Budget_2010-2012 - Mölndal
Budget_2010-2012 - Mölndal
Budget_2010-2012 - Mölndal
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stadens styrprinciper anger att resultatansvaret så långt<br />
som möjligt ska kopplas till utförandet av verksamheten på<br />
så sätt att budgeterade prestationsmått och servicemått ska<br />
uppfyllas. Samtidigt framgår att vid konflikt utgör det<br />
tilldelade kommunbidraget den yttersta gränsen för<br />
resursförbrukningen och är alltså överordnat beslut om<br />
servicenivå och kvalitetsutfästelser.<br />
I anvisningarna till budgetarbetet fick nämnderna i uppdrag<br />
att ange mål, prestationer och kvalitet som korresponderade<br />
med deras budgetförslag. Utan anspråk på fullt<br />
enhetlig struktur speglas i handlingen vilken verksamhet<br />
som ryms inom tilldelade resurser. På nämndnivå sker<br />
mycket arbete både avseende mål och kvalitetsnivå.<br />
Mål för ekonomi och verksamhet<br />
Lagstiftning om god ekonomisk hushållning<br />
Från och med 2006 infördes en ny lagstiftning om god<br />
ekonomisk hushållning. Här föreskrivs att fullmäktige<br />
måste fastställa finansiella mål samt mål och riktlinjer för<br />
verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk<br />
hushållning. Målen och riktlinjerna ska följas upp och<br />
utvärderas i årsredovisning och delårsrapport. Minst en<br />
delårsrapport måste upprättas och den ska behandlas av<br />
fullmäktige. Revisionen ges en förstärkt roll i utvärderingen<br />
av lagstiftningen. Via ett skriftligt utlåtande ska<br />
revisionen bedöma om resultatet i årsbokslutet och i delårsrapporten<br />
är förenligt med de mål och riktlinjer som<br />
fullmäktige har fastställt i budgeten. Enligt den nya lagstiftningen<br />
ska en åtgärdsplan antas av fullmäktige vid<br />
konstaterat negativt ekonomiskt resultat.<br />
Lagstiftningen föreskriver inte exakt vilka mål eller vilken<br />
nivå som kan anses överensstämma med lagstiftningens<br />
formulering om god ekonomisk hushållning. Sveriges<br />
Kommuner och Landsting (SKL) har beträffande finansiella<br />
mål uttryckt följande: ”…för de allra flesta ett positivt<br />
resultat som ska täcka in viss egenfinansiering av investeringar,<br />
alla pensionskostnader, värdesäkring av förmögenheten,<br />
oförutsedda händelser, osäkra planeringsförutsättningar”.<br />
Beträffande verksamhetsmål är utgångspunkten att verksamheten<br />
ska utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk<br />
synpunkt tillfredställande sätt. Lagstiftningen tydliggör<br />
att verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget<br />
och ange vad som är möjligt att uppnå för befintliga<br />
resurser och därmed anpassat till ekonomiska restriktioner.<br />
SKL menar att verksamhetsmål och finansiella mål hänger<br />
ihop om man ska leva upp till god ekonomisk hushållning.<br />
Varje kommun måste dock hitta sin modell utifrån egna<br />
förutsättningar.<br />
Verksamhetsmål<br />
God ekonomisk hushållning innebär att mål, kvalitet och<br />
prestationer ska uppfyllas på ett kostnadseffektivt sätt så<br />
att skattemedlen utnyttjas optimalt. I samband med budgetprocessens<br />
dialoger, i år i samband med budgetupptakten,<br />
ingår därför en genomgång av möjligheter till bättre<br />
Jämförelser med helårsprognos 2009 utgår från delårsrapporten 10<br />
Ekonomisk översikt<br />
<strong>Budget</strong>beredningen 2009-10-06<br />
Kommunstyrelsen 2009-10-21<br />
Kommunfullmäktige 2009-11-11<br />
resursutnyttjande som en del av agendan. Flera verksamhetsområden<br />
har under senare år berörts av ett förändringseller<br />
utredningsarbete med en sådan målsättning. Exempel<br />
är omstruktureringen av hemtjänsten, införandet av transportcentral<br />
och serviceförvaltning samt förändringsarbetet<br />
inom individ- och familjeomsorgen. I årets budgetprocess<br />
har de försämrade ekonomiska förutsättningarna skapat<br />
ytterligare fokusering på dessa frågor och flera processer<br />
bedrivs med en sådan inriktning. Exempel är städverksamheten<br />
och övergång till central löneadministration.<br />
I budgetförslagen ska nämnderna redovisa sin plan för de<br />
mål, den kvalitet och de prestationer som ryms inom tilldelade<br />
resurser. Uppdraget är att utföra bästa möjliga verksamhet<br />
inom sitt utgiftstak samt enligt lag, reglemente<br />
samt de mål, prestationer och den kvalitet som nämnden<br />
har uppgivit. Från och med budget 2006 har nämnderna<br />
också fått i uppdrag att ange förslag till prioriterade utvecklingsområden<br />
som anses kunna uppfyllas inom utgiftstaket.<br />
Under budgetprocessen sker en politisk beredning<br />
av förslagen, vilket resulterar i beslut om ett antal<br />
politiskt prioriterade mål. Prioriterade mål i budget/plan<br />
<strong>2010</strong>-<strong>2012</strong> presenteras under särskild rubrik i denna skrivelse<br />
samt under respektive nämnd.<br />
God ekonomisk hushållning inom verksamheten innebär<br />
att uppdragen enligt de politiska målen ska uppfyllas inom<br />
den ekonomiska ramen i form av kommunbidrag, vars<br />
storlek grundar sig på disponibelt utrymme enligt en bedömning<br />
i förhållande till de finansiella målen.<br />
Politiskt prioriterade verksamhetsmål<br />
Arbets- och familjestödsnämnden<br />
Antalet institutionsplaceringar för barn och ungdomar<br />
0-20 år ska minska jämfört med 2009 års budget.<br />
Verksamheten ska ersättas med familjehem samt<br />
lokala öppenvårdinsatser (2008: 30 årsplatser, budget<br />
2009: 23 årsplatser)<br />
Antalet köpta boenden ska minska jämfört med 2009<br />
års förbrukning. Verksamheten ska ersättas med<br />
stödinsatser i kombination med kontrollerat boende<br />
(2008: 41 årsplatser, budget 2009: 53 årsplatser)<br />
Tid från ansökan om försörjningsstöd för dem som<br />
står till arbetsmarknadens förfogande till dess att<br />
sysselsättning påbörjas på Neon resurscenter ska vara<br />
högst 14 dagar (Antas uppnås under 2009)<br />
Barnomsorgs- och utbildningsnämnden<br />
Föräldrarna uppskattar tryggheten i<br />
barnomsorgsverksamheten till minst 4,5 på en<br />
femgradig skala (förskola 2006: 4,4, familjedaghem<br />
2008: 4,8)<br />
85 procent av eleverna får minst betyget godkänt i alla<br />
ämnen i slutbetyget, och minst lika stor andel av<br />
eleverna i åk 5 och 3 når målen för årskursen<br />
(2008/2009 åk 3: 83 %, åk 5: 83 %, åk 9: 84 %)