Budget_2010-2012 - Mölndal

More documents

Recommendations

Info

2007 blev ökningen av BNP 2,7 procent för att år 2008 i stort sett ligga på noll. För innevarande år väntas BNP enligt Konjunkturinstitutet sjunka med cirka 5 procent. Utfallet och prognoserna tyder således på en klar nedgång i den svenska ekonomin. Under 2010 bedömer institutet att BNP ökar med cirka en procent. Eftersom ekonomin sjunker så kraftigt under innevarande år kommer det att ta flera år innan denna nedgång återhämtats. Riksbanken har sänkt styrräntan vid upprepade tillfällen under hösten, vintern och våren för att den 2 juli 2009 landa på nivån 0,25 procent. Sänkningarna har tidvis genomförts som samlad aktion med ett flertal europeiska centralbanker. Riksbankens senaste uttalande säger att styrräntan fortsatt kommer att ligga kvar på låg nivå en stor del av 2010. Sysselsättningen var under åren 2007 och 2008 ovanligt stark. Den öppna arbetslösheten var nere på nivåer, cirka 6 procent, som inte setts på många år. Under innevarande år bedöms arbetslösheten komma att öka till ungefär 9 procent och bedöms nästa år bli cirka 11 procent. Den höga sysselsättningen har varit en viktig ingrediens i den goda ekonomiska utvecklingen fram till och med år 2008. SKL:s prognoser för skatteintäkternas utveckling har successivt tagit hänsyn till nedgången i den ekonomiska aktiviteten och den sjunkande sysselsättningen. Avvikelserna mot tidigare prognoser har skapat ett stort omställningsbehov i alla kommuner. Sysselsättningen är särskilt viktig för kommunerna eftersom skatteintäkterna beräknas på den totala lönesumman i hela landet och om sysselsättningen sviktar gör det att lönesumman stagnerar och skatteintäkterna får en svag utveckling. Skatteprognosen Nivån på skatteintäkterna är alltid ett osäkerhetsmoment i en kommunal budget. Under det senaste året har läget varit ovanligt svårbedömt. Anledningen är, som beskrivits i föregående stycke, att den internationella konjunkturavmattning som inleddes i slutet av 2007 och under hösten 2008 accelererade och fördjupades till följd av turbulensen på de finansiella marknaderna. Under våren 2009 blev effekterna av den ekonomiska krisen allt värre. Varje ny prognos från prognosmakare som konjunkturinstitutet, regeringen och SKL blev sämre än den föregående. Jämfört med budget och ekonomiska planer inträdde dramatiska försämringar av kommunens intäkter både i år och under de kommande åren. För Mölndals del innebar de prognoser som presenterades i april att det försämrade läget hade ackumulerats till 77 mnkr 2009, 120 mnkr 2010 och 186 mnkr för 2011. I de beräkningarna ingick ändå de ekonomiska tillskott på 32 mnkr respektive 22 mnkr för 2010 och 2011, som regeringen aviserade i vårpropositionen. De skatteprognoser och prognoser över den kommunalekonomiska utjämningen som har presenterats efter sommaren, innebär att utvecklingen har stannat upp och att siffrorna förbättrats Försämringen jämfört med tidigare Jämförelser med helårsprognos 2009 utgår från delårsrapporten 3 Ekonomisk översikt Budgetberedningen 2009-10-06 Kommunstyrelsen 2009-10-21 Kommunfullmäktige 2009-11-11 planering stannar nu på cirka 60 mnkr för 2009, 105 mnkr för 2010 och drygt 180 mnkr för 2011. Därutöver tillkommer att regeringen under hösten har aviserat ytterligare tillskott i form av konjunkturstöd för 2010. För Mölndal innebär det en förbättring med 45 mnkr i form av ett engångsbelopp för 2010. Skatteintäkterna är den helt dominerande intäktskällan för kommunen. Genom gällande skatteutjämningssystem är det utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket, inte skattekraften för invånarna i respektive kommun, som styr storleken på skatteintäkterna. Budgeterade skatteintäkter ska alltså bedömas utifrån prognos över både sysselsättningsnivå och löneökningstakt det aktuella budgetåret och året före budgetåret med utgångspunkt från preliminär taxering avseende året dessförinnan. Skatteintäkterna för 2010 bygger därmed på antaganden om skatteunderlagets storlek i hela riket 2008, 2009 och 2010. En prognosavvikelse som summerar sammanlagt en procentenhet fördelad på tre år innebär t.ex. en avvikelse på cirka 24 mnkr. Det senaste årets utveckling är naturligtvis exceptionell Hur stor risk som ändå ligger i skatteintäktsprognosen kan exemplifieras med att skatteintäkterna för 2005 blev nära 18 mnkr lägre än beräknat, medan de för 2006 och 2007 blev ungefär 30 respektive 25 mnkr högre än budget. I bokslutet för 2008 blev avvikelsen återigen negativ och differensen blev -28 mnkr. Pensionsskulden är större än redovisat Stadens förpliktelser för pensionsåtaganden som intjänats före 1998 ligger enligt den kommunala redovisningslagens regler utanför redovisningen. Den är samtidigt mycket viktig att beakta eftersom stora kostnader kommer att genereras i samband med pensionsutbetalningar under lång tid framöver. Den ekonomiska planeringen i samband med budget har under senare år skett med beaktande av värdeökningen för hela pensionsskulden, den så kallade fullfondsmodellen. För att uppfylla lagens krav upprättas den officiella redovisningen i enlighet med den så kallade blandmodellen där effekterna av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998, med undantag av utbetalningarnas effekt, endast ingår som en ansvarsförbindelse och därmed inte beaktas i vare sig resultat eller ekonomisk ställning. Årsredovisningen innehåller dock kompletterande sammanställningar enligt fullfondsmodellen. Inför 2010 råder speciella förhållanden avseende pensionsskulden. Basbeloppet för 2010 förväntas minska vilket gör att basbeloppsuppräkningen blir negativ och den finansiella kostnaden blir låg. Skulden minskar samtidigt genom årliga utbetalningar och den aktuella prognosen innebär att skulden minskar. Samtidigt är prognoserna osäkra och en väsentlig anledning är att pensionsåtagandet omfattar bruttoutfästelser som samordnas med det allmänna pensionssystemet. Det
allmänna pensionssystemet är idag underfinansierat vilket lett till att den så kallade ”bromsen” kommer att slå till och detta får effekt på pensionskostnaderna. Med anledning av aktuella förhållanden har årets budget inte upprättats enligt fullfondsmodellen utan blandmodellen och fullfondsmodellen jämställs i nyckeltal avseende budgetåren. Budgetprocessen Anpassningsmöjligheter med utgiftstak i juni Stadens budgetprocess innebär att beslut om ett utgiftstak per nämnd, investeringsbudget/plan samt beslut om skattesats, fattas av kommunfullmäktige redan i juni. Den budgetprocessen gällde för första gången inför budget 2004 och har därefter tillämpats med goda erfarenheter. Det senaste året har det skett mycket snabba och dramatiska förändringar av de ekonomiska förutsättningarna och efter sommaren kom nya besked om betydande tillskott av statliga bidrag till kommunsektorn. Det innebär att årets budgetprocess delvis avviker från grundprinciperna, främst genom att det har skett justeringar av utgiftstaken i höstprocessen. Inför beslutet om utgiftstak genomför budgetberedningen en budgetupptakt där nämndernas presidier och förvaltningsledning deltar. Syftet är att skapa en gemensam helhetsbild och kunskap om organisationens förutsättningar samt hur utvecklingen påverkas av aktuella möjligheter och utmaningar inom verksamheten. Redovisningarna resulterar i ett konkret underlag över ekonomiska effekter och möjliggör en reell dialog kring prioriteringar och omprövningsmöjligheter. Under våren genomförs också en bokslutsanalys som ingår som underlag i budgetprocessen och där en tjänstemannaberedning lämnar förslag till beslut om nämndernas eget kapital enligt stadens styrprinciper. Efter kommunfullmäktiges beslut om utgiftstak i juni har nämnderna under perioden fram till mitten av september uppdraget att planera sin verksamhet inom tilldelat utgiftstak och att lämna förslag på fördelning per kommunbidragsområde. Långsiktighet som uppdrag Huvudprincipen är att höstprocessen koncentreras kring nämndernas presentation av vilken verksamhet som kommer att bedrivas inom utgiftstaket för det kommande budgetåret samt vilka långsiktiga planer som finns för de kommande åren. I budgetanvisningarna betonas nämndernas uppdrag att fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med ett ökat antal äldre och stigande pensionskostnader innebär att ettåriga perspektiv i budgetarbetet ständigt kommer att innebära en risk för att det framkommer akuta åtgärdsbehov. Åtgärder, som visserligen kan leda till att intäkterna Jämförelser med helårsprognos 2009 utgår från delårsrapporten 4 Ekonomisk översikt Budgetberedningen 2009-10-06 Kommunstyrelsen 2009-10-21 Kommunfullmäktige 2009-11-11 kortsiktigt täcker kostnaderna, men som på lång sikt kan skapa problem såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Budgetprocessen innehåller uppdrag till nämnderna att bedöma nödvändiga volymförändringar under kommande år och planåren bör därför vara väl genomarbetade. Avsikten är att organisationen ska få större möjlighet att anpassas till förändringar och att resultatproblem på grund av att nödvändiga volymökningar kan hanteras genom en mer långsiktig prioritering. Nämndförslag inom utgiftstaket Nämndernas förslag till budget 2010 och plan för 2011- 2012 har huvudsakligen följt intentionerna i både budgetprocess och anvisningar. Nämnderna har lämnat förslag inom beslutat utgiftstak och redovisat vilka kostnadsanpassningar som kommer att genomföras. Även förslag till förändringar under planperioden har främst begränsats till nödvändiga förändringar på grund av investeringar och volymförändringar i brukargrupper. De förslag som lämnats på utökad verksamhet eller kvalitetshöjningar har övervägts och en del sådana verksamhetsförändringar ingår i förslaget till plan 2011- 2012. Vårens utgiftstak uppräknade En viktig del i budgetprocessen är avsikten att utgiftstaken till nämnderna ska ligga fast oavsett hur budgetförutsättningarna förändras mellan vår- och höstprocess. Höstens besked om utökning av det statliga konjunkturstödet innebär dock ett avsteg från den principen genom att nämndernas verksamhet tilldelas cirka 23 mnkr i ökade kommunbidrag jämfört med nivån på utgiftstaken. Fördelning tillskott utöver utgiftstak: Arbets- o familjestödsnämnden 4,0 Barnomsorgs- o utbildningsnämnden 8,0 Kultur- o fritidsnämnden 1,5 Vård- o omsorgsnämnden 9,0 Överförmyndarnämnden 0,5 Kommunstyrelsen, EU-projekt 0,6 Summa 23,6 Beloppsmässigt har utgiftstaken också förändrats med anledning av vissa tekniska justeringar. De justeringar som skett motsvaras av förändringar på kostnadssidan. Här ingår en förändring av utgiftstaken med anledning av sänkta avtalsenliga arbetsgivaravgifter, justering av fördelningar inom stadens interna hyresmodell samt intern ränta för nyinköpt mark.
Page 1 and 2: www.molndal.se Budget/plan 2010-201
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sida Mölnda
Page 5: Ekonomisk översikt Budget 2010 och
Page 9 and 10: Planåren innehåller volymökninga
Page 11 and 12: Självfinansierings- 2008 2009 2010
Page 13 and 14: Stadens styrprinciper anger att res
Page 15 and 16: ter och statsbidrag. Beredskapen b
Page 17 and 18: Personalansvar Nämnderna anställe
Page 19 and 20: Interna leverantörer får maximalt
Page 21 and 22: Balansbudget/plan 2010-2012 Mnkr Bo
Page 23 and 24: Arbets- och familjestödsnämnden R
Page 25 and 26: Verksamhetsmått, fortsättning Utf
Page 27 and 28: Verksamhetsförändringar i budget
Page 29 and 30: Kvalitetsmått Utfall Budget Budget
Page 31 and 32: Verksamhetsförändringar 2011-2012
Page 33 and 34: Parkskötseln effektiviseras samt m
Page 35 and 36: Gymnasienämnden Resultaträkning m
Page 37 and 38: Kvalitetsmått GYMNASIESKOLA Kunska
Page 39 and 40: Politiskt prioriterade mål Kommunf
Page 41 and 42: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Re
Page 43 and 44: Nämnden för kultur och fritid Res
Page 45 and 46: Verksamhetsmått Utfall Budget Budg
Page 47 and 48: Verksamhetsförändringar i budget
Page 49 and 50: Verksamhetsmått Utfall Budget Budg
Page 51 and 52: Totalt Förbr tom Ber förbr Texth
Page 57 and 58:
Kommentarer investeringsbudget Komm
Page 59 and 60:
37 Göteborgsvägen, gc och miljö
Page 61 and 62:
71 Fässbergsgymnasiet, Hus P gård
Page 63 and 64:
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträde
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69:
Mölndals stad, 431 82 Mölndal 031
show all

Budget_2010-2012 - Mölndal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?