Budget_2010-2012 - Mölndal
Budget_2010-2012 - Mölndal
Budget_2010-2012 - Mölndal
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Självfinansierings- 2008 2009 <strong>2010</strong> 2011 <strong>2012</strong><br />
grad inkl hela pen- prognos budget plan plan<br />
sionsskuldens förändring,<br />
mnkr<br />
Avskrivningar 98,4 104,0 109,0 112,0 118,0<br />
Försäljning av anläggningstillgångar<br />
Resultat exklusive<br />
12,4 2,7 75,5 72,5 75,2<br />
resultat vid försäljning 22,6 43,4 75,4 4,3 -13,8<br />
Utrymme för självfinansiering<br />
133,4 150,1 259,9 188,8 179,4<br />
Nettoinvestering 202,3 429,4 297,0 237,6 280,2<br />
Självfinansieringsgrad<br />
i % 65,9 35,0 87,5 79,5 64,0<br />
Investeringsvolym/<br />
verksamhetens<br />
nettokostnader i % 8,0 16,7 11,1 8,9 10,2<br />
Självfinansieringsgraden är ett mått som bör studeras över<br />
en längre tidsperiod eftersom staden kan befinna sig i olika<br />
investeringsfaser. När den löpande driften har finansierats<br />
bör det återstå en tillräckligt stor andel av skatteintäkter<br />
och generella statsbidrag för att, sett över ett antal år,<br />
större delen av investeringarna ska kunna finansieras med<br />
egna medel.<br />
Andelen av investeringarna som kan finansieras med<br />
skattemedel eller försäljning av anläggningstillgångar<br />
beräknas att stanna på 35 % för 2009, men uppgår till 74,9<br />
procent om markinköpen exkluderas. Huvuddelen är avsedda<br />
för framtida exploatering. Självfinansieringsgraden<br />
beräknas till ett genomsnitt på 77,1 procent för hela planperioden.<br />
I början av 2000-talet hade <strong>Mölndal</strong> några år med kraftiga<br />
investeringstoppar främst beroende på skolbyggnationer.<br />
Under treårsperioden 2004-2006 har investeringarna däremot<br />
legat lägre, vilket innebär att den högre investeringsvolym<br />
som genomfördes under åren 2007-2008 kunde<br />
finansieras med egna medel även om inte utrymmet för<br />
självfinansiering genererats det enskilda året.<br />
Finansieringsbudget<br />
Den budgeterade finansieringsanalysen för <strong>2010</strong> innebär<br />
att likviditetsbehovet, inom ramen för budgeterad investeringsvolym,<br />
kan tillgodoses utan upplåning. Förslaget<br />
till budget/plan innebär dock att ett upplåningsbehov på<br />
cirka 200 mnkr uppstår 2011-<strong>2012</strong>. Utöver investeringar<br />
sker under <strong>2010</strong>-<strong>2012</strong> en likviditetspåfrestning genom<br />
närmare 35 mnkr i utbetalningar avseende Kikåstippens<br />
återställning.<br />
Avsättning/värdesäkring av pensionsförpliktelsen återlånas<br />
till verksamheten och begränsar upplåningsbehovet utöver<br />
den självfinansiering som kan ske genom skatteintäkter,<br />
avskrivningar och försäljning. Då utbetalningen av pensionerna<br />
ska ske behövs ett nytt likviditetsutrymme eftersom<br />
Jämförelser med helårsprognos 2009 utgår från delårsrapporten 8<br />
Ekonomisk översikt<br />
<strong>Budget</strong>beredningen 2009-10-06<br />
Kommunstyrelsen 2009-10-21<br />
Kommunfullmäktige 2009-11-11<br />
det inte avsatts tillgångar som matchar respektive års avsättning/värdesäkring.<br />
Tidigare har den kortsiktiga strategin under perioder med<br />
svagare resultat och hög investeringsnivå, varit att lösa<br />
behovet av likviditet genom, dels positivt kassaflöde hos<br />
koncernens övriga enheter, dels ingånget avtal om checkräkningskredit.<br />
Enligt planen beräknas nu stadens kreditbehov<br />
under åren 2011-<strong>2012</strong> vara cirka 200 mnkr. Erfarenhetsmässigt<br />
påverkas likviditetsbehovet genom förskjutningar<br />
i genomförandet, men några sådana antaganden<br />
har inte skett.<br />
Nettokostnadsandel<br />
Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting bedriva<br />
sin verksamhet inom ramen för en god ekonomisk<br />
hushållning. En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla<br />
en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan<br />
löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på detta är<br />
nettokostnaderna inklusive avskrivningar och finansnetto i<br />
relation till skatteintäkterna.<br />
Om nettokostnadsandelen under en längre tidsperiod ligger<br />
på cirka 98 procent i kombination med en normal investeringsvolym,<br />
innebär det för flertalet kommuner, att både det<br />
kort- och långsiktiga finansiella handlingsutrymmet bibehålls.<br />
Om nettokostnadsandelen är högre utan att investeringsvolymen<br />
anpassas, innebär det oftast en negativ<br />
ekonomisk utveckling på längre sikt.<br />
En starkare nivå kan användas för att kunna möta svängningar<br />
i samhällsekonomiska förutsättningar utan akuta<br />
åtgärder eller för att finansiera investeringstoppar och<br />
framtida påfrestningar i form av till exempel pensionskostnader.<br />
Nettokostnadernas 2008 2009 <strong>2010</strong> 2011 <strong>2012</strong><br />
andel av skatte- prognos budget plan plan<br />
intäkter och generella<br />
statsbidrag %<br />
Verksamhetens<br />
nettokostnader 96,5 95,2 94,3 96,4 96,8<br />
Avskrivningar 3,9 4,1 4,1 4,2 4,3<br />
Nettokostnadsandel 100,4 99,3 98,4 100,6 101,1<br />
Finansnetto -1,8 -1,1 -1,2 -0,8 -0,6<br />
Nettokostnadernas<br />
andel inkl. finansnetto 98,6 98,2 97,2 99,8 100,5<br />
Nettokostnadsandel för<br />
löpande verksamhet 1)<br />
Nettokostnadsandel<br />
inkl. förändring hela<br />
pensionsskulden 1)<br />
98,4 98,6 97,2 99,8 100,5<br />
98,8 100,1<br />
2) 2) 2)<br />
1) Dvs. exkl. resultat vid försäljning och större jämförelsestörande poster.<br />
2) <strong>Budget</strong>/plan <strong>2010</strong>-<strong>2012</strong> upprättas inte enligt fullfondsmodellen, se särskilt avsnitt om pensionsskulden.<br />
Nuvarande prognoser tyder på att staden, för det enskilda<br />
året 2009, kommer att uppnå ett resultat där nettokostnaderna<br />
för den löpande verksamheten, d.v.s. exklusive jäm-
Change language