Budget_2010-2012 - Mölndal

More documents

Recommendations

Info

Beskrivning av nämndens arbete med verksamhetens mål, prestationer och kvalitet Text och tabeller nedan är tänkta att ge en övergripande bild av nämndens arbete med mål, prestationer och kvalitet. Nämndens verksamhetsplan Barnomsorgs- och utbildningsnämnden upprättar årligen en verksamhetsplan som förutom internbudget innehåller åtgärder för att nå kvalitetsmålen i budget, minska miljöbelastningen samt uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Resultatet redovisas sedan i nämndens verksamhetsberättelse med bokslut för miljö, arbetsmiljö och ekonomi samt en kvalitetsredovisning. Mål Målen för verksamheterna skola, förskoleklass, fritidshem och förskola anges i läroplanerna. Verksamheten utformas bland annat genom bestämmelser i skollagen. Kvalitet i detta sammanhang handlar dels om i vilken utsträckning de nationella målen uppnås, dels om verksamheten uppfyller skollagens krav i övrigt. Prestationer gäller omfattningen av erbjudna tjänster och kostnad för dessa redovisas under avsnittet Verksamhetsmått. Målsättningar och resultat anges under avsnittet Kvalitetsmått. Kvalitetsredovisning Varje kommun, liksom varje skola, förskola och fritidshem, ska enligt skolförordningen årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Arbetet med kvalitetsredovisning främjar kvalitetsarbetet och bidrar därigenom till att förverkliga utbildningens nationella mål. Kvalitetsredovisningen innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder som kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna redovisas verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse. Nämnden upprättar årligen en kvalitetsredovisning för sitt ansvarsområde. Budget/plan innehåller ett urval av uppgifter från kvalitetsredovisningen - i första hand uppgifter om verksamhetens förutsättningar respektive måluppfyllelse. Intern kontroll i ett verksamhetsperspektiv Nämnden har enligt de ekonomiska styrprinciperna ansvar för den interna kontrollen. Det sker genom att nämnden i verksamhetsplanen anger vilka områden som den interna kontrollen ska fokuseras på. Den interna kontrollen utgår bland annat från enheternas verksamhetsberättelser och sker i dialog med förvaltningsledning och förtroendevalda. Inför 2010 avser nämnden fastställa en internkontrollplan baserad på genomförda risk- och väsentlighetsanalyser, en omvärldsanalys samt de erfarenheter från interna kontroller/fördjupande dialoger som gjorts hittills. 25 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Verksamhetsmått Utfall Budget Budget 2008 2009 2010 BARNOMSORG Antal barn Familjedaghem 470 480 440 Förskola 2 796 2 890 2 930 Fritidshem 2 547 2 555 2 775 Externt köpta platser, barnomsorg 566 580 595 Antal öppna förskolor 4 4 4 Nettokostnad per barn, tkr Familjedaghem 69,7 69,8 76,1 Förskola 85,9 84,8 85,6 Fritidshem 27,3 28,8 26,5 GRUNDSKOLA Antal elever Förskoleklass 706 725 725 Köpta platser, förskoleklass 34 35 35 Grundskola 6 123 6 072 5 946 varav från annan kommun 130 140 130 Köpta platser, grundskola 582 595 595 Nettokostnad per elev, tkr Förskoleklass 25,1 21,5 22,3 Grundskola 70,7 71,1 75,1 SÄRSKOLA Antal elever Särskola 64 62 58 varav annan kommun 1 0 0 Köpta platser, särskolan 7 5,5 6 Nettokostnad per elev, tkr Särskola 364,9 389,6 395,3 KULTURSKOLA Antal elever Kulturskola 5 456 4 900 4 900 varav betalande elever orkester/ensemble 1 952 2 100 2 100 Kommentarer kring kvalitetsmått Förskolans barngrupper Ett vedertaget villkor för en god pedagogisk verksamhet är barngruppernas storlek i förskolan. Fullmäktige har haft en målsättning att barngruppernas storlek ska minska med ett barn per grupp i genomsnitt jämfört med år 2004. Detta år var snittet 18,1 barn/grupp i april och 16,9 barn/grupp i oktober. Mätningen görs vid två tillfällen på året eftersom antalet barn tenderar att öka från höst till vår. I april 2009 var utfallet 17,4 barn/grupp. Personaltäthet och kompetens En förutsättning för god måluppfyllelse är att det finns tillräckligt med kompetent personal för att utföra uppdraget. Nämnden följer kontinuerligt personaltäthet och andelen personal med lärarexamen inom förskolan och den obligatoriska skolan. Mätning görs i oktober varje år i samband med insamling av statistik till SCB. Resultatet redovisas på våren året därpå.
Kvalitetsmått Utfall Budget Budget 2008 2009 2010 BARNOMSORG Gruppstorlek, antal barn i genomsnitt Förskola, mätpunkt april 17,4 17,1 17,4 Förskola, mätpunkt oktober 16,3 15,9 16,3 Personaltäthet och formell kompetens, kvot och andel Barn/årsarbetare 5,3 5,3 5,3 Förskollärare 61 % 65 % 65 % Upplevd kvalitet, enkät med betygsskala 1-5, genomsnitt Förskola, föräldrarnas trygghet i u >=4,5 Familjedaghem, föräldrarnas trygghet 4,8 >=4,8 Service/tillgänglighet, andel Barn som erhållit plats inom skälig tid, mätpunkt april 100 % 100 % 100 % GRUNDSKOLA Kunskapsutveckling, andel som når kunskapsmålen Åk 3, ämnesprov alla ämnen >=85 % Åk 3, ämnesprov matematik >90 % Åk 3, ämnesprov svenska >90 % Åk 5, ämnesprov alla ämnen 76 % >=80 % >=85 % Åk 5, ämnesprov svenska 94 % >=90 % >90 % Åk 5, ämnesprov matematik 87 % >=90 % >90 % Åk 5, ämnesprov engelska 91 % >=90 % >90 % Åk 9, når kunskapsmålen i alla ämnen 80 % >80 % >=85 % Kunskapsutveckling, andel behöriga och betygssnitt Åk 9, behöriga till nationellt program 93 % >=94 % >=94 % Åk 9, genomsnittligt meritvärde 217 >216 >=217 Personaltäthet och formell kompetens, kvot och andel Lärare/100 elever 7,5 7,3 7,1 Pedagogisk högskoleexamen 90 % >90 % >90 % Upplevd kvalitet, enkät med betygsskala 1-5, genomsnitt Åk 2, trivsel >=4,4 Åk 5, trivsel >=4,4 Åk 8, trivsel 4,1 >=4,0 >=4,1 SÄRSKOLA Upplevd kvalitet, enkät med betygsskala 1-5, genomsnitt Åk 5, inflytande och delaktighet i u >3,9 >3,9 KULTURSKOLA Tillgänglighet, andel Sökande som får plats 47 % >65 % >65 % Elevernas trivsel En effekt av arbetet i skolan är elevernas attityd till skolarbete och studier. Nämnden följer olika aspekter av elevernas upplevelse av skolan. Årligen genomförs Ungdomsenkäten i årskurs 8. Vidare riktas vartannat år enkätundersökningar till elever i åk 2 och åk 5 samt till föräldrar. 26 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Uppföljning av kvalitet inom särskolan Särskolans elever medverkar i de enkäter som görs vartannat år. År 2005 upplevde eleverna i årskurs 5 att de hade ett inflytande motsvarande 3,8 på en femgradig skala där 5 är mest positivt. En förnyad enkät 2007 visade värdet 3,9. Målsättningen år 2010 är att ytterligare öka elevernas upplevda grad av inflytande. Kunskapsmål i årskurs 3 och 5 Det finns mål att uppnå i de olika ämnena för eleverna i slutet av tredje och femte skolåret. Dessa mål är en avstämning av elevernas kunskapsutveckling under tiden i grundskolan. En tillfredsställande kunskapsutveckling under första delen av skoltiden är avgörande för hur det går under den senare delen. Med kännedom om enskilda elevers kunskapsprofil kan långsiktiga och individuella insatser genomföras vid behov. Som stöd för bedömningen genomförs nationella ämnesprov i engelska, matematik och svenska. Nämnden har följt elevernas kunskapsutveckling i dessa tre ämnen för åk 5 årligen sedan år 2000. Ett genomsnitt av elevernas prestationer för åren 2000-2008 visar att 90 procent når målen i engelska, 89 procent i svenska, medan 88 procent når målen i matematik. Eleverna lyckas alltså lite bättre i engelska och svenska än i matematik. Regeringen har fastställt kunskapskrav/mål att uppnå för ämnena matematik och svenska i åk 3. Våren 2009 genomfördes för första gången nationella prov för tredjeklassare i dessa ämnen. Det är naturligt att fortsättningsvis följa även de yngre elevernas kunskapsutveckling. Betyg skolår nio Behöriga till nationellt program på gymnasiet är elever med godkänt i svenska, engelska och matematik. Betyget godkänt i ett ämne innebär att eleven nått kunskapsmålet. Betygen godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt räknas om i siffror och anger meritvärdet. Meritvärdet är ett samlat mått på elevernas samlade kunskapsutveckling under grundskolan. Fullmäktige har beslutat att särskilt följa detta mått. Det speglar samtliga elevers studieresultat. Elevernas resultat varierar mellan åren beroende på elevkullarnas sammansättning. Nämnden har följt utvecklingen sedan 1998. Det finns en tendens till bättre resultat över åren även om resultaten varierar mellan enskilda år. Åren 1998–2003 var genomsnittliga meritvärdet 211 poäng och 92 procent var behöriga till gymnasiestudier. 2004-2008 var motsvarande värden 217 poäng och 93 procent. Resultaten 2008 var 217 poäng och 93 procent. Plats utan oskäligt dröjsmål Enligt skollagen ska kommunen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål. När vårdnadshavare har anmält att barnet behöver plats måste en viss väntetid accepteras. Tre till fyra månader anses vara en rimlig handläggningstid. Stadens tillämpningsföreskrifter anger att skäligt erbjudande är inom ett större geografiskt område än närområdet.
Page 1 and 2: www.molndal.se Budget/plan 2010-201
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sida Mölnda
Page 5 and 6: Ekonomisk översikt Budget 2010 och
Page 7 and 8: allmänna pensionssystemet är idag
Page 9 and 10: Planåren innehåller volymökninga
Page 11 and 12: Självfinansierings- 2008 2009 2010
Page 13 and 14: Stadens styrprinciper anger att res
Page 15 and 16: ter och statsbidrag. Beredskapen b
Page 17 and 18: Personalansvar Nämnderna anställe
Page 19 and 20: Interna leverantörer får maximalt
Page 21 and 22: Balansbudget/plan 2010-2012 Mnkr Bo
Page 23 and 24: Arbets- och familjestödsnämnden R
Page 25 and 26: Verksamhetsmått, fortsättning Utf
Page 27: Verksamhetsförändringar i budget
Page 31 and 32: Verksamhetsförändringar 2011-2012
Page 33 and 34: Parkskötseln effektiviseras samt m
Page 35 and 36: Gymnasienämnden Resultaträkning m
Page 37 and 38: Kvalitetsmått GYMNASIESKOLA Kunska
Page 39 and 40: Politiskt prioriterade mål Kommunf
Page 41 and 42: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Re
Page 43 and 44: Nämnden för kultur och fritid Res
Page 45 and 46: Verksamhetsmått Utfall Budget Budg
Page 47 and 48: Verksamhetsförändringar i budget
Page 49 and 50: Verksamhetsmått Utfall Budget Budg
Page 51 and 52: Totalt Förbr tom Ber förbr Texth
Page 57 and 58: Kommentarer investeringsbudget Komm
Page 59 and 60: 37 Göteborgsvägen, gc och miljö
Page 61 and 62: 71 Fässbergsgymnasiet, Hus P gård
Page 63 and 64: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträde
Page 69: Mölndals stad, 431 82 Mölndal 031

Budget_2010-2012 - Mölndal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?