Budget_2010-2012 - Mölndal

Ekonomisk översikt
Budget 2010 och plan 2011-2012
Sammanfattning
Konjunkturanpassad resultatnivå
Budget och plan 2010-2012 innebär att de statliga tillskott
i form av tillfälligt konjunkturstöd, som aviserats under
hösten, utnyttjas för att jämna ut de ekonomiska förutsättningarna
över hela planperioden. För 2010 budgeteras
därför ett starkare resultat på 75,4 mnkr vilket i planen
sjunker till 4,3 mnkr 2011 och blir negativt med 13,8 mnkr
2012. Genom att disponera 53,4 mnkr av 2010 års resultat
för en sänkning av resultatkraven 2011 och 2012, uppstår
en genomsnittlig resultatnivå på 22 mnkr under planperioden.
Syftet är att undvika ryckighet och skapa jämnare
ekonomiska förutsättningar för verksamheten.
Arbetet med budget och plan 2010-2012 har präglats av de
försämrade ekonomiska förutsättningar som har uppstått
med anledning av hur lågkonjunkturen påverkar utvecklingen
av det kommunala skatteunderlaget. Effekterna av
den ekonomiska krisen har inneburit att prognoserna över
tillväxten har skrivits ned i snabb takt och sedan senhösten
2008 har fallet accelererat och jämfört med den skatteprognos
som tillämpades i föregående budget/plan 2009-2011
är effekterna mycket dramatiska.
För Mölndals del innebar den skatteprognos som presenterades
i april 2009 att försämringen jämfört med Budget/plan
2009-2012 hade ackumulerats till 77 mnkr 2009,
120 mnkr 2010 och 186 mnkr för 2011. I de beräkningarna
ingick ändå de ekonomiska tillskott på 32 mnkr respektive
22 mnkr för 2010 och 2011, som regeringen aviserade i
vårpropositionen.
Anpassningen till det förändrade ekonomiska läget för
2010 inleddes genom beslutet om reviderade kommunbidrag
2009 som var ett led i att uppnå rätt ingångsläge. Det
innebar ett krav på nämnderna att genomföra kostnadsanpassningar
motsvarande 37 mnkr utöver redan kända överskott
på 13 mnkr. Vårens beslut om utgiftstak, ekonomiska
ramar inför 2010, innebar ytterligare nedjustering av verksamhetens
ekonomiska utrymme med 16 mnkr, men också
ett tillskott för pris- och löneökningar på 51 mnkr. Nya
besked om ytterligare statligt stöd har dock inneburit att
nämndernas ekonomiska utrymme därefter har kunnat
förstärkas med drygt 23 mnkr under höstens budgetprocess.
Inför höstens budgetproposition aviserade regeringen ytterligare
tillskott för att lindra konjunktureffekterna inom
Jämförelser med helårsprognos 2009 utgår från delårsrapporten 2
Ekonomisk översikt
Budgetberedningen 2009-10-06
Kommunstyrelsen 2009-10-21
Kommunfullmäktige 2009-11-11
den kommunala sektorn. För Mölndal innebar det en förstärkning
med 45 mnkr i form av ett engångsbelopp för
2010. Halva beloppet har nu disponerats för att förstärka
nämndernas utrymme för 2010, medan resterande del
används för att undvika ryckighet genom att
verksamhetens tillskott i huvudsak ska kunna ligga kvar
även under planåren. Det sker, som tidigare nämnts,
genom att konjunkturstödet bidrar till ett starkare
resultat 2010, som därefter ianspråktas under planåren.
Jämfört med nämndernas ekonomiska utrymme 2010
omfattar planen för 2011 och 2012 71,5 respektive 154,9
mnkr i nytt utrymme avseende volymförändring och
kompensation för pris- och löneökningar.
Oförändrad skattesats
Med jämna mellanrum under året presenterar SKL
(Sveriges kommuner och landsting) prognoser över
skatteunderlagets utveckling. Den prognos som
tillämpats i budgetförslaget presenterades i
månadsskiftet september-oktober.
Budget och plan har upprättats med en oförändrad
skattesats på 20,84 kronor.
Svensk ekonomi
Den kris som nådde sin kulmen förra hösten med
kraftiga börsfall och ekonomiskt obestånd för flera stora
finansiella aktörer bedöms nu av flertalet prognosmakare
ha passerat sitt värsta läge. Krisen startade för mer än
två år sedan på den amerikanska bolånemarknaden och
har sedan dess orsakat en kraftig ekonomisk stagnation
över hela världen. De så kallade subprimelånen visade
sig innehålla stora osäkerheter och den amerikanska
staten tvingades gå in med omfattande stöd till bankerna
för att förhindra en finansiell kollaps. Oron spred sig
emellertid även till andra länder och även riksbankerna
inom EU har måst garantera vissa bankers
betalningsförmåga. I stort sett alla centralbanker har
under det gångna året snabbt sänkt styrräntorna men
vändingen till ny tillväxt har dröjt. Såväl den amerikanska
ekonomin som ekonomin i Europa befinner sig
fortfarande i klar avmattning. Världsekonomins
utveckling hänger i allt högre grad på att tillväxten i
Kina och Indien kan visa fortsatt styrka.
Den svenska tillväxten låg under flera år på ovanligt hög
nivå. År 2006 blev BNP-ökningen hela 4,1 procent. År