Budget_2010-2012 - Mölndal

Kvalitetsmått
Utfall Budget Budget
2008 2009 2010
BARNOMSORG
Gruppstorlek,
antal barn i genomsnitt
Förskola, mätpunkt april 17,4 17,1 17,4
Förskola, mätpunkt oktober 16,3 15,9 16,3
Personaltäthet och formell kompetens,
kvot och andel
Barn/årsarbetare 5,3 5,3 5,3
Förskollärare 61 % 65 % 65 %
Upplevd kvalitet, enkät med
betygsskala 1-5, genomsnitt
Förskola, föräldrarnas trygghet i u >=4,5
Familjedaghem,
föräldrarnas trygghet 4,8 >=4,8
Service/tillgänglighet, andel
Barn som erhållit plats inom skälig tid,
mätpunkt april 100 % 100 % 100 %
GRUNDSKOLA
Kunskapsutveckling, andel
som når kunskapsmålen
Åk 3, ämnesprov alla ämnen >=85 %
Åk 3, ämnesprov matematik >90 %
Åk 3, ämnesprov svenska >90 %
Åk 5, ämnesprov alla ämnen 76 % >=80 % >=85 %
Åk 5, ämnesprov svenska 94 % >=90 % >90 %
Åk 5, ämnesprov matematik 87 % >=90 % >90 %
Åk 5, ämnesprov engelska 91 % >=90 % >90 %
Åk 9, når kunskapsmålen i
alla ämnen 80 % >80 % >=85 %
Kunskapsutveckling, andel behöriga
och betygssnitt
Åk 9, behöriga till
nationellt program 93 % >=94 % >=94 %
Åk 9, genomsnittligt meritvärde 217 >216 >=217
Personaltäthet och formell kompetens,
kvot och andel
Lärare/100 elever 7,5 7,3 7,1
Pedagogisk högskoleexamen 90 % >90 % >90 %
Upplevd kvalitet, enkät med
betygsskala 1-5, genomsnitt
Åk 2, trivsel >=4,4
Åk 5, trivsel >=4,4
Åk 8, trivsel 4,1 >=4,0 >=4,1
SÄRSKOLA
Upplevd kvalitet, enkät med
betygsskala 1-5, genomsnitt
Åk 5, inflytande och delaktighet i u >3,9 >3,9
KULTURSKOLA
Tillgänglighet, andel
Sökande som får plats 47 % >65 % >65 %
Elevernas trivsel
En effekt av arbetet i skolan är elevernas attityd till skolarbete
och studier. Nämnden följer olika aspekter av elevernas
upplevelse av skolan. Årligen genomförs Ungdomsenkäten
i årskurs 8. Vidare riktas vartannat år enkätundersökningar
till elever i åk 2 och åk 5 samt till föräldrar.
26
Barnomsorgs- och utbildningsnämnden
Uppföljning av kvalitet inom särskolan
Särskolans elever medverkar i de enkäter som görs vartannat
år. År 2005 upplevde eleverna i årskurs 5 att de hade
ett inflytande motsvarande 3,8 på en femgradig skala där 5
är mest positivt. En förnyad enkät 2007 visade värdet 3,9.
Målsättningen år 2010 är att ytterligare öka elevernas upplevda
grad av inflytande.
Kunskapsmål i årskurs 3 och 5
Det finns mål att uppnå i de olika ämnena för eleverna i
slutet av tredje och femte skolåret. Dessa mål är en avstämning
av elevernas kunskapsutveckling under tiden i
grundskolan. En tillfredsställande kunskapsutveckling
under första delen av skoltiden är avgörande för hur det
går under den senare delen. Med kännedom om enskilda
elevers kunskapsprofil kan långsiktiga och individuella
insatser genomföras vid behov.
Som stöd för bedömningen genomförs nationella ämnesprov
i engelska, matematik och svenska. Nämnden har
följt elevernas kunskapsutveckling i dessa tre ämnen för åk
5 årligen sedan år 2000. Ett genomsnitt av elevernas prestationer
för åren 2000-2008 visar att 90 procent når målen
i engelska, 89 procent i svenska, medan 88 procent når
målen i matematik. Eleverna lyckas alltså lite bättre i engelska
och svenska än i matematik.
Regeringen har fastställt kunskapskrav/mål att uppnå för
ämnena matematik och svenska i åk 3. Våren 2009 genomfördes
för första gången nationella prov för tredjeklassare i
dessa ämnen. Det är naturligt att fortsättningsvis följa även
de yngre elevernas kunskapsutveckling.
Betyg skolår nio
Behöriga till nationellt program på gymnasiet är elever
med godkänt i svenska, engelska och matematik. Betyget
godkänt i ett ämne innebär att eleven nått kunskapsmålet.
Betygen godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt
räknas om i siffror och anger meritvärdet. Meritvärdet är
ett samlat mått på elevernas samlade kunskapsutveckling
under grundskolan. Fullmäktige har beslutat att särskilt
följa detta mått. Det speglar samtliga elevers studieresultat.
Elevernas resultat varierar mellan åren beroende på elevkullarnas
sammansättning. Nämnden har följt utvecklingen
sedan 1998. Det finns en tendens till bättre resultat över
åren även om resultaten varierar mellan enskilda år. Åren
1998–2003 var genomsnittliga meritvärdet 211 poäng och
92 procent var behöriga till gymnasiestudier. 2004-2008
var motsvarande värden 217 poäng och 93 procent. Resultaten
2008 var 217 poäng och 93 procent.
Plats utan oskäligt dröjsmål
Enligt skollagen ska kommunen erbjuda plats utan oskäligt
dröjsmål. När vårdnadshavare har anmält att barnet behöver
plats måste en viss väntetid accepteras. Tre till fyra
månader anses vara en rimlig handläggningstid. Stadens
tillämpningsföreskrifter anger att skäligt erbjudande är
inom ett större geografiskt område än närområdet.