 830 550 987 

1390 1390 1328 

53 51 54 

112:75 114:05 113:10 

Servicehus 

Antal lägenheter 227 227 227 

51 

Även för äldreomsorgen redovisar socialnämnden ett 

positivt resultat. 

Vid verksamhetsårets slut återstod 4,6 Mkr av kommun 

bidraget. Utfallet härrör sig främst från ökade avgifts 

intäkter som inte kunde beaktas i samband med budget 

eftersom nya taxor beslutades i ett senare skede. 

Äldreomsorgens nettokostnader kan inte jämföras med 

föregående år eftersom detta verksamhetsområde på 

verkades kraftigt av statsbidragsreformen. Tidigare 

specialdestinerade statsbidrag har fr o m 1993 omvand 

lats till kommunbidrag. 

De totala bruttokostnadema för kommunbidragsområdet 

är nästan oförändrade jämfört med 1992. Däremot har 

det skett omfördelningar mellan verksamheter. Under 

året har det tillkommit 27 nya platser i de särskilda 

boendeformerna. Antalet årsplatser kommunen har 

betalat för färdigbehandlade patienter inom länssjuk 

vården har därför inte ökat utan har under 1993 varit 

oförändrat ca 17 platser. Bruttokostnaden till länssjuk 

vården har ökat från 8,9 till 9,9 Mkr. 


Budgetrådgivning kan hindra konjunktureffekter 

Lågkonjunkturen med hög arbetslöshet innebär ökad 

efterfrågan inom flera av socialtjänstens verksamheter, 

inte minst gäller detta socialbidrag. Nämnden har prövat 

ett flertal åtgärder för att motverka en stadig kostnads 

ökning. Under året har ett samprojekt startats melllan 

försäkringskassan, primärvården, arbetsförmedlingen, 

AMI och socialtjänsten. Två budgetrådgivare erbjuder nu 

gratis budgetrådgivning till grupper som har en besvärlig 

ekonomisk situation. 

Vidare har samarbetet intensifierats med praktik- och 

invandrarkontoret för att ge ungdomar och lå.ngtids 

arbetslösa praktik eller beredskapsarbete istället för 

socialbidrag. Dessa åtgärder har haft positiv effekt. 

Stärkta ungdomssatsningar 

Socialtjänstens arbete med barn och ungdomar har 

förstärkts. Ett exempel är Lindeviprojektet, ett sampro 

jekt med Nämnden för kultur och fritid samt Barnomsorg- 

och Utbildningsnämnden. Här får ca 10 ung 

domar mellan 13-16 år som har grav skol- och social 

problematik en anpassad skol- och fritidsverksamhet 

istället för vanlig skolgång. Ett annat exempel är ett 

samprojekt mellan socialtjänsten och primärvården som 

stöttar mycket unga föräldrar i Lindome i sin föräldra 

roll.

II 

i 

jr 

Det finns en tendens att arbetet med små barn prioriteras 

och att ungdomarnas behov förbises. Under året förvand 

lades fältassistenttjänsterna till socialsekreterartj änster 

med ungdomsinriktning. Sammanlagt f’ra tjänster med 

hög ungdomskompetens arbetar nu både förebyggande 

och med myndighetsutövning. 1 samband med föränd 

ringen uppdelades socialtjänstens familj egrupp i ett barnteam 

och ett ungdomsteam. 

Under SOL-veckan genomfördes en rad aktiviteterför att öka 

allmönhetens kunskaper om socialtjänsten. Många verksam 

heter hade öppet hus-arrangemang som Lindome Dagcenterpå 

bilden. 

Fortsatt utbyggnad av särskilda boendeformer 

När det gäller omsorgema om utvecklingsstörda är det 

oerhört positivt att nämnden kunnat bygga om tre av 

gruppbostäderna som övertogs från landstinget. Femton 

vuxna utvecklingsstörda har därmed fått en bostad med 

fullgod standard. Ytterligare ett dagcenter har öppnats. 

Flera utvecklingsstörda som har daglig verksamhet kan 

nu få detta i lokaler på Brogatan. 

1 februari 1993 startades en ny gruppbostad med 12 

lägenheter för senildementa i Hålsten. 

Genom stöd från arbetslivsfonden har ett kvalitativt 

utvecklingsarbete skett för att förbättra vårdpersonalens 

arbetsmiljö. Projektet avslutas 1994 och avsikten är att 

erfarenheter och kunskaper från projektet skall omsättas 

inom hela äldreomsorgen. En del i projektet har varit en 

omfattande arbetsledarutbildning som främst haft i 

uppgift att stärka arbetsledama i förändringsarbetet. 

Guidkant genom frivihiginsatser 

Nämnden arbetar för att stödja utvecklingen av frivilliginsatserna. 

Ett ökat samarbete med frivilligorganisatio 

nerna eftersträvas. Under 1993 togs stora steg framåt 

genom projektet Guldkanten - en samorganisation av 

ideella krafter som syftar till att ge äldre hjälp och stöd 

med sådant som faller utanför hemtjänstens ansvar. Ett 

annat exempel är de så kallade kompishjälparna. Dessa 

är gymnasieungdomar som hjälper handikappade ung 

domar till en bättre fritid. 

52 

SOL-veckan för ökad kunskap 

Socialnämnden har arbetat med att förbättra den utåtriktade 

informationen för att öka tillgängligheten och 

kunskapen om socialtjänsten. Ett informationsarbete som 

betonas i socialtjänstlagen. SOL-veckan som genom 

fördes i november väckte stort intresse och visade på 

den mångfald av stöd- och omsorgsinsatser som finns j 

verksamheten. 

EFFEKTIVITET 

Övertahigheten minskar genom nya behov 

De personalneddragningar som skedde under 1992 och 

1993 innebar att en stor grupp anställda erbjöds annat 

arbete inom socialtjänsten. Det har ställt stora krav på 

flexibilitet och samarbetsförmåga hos alla berörda. De 

flesta har kunnat erbjudas alternativt arbete och kost 

naderna för övertaliga har därför minimerats. De kost 

nader som sänks vid olika effektiviseringshöj ande åt 

gärder omfördelas till verksamheter där behoven ökar. 

Dessutom har socialtjänsten erbjudit övertaliga från 

andra förvaltningar fast arbete inom vården. 

Platser på hemorten ger mer verksamhet 

Inom omsorgerna om utvecklingsstörda har ett intensivt 

omstruktureringsarbete bedrivits i syfte att Fa mer 

verksamhet för pengarna. Den nya dagcenterenheten på 

Mölndals Bro finansieras genom minskade inköp av 

tjänster från andra kommuner. Fler vuxna utvecklings 

störda kan därmed erbjudas plats på hemorten. Genom 

att samordna resurserna för korttidsavlastning och 

lägerverksamhet samt minska de externa tj änsteköpen för 

korttidsboende har fler platser blivit tillgängliga för olika 

former av avlastning. 

Stora förändringar inom äldreomsorgen 

Inom äldreomsorgen har arbetet med en ny lednings 

organisation pågått hela året. Successivt fr o m novem 

ber 1993 infördes den radikalt förändrade organisationen 

som räknat på helårsbasis ger en årlig besparing om ca 

2 Mkr. Viktiga utgångspunkter i detta arbete har varit 

åtskillnad mellan biståndsprövning och utförande, 

integration av socialomsorg och kommunal hälso- och 

sjukvård, ett utökat ansvar för vårdlagen samt en tyd 

ligare rollfördelning i organisationen. 

En översyn av äldreomsorgens administrativa resurser 

påbörjades senhösten 1993. Denna skall ge anpassning 

till ledningsorganisationen men också en kostnads 

besparing motsvarande ca 0,8 Mkr. Översynen beräknas 

vara genomförd den 1 april 1994. 

På Lackarebäckshenimet har en ny organisation införts. 

Den innefattar bl a ökat ansvarstagande i varje vårdlag.

Erfarenheterna från detta arbete har varit värdefulla i det 

arbete med hela äldreomsorgens omorganisation som 

kommenteras ovan. 

Den 1 november infördes på försök ett samplanerings 

system för färdtjänsten, som innebär att de färdtjänst 

berättigade samåker i större utsträckning. Detta syftar till 

att minska färdtjänstkostnaderna med ca 0,5 Mkr årligen. 

Snabb och effektiv hantering av lediga platser i de 

särskilda boendeformerna är nödvändig. Ett nytt dataprogram 

BORESURS har införts som ett hjälpmedel att 

effektivt hantera tillgängliga boresurser och kön till 

biståndsprövat boende. 

Arbetet med att effektivisera hemtjänsten har fortsatt. En 

ökad del av hemtjänsten skall ske i effektiviserad form. 

Det gäller t. ex matdistribution istället för hjälp med 

matlagning eller inköp via fax. Detta arbete har minskat 

kostnaderna för hemtjänsten. 

Målför att värdera 

Som ett stöd i arbetet har Socialnämnden under 1993 

fastställt inriktningsmål för socialtjänstens verksamheter. 

1 budgetarbetet för 1994 konkretiserades dessa med 

hänsyn till de ekonomiska resurserna i effektmål. 

Därmed kan nämnden på ett bättre sätt följa upp och 

värdera verksamheternas resultat - ett viktigt led i 

effektiviseringsarbetet som kommer att utvecklas ytter 

ligare nästa år. 

FRAMÅTBLICK 

LSS kräver uppföljning 

Arbetet med den nya handikapplagen, LSS, kommer att 

vara en stor uppgift 1994. Ännu är det svårt att förutsäga 

lagens konsekvenser verksamhetsmässigt och ekono 

miskt. Ett noggrant uppföljningsarbete skall ske de första 

åren efter ikraftträdandet. 

Ny lagstning utökar verksamheten 

Våren 1994 väntas besked om en ny lag för psykiatrin. 

Förslaget innebär att socialtjänsten får ansvar för nya 

vårdgrupper. Förändringar väntas också i lagen om vård 

av missbrukare, där vissa uppgifter kommer att överföras 

från länstyrelserna till socialtjänsten. 1 november 1993 

beslutade Riksdagen att familj erådgivningen som lands 

tinget ansvarar för skall konimunaliseras fr o m 1 januari 

1995. Samtliga dessa uppgifter utökar Individ- och 

familj eomsorgens ansvar och förutsätter bl a en viss 

översyn av avdelningen. 

Socialnämnden arbetar med att utveckla alternativa 

verksanilietsformer. Den grupp-bostad som planerats på 

Hedegatan kommer troligen att drivas i kooperativ form. 

Föräldrarna till de ungdomar som skall bo på Hedegatan 

53 

har valt att bilda ett kooperativt boende för sina ung 

domar och förbereder nu att driva verksamheten på egen 

hand. 

Arbetet med att bygga ut och förbättra boendet i de 

särskilda boendeformerna för äldre pågår. Eklanda 

ålderdomshem och utbyggnad av Brogården ger ytter 

ligare 49 äldre ett boende med dygnet-runt-omsorg under 

1994. När köpet av Fässbergshemmet från landstinget 

genomförts startar omedelbart planeringen inför en 

ombyggnad av hemmet. Målet för ombyggnaden är att 

kunna erbjuda en bättre och mer hemlik boendemiljö för 

svårt sjuka människor. 

Under 1994 kommer arbetet med att säkra en god kvalité 

i vården att förbättras. Grunden för arbetet är de mål 

socialnämnden har fastställt. Flera kvalitetsuppföljnings 

projekt pågår för att utveckla effektiva metoder för 

kvalitetssäkring. Det ekonomiprojekt som genomförs i 

samarbete med stadskontorets ekonomifunktion och 

Kommunforskning i väst skall pågå under hela 1994. 


,/ 

Socialbidrag 

exkl flyktingar 

kr[inv 1) 

Gbg:s och 

MöInctaI Bohuslan 

Förorter 

517 506 624 452 

Andel social 

bidragstagare 

inki barn, % 2) 5,7 8,4 6,7 6,7 

Hemtjänst 

antal hjälpta 

per 1 000 mv 1) 

65-79 år 73 72 65 85 

80-w år 415 367 352 384 

Särskilda 

boendeformer 

boende 

perl 000 mv 1) 

80-w år 238 211 188 225 

Antal mv 

65-79 år 11,3 13,1 9,1 13,2 

80- w är 3,4 4,5 2,5 4,5 

Antal placerade 

missbrukare 

per 100 000 mv 2) 296 232 234 240 

Insats enl SOL/LVU 3) 

per 1 000 barn 3,6 7,6 5,4 7,9 

Källa: 

1) Vad kostar verksamheten i div kommun? Bokslut 1992,SCB o Sv kommunförbundet 

2) Levnadsförhållanden i Sveriges kommuner, Sv konimunförbundet 1994 

3) Socialänstlagen/Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

MOLNDALS KOMMUN 

Kommunens revisorer 

REVISIONSBERÄTTELSE 1993 

Kommunfullmäktige 

Vi har granskat verksamheten och räkenskaperna för år 1993. 

Vi tillstyrker 

att styrelserna, nämnderna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas 

ansvarsfrihet. 

Mölndal 1994-05-04 

a& 

Kenneth Wallin Dan Sandblom 

/4dA) 

Åke Axelsso Bengt engtsson 

Stef Öberg Rer Svensson 

of Rö olm Thore Eliasson 

Böm Eriksso Bent Pedersen 

Nils Erik Lind 

54

Mölndals kommun är huvudman för Mölndals- 

bostäder AB. Mölndalsbostäder AB har bildats 

under 1993 genom en sammanslagning av Stiftelsen 

Mölndalsbostäder och Fässbergs Bostads AB. 

Mölndals kommun utövar också ett bestämmande 

inflytande över två aktiebolag: 

- Mölndals Parkerings AB 

- Mölndalshälsan AB 

Bolagsengagemang 

Kommunen är även delägare i följande regionala 

bolag: Förortemas Bostads AB (FÖRBO), GF 

Konsult AB, Göteborgsregionens Avfalls AB 

(GRAAB), Göteborgsregionens Fritidshamnar AB 

(GREFAB), Göteborgregionens Ryaverks AB 

(GRYAAB) och Göteborgs och Bohusläns Trafik 

AB. 

1 följande tabell lämnas en översikt av bolagens 

senaste resultat och ställning samt kommunens 

ägarandel. 

Firmanamn Ägar- Rörel- Årets Totala Eget Soli- Ant 

andel sens resultat tillgångar kapital ditet anst 

% intäkter Mkr Mkr Mkr % 

1993 1993 1993 1993 1993 1993 1993 

(1992) (1992) (1992) (1992) (1992) (1992) (1992) 

Mölndalsbostäder AB 100 184,6 0 1 439,9 35,0 2 0 

(100) (141,6) (0) (1 298,1) (38,6) (3) (0) 

Mölndals Parkerings AB 100 4,4 0,1 2,3 1,0 43 0 

(100) (4,2) (0) (2,2) (0,9) (41) (0) 

Mölndalshälsan AB 100 5,7 0,5 2,5 1,0 39 10 

(100) (5,9) (0,1) (1,9) (0,4) (21) (15) 

Förortemas Bostads AB 26 266,0 4,7 1 733,5 96,2 6 90 

(26) (229,9) (1,5) (1 673,7) (97,7) (6) (82) 

GF-Konsult AB 9,1 68,3 5,2* 31,2 9,8 31 131 

(-) (86,4) (0) (20,4) (0,5) (2) (155) 

Göteborgsregionens 8 18,1 0,2 32,0 3,0 9 19 

Fritidshamnar AB (8) (17,7) (0) (31,4) (2,4) (8) (19) 

Göteborgsregionens 7,9 169,3 0 542,8 24,4 4 52 

Ryaverksaktiebolag (7,9) (169,6) (0) (532,6) (19,2) (4) (49) 

Göteborgsregionens 6,8 194,4 0 631,2 16,5 3 129 

Avfallsaktiebolag (6,8) (176,8) (0) (442,2) (16,5) (4) (127) 

Göteborgs och Bohusläns 4 237,0 0 158,8 1,5 1 0 

Trafik AB (4) (236,1) (0) (160,3) (1,5) (1) (0) 

* 1 resultatet ingår ett villkorat ägartillskott på 6,2 Mkr. 

55

Kommunstyrelsen 1993 

Thor Mattisson (m), ordförande 

Bengt Odlöw (s), vice ordförande 

Hans Bergfelt (m), Åke Nordström (m), 

Marita Aronson (fp), Lennart Persson (fp), 

Leif Flatow (c), Melker Strand (s), 

Mabel Hagman (s), Benny Strandberg (kds), 

Jan Jonsson (v). 

Ersättare 

Gunilla Brydoif (m), Bengt Möndell (m), 

Tony Björkman (m), Bengt-Olof Nelson (fp), 

Suzan Gelesits (nyd), Inga Johfisson (c), 

Mona Berglund-Nilsson (s), Lisbeth Årgårdh (s), 

Kaj Johansson (s), Jan-Erik Ström (mp), 

Ivan Gustafsson (kds). 

Kommunstyrelsen 1993 

Främre raden: Bengt Odlöw, Hans Bergfelt, Åke Nordström, Mabel Hagman, 

Marita Aronson, Thor Mattisson. Bakre raden: Jan Rösman (kommundirektör), 

Lennart Persson, Benny Strandberg, Melker Strand, Jan Jonsson, Lef Flatow. 

56 

Arbetsutskott 

Thor Mattisson, ordförande 

Bengt Odlöw, vice ordförande 

Marita Aronson, Leif Flatow, Jan-Erik Ström. 


Marita Aronson, ordförande 

Melker Strand, vice ordförande 

Hans Bergfelt, Leif Flatow, Jan Jonsson. 

Personal- och organisationsutskott 

Leif Flatow, ordförande 

Mabel Hagman, vice ordförande 

Åke Nordström, Bengt-Olof Nelson, 

Benny Strandberg.

Förvaltningschefer 

Stående: Ronny Sjölund, Göran Berndtson, Rolf Johansson, Göran Sammeli, 

Ingemar Ekström, Siegfried Huber, Kenneth Strandborg. 

Sittande: Tore Rimstedt, lonie Oskarsson, Jan Rösman, Olle Niste. 

Förvaltningschefer 

Göran Berndtson, stadsingenjör 

Ingemar Ekström, skoldirektör 

Siegfried Huber, stadsarkitekt 

Rolf Johansson, energiverkschef 

Olle Niste, gatudirektör 

lonie Oskarson, socialdirektör 

Tore Rimstedt, fastighetschef 

Jan Rösman, kommundirektör 

Göran Sammeli, miljö- och hälsoskyddschef 

Ronny Sjölund, personaichef 

Kenneth Strandborg, kultur- och fritidschef 

57

EKONOMIMODELL 

Kommunens ekonomimodell består av driftredovisning, 

resultaträkning, fmansieringsanalys, investeringsredovisning 

och balansräkning. Sambandet mellan dessa delar framgår av 

fökjande figur. 

Kommunens redovisningsreglemente styr hur redovisningen 

skall ordnas och har utfonnats med utgångspunkt från 

bokföringslagen och den statliga bokföringsförordningen. 

INVESTERINGS 

DRIFTREDOVISNING REDOVISNING 

I 

Redovisade kostnader och 

intäkter för löpande 

verksamheten 


1 Intakter 

-2 - Driftkostnader 

3 Skatteintakter 

4 +/ Finansnetto 

Medel från verksamheteir 

5 -Avskrrvningar 

6 +1- Extraordinara poster 

Förändring eget kapital 

- 

BALANSRÄKNING 

1 Omsättningstillgångar 

Likvida medel 

Fordringar och förråd 

2 Anläggningstillgångar 

3 Skulder 



-4 Eget kapital 

FINANSIERINGS 

ANALYS 

Medel från verksamheten 

1 +1- Kapitalbindnmg 

1 + Inbetalningar 

- Utbetalningar 

ndringlikdel 


Posterna i resultaträkningen speglar på kostnadssidan årets 

resursförbrukning och på intäktssidan ersättning för de 

prestationer som åstadkommits under året. Detta innebär att 

kostnader och intäkter inte alltid motsvaras av ut- och 

inbetalningar eftersom de kan förskjutas över årsskiftena. 

Att läsa bokslut 

Nettoinvesteringarna=årets 

investeringar minus 

investeringsbidrag 

Kapitalanvändning 

Kapitalanskaffning 

SR 

Intäktsposterna ökar och kostnadsposterna minskar årets 

redovisade resultat. Resultaträkningen visar på så vis ett antal 

bestämda resultatmått. Resultatutvecklingen beskrivs däri 

genom på olika nivåer, beroende på vilka intäkts- respektive 

kostnadsposter som har påverkat den. 

1 Intäkter 

Här redovisas ersättningen för de tjänster kommunen utfört 

under året. Här ingår den del av kommunens intäkter som är 

hänförlig till affiirsdrivande verksamhet som drivs i för 

valtningsform. VA-verksamhet, renhållning och energiverk 

drivs under affärsmässiga former och kostnaderna skall 

täckas med avgifter. Övriga delen av kommunens verksamhet 

finansieras främst genom skatter och inkomsterna är därmed 

inte beroende av en marknad. 

Under rubriken intäkter redovisas endast de intäkter som är 

direkt hänförliga till verksamheten och de består främst av 

specialdestinerade statsbidrag och avgifter. 

All försäljning mellan kommunens förvaltningar har dragits 

bort. 

2 Driftkostnader 

För att kunna utföra sina prestationer sätter kommunen in 

resurser i verksamheten. Förbrukningen av dessa resurser i 

form av t ex personal, köpta tjänster och material, blir i 

resulträkningen nämndernas kostnader. 


Verksamhetens nettokostnader, som även benämns resultat 1, 

visar nettokostnaderna inom den egentliga verksamheten. 

Förenklat framgår här hur mycket skatteintäkter som förbruk 

ats i verksamheten. Upplysningen kan användas till att 

analysera nettokostnaden över tiden, dvs kommunens ex 

pansion i löpande priser. 

3 Skatteintäkter 

Kommunes verksamhet fmansieras i hög grad av skatteintäk 

ter, vilka är garanterade genom kommunens beskattningsrätt. 

Nivån på skatteintäkterna är dels beroende på utdebiteringen 

och dels på kommuninvånarnas inkomster. Skatteintäkterna 

nettoredovisas med främst skatteutjämningsavgifter som 

kommunen betalar till staten. Dessa har dels skapats för att 

minska skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan 

landets kommuner och dels för att neutralisera förändringar 

som annars skulle inneburit en positiv effekt på kommunernas 

finanser (t ex avdragsrätten för moms). Från och med 1993 

har posterna under rubriken skatteintäkter förändrats på 

grund av nya regler för kommunernas skatteutjämning. 

4 Finansiella kostnader och intäker (Finansnetto) 

Förutom att driva den egentliga verksamheten hanterar 

kommunen stora penningflöden. Överskott av pengar placeras 

under längre eller kortare tid och ger fmansiella intäkter. 

Lån som kommunen tar för att t ex hantera investerings 

toppar medför fmansiella kostnader i form av räntekostnader.

Skillnaden mellan dessa intäkts- och kostnadsposter kallas 

finansnettO. 

Resultat efter skatteintäkter och fmansnetto (Medel från 

verksamheten) 

Denna resultalnivå benämns också resultat 2 eller medel från 

verksamheten. Här framgår förenklat hur stor del av skatteintäkterna 

som kvarstår för att användas till investeringar. 

ResultatniVån bildar utgångspunkt för fmansieringsanalysen 

och binder därmed samman resultaträkningen och finansie 

ringsanalYSefl. 

5 Avskrivningar 

En investering i anläggningar är en kostnad som man delar 

upp på flera år. Istället för att redovisa hela anskaffningen 

som en minuspost på en gång delas den upp på lika stora 

delar under den tid som vi räknar med att ha nytta av 

anläggningen. Den tiden kallas för ekonomisk livslängd och 

delarna kallas avskrivningar enligt plan. Under tiden som 

avskrivningarna pågår redovisas den del av utgiften som 

kvarstår som en tillgång i balansräkningen. Så småningom är 

anläggningen helt avskriven och har blivit en kostnad. 

6 Extraordinära kostnader och intäkter 

Under denna rubrik redovisas händelser som inte hör till den 

normala verksamheten, är av engångsnatur och uppgår till 

väsentligt belopp. 

Årets resultat (Förändring eget kapital) 

Denna resultatnivå kallas även resultat 3 och är liktydigt med 

det finansiella resultatet av den bedrivna verksamheten. Detta 

visar hur årets verksamhet påverkat storleken på kommunens 

egna kapital. Syftet med kommunal verksamhet är att 

uppf’lla ett allmänt intresse utan några vinstmotiv. En 

kommun måste dock, i likhet med ett företag, delvis finan 

siera anskaffandet av tillgångar med egna medel. Tillgångs 

anskaffningen måste annars ske genom hög lånefinansiering. 

På sikt innebär detta höga finansiella kostnader och däri 

genom inskränkningar i verksamheten. 

Genom resultatnivån “Förändring av eget kapital” erhålls en 

direkt koppling till balansräkningens kap italanskaffningssida. 

BALANSRÄKNING 

Balansräkningen är en uppställning där kommunen vid en viss 

tidpunkt, bokslutstillfället den 31 december, visar den 

finansiella ställningen. Denna ögonblicksbild kan jämföras 

med föregående års och förklaringar till förändringarna 

återfinns i resultaträkningen och finansieringsanalysen, som 

utgör förbindelselänk mellan dessa båda tillstånd. 

Den del av balansräkningen som rubriceras tillgångar ger 

besked om i vilken form det tillgängliga kapitalet fmns. 

Balansräkningens motsatta sida, skulder och eget kapital, 

Visar hur tillgångarna har finansierats; varifrån det till 

gängliga kapitalet har kommit. Tillgångarna är alltid lika 

Stora som skulderna och det egna kapitalet, det råder balans 

och nivån på detta belopp kallas balansomslutning. 

1 Omsättningstillgångar 

För att kunna driva rörelsen behövs omsättningstillgångar. De 

förändras varje dag både vad gäller storlek och samman 

Sittning. För att överbrygga tiden mellan ut- och inbetal 

59 

ningar, behövs pengar som är lätt åtkomliga; likvida medel. 

Kommunen fakturerar löpande sina kunder för olika avgifter. 

De räkningar som avser årets intäkter men inte är betalda 

eller har förfallit vid årsskiftet kallas kundfordringar. 

2 Anläggningstillgångar 

För att driva verksamheten behöver kommunen maskiner, 

inventarier, byggnader och mark. Under denna rubrik finns 

anläggningarna upptagna till sitt anskaffningsvärde efter 

avdrag för planenliga avskrivningar. Ibland ifrågasätts om 

vissa av dessa tillgångar överhuvudtaget har några mark 

nadsvärden eftersom anläggningarna är av sk publik karaktär. 

Eftersom värderingen grundas på de tillgångar som har en 

marknad väsentligt från förväntade försäljningsvärden. 

Balansräkningens roll i en kommun är dock inte att beskriva 

förmögenhetssituationen utan uppgiften är främst att utreda 

resultatet. 

3 Skulder 

Skillnaden mellan lång- och kortfristig skuld är återbetal 

ningstiden. Om skulden förfaller inom ett år från boksluts 

dagen räknat betraktas den som kortfristig. Här återfinns t ex 

bokförda fakturor som ännu inte förfallit till betalning. 

Pensionskostnaden till anställda betalas på två sätt: 

- Avgiften för folkpension och ATP betalas till Riksförsäk 

ringsverket i den takt som pensionerna tjänas in. 

- Den kommunala kompletteringspensionen betalas inte ut 

förrän pensionärerna skall ha sina pengar. 

1 avvaktan på utbetalning redovisas förväntade pensions 

utbetalningar till de anställda som en långfristig skuld. 

4 Eget kapital 

Den del av tillgångarna som kommunen själv har fmansierat 

kallas eget kapital och är differensen mellan tillgångar och 

skulder. Denna post delas upp i anlåggningskapital och 

rörelsekapital. Anläggningskapitalet är kapital som är bundet 

i anläggningar och utgör skillnaden mellan anläggningstill 

gångar och långfristiga skulder medan rörelsekapitalet är 

skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga 

skulder. Normalt förändras posten eget kapital med slutsumman, 

resultat 3, i resultaträkningen. Ibland justeras dock 

posten ytterligare pga att något förhållande i balansräkningen 

måste förändras utan att vara direkt hänförligt till årets 

händelser. Ett exempel är då pensionsskulden infördes i 

balansräkningen. 

FINANSIERINGSANALYS 

Finansieringsanalysen beskriver in- och utflöde av pengar. 

Tillsammans med resultaträkningen specificeras den föränd 

ringen mellan två tidpunkter som har skett i balansräkningen. 

Här kan utläsas hur mycket tillförda medel som binds i 

verksamheten och hur mycket som investeras. Slutsumman 

visar förändringen av likvida medel.

Vje 

‘ned 

kostade T 

StatSbidrag 

Vapen och avlopP 

‘ANSLAGSTAVLAN” 

18 867. En 

2 867 

1992 

ii:4T 

kostade 730:- 

Fast avgift 

förskO1ePt (35 

timvec1) 

i2 

21 058. 62 195:- 

447:- 

13:77/m 

kostade 

Kominune 

3 ‘‘Ysimhali 

780:- 

En daghemsplats 1992 1993 

kostade 81 003:- 73 620:- 

Avgifter 14 587:- 8 294:- 

Kommunens kostnad 66 416:- 65 326:- 

En skolbarnspiats 

(18 tim/vecka) 

1 familjd,, 

kostade 

2. 

flS kostnad 

14 394- 

47 SOl. 

20:. 

unalskatten 18:40 

Mölndals kommun 10:30 

lafldst1tget 0:83 

05 

Totalt 

Avgift 32 902: 463: Varje besök 1 konsthallen 

varje 5deltagare 

6 380:- 

26 522:- 26 427:- 

1 1 916:- 

kostade 

Kommu kostnad 

208:- 

2 272:- 

311:- 

kostade 

ns bokink 

Antal per 1flVfle 

29:53 

63 180:- 

13 g64:- 

Is: 

1993 

10:30 

0:83 

247:- 158:- 

0,19 

0,19

1993_Mölndals kommun_Årsredovisning.pdf

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?