Budget_2010-2012 - Mölndal

www.molndal.se 

Budget/plan 

2010-2012

Så här blir det 2010 

Varje hundralapp som du betalar i skatt till Mölndals stad 

under 2009 planeras att användas på följande sätt. 

Omsorg om äldre och personer 

med funktionsnedsättningar 

Grundskola, särskola och 

kulturskola samt gymnasieskola, 

vuxenutbildning och särvux 

32 kr 

29 kr 

Omslagsbild: Ensam brygga i Stensjön. Foto: Stefan Andersson. Illustration: Stefan Andersson 

Sociala insatser för barn, 

ungdomar och vuxna samt 

försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder 

Barnomsorg 

15 kr 

Gator, vägar och parker 

samt kollektivtrafik 

7 kr 

Planverksamhet, miljöoch 

hälsoskydd samt 

räddningstjänst 

Bibliotek, kultur- och 

fritidsverksamhet 

5 kr 

6 kr 

2 kr 

4 kr 

Övrigt

Innehållsförteckning 

Sida 

Mölndals stads organisation 1 

Ekonomisk översikt 2 

Styrprinciper för Mölndals stad 13 

Ekonomisk sammanställning 

* Resultatbudget/plan 17 

* Finansieringsbudget/plan 17 

* Balansbudget/plan 18 

* Noter 19 

Budget per verksamhetsområde 

* Arbets- och familjestödsnämnden 20 

* Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 23 

* Byggnadsnämnden 27 

* Gatunämnden 29 

* Gymnasienämnden 32 

* Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 35 

* Miljö- och hälsoskyddsnämnden 38 

* Nämnden för kultur och fritid 40 

* Vård- och omsorgsnämnden 43 

Investeringsbudget/plan, objektvisa anslag samt 

nämndanslag för inventarier m.m. 47 

Kommentarer till investeringsbudget/plan 54

Mölndals stads organisation 

Kommunrevisorer 

Kommunfullmäktige 

Kommunstyrelsen 

Arvodesberedning 

Arbetsutskott 

Näringslivsutskott 

Personal- och organisationsutskott 

Planeringsutskott 

Serviceutskott 

Arbets- och 

familjestödsnämnd 

Barnomsorgs- och 

utbildningsnämnd 

Byggnadsnämnd 

Gatunämnd 

även trafiknämnd 

Gymnasienämnd 

Miljö- och 

hälsoskyddsnämnd 

Nämnden för 

kultur och fritid 

Valnämnd 

Vård- och omsorgsnämnd 

Överförmyndarnämnd 

Gatukontor 

Valberedning 

Kommunledningskontor 

Serviceförvaltning 

Stadsbyggnads- 

kontorets planfunktion 

Arbets- och 

familjestödsförvaltning 

Barnomsorgs- och 

utbildningsförvaltning 

Stadsbyggnadskontor 

Gymnasieförvaltning 

Miljö- och 

hälsoskyddskontor 

Förvaltningen för 

kultur och fritid 

Vård och omsorg 

1 

Mandatfördelning 

61 mandat 

2006-2010 

S 18 

M 15 

Fp 8 

V 4 

Kd 4 

Mp 4 

Sd 4 

C 3 

KIM 1

Ekonomisk översikt 

Budget 2010 och plan 2011-2012 

Sammanfattning 

Konjunkturanpassad resultatnivå 

Budget och plan 2010-2012 innebär att de statliga tillskott 

i form av tillfälligt konjunkturstöd, som aviserats under 

hösten, utnyttjas för att jämna ut de ekonomiska förutsättningarna 

över hela planperioden. För 2010 budgeteras 

därför ett starkare resultat på 75,4 mnkr vilket i planen 

sjunker till 4,3 mnkr 2011 och blir negativt med 13,8 mnkr 

2012. Genom att disponera 53,4 mnkr av 2010 års resultat 

för en sänkning av resultatkraven 2011 och 2012, uppstår 

en genomsnittlig resultatnivå på 22 mnkr under planperioden. 

Syftet är att undvika ryckighet och skapa jämnare 

ekonomiska förutsättningar för verksamheten. 

Arbetet med budget och plan 2010-2012 har präglats av de 

försämrade ekonomiska förutsättningar som har uppstått 

med anledning av hur lågkonjunkturen påverkar utvecklingen 

av det kommunala skatteunderlaget. Effekterna av 

den ekonomiska krisen har inneburit att prognoserna över 

tillväxten har skrivits ned i snabb takt och sedan senhösten 

2008 har fallet accelererat och jämfört med den skatteprognos 

som tillämpades i föregående budget/plan 2009-2011 

är effekterna mycket dramatiska. 

För Mölndals del innebar den skatteprognos som presenterades 

i april 2009 att försämringen jämfört med Budget/plan 

2009-2012 hade ackumulerats till 77 mnkr 2009, 

120 mnkr 2010 och 186 mnkr för 2011. I de beräkningarna 

ingick ändå de ekonomiska tillskott på 32 mnkr respektive 

22 mnkr för 2010 och 2011, som regeringen aviserade i 

vårpropositionen. 

Anpassningen till det förändrade ekonomiska läget för 

2010 inleddes genom beslutet om reviderade kommunbidrag 

2009 som var ett led i att uppnå rätt ingångsläge. Det 

innebar ett krav på nämnderna att genomföra kostnadsanpassningar 

motsvarande 37 mnkr utöver redan kända överskott 

på 13 mnkr. Vårens beslut om utgiftstak, ekonomiska 

ramar inför 2010, innebar ytterligare nedjustering av verksamhetens 

ekonomiska utrymme med 16 mnkr, men också 

ett tillskott för pris- och löneökningar på 51 mnkr. Nya 

besked om ytterligare statligt stöd har dock inneburit att 

nämndernas ekonomiska utrymme därefter har kunnat 

förstärkas med drygt 23 mnkr under höstens budgetprocess. 

Inför höstens budgetproposition aviserade regeringen ytterligare 

tillskott för att lindra konjunktureffekterna inom 

Jämförelser med helårsprognos 2009 utgår från delårsrapporten 2 


Budgetberedningen 2009-10-06 

Kommunstyrelsen 2009-10-21 

Kommunfullmäktige 2009-11-11 

den kommunala sektorn. För Mölndal innebar det en förstärkning 

med 45 mnkr i form av ett engångsbelopp för 

2010. Halva beloppet har nu disponerats för att förstärka 

nämndernas utrymme för 2010, medan resterande del 

används för att undvika ryckighet genom att 

verksamhetens tillskott i huvudsak ska kunna ligga kvar 

även under planåren. Det sker, som tidigare nämnts, 

genom att konjunkturstödet bidrar till ett starkare 

resultat 2010, som därefter ianspråktas under planåren. 

Jämfört med nämndernas ekonomiska utrymme 2010 

omfattar planen för 2011 och 2012 71,5 respektive 154,9 

mnkr i nytt utrymme avseende volymförändring och 

kompensation för pris- och löneökningar. 

Oförändrad skattesats 

Med jämna mellanrum under året presenterar SKL 

(Sveriges kommuner och landsting) prognoser över 

skatteunderlagets utveckling. Den prognos som 

tillämpats i budgetförslaget presenterades i 

månadsskiftet september-oktober. 

Budget och plan har upprättats med en oförändrad 

skattesats på 20,84 kronor. 

Svensk ekonomi 

Den kris som nådde sin kulmen förra hösten med 

kraftiga börsfall och ekonomiskt obestånd för flera stora 

finansiella aktörer bedöms nu av flertalet prognosmakare 

ha passerat sitt värsta läge. Krisen startade för mer än 

två år sedan på den amerikanska bolånemarknaden och 

har sedan dess orsakat en kraftig ekonomisk stagnation 

över hela världen. De så kallade subprimelånen visade 

sig innehålla stora osäkerheter och den amerikanska 

staten tvingades gå in med omfattande stöd till bankerna 

för att förhindra en finansiell kollaps. Oron spred sig 

emellertid även till andra länder och även riksbankerna 

inom EU har måst garantera vissa bankers 

betalningsförmåga. I stort sett alla centralbanker har 

under det gångna året snabbt sänkt styrräntorna men 

vändingen till ny tillväxt har dröjt. Såväl den amerikanska 

ekonomin som ekonomin i Europa befinner sig 

fortfarande i klar avmattning. Världsekonomins 

utveckling hänger i allt högre grad på att tillväxten i 

Kina och Indien kan visa fortsatt styrka. 

Den svenska tillväxten låg under flera år på ovanligt hög 

nivå. År 2006 blev BNP-ökningen hela 4,1 procent. År

2007 blev ökningen av BNP 2,7 procent för att år 2008 i 

stort sett ligga på noll. För innevarande år väntas BNP 

enligt Konjunkturinstitutet sjunka med cirka 5 procent. 

Utfallet och prognoserna tyder således på en klar nedgång 

i den svenska ekonomin. Under 2010 bedömer institutet att 

BNP ökar med cirka en procent. Eftersom ekonomin sjunker 

så kraftigt under innevarande år kommer det att ta flera 

år innan denna nedgång återhämtats. 

Riksbanken har sänkt styrräntan vid upprepade tillfällen 

under hösten, vintern och våren för att den 2 juli 2009 

landa på nivån 0,25 procent. Sänkningarna har tidvis genomförts 

som samlad aktion med ett flertal europeiska 

centralbanker. Riksbankens senaste uttalande säger att 

styrräntan fortsatt kommer att ligga kvar på låg nivå en 

stor del av 2010. 

Sysselsättningen var under åren 2007 och 2008 ovanligt 

stark. Den öppna arbetslösheten var nere på nivåer, cirka 6 

procent, som inte setts på många år. Under innevarande år 

bedöms arbetslösheten komma att öka till ungefär 9 procent 

och bedöms nästa år bli cirka 11 procent. Den höga 

sysselsättningen har varit en viktig ingrediens i den goda 

ekonomiska utvecklingen fram till och med år 2008. 

SKL:s prognoser för skatteintäkternas utveckling har 

successivt tagit hänsyn till nedgången i den ekonomiska 

aktiviteten och den sjunkande sysselsättningen. Avvikelserna 

mot tidigare prognoser har skapat ett stort omställningsbehov 

i alla kommuner. Sysselsättningen är särskilt 

viktig för kommunerna eftersom skatteintäkterna beräknas 

på den totala lönesumman i hela landet och om sysselsättningen 

sviktar gör det att lönesumman stagnerar och 

skatteintäkterna får en svag utveckling. 

Skatteprognosen 

Nivån på skatteintäkterna är alltid ett osäkerhetsmoment i 

en kommunal budget. Under det senaste året har läget varit 

ovanligt svårbedömt. Anledningen är, som beskrivits i 

föregående stycke, att den internationella konjunkturavmattning 

som inleddes i slutet av 2007 och under hösten 

2008 accelererade och fördjupades till följd av turbulensen 

på de finansiella marknaderna. 

Under våren 2009 blev effekterna av den ekonomiska 

krisen allt värre. Varje ny prognos från prognosmakare 

som konjunkturinstitutet, regeringen och SKL blev sämre 

än den föregående. Jämfört med budget och ekonomiska 

planer inträdde dramatiska försämringar av kommunens 

intäkter både i år och under de kommande åren. 

För Mölndals del innebar de prognoser som presenterades i 

april att det försämrade läget hade ackumulerats till 77 

mnkr 2009, 120 mnkr 2010 och 186 mnkr för 2011. I de 

beräkningarna ingick ändå de ekonomiska tillskott på 32 

mnkr respektive 22 mnkr för 2010 och 2011, som regeringen 

aviserade i vårpropositionen. 

De skatteprognoser och prognoser över den kommunalekonomiska 

utjämningen som har presenterats efter sommaren, 

innebär att utvecklingen har stannat upp och att 

siffrorna förbättrats Försämringen jämfört med tidigare 






planering stannar nu på cirka 60 mnkr för 2009, 105 

mnkr för 2010 och drygt 180 mnkr för 2011. Därutöver 

tillkommer att regeringen under hösten har aviserat 

ytterligare tillskott i form av konjunkturstöd för 2010. 

För Mölndal innebär det en förbättring med 45 mnkr i 

form av ett engångsbelopp för 2010. 

Skatteintäkterna är den helt dominerande intäktskällan 

för kommunen. Genom gällande skatteutjämningssystem 

är det utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket, inte 

skattekraften för invånarna i respektive kommun, som 

styr storleken på skatteintäkterna. Budgeterade 

skatteintäkter ska alltså bedömas utifrån prognos över 

både sysselsättningsnivå och löneökningstakt det 

aktuella budgetåret och året före budgetåret med 

utgångspunkt från preliminär taxering avseende året 

dessförinnan. Skatteintäkterna för 2010 bygger därmed 

på antaganden om skatteunderlagets storlek i hela riket 

2008, 2009 och 2010. En prognosavvikelse som 

summerar sammanlagt en procentenhet fördelad på tre år 

innebär t.ex. en avvikelse på cirka 24 mnkr. 

Det senaste årets utveckling är naturligtvis exceptionell 

Hur stor risk som ändå ligger i skatteintäktsprognosen 

kan exemplifieras med att skatteintäkterna för 2005 blev 

nära 18 mnkr lägre än beräknat, medan de för 2006 och 

2007 blev ungefär 30 respektive 25 mnkr högre än 

budget. I bokslutet för 2008 blev avvikelsen återigen 

negativ och differensen blev -28 mnkr. 

Pensionsskulden är större än redovisat 

Stadens förpliktelser för pensionsåtaganden som 

intjänats före 1998 ligger enligt den kommunala 

redovisningslagens regler utanför redovisningen. Den är 

samtidigt mycket viktig att beakta eftersom stora 

kostnader kommer att genereras i samband med 

pensionsutbetalningar under lång tid framöver. Den 

ekonomiska planeringen i samband med budget har 

under senare år skett med beaktande av värdeökningen 

för hela pensionsskulden, den så kallade fullfondsmodellen. 

För att uppfylla lagens krav upprättas den officiella 

redovisningen i enlighet med den så kallade 

blandmodellen där effekterna av de pensionsåtaganden 

som intjänats före 1998, med undantag av 

utbetalningarnas effekt, endast ingår som en 

ansvarsförbindelse och därmed inte beaktas i vare sig 

resultat eller ekonomisk ställning. Årsredovisningen 

innehåller dock kompletterande sammanställningar 

enligt fullfondsmodellen. 

Inför 2010 råder speciella förhållanden avseende 

pensionsskulden. Basbeloppet för 2010 förväntas minska 

vilket gör att basbeloppsuppräkningen blir negativ och 

den finansiella kostnaden blir låg. Skulden minskar 

samtidigt genom årliga utbetalningar och den aktuella 

prognosen innebär att skulden minskar. Samtidigt är 

prognoserna osäkra och en väsentlig anledning är att 

pensionsåtagandet omfattar bruttoutfästelser som 

samordnas med det allmänna pensionssystemet. Det

allmänna pensionssystemet är idag underfinansierat vilket 

lett till att den så kallade ”bromsen” kommer att slå till och 

detta får effekt på pensionskostnaderna. 

Med anledning av aktuella förhållanden har årets budget 

inte upprättats enligt fullfondsmodellen utan blandmodellen 

och fullfondsmodellen jämställs i nyckeltal avseende 

budgetåren. 

Budgetprocessen 

Anpassningsmöjligheter med utgiftstak i juni 

Stadens budgetprocess innebär att beslut om ett utgiftstak 

per nämnd, investeringsbudget/plan samt beslut om 

skattesats, fattas av kommunfullmäktige redan i juni. Den 

budgetprocessen gällde för första gången inför budget 

2004 och har därefter tillämpats med goda erfarenheter. 

Det senaste året har det skett mycket snabba och dramatiska 

förändringar av de ekonomiska förutsättningarna och 

efter sommaren kom nya besked om betydande tillskott av 

statliga bidrag till kommunsektorn. Det innebär att årets 

budgetprocess delvis avviker från grundprinciperna, främst 

genom att det har skett justeringar av utgiftstaken i höstprocessen. 

Inför beslutet om utgiftstak genomför budgetberedningen 

en budgetupptakt där nämndernas presidier och förvaltningsledning 

deltar. Syftet är att skapa en gemensam helhetsbild 

och kunskap om organisationens förutsättningar 

samt hur utvecklingen påverkas av aktuella möjligheter 

och utmaningar inom verksamheten. Redovisningarna 

resulterar i ett konkret underlag över ekonomiska effekter 

och möjliggör en reell dialog kring prioriteringar och omprövningsmöjligheter. 

Under våren genomförs också en 

bokslutsanalys som ingår som underlag i budgetprocessen 

och där en tjänstemannaberedning lämnar förslag till beslut 

om nämndernas eget kapital enligt stadens styrprinciper. 

Efter kommunfullmäktiges beslut om utgiftstak i juni har 

nämnderna under perioden fram till mitten av september 

uppdraget att planera sin verksamhet inom tilldelat utgiftstak 

och att lämna förslag på fördelning per kommunbidragsområde. 

Långsiktighet som uppdrag 

Huvudprincipen är att höstprocessen koncentreras kring 

nämndernas presentation av vilken verksamhet som kommer 

att bedrivas inom utgiftstaket för det kommande budgetåret 

samt vilka långsiktiga planer som finns för de 

kommande åren. 

I budgetanvisningarna betonas nämndernas uppdrag att 

fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. 

De ekonomiska framtidsutsikterna med ett ökat 

antal äldre och stigande pensionskostnader innebär att 

ettåriga perspektiv i budgetarbetet ständigt kommer att 

innebära en risk för att det framkommer akuta åtgärdsbehov. 

Åtgärder, som visserligen kan leda till att intäkterna 






kortsiktigt täcker kostnaderna, men som på lång sikt kan 

skapa problem såväl verksamhetsmässigt som 

ekonomiskt. 

Budgetprocessen innehåller uppdrag till nämnderna att 

bedöma nödvändiga volymförändringar under 

kommande år och planåren bör därför vara väl 

genomarbetade. Avsikten är att organisationen ska få 

större möjlighet att anpassas till förändringar och att 

resultatproblem på grund av att nödvändiga volymökningar 

kan hanteras genom en mer långsiktig prioritering. 

Nämndförslag inom utgiftstaket 

Nämndernas förslag till budget 2010 och plan för 2011- 

2012 har huvudsakligen följt intentionerna i både 

budgetprocess och anvisningar. Nämnderna har lämnat 

förslag inom beslutat utgiftstak och redovisat vilka 

kostnadsanpassningar som kommer att genomföras. 

Även förslag till förändringar under planperioden har 

främst begränsats till nödvändiga förändringar på grund 

av investeringar och volymförändringar i brukargrupper. 

De förslag som lämnats på utökad verksamhet eller 

kvalitetshöjningar har övervägts och en del sådana 

verksamhetsförändringar ingår i förslaget till plan 2011- 

2012. 

Vårens utgiftstak uppräknade 

En viktig del i budgetprocessen är avsikten att utgiftstaken 

till nämnderna ska ligga fast oavsett hur 

budgetförutsättningarna förändras mellan vår- och höstprocess. 

Höstens besked om utökning av det statliga 

konjunkturstödet innebär dock ett avsteg från den 

principen genom att nämndernas verksamhet tilldelas 

cirka 23 mnkr i ökade kommunbidrag jämfört med nivån 

på utgiftstaken. 

Fördelning tillskott utöver utgiftstak: 

Arbets- o familjestödsnämnden 4,0 

Barnomsorgs- o utbildningsnämnden 8,0 

Kultur- o fritidsnämnden 1,5 

Vård- o omsorgsnämnden 9,0 

Överförmyndarnämnden 0,5 

Kommunstyrelsen, EU-projekt 0,6 

Summa 23,6 

Beloppsmässigt har utgiftstaken också förändrats med 

anledning av vissa tekniska justeringar. De justeringar 

som skett motsvaras av förändringar på kostnadssidan. 

Här ingår en förändring av utgiftstaken med anledning 

av sänkta avtalsenliga arbetsgivaravgifter, justering av 

fördelningar inom stadens interna hyresmodell samt 

intern ränta för nyinköpt mark.

Nämndernas ekonomiska utrymme 2010 

Jämfört med nämndernas reviderade kommunbidrag 2009 

innebär budgeten att det ekonomiska utrymmet ökar med 

54 mnkr 2010. Här ingår kompensation för pris- och löneökningar 

med 47 mnkr. Därutöver kommer avdrag som 

motsvaras av sänkta kostnader för t.ex. intern ränta och 

lägre arbetsgivaravgifter och därför inte påverkar nämndernas 

reella ekonomiska utrymme. 

Anpassningen till det förändrade ekonomiska läget 2010 

inleddes genom beslutet om reviderade kommunbidrag 

2009. Det innebar ett krav på nämnderna att genomföra 

kostnadsanpassningar motsvarande 37 mnkr utöver det 

ordinarie uppdraget i form av tidigare fastställd kommunbidragsnivå. 

Den totala justeringen var dock 50 mnkr eftersom 

revideringen förutsatte att nämnderna skulle bibehålla 

redan kända överskott som prognostiserades till 13 

mnkr. Vid beslutet om utgiftstak justerades nämndernas 

ekonomiska utrymme ned med ytterligare 16 mnkr före 

påslag för pris- och löneökning. Höstens budgetprocess 

innebär dock en utökning av nämndernas ekonomiska 

utrymme med 23 mnkr jämfört med utgiftstaken. 

Kompensationen för löneökningar har beräknats med hänsyn 

till utfallet av lönerörelsen 2009, det så kallade överhänget, 

samt i form av ett utrymme för löneökningar avseende 

2010. För 2010 har anslagits medel som motsvarar en 

nivåhöjning på 2 procent från den 1 april, varav 1,72 procent 

fördelats till nämnderna. Resterande del har lagts som 

en central avsättning på 4 mnkr, som personal och organisationsutskottet 

under särskilda förutsättningar har möjlighet 

att disponera. Kompensationen för prisökningar har 

skett med en procent på nettokostnaderna exklusive löneoch 

kapitalkostnader. 

Driftbudget/plan 2010-2012 






Nedan redovisas den procentuella förändringen mellan 

reviderade kommunbidrag 2009 och budget 2010. Vid 

beräkningen har effekten av ”tekniska justeringar” som 

inte påverkar nettokostnaden eliminerats. Den sammanlagda 

ökningen av nämndernas kommunbidrag är 2,1 

procent. De två största nämndernas 

verksamhetsområden, vård- och omsorgsnämnden och 

barnomsorgs- och utbildningsnämnden, tilldelas 2,7 

respektive 2,6 procent i tillskott. En närmare beskrivning 

med bakgrunden till siffrorna i form av de 

verksamhetsförändringar som sker mellan åren, återfinns 

i den del av budgethandlingen som innehåller en 

beskrivning av budget och plan per nämnd. 

Totalt kommunbidrag/nämnd 2009 2010 % 

Arbets- och familjestödsnämnden 188,2 195,0 3,6 

Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 960,3 985,0 2,6 

Byggnadsnämnden 9,4 9,6 2,1 

Gatunämnden, skattefinansierad 141,5 143,8 1,6 

Gatunämnden, affärsdrivande -5,0 -3,3 

Gymnasienämnden 296,0 293,6 -0,8 

Kommunfullmäktige 8,6 9,1 5,8 

Kommunstyrelsen, exkl serv.förv 108,4 109,2 0,7 

Kommunstyrelsen, serv.förv -13,0 -13,0 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 7,9 7,9 

Nämnden för kultur och fritid 113,3 113,7 0,4 

Vård- och omsorgsnämnden 755,8 776,2 2,7 

Summa 2 571,4 2 626,8 2,1 

OBS! Ovan redovisas beloppen före de tekniska justeringar 

som inte påverkar nämndernas egentliga ekonomiska 

utrymme. 

Efter Kf 2009-11-11 har det skett en teknisk justering av 

nämndernas kommunbidrag med hänsyn till att AFA 

Försäkring beslutat om sänkta premier. Justeringen är 

gjord i enlighet med Kf:s beslut. 

Belopp i mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 

2008 2009 2010 2011 2012 

Arbets- och familjestödsnämnden -193,3 -192,4 -194,5 -194,5 -194,5 

Barnomsorgs- och utbildningsnämnden -949,0 -957,9 -976,3 -992,5 -1 017,0 

Byggnadsnämnden -12,9 -11,0 -9,4 -9,7 -9,7 

Gatunämnden -151,0 -136,5 -138,7 -144,8 -156,8 

Gymnasienämnden -298,0 -296,0 -292,0 -287,6 -278,0 

Kommunfullmäktige o kommunstyrelsen -103,9 -104,3 -111,8 -111,4 -112,1 

Miljö- och hälsoskyddsnämnd -6,8 -7,7 -7,8 -7,8 -7,8 

Nämnden för kultur och fritid -104,5 -112,1 -112,5 -114,1 -115,7 

Vård- och omsorgsnämnd -742,9 -759,8 -770,2 -773,2 -776,2 

Tillägg för prisförändringar -49,1 -100,3 

SUMMA NÄMNDVERKSAMHET -2 562,3 -2 577,7 -2 613,2 -2 684,7 -2 768,1 

Avgår, interna kapitalkostnader 167,4 172,0 176,2 189,2 197,2 

Avgår, kalkylerad personalomkostnad 87,2 87,0 88,0 90,0 94,0 

Årets pensionskostnad -131,3 -137,8 -146,4 -149,1 -155,6 

Utrymme för utnyttjande av eget kapital -2,0 -3,0 -3,0 

Förändring av semesterlöneskuld -6,3 -5,0 -5,0 -5,0 -5,0 

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar 12,1 2,7 

Övrigt 2,8 13,4 -16,1 -16,1 -16,1 

SUMMA DRIFTREDOVISNINGEN -2 430,4 -2 445,4 -2 518,5 -2 578,7 -2 656,6

Planåren innehåller volymökningar 

I tabellen redovisas en sammanfattning av volymförändringarna 

i plan samt de förstärkningar, som i jämförelse 

med vårens beslut om utgiftstak, sker redan 2010. 

Volymförändring jämfört med utgiftstak 2010 

mnkr 

Åtgärd 2010 2011 2012 

Förstärkning 

Arbets- och familjestödsnämnden 4,0 4,0 4,0 

Lokaler, ombyggnad, miljöförbättringar, 

utemiljö, Actionplan-avfall m.m. 0,9 1,8 

Brandlarm skolor o förskolor 0,6 1,1 

Förskola utbyggnad 3,1 11,0 

Skollokaler, om- och tillbyggnad 

Förändrat elevantal; skola, förskoleklass 

8,1 19,1 

och fritidshem 2,5 4,0 

Allmän förskola från 3 år 1,0 1,0 

Skolbarnomsorg 11-12 år 1,7 

Utökad elevhälsa 1,0 


Barnomsorgs- o utbildningsnämnden, 

inkl kompensation för tillkommande 

kommunala uppdrag, ex. vaccination. 8,0 8,0 8,0 

Ökning, bostadsanpassningsärenden 0,3 0,3 

Flöjebergsbron, underhållsarbeten 8,0 

Förstärkning inom gator och park t.ex. 

beläggningar, kapitalkostnader och ytor 3,1 5,1 

Linjetrafik 3,0 5,0 

Interkommunala ersättningar - gymnasieskolan 

Neddragning av organisationen p.g.a. 

-2,2 -7,0 

färre elever i gymnasieskolan -2,2 -7,0 

Valnämnden, allmänna val -0,4 -0,4 

Överförmyndarn. förvaltaruppdrag 0,5 0,5 0,5 

Räddningstjänst 0,5 1,2 

Centrumsamordnare -0,5 -0,5 

Projekt Leaderområdet, Gbg insjörike 0,6 0,6 0,6 

Åby ishall, om- och tillbyggnad 1,5 1,5 

Åby simhall, ventilation, värme 0,4 0,7 

Aktiviteten, ventilation 0,2 0,2 

Näridrottsplats i Kållered 0,2 

Krokslätts idrottsområde upprustning 0,5 

Västra området, gymnastikhall 0,6 

Förstärkning, förutsätter bibehållen 

bidragsnivå till föreningar och studieförbund 

1,5 1,0 1,0 

Nya bostäder med särskild service 4,0 8,0 


Vård- och omsorgsnämnden 9,0 8,0 7,0 

Nettoeffekt av tekniska justeringar 

(intern hyresmodell, ändrade arbetsgivaravgifter 

m.m.) -12,4 -12,4 -12,4 

Summa 11,2 33,6 65,8 






I plan för 2011-2012 ingår bedömningar av volymförändringar 

på grund av investeringar, förändrat behov hos vissa 

brukar- /åldersgrupper men även tillskott i form av utökad 

verksamhet och kvalitet. Avgående belopp uppstår på 

grund av förändringar i demografiska behov, omdisponeringar 

eller genom att en engångsinsats under budgetåret 

utgår i plan. 

Den upprättade planen innehåller, utöver volymförändringar, 

en schablonmässig uppräkning av nettokostnaderna 

exklusive kapitalkostnader med 49,1 mnkr år 2011 och 

ytterligare 51,2 mnkr 2012. Hur det utrymmet kommer att 

disponeras avgörs i samband med fördelningen av utgiftstak 

för respektive år. 

Förändring av verksamhetsutrymme per år i plan 

mnkr 2011 2012 

Volymförändring 22,4 32,2 

Kompensation pris o löneökningar 49,1 51,2 

Summa inlagd nettoökning 71,5 83,4 

Notera att i ovanstående tabell redovisas förändringarna 

för respektive år till skillnad från den föregående tabellen 

där volymförändringarna redovisas i förhållande till ursprungligt 

utgiftstak 2010. 

Det slutliga ställningstagandet till förändringarna som har 

beaktats i plan sker i samband med fördelningen av utgiftstak 

för respektive budgetår. Avsikten är dock att planen 

ska vara starkt styrande för utgiftstaken för att därmed 

skapa goda planeringsförutsättningar för nämnderna.

Kraftig ökning av investeringsvolymen 

Under åren 2004-2006 har stadens investeringsvolym 

stannat på 94, 116 respektive 115 mnkr. Under 2007 ökade 

investeringsvolymen till drygt 180 mnkr och under 2008 

genomfördes investeringar på drygt 200 mnkr. För innevarande 

år 2009 prognostiseras nu ytterligare en ökning av 

investeringsvolymen och den beräknas bli nära 430 mnkr, 

varav hälften avser markförvärv. 

För 2010 budgeteras investeringarna till 300 mnkr för att 

minska till 240 mnkr 2011. Under 2012 planeras åter en 

något högre volym och cirka 280 mnkr finns inlagt i planen. 

Det bör samtidigt noteras att flera investeringar avser stadens 

egna anläggningar i bostadsområden och att planeringen 

förutsätter en finansiering från försäljningsintäkter 

på drygt 220 mnkr under perioden 2010-2012. 

Planeringen innebär en genomsnittlig investeringsnivå på 

10,1 procent av verksamhetens nettokostnader. Det är en 

relativt sett hög nivå. Under senare år har genomsnittet för 

kommunerna legat på 7 procent både i riket och i Västra 

Götaland. 






Fördelningen av investeringar mellan åren kan naturligtvis 

komma att påverkas av förskjutningar i tid. Det gäller även 

sådana investeringar som i budgetsammanställningarna 

bedömts bli genomförda 2009. 

Under 2010 återfinns huvuddelen av utgifterna för två 

större enskilda byggnationer. Det är Hallenskolan med en 

total investering på 125 mnkr och en tillbyggnad av Lackarebäcksskolan 

på 95 mnkr. I investeringsbudget/plan finns 

inlagt 217 mnkr för utbyggnad av förskolor. Utbyggnaden 

planeras omfatta 36 avdelningar. 

Investeringsbudget 2010 och plan 2011-2012 innehåller 

utöver nybyggnation, cirka 100 mnkr för anpassningar och 

ombyggnader i befintliga lokaler samt totalt cirka 70 mnkr 

för upprustning av idrottsanläggningar i Åbyområdet. 

Inköp av inventarier inklusive utrustning av nya lokaler 

ingår med i storleksordningen 25 mnkr per år. 

Investeringar i gator, vägar, parker, VA och avfallshantering 

beräknas till drygt 190 mnkr under treårsperioden. 

Därutöver kommer investeringar i egna anläggningar inom 

nya exploateringsområden. 

Investeringsbudget/plan 2010-2012 (mnkr) 

Belopp i mnkr Totalt Prognos Budget Plan Plan Plan 

anslag t.o.m. 2009 2010 2011 2012 2013- 

Datorer, inventarier och dylikt 96,5 1,5 23,5 26,6 35,5 9,4 

Fässbergsgymnasiet, om- o tillbyggn inkl digital studio 35,8 3,8 2,0 30,0 

Förskolor, utbyggnad med 36 avd 217,0 4,0 35,0 58,0 120,0 

Hallenskolan 125,0 11,5 50,0 31,0 32,5 

Lackarebäcksskolan, tillbyggnad 95,0 9,0 55,3 18,2 12,5 

Västra området skola, om- o tillbyggn. inkl. gymsal 64,0 1,0 18,0 1,0 29,0 15,0 

Övriga skolor och förskolor 59,8 4,1 18,8 14,0 22,9 

Anpassningar och ombyggnader i bef. lokaler 41,0 1,5 13,0 9,0 15,5 2,0 

Åbyområdet, idrottsanläggningar 69,0 8,0 19,0 4,0 3,0 35,0 

Övriga idrottsanläggningar 12,0 12,0 

Göteborgsvägen, gc och miljö inkl. gc-broar 59,1 20,1 13,0 13,0 13,0 

Krokslätts Parkgata, trafik och miljö 17,4 3,4 1,0 13,0 

Mölndalsån, åtgärder mot översvämning 20,5 15,5 2,0 4,0 1,5 -2,5 

Sorteringsanläggning, Kikås och å-centraler 14,0 7,7 4,8 1,5 

Spårhagavägen, gc-led 14,0 14,0 

Övriga gatu-, park- och kollektivtrafikinvesteringar 86,0 20,4 13,3 16,5 35,8 

Vatten- och avloppsanläggningar 136,3 7,0 32,4 34,0 22,8 40,1 

Egna anläggningar i exploateringsområden 1) 

197,1 77,3 21,8 33,0 36,0 29,0 

SUMMA NETTOINVESTERINGAR 1 359,5 171,4 297,0 237,6 280,2 373,3 

1) Här ingår åtgärder som kommer att omklassificeras till omsättningstillgång vid redovisningen, för att avräknas mot intäkter vi försäljning av tomtmark. 

En detaljerad uppställning över investeringsanslag per objekt samt planerade investeringar under planperioden ingår som en egen del i handlingen.

Självfinansierings- 2008 2009 2010 2011 2012 

grad inkl hela pen- prognos budget plan plan 

sionsskuldens förändring, 

mnkr 

Avskrivningar 98,4 104,0 109,0 112,0 118,0 

Försäljning av anläggningstillgångar 

Resultat exklusive 

12,4 2,7 75,5 72,5 75,2 

resultat vid försäljning 22,6 43,4 75,4 4,3 -13,8 

Utrymme för självfinansiering 

133,4 150,1 259,9 188,8 179,4 

Nettoinvestering 202,3 429,4 297,0 237,6 280,2 

Självfinansieringsgrad 

i % 65,9 35,0 87,5 79,5 64,0 

Investeringsvolym/ 

verksamhetens 

nettokostnader i % 8,0 16,7 11,1 8,9 10,2 

Självfinansieringsgraden är ett mått som bör studeras över 

en längre tidsperiod eftersom staden kan befinna sig i olika 

investeringsfaser. När den löpande driften har finansierats 

bör det återstå en tillräckligt stor andel av skatteintäkter 

och generella statsbidrag för att, sett över ett antal år, 

större delen av investeringarna ska kunna finansieras med 

egna medel. 

Andelen av investeringarna som kan finansieras med 

skattemedel eller försäljning av anläggningstillgångar 

beräknas att stanna på 35 % för 2009, men uppgår till 74,9 

procent om markinköpen exkluderas. Huvuddelen är avsedda 

för framtida exploatering. Självfinansieringsgraden 

beräknas till ett genomsnitt på 77,1 procent för hela planperioden. 

I början av 2000-talet hade Mölndal några år med kraftiga 

investeringstoppar främst beroende på skolbyggnationer. 

Under treårsperioden 2004-2006 har investeringarna däremot 

legat lägre, vilket innebär att den högre investeringsvolym 

som genomfördes under åren 2007-2008 kunde 

finansieras med egna medel även om inte utrymmet för 

självfinansiering genererats det enskilda året. 

Finansieringsbudget 

Den budgeterade finansieringsanalysen för 2010 innebär 

att likviditetsbehovet, inom ramen för budgeterad investeringsvolym, 

kan tillgodoses utan upplåning. Förslaget 

till budget/plan innebär dock att ett upplåningsbehov på 

cirka 200 mnkr uppstår 2011-2012. Utöver investeringar 

sker under 2010-2012 en likviditetspåfrestning genom 

närmare 35 mnkr i utbetalningar avseende Kikåstippens 

återställning. 

Avsättning/värdesäkring av pensionsförpliktelsen återlånas 

till verksamheten och begränsar upplåningsbehovet utöver 

den självfinansiering som kan ske genom skatteintäkter, 

avskrivningar och försäljning. Då utbetalningen av pensionerna 

ska ske behövs ett nytt likviditetsutrymme eftersom 






det inte avsatts tillgångar som matchar respektive års avsättning/värdesäkring. 

Tidigare har den kortsiktiga strategin under perioder med 

svagare resultat och hög investeringsnivå, varit att lösa 

behovet av likviditet genom, dels positivt kassaflöde hos 

koncernens övriga enheter, dels ingånget avtal om checkräkningskredit. 

Enligt planen beräknas nu stadens kreditbehov 

under åren 2011-2012 vara cirka 200 mnkr. Erfarenhetsmässigt 

påverkas likviditetsbehovet genom förskjutningar 

i genomförandet, men några sådana antaganden 

har inte skett. 

Nettokostnadsandel 

Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting bedriva 

sin verksamhet inom ramen för en god ekonomisk 

hushållning. En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla 

en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan 

löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på detta är 

nettokostnaderna inklusive avskrivningar och finansnetto i 

relation till skatteintäkterna. 

Om nettokostnadsandelen under en längre tidsperiod ligger 

på cirka 98 procent i kombination med en normal investeringsvolym, 

innebär det för flertalet kommuner, att både det 

kort- och långsiktiga finansiella handlingsutrymmet bibehålls. 

Om nettokostnadsandelen är högre utan att investeringsvolymen 

anpassas, innebär det oftast en negativ 

ekonomisk utveckling på längre sikt. 

En starkare nivå kan användas för att kunna möta svängningar 

i samhällsekonomiska förutsättningar utan akuta 

åtgärder eller för att finansiera investeringstoppar och 

framtida påfrestningar i form av till exempel pensionskostnader. 

Nettokostnadernas 2008 2009 2010 2011 2012 

andel av skatteprognos budget plan plan 

intäkter och generella 

statsbidrag % 

Verksamhetens 

nettokostnader 96,5 95,2 94,3 96,4 96,8 

Avskrivningar 3,9 4,1 4,1 4,2 4,3 

Nettokostnadsandel 100,4 99,3 98,4 100,6 101,1 

Finansnetto -1,8 -1,1 -1,2 -0,8 -0,6 

Nettokostnadernas 

andel inkl. finansnetto 98,6 98,2 97,2 99,8 100,5 

Nettokostnadsandel för 

löpande verksamhet 1) 

Nettokostnadsandel 

inkl. förändring hela 

pensionsskulden 1) 

98,4 98,6 97,2 99,8 100,5 

98,8 100,1 

2) 2) 2) 

1) Dvs. exkl. resultat vid försäljning och större jämförelsestörande poster. 

2) Budget/plan 2010-2012 upprättas inte enligt fullfondsmodellen, se särskilt avsnitt om pensionsskulden. 

Nuvarande prognoser tyder på att staden, för det enskilda 

året 2009, kommer att uppnå ett resultat där nettokostnaderna 

för den löpande verksamheten, d.v.s. exklusive jäm-

förelsestörande poster, skulle bli 98,6 procent vilket ligger 

nära nivån i årsbokslutet 2008. 

Budget/plan för 2010-2012 har upprättats med en nettokostnadsandel 

på i genomsnitt 99,2 procent under treårsperioden. 

De svaga resultatutrymmen som bedöms uppstå i 

planen 2011-2012 uppvägs av det starkare resultat som 

budgeteras för 2010. 

Nettokostnadsandelen är ett viktigt nyckeltal för att beskriva 

en kommuns ekonomi. Före 2005 uppgick kostnaderna 

för den löpande verksamheten till mer än 100 procent 

av skatteintäkter och generella statsbidrag under en 

lång följd av år. Därefter skedde ett betydelsefullt trendbrott 

där stadens ekonomi har varit i god balans. I förslaget 

till budget/plan minskar åter marginalen som ett led i stadens 

konjunkturanpassning. 

Soliditet 

Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som har 

finansierats med eget kapital. Det är därmed ett mått på 

kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. 

Soliditetsutveckling 2008 2009 2010 2011 2012 

procent prognos budget plan plan 

Soliditet enl. redovisad 

balans (blandmodellen), 

exklusive effekt av 

koncernkontot 70,3 71,4 73,7 73,3 70,8 

Soliditet inkl. total 

pensionsskuld 

(fullfondsmodellen), 

exklusive effekt av 

koncernkontot 29,0 29,1 31,4 2) 

31,4 2) 30,1 2) 

2) Budget/plan 2010-2012 upprättas inte enligt fullfondsmodellen, se särskilt avsnitt om pensionsskulden. 

Kommunens anläggningstillgångar redovisas till sitt anskaffningsvärde. 

För att bibehålla den långsiktiga finansiella 

styrkan bör soliditeten hållas på en jämn nivå. Då 

soliditeten ökar stärks den långsiktiga betalningsberedskapen. 

Mölndal har en förhållandevis stark soliditetsnivå. 

Förslaget till budget och plan innebär att soliditeten utvecklas 

negativt i slutet av planperioden. Bakgrunden är 

att tillgångarna med anledning av investeringsvolymen 

ökar mer än vad det budgeterade resultatet ger utrymme 

för om andelen eget kapital ska kunna bibehållas. En jämförelse 

mellan soliditeten enligt bokslut 2008 och förslaget 

till plan 2012 innebär att soliditeten vid utgången av planperioden 

stannar på ungefär samma nivå och därmed bibehålls 

genom strategin att disponera ett starkare resultat 

2010 för att jämna ut lågkonjunkturens effekter över treårsperioden. 

I uppställningen ovan redovisas stadens soliditet både med 

och utan det totala pensionsåtagandet. Den lagstadgade 

förändringen av redovisningsprincipen beträffande hanteringen 

av pensionsskulden, som började gälla från och 

med 1998, innebar att skulden för intjänade pensioner till 






och med 1997 omvandlades till en ansvarsförbindelse 

”inom linjen” och därmed utanför stadens redovisade balansräkning. 

Eftersom eget kapital då ökade i balansräkningen 

uppstod en dramatisk effekt på soliditetsmåttet, 

trots att pensionsåtagandet givetvis kvarstår i oförändrad 

omfattning. 

Resultat och tillgångar 

Resultat och till- 2008 2009 2010 2011 2012 

gångar, belopp i mnkr prognos budget plan plan 

Förändring av eget 

kapital, blandmodellen 34,7 46,1 75,4 4,3 -13,8 

Förändring av tillgångarnas 

värde 261,5 17,6 8,1 22,1 87,0 

Soliditeten är beroende av två faktorer. Det ena är hur det 

egna kapitalet utvecklas, det vill säga resultatutvecklingen. 

Den andra faktorn är hur tillgångarna utvecklas. De faktorerna 

skapar tillsammans soliditetsförändringen. Negativa 

eller svaga resultat i kombination med höga investeringsnivåer 

påverkar den långsiktiga betalningsförmågan negativt. 

Ovanstående tabell illustrerar den beloppsmässiga utvecklingen 

av eget kapital och tillgångar. Aktuell prognos för 

2009 och budget 2010 innebär att soliditeten förstärks i 

början av perioden. Storleken på det positiva resultatet i 

relation till tillgångsökningen motsvarar en högre andel än 

tidigare förhållande mellan eget kapital och tillgångar, 

d.v.s. andelen eget kapital ökar. Under 2011-2012 går 

förhållandet i motsatt riktning, men i jämförelse med bokslut 

2008 sker ändå en viss förstärkning. 

Skuldsättningsgrad 

Skuldsättningsgrad 2008 2009 2010 2011 2012 

procent prognos budget plan plan 

Kortfristiga skulder 16,6 22,2 20,0 17,3 17,0 

Långfristiga skulder 6,6 - - 3,1 6,1 

Avsättningar 3,0 2,4 2,0 1,6 1,2 

Pensionsskuld (total) 44,8 46,4 46,6 46,6 45,6 

Total skuldsättn.grad 

exkl. koncernkonto 71,0 71,0 68,6 68,6 69,9 

Med skuldsättningsgrad avses här andelen tillgångar som 

finansierats med skulder. Med det måttet utgör summan av 

skuldsättningsgraden och soliditeten de totala tillgångarna. 

Budgeten är mer än ekonomiska mått 

Budgethandlingen är utformad för att utöver den ettåriga 

resursfördelningen även fokusera på den långsiktiga planeringen 

och på vilken verksamhet i form av mål, prestation 

och kvalitet som nämnderna åtar sig att utföra inom tilldelat 

utgiftstak.

Stadens styrprinciper anger att resultatansvaret så långt 

som möjligt ska kopplas till utförandet av verksamheten på 

så sätt att budgeterade prestationsmått och servicemått ska 

uppfyllas. Samtidigt framgår att vid konflikt utgör det 

tilldelade kommunbidraget den yttersta gränsen för 

resursförbrukningen och är alltså överordnat beslut om 

servicenivå och kvalitetsutfästelser. 

I anvisningarna till budgetarbetet fick nämnderna i uppdrag 

att ange mål, prestationer och kvalitet som korresponderade 

med deras budgetförslag. Utan anspråk på fullt 

enhetlig struktur speglas i handlingen vilken verksamhet 

som ryms inom tilldelade resurser. På nämndnivå sker 

mycket arbete både avseende mål och kvalitetsnivå. 

Mål för ekonomi och verksamhet 

Lagstiftning om god ekonomisk hushållning 

Från och med 2006 infördes en ny lagstiftning om god 

ekonomisk hushållning. Här föreskrivs att fullmäktige 

måste fastställa finansiella mål samt mål och riktlinjer för 

verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk 

hushållning. Målen och riktlinjerna ska följas upp och 

utvärderas i årsredovisning och delårsrapport. Minst en 

delårsrapport måste upprättas och den ska behandlas av 

fullmäktige. Revisionen ges en förstärkt roll i utvärderingen 

av lagstiftningen. Via ett skriftligt utlåtande ska 

revisionen bedöma om resultatet i årsbokslutet och i delårsrapporten 

är förenligt med de mål och riktlinjer som 

fullmäktige har fastställt i budgeten. Enligt den nya lagstiftningen 

ska en åtgärdsplan antas av fullmäktige vid 

konstaterat negativt ekonomiskt resultat. 

Lagstiftningen föreskriver inte exakt vilka mål eller vilken 

nivå som kan anses överensstämma med lagstiftningens 

formulering om god ekonomisk hushållning. Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL) har beträffande finansiella 

mål uttryckt följande: ”…för de allra flesta ett positivt 

resultat som ska täcka in viss egenfinansiering av investeringar, 

alla pensionskostnader, värdesäkring av förmögenheten, 

oförutsedda händelser, osäkra planeringsförutsättningar”. 

Beträffande verksamhetsmål är utgångspunkten att verksamheten 

ska utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk 

synpunkt tillfredställande sätt. Lagstiftningen tydliggör 

att verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget 

och ange vad som är möjligt att uppnå för befintliga 

resurser och därmed anpassat till ekonomiska restriktioner. 

SKL menar att verksamhetsmål och finansiella mål hänger 

ihop om man ska leva upp till god ekonomisk hushållning. 

Varje kommun måste dock hitta sin modell utifrån egna 

förutsättningar. 

Verksamhetsmål 

God ekonomisk hushållning innebär att mål, kvalitet och 

prestationer ska uppfyllas på ett kostnadseffektivt sätt så 

att skattemedlen utnyttjas optimalt. I samband med budgetprocessens 

dialoger, i år i samband med budgetupptakten, 

ingår därför en genomgång av möjligheter till bättre 






resursutnyttjande som en del av agendan. Flera verksamhetsområden 

har under senare år berörts av ett förändringseller 

utredningsarbete med en sådan målsättning. Exempel 

är omstruktureringen av hemtjänsten, införandet av transportcentral 

och serviceförvaltning samt förändringsarbetet 

inom individ- och familjeomsorgen. I årets budgetprocess 

har de försämrade ekonomiska förutsättningarna skapat 

ytterligare fokusering på dessa frågor och flera processer 

bedrivs med en sådan inriktning. Exempel är städverksamheten 

och övergång till central löneadministration. 

I budgetförslagen ska nämnderna redovisa sin plan för de 

mål, den kvalitet och de prestationer som ryms inom tilldelade 

resurser. Uppdraget är att utföra bästa möjliga verksamhet 

inom sitt utgiftstak samt enligt lag, reglemente 

samt de mål, prestationer och den kvalitet som nämnden 

har uppgivit. Från och med budget 2006 har nämnderna 

också fått i uppdrag att ange förslag till prioriterade utvecklingsområden 

som anses kunna uppfyllas inom utgiftstaket. 

Under budgetprocessen sker en politisk beredning 

av förslagen, vilket resulterar i beslut om ett antal 

politiskt prioriterade mål. Prioriterade mål i budget/plan 

2010-2012 presenteras under särskild rubrik i denna skrivelse 

samt under respektive nämnd. 

God ekonomisk hushållning inom verksamheten innebär 

att uppdragen enligt de politiska målen ska uppfyllas inom 

den ekonomiska ramen i form av kommunbidrag, vars 

storlek grundar sig på disponibelt utrymme enligt en bedömning 

i förhållande till de finansiella målen. 

Politiskt prioriterade verksamhetsmål 

Arbets- och familjestödsnämnden 

Antalet institutionsplaceringar för barn och ungdomar 

0-20 år ska minska jämfört med 2009 års budget. 

Verksamheten ska ersättas med familjehem samt 

lokala öppenvårdinsatser (2008: 30 årsplatser, budget 

2009: 23 årsplatser) 

Antalet köpta boenden ska minska jämfört med 2009 

års förbrukning. Verksamheten ska ersättas med 

stödinsatser i kombination med kontrollerat boende 

(2008: 41 årsplatser, budget 2009: 53 årsplatser) 

Tid från ansökan om försörjningsstöd för dem som 

står till arbetsmarknadens förfogande till dess att 

sysselsättning påbörjas på Neon resurscenter ska vara 

högst 14 dagar (Antas uppnås under 2009) 

Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 

Föräldrarna uppskattar tryggheten i 

barnomsorgsverksamheten till minst 4,5 på en 

femgradig skala (förskola 2006: 4,4, familjedaghem 

2008: 4,8) 

85 procent av eleverna får minst betyget godkänt i alla 

ämnen i slutbetyget, och minst lika stor andel av 

eleverna i åk 5 och 3 når målen för årskursen 

(2008/2009 åk 3: 83 %, åk 5: 83 %, åk 9: 84 %)

Det samlade genomsnittliga meritvärdet i elevernas 

slutbetyg är minst 217 poäng (2008/2009: 217) 

Elever i åk 8 uppskattar trivseln i skolan till minst 4,1 

på en femgradig skala (2008: 4,1) 

Byggnadsnämnden 

Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för 

bygglov efter komplett ansökan genom nämndbeslut 

till max 100 kalenderdagar under 2010 

Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för 

bygglov efter komplett ansökan genom delegeringsbeslut 


Säkerheten i överklagade beslut ska motsvara minst 

90 procent (Mätning sker genom utvärdering av länsstyrelsens 

avgöranden under året) 

Gatunämnden 

Resandet med kollektivtrafiken ska öka jämfört med 

2009 

Minst 80 procent av invånarna i Mölndals stad sorterar 

ut farligt avfall 

Gymnasienämnden 

Minst 95 procent av alla gymnasieelever som studerar 

på nationellt program ska uppnå slutbetyg inom 4 år 

(2007/2008: 87 %) 

Gymnasieelevernas genomsnittliga slutbetyg under 

2009 ska uppnå ett meritvärde på minst 15,0 

(2006/2007: 13,9, 2007/2008: 14,3) 

Minst 50 % av eleverna på individuella programmet 

ska efter ett års studier på IV börja på ett nationellt 

program 

Verksamheten i egen regi, det vill säga 

gymnasieskola, särskola och vuxenutbildning, ska 

2011 ha ett konkurrenskraftigt kostnadsläge (mätning 

kopplad till GR: s prislista) 


Genom en aktiv personalpolitik och mera förebyggande 

företagshälsovårdsinsatser sänka stadens 

ohälsotal per arbetad timme så att stadens sjukfrånvaro 

i procent av ordinarie arbetstid ligger under 5,5 

vid utgången av 2010 (2008: 7,7 procent). 

Förbättra placeringen på listan över Sveriges bästa 

näringslivskommuner så att Mölndals stad är bland de 

tio kommuner som rankats högst i landet (2009: 11:a) 






Miljö- och hälsoskyddsnämnden 

Verksamheten ska, med oförändrad taxenivå, intäktsfinansieras 

till minst 30 procent 

Inventering av minst 200 enskilda avlopp ska ske 

under 2010 

Nämnden för kultur och fritid 

Antalet besökare till simhall och upplevelsebad ska 

öka med minst 10 procent jämfört med 2009. 

Öka flickors upplevelse av delaktighet och inflytande i 

fritidsgårdsverksamheten (Mätes genom enkätundersökningar) 

Antalet besökare till museet ska minst uppgå till 

samma nivå som 2009 (2008: 45 300, 2009 prognos: 

49 800) 

Vård- och omsorgsnämnden 

Minst 80 procent av brukarna ska vara nöjda med 

verksamheten (2008: 80 %) 

Minst 80 procent av brukarna ska vara nöjda med 

bemötandet (2008: 79 %) 

Minst 70 procent av brukarna med hemtjänst är nöjda 

med personalkontinuiteten (2008: 65 %) 

Sjukfrånvaron inom vård och omsorg ska minska med 

minst en procentenhet jämfört med 2009 

Finansiella mål 

Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla 

i tiden och över tiden. I det ligger att väga ekonomi 

mot verksamhet idag och att väga verksamhetens behov nu 

mot verksamhetens behov på längre sikt. Utgångspunkten 

är tanken att nuvarande generation inte ska förbruka 

utrymme för kommande generationer. 

Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting 

bedriva sin verksamhet inom ramen för god ekonomisk 

hushållning. Lagstiftningen anger en miniminivå i form av 

det så kallade balanskravet som innebär att budgeten ska 

upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. 

En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning 

över tid är att det råder balans mellan kostnader och intäkter 

för den löpande verksamheten. Mölndals stad har en 

god ekonomisk ställning främst i form av hög soliditet, 

ingen upplåning samt genom att bolagssektorn redovisar 

goda resultat och representerar ett högt marknadsvärde. 

Däremot har staden omfattande borgensåtaganden för de 

egna bolagens upplåning. 

Avsikten med stadens finansiella mål är att resultatet ska 

skapa förutsättningar för att bibehålla servicekapaciteten 

på lång sikt och samtidigt fungera som en reserv för de 

osäkerheter som främst finns i prognoser över skatteintäk-

ter och statsbidrag. Beredskapen både för sådana intäktssvängningar 

och svårstyrd kostnadsutveckling inom vissa 

verksamheter är viktig för att undvika kortsiktiga besparingsåtgärder 

och för att skapa stabila planeringsförutsättningar 

inom verksamheterna. 

I nedanstående uppställning redovisas de finansiella mål 

som formulerats som ledning för att Mölndals stad ska 

kunna bibehålla en god och stabil ekonomi på längre sikt. 

Det budgeterade resultatet ska inrymma värdesäkring 

av hela pensionsförpliktelsen. 

Nettokostnadsandelen, inklusive hela pensionsskuldens 

förändring, ska inte överskrida 98,5 procent i 

genomsnitt över rullande treårsperioder. 

Skatteintäkterna måste i ett längre tidsperspektiv finansiera 

både den löpande verksamheten och de investeringar som 

krävs för att säkerställa servicekapaciteten. Den valda 

resultatnivån inrymmer värdeökningen av hela pensionsförpliktelsen 

och en värdesäkring av det egna kapitalet. 

Resultatnivån, enligt det finansiella målet, bedöms vara 

tillräcklig för att över tid bibehålla stadens långsiktiga 

betalningsberedskap med en genomsnittlig investeringsvolym 

på cirka sju procent relaterat till verksamhetens 

nettokostnader. 

Den budgeterade resultatnivån 2010 uppgår till 97,2 procent 

och är därmed starkare än det finansiella målet. För 

hela treårsperioden 2010-2012 stannar dock den genomsnittliga 

nettokostnadsandelen på 99,2 procent. Som tidigare 

nämnts har det inte krävts att något utrymme disponeras 

för värdeökning av pensionsskulden under 2010 och 

med anledning av det och ytterligare osäkra förhållanden 

kring pensionsskuldsberäkningen tillämpas inte fullfondsmodellen 

i budget/plan 2010-2012. 

Den genomsnittliga resultatnivå som uppnås för budgetoch 

planperioden befinner sig på en lägre nivå än vad som 

krävs för att uppnå det finansiella målet på 98,5 procent. 

Nivån för planperioden bedöms dock som tillräcklig med 

hänsyn till konjunkturläget. Det finansiella målet kvarstår 

som ett långsiktigt mål att gälla över tid, vilket innebär att 

det krävs en högre ambitionsnivå under goda tider. 

Utgångspunkten för den finansiella planeringen av investeringarna 

är att de, sett över en längre tidsperiod, ska 

inrymmas i det utrymme som skapas genom årets resultat, 

avskrivningar och försäljning av anläggningstillgångar. 

Avslutande kommentarer 

Under 2009 har den ekonomiska planeringen präglats av 

de kommunalekonomiska effekter som uppstått på grund 

av de dramatiska händelserna i världsekonomin. De ekonomiska 

prognoserna över samhällsekonomins utveckling 

innebär vikande skatteintäkter med en kraftig minskning 

jämfört med tidigare antaganden. 

Under våren inleddes ett arbete med kostnadsanpassningar 

för att bibehålla en ekonomisk balans även under de 






kommande åren. Redan under 2009 har skatteintäkterna 

minskat kraftigt jämfört med tidigare antaganden, men 

samstämmiga prognoser redovisade tidigt att 2010-2011 

skulle bli de riktigt kärva åren för kommunsektorn. Därefter 

har läget förändrats genom att besked om statligt stöd i 

form av tillfälligt konjunkturstöd har förbättrat de ekonomiska 

förutsättningarna på kort sikt. I kombination med 

stadens egna åtgärder i form av verksamhetens återhållsamhet 

och ett strategiskt effektiviseringsarbete innebär 

detta att staden har uppnått kontroll över den ekonomiska 

utvecklingen och stärkt sin förmåga att hantera den fortsatta 

osäkerheten. 

Förslaget till budget och plan innehåller en strategi för god 

ekonomisk hushållning som innebär att ett starkare resultat 

2010 utnyttjas för att undvika krav på nya kostnadsanpassningar 

med anledning av de sämre ekonomiska förutsättningar 

som prognostiseras för planåren. Bakgrunden till 

den utvecklingen är främst att staden under 2010 har intäkter 

från statliga konjunkturstöd på totalt 77 mnkr, som 

därefter minskar till 22 mnkr per år 2011-2012. 

Mölndals stad är engagerad i flera stora framtidssatsningar, 

bland annat Mölndals centrum och Forsåkersområdet. Det 

har i detta budgetarbete endast varit möjligt att beakta viss 

del av dessa. 

Den budgeterade resultatnivån för 2010 innebär att det i ett 

ettårigt perspektiv finns utrymme för att möta både svårstyrd 

kostnadsutveckling och den osäkerhet kring den 

samhällsekonomiska utvecklingen som fortfarande är 

ovanligt stor. Det senaste årets ekonomiska utveckling är 

unik. På kort sikt har det skett en nedgång över hela 

världsekonomin. Det har genomförts expansiva och snabba 

förändringar av den ekonomiska politiken i väldigt många 

länder. Aldrig tidigare har något sådant skett i en sådan 

omfattning och så samordnat. 

Eftersom god ekonomisk hushållning måste bedömas över 

tid bör resultatnivån vara starkare då förutsättningarna är 

goda. De förhållandevis starka resultatnivåer som redovisats 

och styrt planeringen under senare år har inneburit att 

staden kunnat behålla en god ekonomisk ställning, vilket 

därmed förbättrat ingångsläget inför den pågående anpassningen 

till försämrade förutsättningar. 

Den relation mellan kostnader och intäkter i förhållande 

till investeringsvolym, som nu ingår i budget/plan 2010- 

2012, är inte tillräcklig i ett längre perspektiv. Syftet är 

dock att stabilisera de ekonomiska förutsättningarna genom 

att jämna ut effekterna av konjunkturnedgången för 

att därefter återgå till en nivå som bibehåller stadens ekonomiska 

styrka och handlingsutrymme inför framtiden. 

Över tid krävs starkare resultat i förhållande till investeringsnivåer, 

för att kunna handskas med nya konjunkturnedgångar 

och för att långsiktigt klara nyinvesteringar, 

pensionskostnader och ett ökande antal äldre.

13 

Styrprinciper 

Styrprinciper för Mölndals stad 

Antagna av kommunfullmäktige den 7 mars 2007 (§ 25) 

Reviderade den 9 december 2009 (§ 151) avseende förhyrning av externa lokaler 

Ledningsfilosofi 

Kommunledningens ambition är att den kommunala verksamheten 

ska karaktäriseras av framsynt planering och god 

hushållning samt att den ska resultera i en samhällsservice 

som väl överensstämmer med kommuninvånarnas behov. 

Kommunfullmäktige tar beslut om övergripande strategier 

eller förhållningssätt för att stödja nämnderna i deras uppgift 

att inom begränsade ekonomiska ramar på ett effektivt 

sätt driva verksamheten. Utgångspunkten är en tydlig decentralisering 

av ansvar och befogenheter kopplat till enhetlig 

styrning i gemensamma övergripande frågor. 

Relationsprinciper 

Nämnderna ska genomföra sin verksamhet enligt de av 

fullmäktige uppsatta målen och inom tilldelade ekonomiska 

ramar. För vissa verksamheter gäller särskild lagstiftning. 

I sitt arbetssätt ska nämnderna följa de direktiv 

och riktlinjer som kan ha givits från fullmäktige och kommunstyrelsen. 

Inom dessa gränser bedriver nämnderna 

självständigt sin verksamhet. 

Vissa begränsningar har fastställts för nämndernas befogenheter: 

Verksamhet 

Förslag till ny verksamhet ska prövas av fullmäktige 

(i tveksamma fall sker samråd med kommunledningen) 

Förslag till nedläggning av verksamhet eller väsentlig 

del därav ska prövas av fullmäktige 

Frågor i övrigt av strategisk betydelse prövas av 

fullmäktige. 

Personal och organisation 

Genomgripande förändringar i en förvaltnings organisationsstruktur 

beslutas av fullmäktige. 

Kommunstyrelsen anställer förvaltningschefer. 

Tillsättning sker efter samråd med berörd nämnd. 

Kommunstyrelsen beslutar om medgivande till 

anställning av arbetstagare på särskilt visstidsförordnande. 

Ekonomi 

Fullmäktige fastställer den budget inom vilken 

ram verksamheten ska bedrivas och alla kostnader 

täckas. 

Stadens budget läggs på nivån verksamhetsområde 

och anslagen benämns kommunbidrag. Omfördelning 

mellan kommunbidrag inom samma 

nämnd prövas av kommunstyrelsen. 

Kommunbidrag lämnas i löpande priser. Nämnd 

bär således det fulla ansvaret för att inom givet 

kommunbidrag täcka faktisk inflation och förändrade 

lönekostnader. 

Taxor och avgifter fastställs av fullmäktige, såvida 

inte fullmäktige i särskild ordning beslutat 

annorlunda (undantag se Kf §102/2004). 

Köp och försäljning av fastigheter, bostadsrätter 

och anläggningar behandlas av fullmäktige eller 

kommunstyrelsen enligt gällande beloppsgränser. 

Anslag för investeringsprojekt lämnas som regel i 

budgeten. Vid asteriskmärkt projekt krävs ytterligare 

prövning i form av särskilt ärende till fullmäktige 

eller kommunstyrelsen. 

Kommunstyrelsen svarar för kommunens 

finansförvaltning. Leasing ska godkännas i varje 

ärende enligt delegeringsordningen. 

Begäran om tilläggsanslag för driftändamål förutsätts 

inte förekomma. 

Intern kontroll 

Nämnderna har ansvar för den interna kontrollen 

Den övergripande definitionen på intern kontroll är en 

process, där såväl den politiska som den professionella 

ledningen samt övrig personal samverkar, vilken utformas 

för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande 

mål: 

• ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet 

• tillförlitlig finansiell rapportering och information om 

verksamheten 

• efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer 

m.m. 

I syfte att undvika onödigt höga kostnader för den interna 

kontrollen, bör nämnderna eftersträva att de interna kontrollsystemen 

integreras med den ordinarie organisationen 

och dess processer. 

Det primära syftet med den interna kontrollen är att säkerställa 

att de av fullmäktige fastställda målen uppfylls. I den 

interna kontrollen ingår t.ex. att: 

• skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system 

och rutiner 

• säkra en rättvisande och tillförlitlig redovisning och 

information om verksamheten i övrigt 

• säkerställa att lagar, policy, reglementen m.m. tillämpas 

• skydda mot förluster eller förstörelse av stadens tillgångar 

• eliminera eller upptäcka allvarliga fel 

• uppföljning/tillsyn av att den interna kontrollen 

fungerar.

Personalansvar 

Nämnderna anställer sin personal och har det fulla arbetsgivaransvaret 

med tillämpning av gällande lagar, avtal och 

centralt antagna riktlinjer. 

Ekonomiskt ansvar 

Nämnderna har resultatansvar per kommunbidragsområde. 

Resultatansvaret ska så långt möjligt kopplas till utförandet 

av verksamheten på så sätt att budgeterade mål, prestationsmått 

och servicenivåer ska uppfyllas. 

Respektive förvaltningsledning har skyldighet att löpande 

rapportera till sin nämnd om ekonomin. Nämnden har 

motsvarande rapporteringsskyldighet mot kommunstyrelsen. 

Kommunstyrelsen bestämmer hur och när rapporterna 

ska lämnas. 

Verksamhetsansvariga på förvaltningarna ska planera, 

budgetera och följa upp kostnader, intäkter, mål och prestationer. 

Utgångspunkten är att den ansvarige avgör valet 

av resursslag (personal, lokaler, material m.fl.) Med verksamhetsansvaret 

följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt 

gällande upphandlingsregler och delegeringsordning. 

Med verksamhetsansvarig avses normalt den som är förste 

beslutsattestant om inget annat beslutats. 

Utöver resultatansvaret har nämnderna också ansvar för 

tillgångar och skulder. Detta ansvar är bland annat synligt 

genom interna kapitalkostnader i form av avskrivning och 

intern ränta. Någon särskild kompensation i budget med 

hänsyn till förändringar i kapitalkostnaderna lämnas som 

regel inte. 

Anslagsbindning 

Driftverksamhet: 

Tilldelat kommunbidrag utgör den yttersta gränsen för 

resursförbrukningen inom respektive verksamhetsområde 

och är alltså överordnat beslut om servicenivå och kvalitetsutfästelser. 

Nämnd ansvarar för att internbudgetar upprättas för de 

kommunbidragsområden som ligger inom respektive 

nämnds ansvarsområde. 

Vid eventuellt behov av omdisponering av medel mellan 

kommunbidragsområden under löpande budgetår prövas 

detta av kommunstyrelsen efter framställan från berörd 

nämnd. 

Investeringsverksamhet: 

Anslag beviljas per projekt. Smärre projekt kan få samlingsanslag 

per nämnd. Det totala anslaget för projektanslag 

som löper över flera år fastställs vid det budgetbeslut 

projektet ingår i årsbudgeten. 

14 

Styrprinciper 

För investering i inventarier erhåller respektive nämnd ett 

årligt ramanslag. Detta belopp utgör gränsen för nämnden 

vad gäller satsningen på inventarier. Vill nämnd investera 

utöver den fastställda ramen, ska detta prövas av kommunfullmäktige. 

Redovisning av investering ska ske enligt god redovisningssed 

oavsett om nämnd erhållit anslag för projektet 

eller ej. Givetvis får investeringar av större omfattning inte 

igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande (vilket 

normalt sett sker i budgeten) men regeln säger ändå att en 

rättvisande redovisning är överordnat vad som budgeterats. 

Anskaffningsbeslut ska alltid utgå från vad som är ekonomiskt 

mest fördelaktigt för staden med kalkylförutsättningar 

ur ett externt perspektiv och oberoende av uppdelningen 

mellan drift- och investeringsbudget. Vid val av 

leasing ska kalkyler visa ekonomiska fördelar i jämförelse 

med egenfinansiering. 

Nämnd måste inom ordinarie kommunbidrag täcka de 

interna kapitalkostnader som uppstår till följd av en investering 

inom sitt ansvarsområde. 

Efter genomfört investeringsprojekt ska alltid projektet 

slutredovisas till kommunstyrelsen om den totala investeringen 

överstiger 3 mnkr eller projektets avvikelse mot 

budgeterat belopp är större än 15 procent. Kommunstyrelsen 

avgör om respektive slutredovisning ska överlämnas 

till kommunfullmäktige. 

Kommunstyrelsen har befogenhet att under löpande budgetår 

omprioritera mellan olika investeringsobjekt. Då ett 

flerårigt projekts totalanslag har beviljats av kommunfullmäktige, 

d.v.s. ingår i årsbudgeten, kan kommunstyrelsen 

även medge tidigareläggning från planåren, om styrelsen 

bedömer att den likvida situationen så medger. 

Resultatreglering 

Ett kommunbidragsområdes resultat ska som princip helt 

överföras till nästa år. I praktiken sker detta genom att 

nämndernas ackumulerade avvikelser mot budget registreras 

i en sidoordnad förteckning och benämns internt eget 

kapital. 

Resultaten granskas i samband med bokslutsarbetet (bokslutsberedning) 

varvid resultat kan bli jämkat med hänsyn 

till utförd prestation, särskilt beslut eller motsvarande. 

Verksamhet ska bedrivas så att resultatminus inte uppkommer. 

Har ett resultatminus ändå uppstått täckes underskottet 

från nämndens egna kapital. Bokslutsberedningen 

föreslår efter prövning vilket resultat som ska överföras till 

kommande år. Kommunstyrelsen beslutar om resultatöverföringen 

och eventuellt erforderliga begränsningar för 

nyttjande av eget kapital. 

Respektive nämnd kan omdisponera sitt interna egna kapital 

mellan sina kommunbidragsområden.

Åtgärd vid budgetavvikelse 

Vid prognostiserad budgetavvikelse ska ansvarig förvaltningschef 

i samband med presentationen av den aktuella 

månatliga ekonomiska rapporten förklara avvikelsen. 

Visar rapporten ett befarat underskott för året mot budget 

ska förvaltningschefen skyndsamt lämna förslag till 

åtgärder så att balans uppnås senast inom pågående 

budgetår. 

Nämnd ska senast vid sitt påföljande sammanträde fatta 

beslut beträffande de förslag som framlagts av förvaltningschefen. 

Beslutet ska leda till att nämndens verksamhet 

hålls inom budgeterad volym alternativt kan nämnds 

eget kapital övergångsvis få ianspråktagas. Beslutet ska 

anmälas till kommunstyrelsen för kännedom eller, då restriktioner 

beslutats, efter tillstånd från kommunstyrelsen. 

Förvaltningschef är skyldig att i protokollet ge sin mening 

tillkänna i fråga om förslag som han/hon bedömer leda till 

underskott jämfört med budget. Detta protokoll ska anmälas 

till kommunstyrelsen för kännedom. 

Köp av externa varor och tjänster 

Den centrala upphandlingsfunktionen sluter ramavtal för 

förvaltningsövergripande varor och tjänster av större omfattning. 

Nämnd ska avropa varor och tjänster enligt dessa 

avtal. Upphandlingsfunktionen utgör vid behov expert- 

och konsultstöd i förvaltningarnas egna upphandlingar. I 

övrigt har nämnd frihet att göra inköp inom sin tilldelade 

resursram. Upphandlingslagstiftningen samt stadens 

antagna policy och riktlinjer ska följas. 

Förhyrning av externa lokaler 

Förhyrning av lokaler från annan än Mölndals stad ska alltid 

tecknas med serviceförvaltningen. 

Om förhyrningen innebär en årskostnad över 5 prisbasbelopp 

krävs dessutom godkännande från serviceutskottet. 

Som kostnader räknas förutom hyra, även media, 

underhåll samt ersättningar för gjorda investeringar, lokalanpassningar 

och liknande. 

Om förhyrningen under hela hyrestiden, eller under beräknat 

hyresförhållande medför kostnader överstigande 25 

prisbasbelopp ska ärendet efter beredning i 

serviceutskottet även prövas av kommunstyrelsen. Som 

kostnader räknas förutom hyra, även media, underhåll 

samt ersättningar för gjorda investeringar, 

lokalanpassningar och liknande. 

Inför förlängning av hyresavtal som inte tidigare prövats i 

kommunstyrelsen, och som genom förlängning innebär 

totala kostnader under hyresförhållandet överstigande 25 

prisbasbelopp enligt föregående stycke, ska godkännande 

inhämtas från kommunstyrelsen. Denna regel ska tillämpas 

även vid förlängning av avtal som ingåtts innan dessa 

regler antogs. 

15 

Styrprinciper 

Köp av interna varor och tjänster 

Utgångspunkten är att de verksamhetsansvariga ska ges 

frihet att fritt välja mellan intern eller extern leverantör. 

Generella avsteg sker genom beslut på enskilda områden 

eller i centrala riktlinjer (förekommer t.ex. avseende IT 

och telefoni). 

Vid uppsägning av intern leverantör ska detta ske enligt 

avtal/överenskommelse eller senast vid utgången av maj 

månad året före budgetåret. Relationerna ska präglas av 

affärsmässighet men stadens bästa (kommunnyttan) ska 

alltid sättas före effekten hos resultatenhet eller nämnd vid 

eventuell konflikt mellan dessa intressen. 

För lokalupplåtelse i serviceförvaltningens regi ska finnas 

detaljerade avtal om vilka regler som ska gälla i hyresförhållandet. 

Vid andrahandsuthyrning av kommunal lokal 

måste parterna avtala om relationens omfattning, ekonomiska 

reglering och regler för avveckling. 

Kan enighet inte nås vid förhandlingar och överenskommelser 

mellan de interna parterna, t.ex. på grund av skilda 

ståndpunkter i förhållande till kommunnytta, avgör kommunstyrelsen 

tvisten. 

Prissättning av interna varor och tjänster 

Internpriserna syftar till att ge information om vilka kostnader 

som är förenade med de tjänster som tillhandahålls 

internt och till att en rättvisande bild av kostnaden redovisas 

för respektive verksamhet. Internpriser medverkar 

också till ett mer korrekt och affärsmässigt val av olika 

resursinsatser. Vidare ska interndebiteringen medverka till 

en högre kostnadsmedvetenhet och till en bättre hushållning. 

Syftet med intern debitering är därmed att uppnå ekonomistyrningseffekter 

och/eller en rättvisande kostnadsfördelning. 

För att uppnå avsedda ekonomistyrningseffekter uppmanas 

förvaltningarna att budgetera interna köp på den nivå där 

den verksamhetsansvarige kan påverka volym/kvalitet. 

Internpriser ska medge resultatmätning av interna produktionsenheter 

för att kunna avgöra dessa funktioners 

effektivitet och existensberättigande. 

För att interna varor och tjänster ska bli efterfrågade ligger 

det i sakens natur att priset vid jämförbar kvalitet inte 

överstiga marknadspriset. Antingen kan prislistor fastställas 

för intern funktions varor eller tjänster eller också kan 

pris överenskommas vid beställningen av varan/- tjänsten. 

Grundprincipen för prissättningen är att eftersträva en 

rättvisande fördelning och rättvisande priser för varan/ 

/tjänsten, men enkelhet gäller före exakthet.

Interna leverantörer får maximalt höja priser, utöver överenskomna 

kvalitetsförändringar, enligt den grundkompensation 

för priser och löner som tillämpats i budgetprocessen. 

Behov därutöver ska lyftas i budgetprocessen och 

ingå i prioriteringarna vid tilldelningen av utgiftstak. 

Vid byte av fördelningsprinciper som uppfattas mer rättvisande 

är utgångspunkten att en ny modell inte får resultera 

i vinnare/förlorare och att kommunbidragen därför ska 

justeras enligt ny princip i samband med budgetprocessen. 

Vid ställningstagande till ny eller förändrad verksamhet 

ansvarar köpande förvaltning för initiering och beaktande 

av de investeringsbehov som kan uppkomma inom stödverksamheter. 

Prisförändringar av tjänster ska meddelas senast vid utgången 

av april månad året före budgetåret. 

Tvist om interna leveranser och villkor som inte kan klaras 

mellan parterna avgörs av kommunstyrelsen. 

Debitering av internt köp 

Debitering av internt köp ska ske om värdet av varan/tjänsten 

står i rimligt förhållande till kostnaden för 

själva debiteringsarbetet. Intern fakturering av bagatellartad 

tjänst ska undvikas (internfaktura under 100 kr bör inte 

förekomma). 

Fakturering av intern vara/tjänst görs av den levererande 

parten varefter fakturan sänds till köparen för attest och 

betalning. Intern vara/tjänst som tillhandahålles med regelbundenhet 

faktureras/redovisas per månad. Detta för att 

16 

Styrprinciper 

underlätta delårsbokslut/månadsrapportering. Bokföring 

av interna mellanhavanden avslutas helt per årsbokslut. 

Intern fakturering eller kostnadsfördelning får endast avse 

innevarande år. 

De interndebiteringar som fastställs årsvis eller då andra 

rutiner gör det lämpligt ska, av administrativa effektivitetsskäl, 

debiteras genom automatisk belastning i bokföringen. 

Externförsäljning 

Externförsäljning får ske då det finns ett naturligt samband 

till förvaltningens reguljära verksamhet och det ligger 

inom den kommunala kompetensen. Prissättning och 

uppträdande i övrigt vid externförsäljning ska alltid ske på 

ett affärsmässigt sätt. Prissättning ska ske i enlighet med 

självkostnadsprincipen. 

Redovisning 

Redovisning sker enligt Kommunal redovisningslag och 

övrig tillämplig lagstiftning, god redovisningssed och normering 

för kommunal sektor. Kommunledningskontoret 

tolkar och fastställer tillämpning för Mölndals stad och 

utfärdar också regler och anvisningar i samband med detta. 

Den interna redovisningen sker enligt stadens ekonomimodell. 

Förvaltningarna ansvarar för att den flerdimensionella 

kodplanen används konsekvent och genomtänkt inom 

kommunens alla verksamheter.

Resultatbudget/plan 2010-2012 

Mnkr not Bokslut Prognos 1) Budget Plan Plan 


Nettokostnader 1 -2 430,4 -2 445,4 -2 518,5 -2 578,7 -2 656,6 

Avskrivningar -98,4 -104,0 -109,0 -112,0 -118,0 

VERKSAMHETENS 

NETTOKOSTNADER -2 528,8 -2 549,4 -2 627,5 -2 690,7 -2 774,6 

Skatteintäkter 2 2 350,0 2 407,0 2 404,2 2 463,2 2 546,6 

Generella statsbidr o utjämning 3 167,5 160,4 266,3 210,0 198,6 

Finansiella intäkter 4 51,4 33,4 35,1 28,9 26,7 

Finansiella kostnader 5 -5,4 -10,2 -2,7 -7,1 -11,1 

ÅRETS RESULTAT (förändring av eget kapital) 34,7 41,2 75,4 4,3 -13,8 

Planerad omdisponering av resultat -53,4 17,7 35,8 

ÅRETS RESULTAT, efter omdisponering 34,7 41,2 22,0 22,0 22,0 

Resultatnivå, fullfondsmodell % 1,4 1,6 0,8 0,8 0,8 

Nettokostnadsandel 98,6 98,4 97,2 99,8 100,5 

Finansieringsbudget/plan 2010-2012 

Mnkr Bokslut Prognos 1) Budget Plan Plan 


DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 34,7 41,2 75,4 4,3 -13,8 

Justering för av- och nedskrivningar 98,4 104,0 109,0 112,0 118,0 

Justering för gjorda avsättningar 29,0 25,5 16,5 17,6 19,7 

Justering för ianspråktagna avsättningar -22,5 -26,8 -18,8 -18,8 -19,5 

- varav Kikås avfallsanläggning 

Justering för resultat vid försäjning av 

6 

anläggningstillgångar -12,1 -2,6 

Förändring av kortfristiga fordringar 51,4 

Förändring förråd och varulager 2,3 -0,2 

Förändring kortfristiga skulder 2) 

LIKVIDA MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE 

20,3 172,8 -65,0 -78,4 5,0 

VERKSAMHETEN 201,5 313,9 117,1 36,7 109,4 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i anläggningstillgångar -202,3 -429,4 -297,0 -237,6 -280,2 

Försäljning av anläggningstillgångar 12,4 2,7 75,5 72,5 75,2 

LIKVIDA MEDEL FRÅN 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN -189,9 -426,7 -221,5 -165,1 -205,0 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Nypptagna lån 200,0 97,4 95,6 

Amortering av skuld -200,0 

Förändring av långfristiga fordringar -69,7 271,8 

LIKVIDA MEDEL FRÅN 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 130,3 71,8 97,4 95,6 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 141,9 -41,0 -104,4 -31,0 

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN 59,6 201,5 160,5 56,1 25,1 

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 201,5 160,5 56,1 25,1 25,1 

17

Balansbudget/plan 2010-2012 

Mnkr Bokslut Prognos 1) Budget Plan Plan 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Övr anläggningstillgångar 1 498,9 1 824,2 1 936,7 1 989,8 2 076,8 

Aktier o andelar 97,8 97,8 97,8 97,8 97,8 

Långfristig utlåning 972,6 700,8 700,8 700,8 700,8 

Summa 2 569,3 2 622,8 2 735,3 2 788,4 2 875,4 

Omsättningstillgångar 

Förråd m m 4,0 4,2 4,2 4,2 4,2 

Övr kortfristiga fordringar 275,9 275,9 275,9 275,9 275,9 

Likvida medel 2) 

201,5 160,5 56,1 25,1 25,1 

Summa 481,4 440,6 336,2 305,2 305,2 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 050,7 3 063,4 3 071,5 3 093,6 3 180,6 

EGET KAPITAL, AVSÄTT- 

NINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital2 109,6 2 144,3 2 185,5 2 260,9 2 265,2 

Årets resultat 34,7 41,2 75,4 4,3 -13,8 

Summa 2 144,3 2 185,5 2 260,9 2 265,2 2 251,4 

Avsättningar 

Pensionsavs (inkl SÅP o visstid) 108,3 125,2 133,9 143,7 154,9 

Pensionsavs, förpliktelser intjänade före 1997 

Övr avsättningar 90,4 72,2 61,2 50,2 39,2 

Summa 198,7197,4 195,1 193,9 194,1 

Långfristiga skulder 

Checkräkningskredit 

Reverslån 200,0 97,4 193,0 

Summa 200,0 97,4 193,0 

Kortfristiga skulder 

Övr kortfristiga skulder 2) 

507,7 680,5 615,5 537,1 542,1 

Summa 507,7 680,5 615,5 537,1 542,1 

SUMMA SKULDER 

OCH EGET KAPITAL 3 050,7 3 063,4 3 071,5 3 093,6 3 180,6 

SOLIDITET 70,3% 71,3% 73,6% 73,2% 70,8% 

1) 

Siffrorna utgår ifrån delårsrapporten per 2009-06-30 

2) 

Det tillfälliga statliga konjunkturstödet, som avser 2010, kommer delvis att betalas ut i december 2009 

och strax före årsskiftet ökar därför de likvida medlen med 59 mnkr. 

I ovanstående sammanställning har effekterna av bolagens behållning på koncernkontot eliminerats. 

De ekonomiska sammanställningarna har kompletterats med rad i resultaträkningen samt kolumner i 

balansräkningen som inkluderar den totala pensionsförpliktelsen. 

18

Noter 

Not 1 Verksamhetens nettokostnader Bokslut Prognos 1) Budget Plan Plan 

Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 

Summa nämndverksamhet -2 562,3 -2 577,7 -2 613,2 -2 684,7 -2 768,1 

Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 12,1 2,7 

Kalkylerad pension 87,2 87,0 88,0 90,0 94,0 

Årets pensionskostnad -131,3 -137,8 -146,4 -149,1 -155,6 

Avgår kapitalkostnader 167,4 172,0 176,2 189,2 197,2 

Semester o övertidslöneskuld -6,3 -5,0 -5,0 -5,0 -5,0 

Utrymme för utnyttjande av eget kapital-2,0 -3,0 -3,0 

Övrigt 2,8 13,4 -16,1 -16,1 -16,1 

Summa -2 430,4 -2 445,4 -2 518,5 -2 578,7 -2 656,6 

Not 2 Skatteintäkter Bokslut Prognos 1) Budget Plan Plan 


Kommunalskatt 2 368,2 2 486,4 2 415,0 2 463,2 2 546,6 

Just föreg års red skatteintäkt -3,9 4,0 

Prognos slutavräkning -14,3 -83,4 -10,8 

Summa 2 350,0 2 407,0 2 404,2 2 463,2 2 546,6 

Not 3 Generella statsbidrag och utjämning Bokslut Prognos 1) Budget Plan Plan 


Inkomstutjämning 118,9 104,7 108,5 110,7 114,5 

Kostnadsutjämning -20,2 -17,6 -14,0 -14,1 -14,2 

Regleringsavgift -27,2 -29,3 15,6 15,8 0,6 

Bidrag för LSS-utjämning 18,0 17,8 12,7 12,8 12,9 

Kommunal fastighetsavgift 78,0 84,8 84,8 84,8 84,8 

Tillfälligt konjunkturstöd 58,7 

Summa 167,5 160,4 266,3 210,0 198,6 

Not 4 Finansiella intäkter Bokslut Prognos 1) Budget Plan Plan 


Ränta revers koncernbolag 43,2 21,0 

Utdelning Kvarnfallet AB 15,0 7,0 

Ersättning, borgensåtagande 4,3 7,0 6,2 6,2 6,2 

Utlåning till stadens bolag 13,7 15,5 20,3 

Räntor, medelplacering 2,8 1,4 

Engångsutdelning, SKL 3,3 

Övriga ränteintäkter 1,1 0,7 0,2 0,2 0,2 

Summa 51,4 33,4 35,1 28,9 26,7 

Not 5 Finansiella kostnader Bokslut Prognos 1) Budget Plan Plan 


Räntor på långfristig upplåning -1,5 -1,4 -4,1 

Ränta nyintjänade pensioner -4,6 -8,3 -2,7 -5,7 -7,0 

Övriga finansiella intäkter -0,8 -0,4 

Summa -5,4 -10,2 -2,7-7,1 -11,1 

Not 6 Kikås avfallsanläggning Totalt T.o.m. Prognos 


Beräknad återställningsplan med utgångspunkt från 

total avsättning på 140 mnkr 

19 

140,0 59,0 13,6 11,0 11,0 11,0


Resultaträkning 

mnkr Utfall Budget Budget 

2008 2009 2010 

Avgifter 2,1 2,9 2,9 

Bidrag 82,8 31,8 85,9 

Övriga intäkter 5,2 6,1 6,2 

Summa intäkter 90,1 40,8 95,0 

Material -1,3 -0,7 -2,0 

Personal -85,1 -100,0 -102,5 

Lokaler -11,5 -9,9 -12,0 

Kapitalkostnader -0,5 -0,3 -0,3 

Övrigt -185,0 -118,1 -172,7 

Summa kostnader -283,4 -229,0 -289,5 

Verksamhetens netto- 

kostnader -193,3 -188,2 -194,5 

Kommunbidrag 

Arbetsmarknad, integration 

och försörjningsstöd 70,6 63,5 68,2 

Individ- o familjeomsorg 98,7 104,3 106,1 

Nämnd, adm. m.m. 12,5 20,4 20,2 

Summa 181,8 188,2 194,5 

ÅRETS RESULTAT -11,5 0 0 

Nämndens fördelning per verksamhet 


2008 2009 2010 

Andrahandskontrakt, missbruk 3,0 1,0 2,1 

Arbetsmarknadsåtgärder 9,3 9,4 9,6 

Familjearbete 6,2 5,8 6,0 

Flyktingverksamhet -2,2 1,4 1,4 

Försörjningsstöd 39,5 39,5 44,5 

Gem. administration, nämnd 12,9 14,9 14,6 

Kontaktfamiljer/personer 5,1 6,4 6,6 

Vård i familjehem 21,8 16,8 19,9 

Vård på institution 42,6 34,4 24,3 

Köpt boende 12,9 9,6 10,7 

Öppen verksamhet 18,1 22,4 22,3 

Övrigt Ifo, främst personal 24,1 24,1 30,0 

Vårdnadsbidrag 2,5 2,5 

Summa 193,3 188,2 194,5 

Planåren 2011-2012 

mnkr 2010 års pris 2011 2012 

Planerat totalt kommunbidrag 194,5 194,5 

Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. 

20 


Uppdrag 

Arbets- och familjestödsnämndens uppdrag är att fullgöra 

stadens uppgifter när det gäller socialtjänsten med undantag 

för de uppgifter som vård- och omsorgsnämnden har. 

Enligt reglementet antaget av kf 1998-10-21, § 145 ska 

nämnden fullgöra uppgifter rörande arbetsmarknadsfrågor, 

integrationsfrågor avseende invandrare samt alkohollagstiftningen. 

Vidare ska nämnden minska verkningarna 

av arbetslöshet genom samverkan med andra berörda 

myndigheter och genom drift av egna verksamheter eller 

projekt. Uppdraget omfattar dessutom att integrera 

skyddsbehövande och invandrare i det svenska samhället 

samt att motverka främlingsfientlighet och rasism. 

Politiskt prioriterade mål 

Nämnden ska utföra bästa möjliga verksamhet inom sitt 

utgiftstak samt enligt lag, reglemente och de mål, prestationer 

och den kvalitet som nämnden uppgivit i budgetförslaget. 

För 2010 gäller därutöver följande mål: 

• Antalet institutionsplaceringar för barn och ungdomar 

0-20 år ska minska jämfört med 2009 års 

budget. Verksamheten ska ersättas med familjehem 

samt lokala öppenvårdinsatser (2008: 30 årsplatser, 

budget 2009: 23 årsplatser) 

• Antalet köpta boenden ska minska jämfört med 

2009 års förbrukning. Verksamheten ska ersättas 

med stödinsatser i kombination med kontrollerat 

boende (2008: 41 årsplatser, budget 2009: 53 årsplatser) 

• Tid från ansökan om försörjningsstöd för dem 

som står till arbetsmarknadens förfogande till 

dess att sysselsättning påbörjas på Neon resurscenter 

ska vara högst 14 dagar (Antas uppnås under 

2009) 

Verksamhetsförändringar i budget 2010 

Kommunbidraget för 2010 uppgår till 194,5 mnkr vilket är 

6,3 mnkr mer än år 2009. 

Ytterligare medel avsätts för försörjningsstöd 

Jämfört med motsvarande period i fjol har kostnaderna för 

försörjningsstöd ökat med drygt nio procent. Orsakerna till 

detta är främst att fler människor står utanför arbetsmarknaden, 

alternativt att ersättningarna inom arbetsmarknadsåtgärderna 

ej är tillräckliga. Enligt socialtjänstens bedömningar 

kan förändrade regler för a-kassorna och sjukförsäkringen 

påverka försörjningsstödets omfattning ytterligare. 

För att komma i nivå med 2009 års utfall och ha beredskap 

för volymökningar tillskjuts 5,0 mnkr under år 2010.

Fler insatser för arbetslösa med försörjningsstöd 

Nämnden verkar för att hjälpa personer som uppbär försörjningsstöd 

ut i egen försörjning. Insatserna har direkt 

koppling till kostnaderna för bistånd och en markant ökad 

tillströmning av ärenden har skett sedan hösten 2008. Ofta 

har berörda personer behov av arbetsträning innan de är 

mogna för den öppna arbetsmarknaden. Avtal har tecknats 

med arbetsförmedlingen rörande olika grader av arbetsträning, 

insatser enligt jobbgarantin för ungdomar samt samhällsnyttig 

sysselsättning för dem som förbrukat aktivitetsstöd 

i 450 dagar. 

Institutionsvård ersätts av bland annat familjehem 

Nämnden har sedan 2007-2008 arbetat med nya metoder 

och ett förändrat strategiskt arbetssätt för att minska köpt 

extern vård på institution. Detta har inneburit att mindre 

kostsamma insatser som boendestöd på hemmaplan, köpt 

boende samt familjehemsverksamhet ökat i volym. Utvecklingen 

medför behov av att omfördela anslag mellan nämnda 

verksamhetsområden. År 2010 tillförs 0,6 mnkr som en 

allmän förstärkning. 

Förändrad ledningsorganisation 

Ledningsorganisationen inom förvaltningen har förändrats. 

Avsikten är att skapa bättre förutsättningar för cheferna att 

bedriva utvecklingsarbete samt att utveckla helhetsperspektivet 

och tydliggöra rollfördelningen i det förvaltningsövergripande 

ledningsarbetet. I samband med detta minskar 

organisationen med tre tjänster. Beräknad kostnadsminskning 

är 1,0 mnkr inom kommunbidragsområdet Individ- 

och familjeomsorg. 

Omstruktureringar bedöms nödvändiga 

För att möjliggöra förstärkningar inom vissa verksamheter 

krävs att kostnader avseende bland annat administration 

och föreningsbidrag minskar. Sammantaget motsvarar 

åtgärderna en kostnadsreduktion på 0,5 mnkr. 

Verksamhetsförändringar 2011-2012 

i förhållande till 2010 (netto) 


Summa 0,0 0,0 

Omvärldens påverkan är stark 

Nämndens verksamhet är starkt omvärldsberoende. Inför 

varje budgetprocess sker därför en omprövning av kommunbidragsnivån 

i förhållande till den aktuella situationen 

för verksamhetens målgrupper. 

Föreslagen lagändring ger starkare skydd för barn 

Barnskyddsutredningen föreslår i ett betänkande en ny 

lagstiftning om stöd och skydd för barn och unga. Lagförslaget, 

som föreslås träda i kraft 2011, innehåller mer stödåtgärder 

till placerade barn och starkare skydd för barn där 

föräldrarna inte vill medverka. Sammantaget innebär förslaget 

bland annat större omfattning av insatser jämfört 

med nuvarande lagstiftning. 

21 


Beskrivning av nämndens arbete med 

verksamhetens mål, prestationer och 

kvalitet 

Text och tabeller nedan är tänkta att ge en övergripande 

bild av nämndens arbete med mål, prestationer och kvalitet. 

Ytterligare information om verksamhet, styrning och 

mål finns bland annat i verksamhetsplanen. 

Verksamhetsmått 

Utfall Budget Budget 

2008 2009 2010 

ARBETSMARKNAD, INTEGRATION 

OCH FÖRSÖRJNINGSSTÖD 

Försörjningsstöd totalkostnad, mnkr 

Försörjningsstöd, brutto 41,3 41,2 46,2 

Försörjningsstöd, netto 39,5 39,5 44,5 

Hushåll med försörjningsstöd, 

genomsnittlig kostnad, tkr 

Försörjningsstöd, brutto 55 53 54 

Försörjningsstöd, netto 52 51 52 

Hushåll med försörjningsstöd, 

antal 

Försörjningsstöd 

760 770 855 

Flyktingverksamhet, antal 

Mottagna flyktingar 63 100 50 

varav vuxna 40 75 37 

varav barn 23 25 13 

Ensamkommande barn/ 

Ungdomar 301 300 300 

Ensamkommande barn/ 

ungdomar som erhållit Put, 

permanent uppehållstillstånd 40 40 40 

Aktuella på arbetsmarknadsenheten, 

antal 

Ungdomar upp till 25 år, totalt 278 200 250 

varav aktuella på stöd- och 

försörjningssektionen 225 160 200 

Vuxna över 25 år, totalt 166 300 300 

varav remitterade från arbets- 

förmedlingen 51 200 300 

varav remitterade från Arbets- 

och familjestödsförvaltningen 115 100 100 

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 

Placeringar, total nettokostnad, mnkr 

Institutionsplaceringar 38,5 27,3 23,8 

varav barn och ungdom 30,9 21,1 16,1 

varav vuxna 7,6 6,2 7,7 

Köpta boenden 12,9 9,0 10,0 

varav barn och ungdom 0,6 4,6 3,6 

varav vuxna 12,3 4,4 6,4

Verksamhetsmått, fortsättning 


2008 2009 2010 

Placeringar, nettokostnad per årsplats, tkr 

Institutionsplaceringar, 

barn och ungdom 1 030 917 935 

dito vuxna 543 517 527 

Köpta boenden, 

barn och ungdom 354 364 371 

dito vuxna med missbruk 245 

dito vuxna utan missbruk 239 

Familjehem 276 236 220 

Antal årsplatser 

Institutionsplaceringar 44 35 32 

varav barn och ungdom 30 23 17 


Köpta boenden 41 53 54 

varav barn och ungdom 2 13 10 


därav vuxna med missbruk 18 18 20 

Familjehem 79 71 90 

Kontaktpersoner/-familjer 109 151 150 

22 


Kvalitetsarbetet förenar processer och verksamhet 

Kvalitetsarbetet innefattar ekonomi avseende balans mellan 

resurser och kostnader, verksamhetens processer avseende 

effektivitet och prestation, uppdraget/brukarna avseende 

klientnöjdhet, samt personalens utveckling och arbetssituation. 

Arbetet inriktas mot fyra övergripande processområden: 

sysselsättning, egen vård/köpt vård, boende, 

samt arbete med missbruk. Förvaltningens arbetsgrupper är 

representerade i de olika processgrupperna som leds av 

ansvarig chef för området tillsammans med utvecklingsledaren. 

Ledningsgruppens arbete utgår från denna dialog 

kopplat till ansvar för budget och verksamhet. 

Utvecklingsarbetet pågår kontinuerligt 

Ett antal utvecklingsarbeten har därmed genomförts som 

resulterat i gemensam mottagningsfunktion, utveckling av 

familjehemsarbetet och rekryteringsstrategin, uppföljning 

av öppenvården, samt ny ledningsstruktur. En aktuell målsättning 

är att öka andelen av handläggarnas tid som direkt 

går till möten med brukarna. Ambitionen är att fortlöpande 

genomföra mätningar av brukartid. 

Fokusgrupper kan synliggöra brukarnas åsikter… 

Sedan hösten 2007 arbetar man med fokusgrupper, en 

metod som utgörs av strukturerade gruppintervjuer. Innan 

uppföljningsarbetet med hjälp av fokusgrupper går vidare 

måste ytterligare implementering göras för att det så viktiga 

förarbetet ska fungera och för att brukare ska ta möjligheten 

att utrycka sig genom detta uppföljningssätt. Resultaten 

från fokusgrupperna påverkar nämndens verksamhetsplan. 

… liksom personalens 

Även uppföljning av personalmålen har skett med hjälp av 

fokusgruppsdiskussioner. Här har förbättringsområden 

fångats upp och lagts in i verksamhetsplan alternativt 

handlingsplan utifrån medarbetarenkäten.

23 





2008 2009 2010 

Avgifter 53,9 54,3 58,0 

Bidrag 42,6 36,2 35,6 



Material -15,8 -13,9 -13,9 

Personal -676,9 -693,1 -697,9 

Lokaler -152,9 -144,2 -151,7 


Övrigt -209,5 -212,7 -221,8 

Summa kostnader -1 064,8 -1 069,5 -1 090,3 


Kostnader -949,0 -960,3 -976,3 

Kommunbidrag 

Barnomsorg 389,8 395,2 404,2 

Grundskola 482,8 491,1 499,3 

Särskola 27,8 26,3 25,3 

Kulturskola 11,8 12,0 11,8 

Nämnd, adm m.m. 35,9 35,7 35,7 

Summa 948,1 960,3 976,3 


Kommunbidrag för 2009 har enligt beslut i kf 13 maj 2009 (§59) reducerats med 10,0 mnkr. 



2008 2009 2010 

Familjedaghem 32,8 33,5 33,5 

Förskola 240,0 245,0 251,5 

Fritidshem 69,4 73,5 72,8 

Öppen förskola 0,8 0,9 0,9 

Förskoleklass 17,4 15,6 16,2 

Undervisning, särskola 16,4 16,4 15,8 

Undervisning, grundskola 230,4 231,2 229,0 

Resursskola 9,6 9,6 10,1 

Stödresurser, hälsovård 

sär- o grundskola 31,0 33,4 34,0 

Skolmåltider, sär- o grundskola 25,4 26,0 26,1 

Lokal adm, sär- o grundskola 29,9 28,1 32,4 

Lokaler, sär- o grundskola 114,8 109,8 113,2 

Skolskjutsar, sär- o grundskola 8,1 8,4 8,2 

Fortbildning 4,7 4,5 4,2 

Externt köpta/sålda platser 72,0 78,5 83,4 

Familjecentral i Lindome 1,3 1,3 1,8 

Kulturskola 12,4 12,0 11,8 

Nämnd o förvaltnings- 

gemensam verksamhet 32,6 32,6 31,4 

Summa 949,0 960,3 976,3 



Planerat totalt kommunbidrag 992,5 1 017,0 


Uppdrag 

Barnomsorgs- och utbildningsnämndens uppdrag framgår 

av reglementet, kf 16 december, 1998, § 199. Nämndens 

uppgifter omfattar ansvaret för förskoleverksamhet i form 

av förskola, familjedaghem och öppen förskola, skolbarnomsorg 

som innefattar fritidshem och familjedaghem, 

förskoleklass som är en egen skolform och skola som 

består av grundskola och särskola samt den kommunala 

kulturskolan. 

Skollagen reglerar vilka uppgifter förskoleverksamhet, 

skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola har och vilka 

krav som ställs på verksamheternas kvalitet, liksom övergripande 

mål och uppdrag för utbildningen i skolan. Kommunernas 

ansvar och vilka krav som ställs på kommunerna 

finns också angivet i skollagen. Här finns även bestämmelser 

för barn, elever och föräldrar, till exempel skolplikt och 

rätten till utbildning och barnomsorg. Läroplanerna innehåller 

de övergripande målen och riktlinjerna för de olika 

verksamheterna. I läroplanerna beskrivs också verksamheternas 

värdegrund och uppdrag. Kommunen ska enligt 

skollagen ha en plan som visar hur skolväsendet ska gestaltas 

och utvecklas. Budget/plan för barnomsorgs- och 

utbildningsnämnden med mål, prestationer och kvalitet är 

tillika stadens skolplan. 

Nämnden fullgör den uppgift enligt socialtjänstlagen som 

anges i § 4 rörande bistånd i form av plats för barn i barnomsorg. 






• Föräldrarna uppskattar tryggheten i barnomsorgsverksamheten 

till minst 4,5 på en femgradig skala 

(förskola 2006: 4,4, familjedaghem 2008: 4,8) 

• 85 procent av eleverna får minst betyget godkänt i 

alla ämnen i slutbetyget, och minst lika stor andel 

av eleverna i åk 5 och 3 når målen för årskursen 

(2008/2009 åk 3: 83 %, åk 5: 83 %, åk 9: 84 %) 

• Det samlade genomsnittliga meritvärdet i elevernas 

slutbetyg är minst 217 poäng 

(2008/2009: 217) 

• Elever i åk 8 uppskattar trivseln i skolan till minst 

4,1 på en femgradig skala (2008: 4,1)


Förändringar av barn- och elevantal 

Antalet elever minskar något, men inom elevgruppen ökar 

antalet yngre barn vilket medför behov av fritidshem för 

fler. Antalet barn i förskola ökar men minskar i familjedaghem. 

Sammanlagt ökar kostnaderna av dessa skäl med 5,2 

mnkr varav 2,8 mnkr avser lokalkostnader. 

Utökad elevhälsa 

Elevhälsan utökas med tre tjänster. Detta ger skolan bättre 

förutsättningar för att ge eleverna en trygg miljö genom 

socialt stöd och stärker möjligheterna till förebyggande och 

främjande arbete. Kostnaderna ökar med 1,5 mnkr. 

Förändrad barnomsorgstaxa 

Barnomsorgstaxan ändras så att omsorgsintervall för förskolebarn, 

vilket givit något lägre avgift, tas bort. Taxan 

följer då helt förordningen om maxtaxa. Tillsammans med 

noggrannare avgiftskontroll ökar intäkterna med 4 mnkr. 

Allmän avgiftsfri förskola från tre år 

Från och med hösten 2010 erbjuds allmän avgiftsfri förskola 

från tre års ålder, 15 timmar per vecka under skolans 

terminer. Barnomsorgstaxan reduceras på motsvarande sätt 

som för fyra- och femåringar. Förändringen innebär minskade 

intäkter med 1 mnkr 2010. Under planåren höjs nivån 

med 1,0 mnkr eftersom helårseffekter uppstår. 

Bidrag till enskild verksamhet 

Skollagen har förtydligats när det gäller bestämmelser om 

kommuners bidrag till fristående skolor samt enskilt driven 

barnomsorg. Förändringen innebär att bidragen inom barnomsorgen 

ökar med uppskattningsvis 3 mnkr. 

Höjd avgift i kulturskolan 

Kulturskolans avgifter höjs från och med våren, vilket ger 

ökade intäkter med 0,4 mnkr. 

Anpassningar inom barnomsorg och skola 

På övergripande nivå minskar resurstilldelningen till förskola, 

fritidshem samt grundskola med 8,4 mnkr respektive 

2,5 mnkr. Bland annat kommer grundbemanningen inom 

förskolan att påverkas. 

Fortsatt satsning på brandsäkerhet 

Satsningen med att installera automatlarm till Räddningstjänsten 

på skolor och förskolor fortsätter. Det innebär 

ökade driftskostnader med 0,7 mnkr 2010. Därutöver avsätts 

0,6 mnkr i plan 2011 och ytterligare 0,5 mnkr 2012. 

Övriga lokalförändringar 

Investeringsanslag för mindre ombyggnader, upprustning 

av utemiljön och miljöförbättringar har beaktats. År 2010 

har 1,6 mnkr avsatts för ökade driftkostnader, främst gällande 

ventilation och begränsning av buller i förskolan. 

Därutöver tillkommer enligt plan 0,9 mnkr år 2011 och 

ytterligare 0,9 mnkr år 2012. Det senare innebär att driftanslaget 

för 2011-2012 minskar jämfört med investeringsbudget/plan, 

något som måste beaktas av serviceförvaltningen 

i planeringen av investeringar. 

24 


Skollokaler byggs ut 2010… 

Eleverna ökar i antal i några av stadens områden. Det 

innebär större behov av skollokaler. Om- och tillbyggnaden 

av Lackarebäcksskolan påbörjas under 2010. I västra 

området byggs Lindhagaskolan och Bosgårdsskolan om 

och till för elevökningar och till följd av en förändrad 

skolorganisation i Eklanda. Sammantaget innebär det ökade 

driftskostnader på 5 mnkr. 

… och utbyggnaden fortsätter 2011- 

I Kållered ersätts Hallenskolan av en ny F-9-skola år 2011 

och i västra Mölndal fortsätter om- och tillbyggnader av 

befintliga skolor. Östergårdsskolan får en något större 

gymnastiksal och Kvarnbyskolans idrottsplats flyttas på 

grund av ett nytt bostadsområde. Lackarebäcksskolans om- 

och tillbyggnad blir klar år 2012. 




Lokaler - ombyggnad, miljöförbättringar 

utemiljö, Actionplan-avfall m.m 0,9 1,8 

Brandlarm inom skolor och förskolor 0,6 1,1 

Förskola utbyggnad 3,1 11,0 

Skollokaler - om- och tillbyggnader 8,1 19,1 

Förändrat elevantal - skola, förskoleklass 

och fritidshem 2,5 4,0 

Allmän förskola från 3 år 1,0 1,0 

Skolbarnomsorg 11-12 år 1,7 

Utökad elevhälsa 1,0 

Summa 16,2 40,7 

Utbyggd förskola för utökad och permanentad verksamhet 

År 2011 utökas förskolan i Krokslätt genom ombyggnad 

av Sörgårdsskolan. Samma år ersätts två paviljongförskolor 

i östra Lindome av en nybyggd förskola. Under planperiodens 

sista år byggs en förskola i ett nytt bostadsområde i 

Lackarebäck och paviljongförskolan i Eklanda ersätts samt 

utökas med en avdelning i Fässbergs by. 

Fler elever i grundskola och fritidshem 

Barnen i förskoleklass blir fler under de två planåren. Från 

och med 2011 vänder elevtalen i grundskolan uppåt efter 

flera års minskning. Fritidshemsverksamheten påverkas då 

de yngre skolbarnen blir fler samtidigt som andelen föräldrar 

som efterfrågar fritidshemsplats ökat. 

Skolbarnomsorg för 11-12 åringar 

Fritidshemsplats erbjuds generellt till och med årskurs 4. 

Verksamhet utvecklas för de äldre skolbarnen i nya former 

och i samarbete med andra nämnder. 

Ytterligare satsningar på elevhälsan 

En fortsatt utökning av elevhälsan planeras från och med 

år 2012 då 1,0 mnkr tillförs, motsvarande två tjänster.



kvalitet 



Nämndens verksamhetsplan 

Barnomsorgs- och utbildningsnämnden upprättar årligen en 

verksamhetsplan som förutom internbudget innehåller 

åtgärder för att nå kvalitetsmålen i budget, minska miljöbelastningen 

samt uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. 

Resultatet redovisas sedan i nämndens verksamhetsberättelse 

med bokslut för miljö, arbetsmiljö och ekonomi samt en 

kvalitetsredovisning. 

Mål 

Målen för verksamheterna skola, förskoleklass, fritidshem 

och förskola anges i läroplanerna. Verksamheten utformas 

bland annat genom bestämmelser i skollagen. Kvalitet i 

detta sammanhang handlar dels om i vilken utsträckning de 

nationella målen uppnås, dels om verksamheten uppfyller 

skollagens krav i övrigt. Prestationer gäller omfattningen av 

erbjudna tjänster och kostnad för dessa redovisas under 

avsnittet Verksamhetsmått. Målsättningar och resultat anges 

under avsnittet Kvalitetsmått. 

Kvalitetsredovisning 

Varje kommun, liksom varje skola, förskola och fritidshem, 

ska enligt skolförordningen årligen upprätta en skriftlig 

kvalitetsredovisning. Arbetet med kvalitetsredovisning 

främjar kvalitetsarbetet och bidrar därigenom till att förverkliga 

utbildningens nationella mål. Kvalitetsredovisningen 

innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de 

nationella målen för utbildningen har förverkligats och en 

redogörelse för vilka åtgärder som kommunen respektive 

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för 

ökad måluppfyllelse. 

I kvalitetsredovisningarna redovisas verksamhetens förutsättningar, 

arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse. 

Nämnden upprättar årligen en kvalitetsredovisning 

för sitt ansvarsområde. Budget/plan innehåller ett 

urval av uppgifter från kvalitetsredovisningen - i första 

hand uppgifter om verksamhetens förutsättningar respektive 

måluppfyllelse. 

Intern kontroll i ett verksamhetsperspektiv 

Nämnden har enligt de ekonomiska styrprinciperna ansvar 

för den interna kontrollen. Det sker genom att nämnden i 

verksamhetsplanen anger vilka områden som den interna 

kontrollen ska fokuseras på. Den interna kontrollen utgår 

bland annat från enheternas verksamhetsberättelser och 

sker i dialog med förvaltningsledning och förtroendevalda. 

Inför 2010 avser nämnden fastställa en internkontrollplan 

baserad på genomförda risk- och väsentlighetsanalyser, en 

omvärldsanalys samt de erfarenheter från interna kontroller/fördjupande 

dialoger som gjorts hittills. 

25 




2008 2009 2010 

BARNOMSORG 

Antal barn 

Familjedaghem 470 480 440 

Förskola 2 796 2 890 2 930 

Fritidshem 2 547 2 555 2 775 

Externt köpta platser, barnomsorg 566 580 595 

Antal öppna förskolor 4 4 4 

Nettokostnad per barn, tkr 

Familjedaghem 69,7 69,8 76,1 

Förskola 85,9 84,8 85,6 

Fritidshem 27,3 28,8 26,5 

GRUNDSKOLA 

Antal elever 

Förskoleklass 706 725 725 

Köpta platser, förskoleklass 34 35 35 

Grundskola 6 123 6 072 5 946 

varav från annan kommun 130 140 130 

Köpta platser, grundskola 582 595 595 

Nettokostnad per elev, tkr 

Förskoleklass 25,1 21,5 22,3 

Grundskola 70,7 71,1 75,1 

SÄRSKOLA 

Antal elever 

Särskola 64 62 58 

varav annan kommun 1 0 0 

Köpta platser, särskolan 7 5,5 6 

Nettokostnad per elev, tkr 

Särskola 364,9 389,6 395,3 

KULTURSKOLA 

Antal elever 

Kulturskola 5 456 4 900 4 900 

varav betalande elever 

orkester/ensemble 1 952 2 100 2 100 

Kommentarer kring kvalitetsmått 

Förskolans barngrupper 

Ett vedertaget villkor för en god pedagogisk verksamhet är 

barngruppernas storlek i förskolan. Fullmäktige har haft en 

målsättning att barngruppernas storlek ska minska med ett 

barn per grupp i genomsnitt jämfört med år 2004. Detta år 

var snittet 18,1 barn/grupp i april och 16,9 barn/grupp i 

oktober. Mätningen görs vid två tillfällen på året eftersom 

antalet barn tenderar att öka från höst till vår. I april 2009 

var utfallet 17,4 barn/grupp. 

Personaltäthet och kompetens 

En förutsättning för god måluppfyllelse är att det finns 

tillräckligt med kompetent personal för att utföra uppdraget. 

Nämnden följer kontinuerligt personaltäthet och andelen 

personal med lärarexamen inom förskolan och den 

obligatoriska skolan. Mätning görs i oktober varje år i 

samband med insamling av statistik till SCB. Resultatet 

redovisas på våren året därpå.

Kvalitetsmått 


2008 2009 2010 

BARNOMSORG 

Gruppstorlek, 

antal barn i genomsnitt 

Förskola, mätpunkt april 17,4 17,1 17,4 

Förskola, mätpunkt oktober 16,3 15,9 16,3 

Personaltäthet och formell kompetens, 

kvot och andel 

Barn/årsarbetare 5,3 5,3 5,3 

Förskollärare 61 % 65 % 65 % 

Upplevd kvalitet, enkät med 

betygsskala 1-5, genomsnitt 

Förskola, föräldrarnas trygghet i u >=4,5 

Familjedaghem, 

föräldrarnas trygghet 4,8 >=4,8 

Service/tillgänglighet, andel 

Barn som erhållit plats inom skälig tid, 

mätpunkt april 100 % 100 % 100 % 

GRUNDSKOLA 

Kunskapsutveckling, andel 

som når kunskapsmålen 

Åk 3, ämnesprov alla ämnen >=85 % 

Åk 3, ämnesprov matematik >90 % 

Åk 3, ämnesprov svenska >90 % 

Åk 5, ämnesprov alla ämnen 76 % >=80 % >=85 % 

Åk 5, ämnesprov svenska 94 % >=90 % >90 % 

Åk 5, ämnesprov matematik 87 % >=90 % >90 % 

Åk 5, ämnesprov engelska 91 % >=90 % >90 % 

Åk 9, når kunskapsmålen i 

alla ämnen 80 % >80 % >=85 % 

Kunskapsutveckling, andel behöriga 

och betygssnitt 

Åk 9, behöriga till 

nationellt program 93 % >=94 % >=94 % 

Åk 9, genomsnittligt meritvärde 217 >216 >=217 

Personaltäthet och formell kompetens, 

kvot och andel 

Lärare/100 elever 7,5 7,3 7,1 

Pedagogisk högskoleexamen 90 % >90 % >90 % 



Åk 2, trivsel >=4,4 

Åk 5, trivsel >=4,4 

Åk 8, trivsel 4,1 >=4,0 >=4,1 

SÄRSKOLA 



Åk 5, inflytande och delaktighet i u >3,9 >3,9 

KULTURSKOLA 

Tillgänglighet, andel 

Sökande som får plats 47 % >65 % >65 % 

Elevernas trivsel 

En effekt av arbetet i skolan är elevernas attityd till skolarbete 

och studier. Nämnden följer olika aspekter av elevernas 

upplevelse av skolan. Årligen genomförs Ungdomsenkäten 

i årskurs 8. Vidare riktas vartannat år enkätundersökningar 

till elever i åk 2 och åk 5 samt till föräldrar. 

26 


Uppföljning av kvalitet inom särskolan 

Särskolans elever medverkar i de enkäter som görs vartannat 

år. År 2005 upplevde eleverna i årskurs 5 att de hade 

ett inflytande motsvarande 3,8 på en femgradig skala där 5 

är mest positivt. En förnyad enkät 2007 visade värdet 3,9. 

Målsättningen år 2010 är att ytterligare öka elevernas upplevda 

grad av inflytande. 

Kunskapsmål i årskurs 3 och 5 

Det finns mål att uppnå i de olika ämnena för eleverna i 

slutet av tredje och femte skolåret. Dessa mål är en avstämning 

av elevernas kunskapsutveckling under tiden i 

grundskolan. En tillfredsställande kunskapsutveckling 

under första delen av skoltiden är avgörande för hur det 

går under den senare delen. Med kännedom om enskilda 

elevers kunskapsprofil kan långsiktiga och individuella 

insatser genomföras vid behov. 

Som stöd för bedömningen genomförs nationella ämnesprov 

i engelska, matematik och svenska. Nämnden har 

följt elevernas kunskapsutveckling i dessa tre ämnen för åk 

5 årligen sedan år 2000. Ett genomsnitt av elevernas prestationer 

för åren 2000-2008 visar att 90 procent når målen 

i engelska, 89 procent i svenska, medan 88 procent når 

målen i matematik. Eleverna lyckas alltså lite bättre i engelska 

och svenska än i matematik. 

Regeringen har fastställt kunskapskrav/mål att uppnå för 

ämnena matematik och svenska i åk 3. Våren 2009 genomfördes 

för första gången nationella prov för tredjeklassare i 

dessa ämnen. Det är naturligt att fortsättningsvis följa även 

de yngre elevernas kunskapsutveckling. 

Betyg skolår nio 

Behöriga till nationellt program på gymnasiet är elever 

med godkänt i svenska, engelska och matematik. Betyget 

godkänt i ett ämne innebär att eleven nått kunskapsmålet. 

Betygen godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt 

räknas om i siffror och anger meritvärdet. Meritvärdet är 

ett samlat mått på elevernas samlade kunskapsutveckling 

under grundskolan. Fullmäktige har beslutat att särskilt 

följa detta mått. Det speglar samtliga elevers studieresultat. 

Elevernas resultat varierar mellan åren beroende på elevkullarnas 

sammansättning. Nämnden har följt utvecklingen 

sedan 1998. Det finns en tendens till bättre resultat över 

åren även om resultaten varierar mellan enskilda år. Åren 

1998–2003 var genomsnittliga meritvärdet 211 poäng och 

92 procent var behöriga till gymnasiestudier. 2004-2008 

var motsvarande värden 217 poäng och 93 procent. Resultaten 

2008 var 217 poäng och 93 procent. 

Plats utan oskäligt dröjsmål 

Enligt skollagen ska kommunen erbjuda plats utan oskäligt 

dröjsmål. När vårdnadshavare har anmält att barnet behöver 

plats måste en viss väntetid accepteras. Tre till fyra 

månader anses vara en rimlig handläggningstid. Stadens 

tillämpningsföreskrifter anger att skäligt erbjudande är 

inom ett större geografiskt område än närområdet.




2008 2009 2010 

Avgifter 10,2 14,0 13,8 

Statsbidrag 0,2 0 0 

Övriga intäkter 0 0 0 


Material -0,2 -0,3 -0,2 

Personal -14,5 -15,2 -14,8 

Lokaler -1,4 -1,6 -1,5 


Övrigt -6,9 -5,9 -6,5 



kostnader -12,9 -9,4 -9,4 

Kommunbidrag 

Summa 9,0 9,4 9,4 




2008 2009 2010 

Bygglov o byggtillsyn 0,3 -2,8 -3,3 

Fastighetsbildning 0,5 1,1 1,2 

Mätnings- o kartverksamhet 2,4 2,2 1,9 

Nämndverksamhet 0,4 0,4 0,5 

Administration 3,9 3,9 4,0 

Bostadsanpassning 5,4 4,6 5,1 

Summa 12,9 9,4 9,4 





Uppdrag 

27 


Byggnadsnämndens huvuduppgift enligt reglementet, kf 11 

juni, 1997, § 100, är att ha den närmaste kontrollen över 

byggnadsverksamheten inom Mölndals stad. 

Byggnadsnämnden svarar för lovgivning, byggnadstillsyn, 

detaljplaner med enkelt förfarande, bostadsanpassning, 

mätnings- och kartverksamhet. Inom 

stadsbyggnadskontoret återfinns den kommunala 

lantmäterimyndigheten. 

Verksamheten regleras av ett stort antal lagar. De viktigaste 

är plan- och bygglagen, lagen om tekniska egenskapskrav 

på byggnadsverk med mera, lagen om bostadsanpassningsbidrag 

samt fastighetsbildningslagen. 



utgiftstak samt enligt lag, reglemente och de mål, 

prestationer och den kvalitet som nämnden uppgivit i 

budgetförslaget. För 2010 gäller därutöver följande mål: 

• Reducera den genomsnittliga handläggningstiden 

för bygglov efter komplett ansökan genom nämndbeslut 


• Reducera den genomsnittliga handläggningstiden 

för bygglov efter komplett ansökan genom 

delegeringsbeslut till max 50 kalenderdagar under 

2010 

• Säkerheten i överklagade beslut ska motsvara 

minst 90 procent (Mätning sker genom 

utvärdering av länsstyrelsens avgöranden under 

året) 


Behoven av bostadsanpassning kommer att öka 

Bostadsanpassningsbidragen, som under 2010 budgeteras 

till 4,5 mnkr, kommer sannolikt att öka framöver. Detta till 

följd av att allt fler äldre och funktionshindrade bor kvar 

hemma, samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. 

Ökningen kan innebära krav på nyanskaffning av material, 

vilket medför att kostnaden per ärende ökar. Med anledning 

av utvecklingen tillförs nämnden ytterligare 0,3 mnkr från 

och med år 2011. 

Plan- och bygglagen kan komma att ändras 

Förslag finns på ytterligare förändringar i plan- och 

bygglagen. Om dessa blir verklighet krävs ändringar i 

arbetsrutiner och kompetensutveckling. Det är i nuläget 

oklart vad detta kommer att betyda för behovet av resurser 

och för handläggningstiderna.




Ökning av bostadsanpassningsärenden 0,3 0,3 

Summa 0,3 0,3 



kvalitet 

Text och tabeller nedan är tänkta att ge en 

övergripande bild av nämndens arbete med mål, 

prestationer och kvalitet. Ytterligare information om 

verksamhet, styrning och mål finns bland annat i 

verksamhetsplanen. 



2008 2009 2010 

BYGGNADSNÄMNDEN 

Beslut och handläggning 

Beslut i byggnadsnämnden 234 300 250 

Delegeringsbeslut 832 1 100 1 100 

Överklagade ärenden 26 35 

Inkomna bygglov/anmälan 

En/tvåbostadshus, nya 72 95 80 

Flerbostadshus, nya 4 4 6 

Om-/tillbyggnad bostäder 223 350 350 

Kontor/industri/handel, nya 8 25 10 

Dito, om-/tillbyggnad 38 75 60 

Daghem/sjukhus/skola, nya 3 3 3 

Dito, om-/tillbyggnad 9 5 5 

Övriga lov/tillstånd/anmälan 481 525 550 

Genomförda åtgärder 

Ärenden olovligt byggande m.m. 34 30 50 

Funktionskontroll, ventilation 187 150 175 

Bostadsanpassningsärenden 352 350 400 

Antagna enkla planer 4 8 8 

Fastighetsbildningar, nya 136 50 50 

Fastighetsbildningar, berörda 387 300 200 

Nybyggnadskartor 107 75 75 

Grundkartor 4 10 5 

Mätningsuppdrag 

Externa 170 150 150 

För fastighetsbildning, bygg- 

lov och fysisk planering 141 150 150 

För grundkarta och stomnät 321 300 250 

Lägeskontroller 374 350 325 

Husutsättningar 286 250 200 

28 



Beslutens kvalitet är väsentlig 

Det är av stor betydelse för den enskilde att kvaliteten 

på de beslut som fattas är hög. Säkerhet i överklagade 

beslut innebär att handläggarnas bedömning håller för 

prövning i överprövande instans. Viktiga faktorer är 

utbildning av beslutsfattarna och utveckling av rutiner. 

Korta handläggningstider ger ”good will” 

Byggnation är ofta tidskrävande och i vissa fall kan 

betydande ekonomiska värden påverkas av hur lång tid 

staden hanterar bygglovsärenden. Korta 

handläggningstider är dessutom ett utryck för god 

service och underlättar för företag och personer som 

har sin bas i eller vill flytta till staden. Inför införandet 

av ärendesystemet Platina förväntades minskade 

handläggningstider på grund av effektivare hantering 

och bättre möjligheter till uppföljning. Systemet har 

inte infriat förväntningarna. 

God byggnadskultur 

Nämnden har ambitionen att skapa ett långsiktigt 

attraktivt Mölndal. Förutom de mål som framgår av 

ovan ska en god byggnadskultur och en god stads- och 

landskapsbild eftersträvas. Detta ska ske genom att 

kunskap i frågorna hålls levande och utvecklas genom 

erfarenhetsutbyten med andra kommuner och höjd 

kompetens. 



2008 2009 2010 

BYGGNADSNÄMNDEN 

Tillförlitlighet, andel 

Säkerhet i överklagade 

beslut 56 % 100 % 100 % 

Service, genomsnittligt antal dagar 

Handläggningstid för bygglov 1 88 

varav nämndbeslut 1 151 100 100 

varav delegeringsbeslut 1 72 50 50 

1) Innebörd ändrad mot tidigare år, se prioriterade mål

Gatunämnden 



2008 2009 2010 

Avgifter 177,1 173,8 172,0 

Bidrag 3,6 3,0 1,5 



Material -19,7 -3,6 -3,6 

Personal -82,7 -71,8 -82,7 

Lokaler -6,9 -7,5 -7,4 


Övrigt -207,6 -197,6 -185,7 



kostnader -151,0 -136,5 -138,7 

Kommunbidrag 

Gator o vägar 68,7 66,6 66,9 

Park 34,3 23,3 23,5 

Kollektivtrafik, linjetrafik och 

färdtjänst 48,2 51,6 51,6 

Uppdragsverksamhet 0 0 0 

Nämnd, administration 0 0 0 

Vatten o avlopp 0 -1,0 0 

Renhållning 0 -4,0 -3,3 

Summa 151,2 136,5 138,7 

ÅRETS RESULTAT 0,2 0 0 

Kommunbidrag för 2009 har enligt beslut i kf 13 maj 2009 (§59) reducerats med 11,0 mnkr, 

varav skattefinansierade områden 6,0 mnkr och affärsdrivande områden 5,0 mnkr. 



2008 2009 2010 

Beläggningsunderhåll, 

reparationer, gator 9,1 6,0 7,7 

Vinterväghållning 6,5 8,1 8,1 

Offentlig belysning 8,4 7,8 7,0 

Broar, murar, trappor –drift 2,1 2,1 2,1 

Trafikplanering, projektering, 

nämnd, administration 7,6 4,4 4,5 

Kapitalkostn, gator o vägar 23,9 24,3 23,8 

Övrig väghållning 9,7 13,9 13,7 

Parkskötsel 12,9 11,6 11,9 

Mölndalsån 10,0 2,0 1,0 

Naturvård OSA 3,3 3,3 3,6 

Lek-/badplatser/vattendrag 2,2 2,4 2,6 

Kapitalkostnader, park 3,5 4,0 4,4 

Kollektivtrafik, linjetrafik 30,3 30,5 30,7 

Färdtjänst 22,7 21,1 20,9 

Uppdragsverksamhet 0 

VA-verksamhet 2,5 -1,0 0 

Renhållning -3,7 -4,0 -3,3 

Summa 151,0 136,5 138,7 




Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten . 

29 

Gatunämnden 

Affärsdrivande verksamhet, specifikation 


2008 2009 2010 

VA-verksamhet 

Försäljning VA 72,4 74,5 75,0 

Administration -8,9 -9,2 -9,5 

Drift vatten -22,1 -23,2 -22,6 

Drift avlopp -37,7 -34,4 -36,9 


Summa -2,5 1,0 0 

Renhållning 

Renhållningsavgifter 71,5 84,0 81,8 

Sophämtning och ÅVC -46,4 -50,3 -49,8 

Återvinning -6,3 -5,8 -5,8 

Kikås avfallsanläggning -13,6 -22,5 -21,5 

Övrigt inom renhållning -1,5 -1,4 -1,4 

Summa 3,7 4,0 3,3 

Uppdrag 

Gatunämndens uppdrag är att fullgöra Mölndals stads 

uppgifter inom verksamhetsområdena gator och vägar, 

parker, kollektivtrafik, vatten och avlopp samt avfallshantering. 

Nämnden svarar även för stadens egna resurser för 

anläggningsarbeten, grönyte- och idrottsplatsunderhåll. 

Gatunämnden är tillika trafiknämnd. Gatukontoret är gatunämndens 

verkställande organ. 

Verksamheten styrs i stor utsträckning av lagar och förordningar, 

bland annat väglag, plan- och bygglag, vägtrafikkungörelse, 

lag om allmänna vattentjänster, allmänna 

bestämmelser för VA-anläggningar, dricksvattenkungörelse, 

miljöbalk och hälsoskyddsförordning. 






• Resandet med kollektivtrafiken ska öka jämfört 

med 2009 

• Minst 80 procent av invånarna i Mölndals stad 

sorterar ut farligt avfall 


Mer pengar till asfalt 

Nämnden kommer år 2010 att göra omfördelningar inom 

verksamheten gator och vägar. Budgeten för offentlig 

belysning minskar med 0,8 mnkr. Den huvudsakliga orsaken 

är en förväntan om besparingar genom nya metoder 

för tändning och släckning. Budgeterat belopp för beläggningsunderhållet 

ökar med 1,7 mnkr jämfört med 2009.

Parkskötseln effektiviseras samt minskar i omfattning 

Inom parkverksamheten avgår enligt plan 1,0 mnkr till 

följd av minskade driftkostnader för arbeten kring Mölndalsån. 

Sammantaget krävs att parkskötseln minskar och 

effektiviseras motsvarande totalt 2,0 mnkr. 

Fortsatt minskat färdtjänstresande 

Kommunbidraget för kollektivtrafik, färdtjänst och linjetrafik, 

är oförändrat 2010 jämfört med 2009. För färdtjänsten 

har 20,9 mnkr avsatts och detta utrymme förutsätter att 

omfattningen fortsätter att minska till förmån för resor med 

linjetrafik. På sikt väntas individuella reseprofiler kunna 

bidra till effektivare planering och minskade kostnader. 

Bättre tillgänglighet inom kollektivtrafiken 

År 2010 kommer ytterligare åtgärder vidtas för att anpassa 

hållplatser till funktionshindrades behov. Satsningen avser 

hållplatser med fler än 100 påstigande per dag. 

Miljöförändringar och byggnation påverkar VA 

VA-verksamheten förändras i takt med att nya industrier 

och bostäder byggs. Stadens råvattentäckt, Rådasjön, är 

känslig för miljöförändringar, vilket ställer högre krav på 

beredningsprocessen av dricksvatten. Pilotförsök med 

mikrobiologisk barriär fortsätter under 2010 och 2011. 

Inom GRYAAB fortsätter tillbyggnadsarbeten för att svara 

upp mot nya krav på fosfor- och kväverening. Trots ökade 

kostnader för vattenkemikalier och avloppsrening bibehålls 

nuvarande taxa 2010. 

Renhållningstaxan gynnar sortering 

Under 2009 förändrades renhållningstaxan som ett led i 

strävan mot ökad utsortering av matavfall. Förändringen 

väntas få fortsatt effekt under 2010. Avgifterna för sophämtning 

och slamsugning planeras förbli oförändrade. 

Sorteringsanläggning på Kikås färdigställs 

Renhållningen åläggs 2010 ett avkastningskrav på 3,3 

mnkr, vilket motsvarar tidigare avsatta driftmedel för sorteringsplatta 

på Kikås. Investeringsmedel kommer att tas i 

anspråk för färdigställandet av sorteringsanläggningen. I 

detta ingår även höjd säkerhetsnivå med elstängsel för att 

förhindra obehöriga besökare. Kravet på överskott är möjligt 

då verksamheten tidigare subventionerats genom avsättning 

för återställande av avfallsanläggningen. 

Ingen ny linjetrafik 2010… 

Pågående lågkonjunktur har medfört att antalet resor generellt 

minskar. För närvarande planeras inga trafikförändringar 

år 2010, men frågan om förändrade linjedragningar 

med servicelinjerna är under utredning. 

… men staden satsar framåt 

För att klara höjda ambitioner inom kollektivtrafiken krävs 

åtgärder i infrastrukturen, men också satsningar för att 

förändra människors beteenden. Gatunämnden tillförs 2,0 

mnkr för planerade utökningar av trafikeringen från och 

med år 2012. 

Nya avtal för linjetrafik och färdtjänst 

Från och med augusti 2010 uppstår ökade kostnader för 

trafikering som ett resultat av en ny upphandling inom 

linjetrafiken. Detta motverkas av minskade kostnader 

30 

Gatunämnden 

genom förändringar avseende enhetstaxor och omlottzoner. 

Under planåren höjs nivån med 3,0 mnkr för den helårseffekt 

som uppkommer till följd av upphandlingen. 




Flöjelbergsbron 8,0 

Förstärkning inom gatu- och park- 

verksamhet t.ex. beläggningar, 

tillkommande kapitalkostnader o. ytor 3,1 5,1 

Linjetrafik 3,0 5,0 

Summa 6,1 18,1 



kvalitet 





Gator och vägar strävar mot nollvisionen 

Inom verksamhetsområdet gator och vägar är den övergripande 

uppgiften att ordna att alla trafikantkategorier erbjuds 

en säker och tillfredsställande väg- och gatustandard 

där ingen skadas eller omkommer – nollvisionen – och där 

miljökrav och kostnadseffektivitet beaktas. 

Trygg utemiljö - en ledstjärna för parkverksamheten 

Verksamhetsområdet park har som övergripande uppgift 

att verka för gröna, vackra, rena och trygga utemiljöer i 

Mölndal. Alla invånare ska ges möjlighet till en tilltalande 

och användbar utemiljö med hänsyn tagen till biologisk 

mångfald och stadens kulturhistoria. 

Långsiktiga mål för kollektivtrafiken 

Kollektivtrafikprogrammet för Göteborgsregionen, K2020, 

antogs av förbundsstyrelsen för GR i april 2009. Programmet 

lägger grunden för arbetet med att nå målet om 

40 procents resandeandel för kollektivtrafiken år 2025. 

Åtgärder i infrastrukturen krävs, men också satsningar för 

att förändra människors beteenden. 

VA-verksamheten avleder avloppsvatten 

Den övergripande uppgiften för VA-verksamheten är att 

förse hushåll och verksamheter med dricksvatten av god 

kvalitet och i tillräcklig omfattning, samt ta emot, leda bort 

och behandla regn- och avloppsvatten utan att olägenheter 

uppstår. 

Återvinningen av avfall ska öka 

Verksamhetens ledord är god service, hållbar avfallshantering 

samt god säkerhet och arbetsmiljö för hantering av 

avfall och återvinning i Mölndal. Målen för 2010 är steg 

på vägen för att uppnå avfallsplanens övergripande mål för 

perioden 2008 – 2012.



2008 2009 2010 

GATOR OCH VÄGAR 

Nettokostnad, kr per m 2 

Kommunal körbaneyta 37,9 37,6 37,8 

varav beläggningsunderhåll 5,6 3,4 4,4 

varav vinterväghållning 3,6 4,6 4,6 

Nettokostnad, kr per invånare 

Väghållning 1 118 1 110 1 115 

varav kapitalkostnader 397 405 397 

Nettokostnad, kr per enhet 

Belysningspunkter 581 639 642 

Tusental m 2 

Kommunal körbaneyta 1 770 1 770 1 770 

Antal 

Belysningspunkter 12 135 12 203 12 135 

PARK 

Nettokostnad, kr per invånare (exkl. Mölndalsån) 

Park 365 388 392 

varav kapitalkostnader 59 67 73 

VATTEN OCH AVLOPP 

Antal 

Abonnenter 10 351 

Tusental m 3 

Distribuerad volym dricksvatten 4 990 4 850 4 940 

varav egenproducerad 4 250 4 150 4 340 

varav inköpt 740 700 600 

Debiterad volym dricksvatten 3 920 3 880 3 950 

Överförd volym avloppsvatten 

till GRYAAB 9 700 7 900 7 900 

31 


Gatunämnden 


2008 2009 2010 

RENHÅLLNING 

Vikt, kg per invånare 

Förbränning av kärl- och säckavfall 251 245 245 

Återvinning av papper och tidningar 56,4 62,0 62,0 

Återvinning av glas 15,3 15,0 15,0 

Återvinning av batterier 0,5 0,7 0,7 

Återvinning av elektronikskrot 7,0 9,0 7,0 

Återvinning av förpackningar 20,0 21,0 22,0 

Återvinning, antal 

Återvinning av kyl och frys 2 230 3 000 2 500 

Återvunnit material, andel 

Hushållsavfall 23,7 % 29,0 % 29,0 % 

Andel med möjlighet att lämna 

matavfall för biologisk behandling 

Enbostadshus 24,4 % 25,0 % 25,0 % 

Flerbostadshus 12,7 % 20,0 % 45,0 % 

KOLLEKTIVTRAFIK, LINJETRAFIK OCH FÄRDTJÄNST 

Linjetrafik, antal miljoner resor 

Pendeltåg 2,3 2,4 2,2 

Expressbusstrafik 0,67 0,69 0,76 

Övrig busstrafik 6,1 6,4 6,1 

Spårvagn 2,5 2,6 2,5 

Färdtjänst, antal 

Tillstånd 2 300 2 300 2 400 

Resor 104 003 92 500 99 000 

varav arbetsresor 9 382 9 500 11 000 

varav LSS 29 605 31 000 30 000 

varav övriga 65 016 52 000 58 000




2008 2009 2010 

Avgifter 4,6 5,4 5,4 

Bidrag 12,3 13,0 14,0 



Material -4,8 -4,3 -4,0 

Personal -136,2 -130,7 -127,4 

Lokaler -33,7 -31,5 -30,4 


Övrigt -199,1 -206,2 -212,8 



kostnader -298,0 -296,0 -292,0 

Kommunbidrag 

Gymnasieskola 236,1 245,4 243,6 

Gymnasiesärskola 21,2 21,4 19,5 

Vuxenutbildning 26,5 22,4 21,6 

Nämnd, administration 6,7 6,8 7,3 

Summa 290,5 296,0 292,0 



Kommunbidragsområdena har förändrats. Omräkning har skett av utfall 2008 och budget 

2009 för att möjliggöra jämförelser. 



2008 2009 2010 

Undervisning, gymnasiet 73,8 68,0 68,1 

Lokaler gymnasiet 30,0 29,2 26,3 

Elevresor, gymnasiet 12,0 13,1 13,8 

Stöd o serviceverksamhet, 

Gymnasieskolan 25,7 25,8 25,1 


Vuxensärskola 1,0 1,0 1,0 

Undervisning, vuxenutbildning 10,2 6,3 5,9 

SFI 1,7 2,5 2,5 

Lokaler, vuxenutbildning 6,5 5,5 4,9 

Stöd o serviceverksamhet, 

vuxenutbildning 6,2 6,0 6,0 

Interkommunala ers vuxenutbild. 1,2 1,0 1,3 

Nämnd och administration 6,5 6,8 7,3 

Interkommunala ers 99,8 108,6 109,0 

Summa 298,0 296,0 292,0 





32 

Uppdrag 


Gymnasienämnden fullgör stadens uppgifter inom gymnasieskola, 

kommunal vuxenutbildning på grundskole- 

och gymnasienivå och svenskundervisning för invandrare. 

Nämndens verksamheter regleras i skollag, förordningar, 

läroplan och programmål samt kursplaner, i vilka även 

verksamheternas mål anges. I stadens skolplan anges 

vilka nationella mål som särskilt ska prioriteras. 

Ungdomar i Mölndal har, enligt beslut i kommunfullmäktige, 

rätt att välja vilken gymnasieutbildning de vill. 

Kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund, 

GR, har slutit avtal som innebär att elever fritt kan 

välja kommunal skola inom regionen. Alla fristående 

skolor är riksrekryterande, vilket innebär att elever har 

rätt att söka vilken fristående skola som helst i Sverige. 

Gymnasienämndens uppdrag är därför att dels erbjuda 

en god gymnasieskola i Mölndal, dels administrera, följa 

upp och betala för den utbildning mölndalselever får i 

andra huvudmäns skolor. 

Gymnasienämnden har även ansvar för att unga och 

vuxna med utvecklingsstörning får utbildning inom 

gymnasiesärskola och särvux. 






• Minst 95 procent av alla gymnasieelever som 

studerar på nationellt program ska uppnå slutbetyg 

inom 4 år (2007/2008: 87 %) 

• Gymnasieelevernas genomsnittliga slutbetyg 

under 2009 ska uppnå ett meritvärde på minst 

15,0 (2006/2007: 13,9, 2007/2008: 14,3) 

• Minst 50 % av eleverna på individuella programmet 

ska efter ett års studier på IV börja på 

ett nationellt program 

• Verksamheten i egen regi, det vill säga gymnasieskola, 

särskola och vuxenutbildning, ska 

2011 ha ett konkurrenskraftigt kostnadsläge 

(mätning kopplad till GR: s prislista) 

Elevernas fria val gör att målen ovan endast omfattar de 

elever som går i stadens egna skolor.


Fler söker Fässbergs- och Krokslättsgymnasiet 

Krokslättsgymnasiet har haft ett stadigt ökande elevantal 

de senaste åren. Fässbergsgymnasiet fick, efter tre års 

vikande söktryck, betydligt fler sökande läsåret 2009/2010. 

Sammanlagt har de två gymnasieskolorna cirka 100 fler 

nybörjare än vad som tidigare antagits. 

Kostnadsläget i egen regi ska bli konkurrenskraftigt 

Kostnaderna för utbildning i egen regi är höga i jämförelse 

med andra kommuner. År 2010 förändras villkoren för 

ersättning till fristående skolor. De ska då ersättas med 

samma belopp som staden budgeterar för utbildning i egen 

regi. Är dessa kostnader fortsatt höga, kommer följaktligen 

bidragen till de fristående skolorna att öka. Ett resursfördelningssystem 

som blir mer transparent och som följer 

antalet elever en skola har kommer att tillämpas från 2010. 

Stadens vägledare samlas i en enhet 

År 2010 samlas stadens vägledare i en enhet som kommer 

att tillhöra gymnasienämndens ansvarsområde. Tidpunkten 

för förändringen är väl vald med tanke på kommande reformer 

inom såväl gymnasieskola som vuxenutbildning. 

Fler studerande inom SFI och vuxenutbildningen 

Antalet studerande inom SFI fortsätter att öka, men andelen 

flyktingar minskar. Eftersom statsbidrag för SFI enbart 

ges för flyktingar innebär detta att stadens nettokostnader 

ökar. Konjunkturläget medför att fler söker sig till vuxenutbildningen 

och regeringen har aviserat nya statsbidrag. 

Osäkra planeringsförutsättningar och färre elever 

Planeringsförutsättningarna kommer de närmaste åren att 

vara osäkra. Antalet mölndalsungdomar som påbörjar en 

gymnasieutbildning nådde en topp hösten 2009. Samtidigt 

väntas överutbudet av platser i regionen öka. Flera nya 

skolor planerar att starta, vilket ytterligare skärper konkurrensen 

om eleverna. Enligt prognosen minskar antalet 

mölndalsungdomar i gymnasieåldern med 53 år 2011 och 

ytterligare 123 personer år 2012. Med anledning av detta 

avgår 4,4 mnkr år 2011 och ytterligare 9,6 mnkr år 2012. 

Skarpare nationell utvärdering av skolor 

Konkurrensen på utbildningsmarknaden och Sveriges 

behov av global konkurrenskraft har de senaste åren satt 

fokus på skolors resultat och måluppfyllelse. Den nationella 

utvärderingen av skolor och huvudmän blir, genom den 

nya Skolinspektionen, fler nationella prov och förslaget till 

ny skollag, betydligt skarpare. Skolor och huvudmän förutsätts 

på ett systematiskt sätt planera, följa upp och utvärdera 

verksamheten. Huvudmännen ska bygga upp ett kvalitetssystem 

och vidta åtgärder vid brister. För att klara 

utmaningarna är det nödvändigt att vidareutveckla planering, 

uppföljning och utvärdering. 




Anpassning med anledning av 

färre gymnasieelever -4,4 -14,0 

Summa -4,4 -14,0 

33 


Enbart nationella program i den nya gymnasieskolan 

Beslut om en ny gymnasieskola tas våren 2010 och 

lagen gäller från hösten 2011. Enbart nationella program 

kommer att tillåtas och specialutformade program och 

lokala inriktningar måste avvecklas. Under två år kommer 

gymnasieskolan att arbeta under parallella system. 

De finansiella konsekvenserna är i dagsläget svåra att 

överblicka. 



kvalitet 



Ytterligare information om verksamhet, styrning 

och mål finns bland annat i verksamhetsplanen. Målen 

för skolan anges i nationella läroplaner, programmål och 

kursplaner. 



2008 2009 2010 

GYMNASIESKOLA 

Antal elever i Mölndals stads regi 

Gymnasieskola 1 291 1 282 1 322 

Gymnasiesärskola 68 70 70 

Nettokostnad per elev 

i Mölndals stads regi, tkr 

Gymnasieskola, exklusive resor 100,3 97,7 95,3 


VUXENUTBILDNING 

Antal helårsstuderande 

i Mölndals stads regi 

Gymnasiala kurser, orienterings- 

kurser, påbyggnadsutbildningar 301 350 420 

Grundutbildning 84 70 84 

Antal elever i Mölndals stads regi 

Svenska för invandrare, SFI 250 225 270 

INTERKOMMUNALA ERSÄTTNINGAR 

Antal elever 

Gymnasiet, elever från andra 

kommuner i Mölndals stads regi 605 617 677 

Mölndalselever i annan 

huvudmans gymnasieskola 1 890 1 997 2 003 

Gymnasiesär, elever från andra 

kommuner i Mölndals stads regi 26 25 25 

Mölndalselever i annan 

huvudmans gymnasiesärskola 21 19 19 

Nettokostnad per elev i annan 

huvudmans gymnasieskola, tkr 

Gymnasieskola 80,9 81,2 82,5 

Gymnasiesärskolan 226,5 272,0 275,0


GYMNASIESKOLA 

Kunskapsutveckling, slutbetyg, 

genomsnittligt meritvärde 


2008 2009 2010 

Mölndals stads regi 14,3 14,0 

Förortskommuner 14,2 

Samtliga kommuner i riket 14,0 

15,0 

Kunskapsutveckling, andel godkända 

elever på NV/SP/TE-programmen 

Mölndals stads regi 98 % 100 % 100 % 

Förortskommuner 97 % 

Samtliga kommuner i riket 97 % 


elever på övriga nationella program 




Kunskapsutveckling, andel elever 

behöriga till högskolan 





elever i följande kärnämneskurser 

Engelska A 98 % 95 % 100 % 

Matematik A 95 % 93 % 100 % 

Svenska A 97 % 100 % 100 % 

Upplevd kvalitet, andel som i enkät 

instämmer i påståendena nedan 

Stämningen på skolan 

är bra/mycket bra 95 % 90 % 90 % 

Innehållet i under- 

visningen är väsentligt 90 % 90 % 90 % 

Elevernas synpunkter tas tillvara 

på ett bra sätt 76 % 90 % 90 % 

Jag är nöjd med utbildningen 88 % 90 % 90 % 

34 


Kommentarer till kvalitetsmått 

Inom gymnasieskolan mäts måluppfyllelsen sedan 2001 

genom betyg omräknat till meritvärden, andel elever 

som är behöriga till högskolan, studieresultat i nationella 

jämförelser samt resultat av elev- och personalenkäter. 

På arbetsmarknaden ställs liksom vid högskolestudier 

allt högre krav på nödvändiga baskunskaper. Ett sätt att 

mäta detta är att kartlägga andelen godkända i kärnämnena. 



2008 2009 2010 

VUXENUTBILDNING 


elever i Svenska A 





elever i Engelska A 





elever i Matematik A 




Upplevd kvalitet, andel som i enkät 

instämmer i påståendena nedan 

Stämningen på skolan 

är bra/mycket bra 90 % 90 % 

Innehållet i under- 

visningen är väsentligt 90 % 90 % 

Elevernas synpunkter tas tillvara 

på ett bra sätt 90 % 90 % 

Jag är nöjd med utbildningen 90 % 90 %

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och 

övriga nämnder 



2008 2009 2010 

Avgifter 17,8 26,2 25,5 

Bidrag 10,5 10,1 14,0 



Material -37,0 -36,8 -33,3 

Personal -193,8 -198,8 -188,7 

Lokaler -4,3 -4,3 -3,7 


Övrigt -191,6 -169,1 -187,3 


Verksamhetens nettokostnader 

-103,9 -104,0 -111,8 

Kommunbidrag 

Kommunfullmäktige 4,0 3,2 3,2 

Kommunrevision 2,0 2,0 1,9 

Valnämnd 0,0 0,5 0,5 

Överförmyndarnämnd 2,9 2,9 3,5 

Kommunledningskontor 40,4 40,4 40,4 

Serviceförvaltning -20,0 -13,0 -13,0 

Plan- och markverksamhet 7,7 7,2 7,4 

Ks förfogande 2,2 2,7 2,7 

Ks och dess utskott 6,9 6,8 6,9 

Kommunstyrelsen övrigt 19,0 15,5 22,2 

Räddningstjänst 34,8 35,8 36,1 

Summa 99,9 104,0 111,8 


Kommunbidrag för 2009 har enligt beslut i Kf 13 maj 2009 (§59) reducerats med 15,5 mnkr. 



2008 2009 2010 

Serviceförvaltningen 

Intäkter -434,9 -427,4 -429,7 

Kostnader 420,8 414,4 416,7 

delsumma -14,1 -13,0 -13,0 

Politik 14,3 13,7 14,8 

Planarbete 8,7 7,0 7,0 

Personaladministration 11,8 11,0 11,3 

Ekonomiadministration 8,6 8,6 8,7 

Näringslivsverksamhet 2,3 2,0 2,1 

Övrig administration 16,0 17,1 17,2 

Markinnehav, internränta 5,4 4,8 11,9 

Medlemsavgifter 5,5 5,5 6,1 

Räddningstjänst 33,6 35,8 36,1 

Övrigt 11,8 11,5 9,6 

Summa 103,9 104,0 111,8 





35 

Uppdrag 

Kommunfullmäktige, är stadens högsta beslutande organ. 

Kf beslutar i ärenden som är av mera grundläggande natur 

eller av mera generell räckvidd bland annat avseende mål 

och riktlinjer för verksamheten, budget och skatt samt 

nämndernas organisation och verksamhetsformer. 

Kommunstyrelsens uppdrag regleras i reglementet Kf 4 

november, 1998, § 166, av vilket det bland annat framgår 

att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen 

och stadens angelägenheter samt ha uppsikt över övriga 

nämnders verksamhet. Styrelsen ska också uppmärksamt 

följa de frågor som kan inverka på stadens utveckling och 

ekonomiska ställning. Dessutom följer ett antal övriga 

uppgifter reglerade i kommunallag och reglemente. För att 

fullgöra de olika arbetsuppgifterna finns nedanstående 

kontor/förvaltningar som tillhör följande utskott: arbets-, 

näringslivs-, personal- och organisations-, planerings- samt 

serviceutskottet. 

Kommunledningskontoret inrymmer personalavdelning 

inklusive företagshälsovård, ekonomiavdelning, strategiavdelning 

och administrativ avdelning. 

Ser viceförvaltningen har hand om stadens byggnader, skog 

och mark samt kostorganisation, lokalvård, transportsamordning, 

IT och telefoni. 

Inom plan- och markverksamheten handläggs översiktsplaner 

och detaljplaner genom normalt planförfarande, 

stadens bostadsförsörjning samt köp och försäljning av 

mark i samband med exploatering av bostads- och verksamhetsområden. 

Överförmyndarnämndens uppdrag regleras i reglementet 

Kf 21 april, 2004, § 104, av vilket det bland annat framgår 

att nämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt lag och 

förordning ska handhas av överförmyndare. Överförmyndarnämnden 

är en rättsvårdande myndighet i första instans. 

Nämndens huvudsakliga uppgift är att utöva tillsyn över 

förmyndare, gode män och förvaltare. 

Valnämndens uppdrag regleras i reglementet Kf 25 februari, 

2004, § 52, av vilket det framgår att nämnden ska 

fullgöra stadens uppgifter vid val till riksdagen, val till 

landstings- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet 

samt vid folkomröstningar.



ska utföra bästa möjliga verksamhet inom utgiftstak 

samt enligt lag, reglemente och de mål, prestationer och 

den kvalitet som uppgivits i budgetförslaget. För 2010 

gäller därutöver följande mål: 

• Genom en aktiv personalpolitik och mera förebyggande 

företagshälsovårdsinsatser sänka 

ohälsotalet per arbetad timme så att stadens sjukfrånvaro 

i procent av ordinarie arbetstid ligger 

under 5,5 vid utgången av 2010 (2008: 7,7 procent). 

• Förbättra placeringen på listan över Sveriges 

bästa näringslivskommuner så att Mölndals stad 

är bland de tio kommuner som rankats högst i 

landet (2009: 11:e plats). 


Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnders 

kommunbidrag för 2010 uppgår till 111,8 mnkr vilket 

är 7,8 mnkr högre än 2009. 

Omorganisation av stadens löneadministration 

Under hösten 2010 kommer stadens löneadministration att 

centraliseras och tillhöra kommunledningskontoret. Förändringen 

ger förutsättningar för en bättre och effektivare 

löneadministration. 

Ökad konkurrenskraft inom lokalvård 

Med helårseffekt från 2010 genomförs en omorganisation 

av lokalvården inom serviceförvaltningen. Den nya organisationen 

har utvecklats i enlighet med rådande branschnyckeltal. 

Förändringen medför ökad konkurrenskraft i 

förhållande till externa aktörer genom färre antal anställda 

i kombination med nya arbetssätt avseende bland annat 

schemaläggning och städteknik. Serviceförvaltningen har 

under 2010 ett avkastningskrav på verksamheten motsvarande 

13 mnkr vilket till stor del kommer att uppfyllas 

genom omorganisationen av lokalvården. 

Förvärv av Forsåkersområdet 

Stadens förvärv av Forsåkersområdet skapar stora möjligheter 

att stärka centrumbildningen och forma Mölndal till 

en modern stad. Förvärvet inleder en långsiktig planeringsprocess 

men är också ett förvaltningsåtagande i en tid 

av lågkonjunktur. Det blir en utmaning att begränsa 

områdets driftsunderskott och att balansera de ekonomiska 

frågorna gentemot andra intressen. Stadens avsikt är att på 

sikt finansiera investeringen med försäljning av marken för 

exploatering. 

Intern ränta som i huvudsak utgår på stadens markinnehav 

har budgeterats till 11,9 mnkr. Beloppet inkluderar ränta 

för nyförvärvad mark samt en sänkning av räntan med 0,5 

procentenheter till 4,0 procent. 


36 

Planerat underhåll av fastigheter återställs 

Under 2009 minskade det planerade underhållet av stadens 

fastigheter för att anpassa verksamheten till nya ekonomiska 

förutsättningar. För att undvika kapitalförstöring av 

fastigheterna kommer underhållet att återställas till tidigare 

nivåer 2010, vilket innebär en ökning med 8,3 mnkr till 

totalt 20 mnkr. 

Anslag till kommunstyrelsens förfogande 

Anslaget till kommunstyrelsens förfogande uppgår till 2,7 

mnkr år 2010 varav 0,7 mnkr är avsett för evenemang som 

exempelvis Kulturnatt i Kvarnbyn, Musik på vattnet och 

Nationaldagsfirande. 

Förändrade projektanslag 

Anslaget till projekt avseende resvanor inom RAM-nätverket, 

tidigare KLIMP, upphör enligt plan från och med 

2010. Kommunbidragsområdet Kommunstyrelsen övrigt 

innehåller bland annat anslag för samverkansprojekt 

mellan förvaltningarna och med externa organisationer 

motsvarande 2,0 mnkr jämfört med 2,5 mnkr år 2009. 

Kommunövergripande medlemsavgifter 

Mölndals stad är medlem i och stödjer diverse olika organisationer. 

Medlemsavgifterna uppgår 2010 till totalt 6,1 

mnkr. I ungefärliga belopp avser detta GR 2,9 mnkr, SKL 

1,4 mnkr, Samordningsförbundet Finsam 0,8 mnkr, 

Leaderprojekt Göteborgs insjörike 0,6 mnkr, West Sweden 

0,3 mnkr samt Kommunforskning i väst 35 tkr. Kommunbidraget 

innehåller även bidrag till diverse föreningar. 

Totalt uppgår det under 2010 till 1,7 mnkr vilket är en 

höjning med 0,1 mnkr. Föreningar och liknande som 

kommunstyrelsen lämnar bidrag till är RIA 0,5 mnkr, 

Kvinnojouren Frideborg 0,5 mnkr, Brottsofferjouren 0,2 

mnkr, Föreningsarkivet 0,1 mnkr, Göteborgs Universitet 

för förstärkt förvaltningsforskning 0,2 mnkr, Västra Götalandsregionen 

0,1 mnkr avseende patientavgifter och 

Reväst 25 tkr samt Mölndals Nämndemannaförening 5 tkr. 

Överförmyndarnämnden 

Överförmyndarnämndens kommunbidrag har utökats med 

0,6 mnkr jämfört med 2009 till största delen som följd av 

ökade kostnader för förvaltartjänster. Totalt uppgår 

kommunbidraget till 3,5 mnkr för 2010. 

Allmänna val 

Valnämnden har tilldelats ett kommunbidrag på 0,5 mnkr 

för 2010 för att genomföra allmänna val till riksdag, 

landsting och kommun. Nämnden bedriver endast verksamhet 

under de år som allmänna val hålls. Däremot finns 

stående kostnader för arkiv vilket gör att kommunbidrag 

behövs även under de år då val inte genomförs.




Valnämnden, allmänna val -0,4 -0,4 

Räddningstjänst 0,5 1,2 

Centrumsamordnare -0,5 -0,5 

Summa -0,4 0,3 

Medel avsätts för räddningstjänst 

Avgiften till räddningstjänsten för 2011 och 2012 uppgår 

till 36,6 mnkr och 37,3 mnkr för respektive år. Anslaget 

till centrumsamordnaren upphör enligt plan vid utgången 

av 2010. 

Beskrivning av styrelsens arbete med 


kvalitet 

Texten nedan är tänkt att ge en övergripande bild av 

kommunstyrelsens arbete med mål, prestationer och 

kvalitet. Ytterligare information om verksamhet, styrning 

och mål finns bland annat i verksamhetsplanen. 

Arbetar för stadens bästa 

Kommunledningskontorets övergripande uppgift är att 

stödja Ks i dess lednings- och styrfunktion samt att verkställa 

de uppdrag och den verksamhet kommunstyrelsen 

beslutar om. Kontoret ska bistå med hög kompetens inom 

sina verksamhetsområden och sträva efter att kunna tillhandahålla 

ökad kunskap om stadens olika verksamheter. 

Under de närmaste åren kommer särskilt fokus att läggas 

på bemötandefrågorna i enlighet med beslut i Kf. Kontoret 

arbetar med stadens bästa som ledstjärna och har som 

viktigaste fokus att öka helhetssynen i organisationen, 

stärka Mölndals identitet bland medborgare och anställda, 

stärka näringsliv och attraktionskraft, utveckla styrning 

och uppföljning samt initiera och stödja arbetet med 

rationaliseringar och effektiviseringar. 


37 

En ökad helhetssyn krävs för att staden ska klara sin ekonomi 

och framtida utmaningar. Viktiga grupper som 

kommunledningskontoret leder med denna inriktning är till 

exempel förvaltningschefsgruppen och andra förvaltningsövergripande 

nätverk samt CeSam, där central samverkan 

med de fackliga organisationerna sker. Genom ledarutvecklingsprogrammet 

utökas dialogen mellan stadens 

ledare. Med offensivare informationssatsningar, där staden 

lyfter fram det som är bra, ska medborgare och anställda 

känna ökad stolthet över Mölndal. 

Kommunledningskontoret bedriver sitt interna mål- och 

kvalitetsarbete genom att formulera årliga konkreta utvecklingsmål. 

Exempel på detta är att utveckla användandet 

av stadens centrala stödsystem såsom intranät, elektroniskt 

beställningssystem, dokumenthanteringssystem, 

personalsystem och att öka andelen elektroniskt levererade 

fakturor. 

Förbättrad verksamhet utifrån olika perspektiv 

Serviceförvaltningen arbetar med en planeringsmodell och 

med mål utifrån olika perspektiv, bland andra 

kund/brukare, ledare/medarbetare och ägare/ekonomi. 

Vid den årliga revideringen av verksamhetsplanen värderas 

och, vid behov, ändras de långsiktiga målen samtidigt 

som strategier, kortsiktiga mål och handlingsplan fastställs 

för kommande år. 

En målsättning som särskilt lyfts fram i serviceförvaltningens 

verksamhetsplan är kravet på en kostnadseffektiv 

verksamhet. Detta ska ske genom bland annat effektivare 

samordning av resurser, rationaliseringar inom personalområdet 

och mer strukturerade arbetsmetoder samt utveckling 

av stödsystem. Vidare ingår en satsning på hälsofrämjande 

arbete för att minska sjukfrånvaron genom det 

verksamhetsnära ledarskapet. Arbetet bedrivs inom det så 

kallade närvaroprojektet.




2008 2009 2010 

Avgifter 2,5 2,4 3,0 

Statsbidrag 0 0 0 

Övriga intäkter 0 0 0 


Material -0,2 -0,1 -0,1 

Personal -7,2 -8,2 -9,3 

Lokaler -0,7 -0,7 -0,6 


Övrigt -1,2 -1,2 -0,7 



kostnader -6,8 -7,9 -7,8 

Kommunbidrag 

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 7,9 7,9 7,8 

Summa 7,9 7,9 7,8 





2008 2009 2010 

Nämnd 0,4 0,6 0,5 

Förvaltning 6,4 7,3 7,3 

Summa 6,8 7,9 7,8 





38 

Uppdrag 


Miljö- och hälsoskyddsnämndens huvuduppgift är, enligt 

reglementet, kf 27 februari 2002, § 39, att fullgöra stadens 

uppgifter inom hälso-, livsmedels- och miljöskyddsområdet. 

Nämnden ansvarar vidare för prövning och tillsyn 

enligt miljöbalken samt livsmedels- och strålskyddslagen. 

Syftet med tillsynen är att skydda människors hälsa och 

miljön samt att bidra till en hållbar utveckling på lika villkor. 

Hälsoskyddsområdet omfattar buller, boendemiljö, offentliga 

lokaler, bassäng- och strandbad, vedeldning, radon, 

hushållsavfall samt enskilda avlopp. Livsmedelstillsynen 

gäller både offentliga och privata livsmedelslokaler samt 

tillsynen över dricksvattenhanteringen. 

Verksamheten inom området miljöskydd omfattar tillsyn 

enligt miljöbalken på miljöfarlig verksamhet, främst industriverksamheter. 

Utöver tillsyn över industrianläggningar 

ingår också handläggning av ärenden rörande köldmedieanläggningar, 

oljecisterner, PCB med mera. 

Miljöplaneringsenheten ska genom medverkan i främst 

kommunal planering, miljöövervakning och i naturvårdssammanhang 

verka för en ekologisk hållbar samhällsutveckling 

i kommunen. 

Nämnden har även ett ansvar för att bedriva och utveckla 

samarbete med andra kommunala organ, företag, föreningar 

samt övriga intressegrupper inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 






• Verksamheten ska, med oförändrad taxenivå, 

intäktsfinansieras till minst 30 procent 

• Inventering av minst 200 enskilda avlopp ska ske 

under 2010


Effektiv tillsyn kräver god personaldimensionering 

Sedan flera år tillbaka har verksamheten varit underbemannad 

i relation till det ansvar som tilldelats miljö- och 

hälsoskyddsnämnden. År 2010 eftersträvar nämnden att ha 

en ändamålsenlig personaldimensionering. Full bemanning 

skapar förutsättningar för god arbetsmiljö och planerad 

tillsynsverksamhet vilken huvudsakligen kan finansieras 

via avgifter. 

Nämndens taxor ses över 

Nämndens samtliga taxor har indexuppräknats från juli 

2009 och en ny taxa utreds inom miljöbalkens område. 

Den nya taxan ska bygga på risk- och resursbedömningar 

och jämfört med tidigare taxa vara enklare att förstå. Höjda 

taxor ställer större krav på verksamheten att bedriva 

synlig tillsyn inom de områden som till stor del finansieras 

av avgifter. 

Deltagande i samhällsplaneringen 

Mölndal är en växande och expansiv kommun vilket innebär 

många nya fysiska planer där miljö- och hälsoskyddsnämnden 

har en aktiv roll i samverkan med andra aktörer 

samt vid granskning av detaljplaner och bygglov. Allt talar 

för att planarbetet även under 2010 innebär fortsatta insatser 

med bland annat Mölndals centrum. 

Riktad tillsyn för att motverka negativ klimatpåverkan 

Nämnden kommer att intensifiera arbetet med att minska 

den negativa klimatpåverkan från transporter och energiförbrukning. 

Detta innebär både ökad tillsyn och påverkansarbete 

i övrigt. Nämnden planerar även att genomföra 

ett geografiskt avgränsat miljötillsynsprojekt i och kring 

ett vattendrag i kommunen. 




Summa 0,0 0,0 



kvalitet 





39 


Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Förvaltningen arbetar efter en antagen arbetsmiljöplan. 

Målsättningen är att ha ett väl fungerande systematiskt 

arbetsmiljöarbete. 

Övrigt kvalitetsarbete 

Arbetsfördelning och rutiner ses över fortlöpande. Målsättningen 

är att ge en bättre och effektivare service. Verksamheten 

har ett enklare miljöledningssystem i form av 

miljödiplomering. 



2008 2009 2010 

Hälsoskydd, antal 

Värmepumpsärenden 187 100 

Avloppsärenden 36 100 

Radonbeställningar 119 100 

Vattenkvalitetsprov, badplatser 13 0 

Inspekterade förskolor 12 25 0 

Inventerade enskilda avlopp 400 200 

Tillsynsbesök 47 

Livsmedel, antal 

Godkända anläggningar 80 

Registrerade anläggningar 17 

Tillsynsbesök 96 300 200 

varav inspektioner eller revisioner 71 

Livsmedel, andel 

Kontrollerade förskolor/skolor 

med > 2 avdelningar 100 % 

Miljöskydd, antal 

Tillsynsbesök 323 200 

Mark, saneringsärenden 40 

Kemikalieärenden, ej köldmedia 40 

Miljötillsyn, övrigt 30 

Miljöskydd, andel 

Inspektioner, tillståndspliktiga 100 % 

Miljöplanering, antal ärenden 

Naturvård, vatten 20 

Detaljplaner 10 

Luft- och bullerärenden 10 

Förvaltningsövergripande, antal 

Remisser 100 

Avfallsärenden 150




2008 2009 2010 

Avgifter 11,7 9,2 10,3 

Bidrag 7,4 7,8 8,0 



Material -6,4 -5,9 -5,5 

Personal -57,5 -58,6 -57,6 

Lokaler -43,5 -50,7 -52,7 


Övrigt -30,4 -28,3 -30,5 


Verksamhetens nettokostnader 

-104,5 -113,3 -112,5 

Kommunbidrag 

Bibliotek, museum 29,4 31,5 30,6 

Fritidsgårdar 16,0 17,1 16,7 

Föreningsbidrag 12,0 12,2 12,3 

Idrottsanläggningar 33,3 35,2 35,8 

Verksamhets- och föreningsservice, 

konstnärlig verksamhet, 

administration, nämnd 16,8 17,3 17,1 

Summa 107,5 113,3 112,5 





2008 2009 2010 

Bibliotek 23,5 24,5 23,7 

Museum 6,8 7,0 6,9 

Fritidsgårdar 15,8 17,1 16,7 

Föreningsbidrag 12,0 12,2 12,3 

Idrottsanläggningar 29,0 35,2 35,8 

Verksamhets- och föreningsservice 9,4 9,9 9,8 

Konst, gemensamma kostnader, 

nämnd, administration 8,0 7,4 7,3 

Summa 104,5 113,3 112,5 





40 

Uppdrag 


Nämndens huvuduppgift är att främja kulturlivet enligt 

stadens kulturpolitiska mål och skapa förutsättningar för en 

differentierad idrotts- och fritidsverksamhet. Barn och ungdomar 

ska prioriteras. 

Nämnden svarar för biblioteksverksamhet, museiverksamhet 

med kulturmiljövård, fritidsgårdsverksamhet, idrottsverksamhet, 

de konstnärliga områdena konst, teater, musik, 

film och dans, stöd till föreningar och folkbildning 

samt samhällsarbeten i bostadsområden. Biblioteksverksamheten 

styrs av bibliotekslag och kulturmiljövården av 

fornminneslag. 






• Antalet besökare till simhall och upplevelsebad 

ska öka med minst 10 procent jämfört med 2009. 

• Öka flickors upplevelse av delaktighet och inflytande 

i fritidsgårdsverksamheten (Mätes genom 

enkätundersökningar) 

• Antalet besökare till museet ska minst uppgå till 

samma nivå som 2009 

(2008: 45 300, 2009: prognos 49 800) 


Riktade tillskott för drift av idrottsanläggningar 

Budgeten innehåller 0,9 mnkr för tillkommande drift av 

om- och tillbyggnad av Åby ishall samt ventilationen i 

Aktiviteten och i Åbybadet. Under planåren tillförs ytterligare 

2,1 mnkr för att täcka helårsdriften av nämnda objekt 

Anpassningar inom flera områden 

För att anpassa verksamheten till erhållen budget kommer 

nämnden att minska resurstilldelningen inom flera områden. 

Utrymmet för inköp av material och vikarieanskaffning 

minskar inom flertalet verksamheter och öppettiderna 

på biblioteken och fritidsgårdarna påverkas. Exempel på 

andra åtgärder som planeras är höjda entréavgifter till 

badet, minskat underhåll samt kortad säsong för isbanor. 

Sammantaget antas åtgärderna motsvara minskade kostnader 

på 4 mnkr.

Verksamhetsförändringar 2011–2012 



Åby ishall - om- och tillbyggnad 1,5 1,5 

Åby simhall - ventilation, värme 0,4 0,7 

Aktiviteten - ventilation 0,2 0,2 

Näridrottsplats i Kållered 0,2 

Krokslätts idrottsområde upprustning 0,5 

Gymnastikhall, västra Mölndal 0,6 

Effektivisering -0,5 -0,5 

(Nedtrappning tillskott från tillfälligt 

konjunkturstöd 2010) 

Summa 1,6 3,2 

Fler idrottsanläggningar planeras 

Under år 2012 färdigställs en näridrottsplats i Kållered och 

en gymnastikhall i västra Mölndal. Samma år upprustas 

idrottsområdet i Krokslätt. 



kvalitet 

Text och tabeller nedan är tänkta att ge en övergripande bild 

av nämndens arbete med mål, prestationer och kvalitet. 

Utifrån nämndens mål fastställs inriktningsmål, effektmål 

och produktionsmål för respektive verksamhet. Utgångspunkten 

i inriktningsmålen är brukarnas behov. De effekter 

som ska nås när det gäller målgrupp, behovstillfredsställelse, 

tillgänglighet, resursutnyttjande och effektivitet samt 

volym preciseras i verksamhetsplanen. Effekterna värderas 

sedan bland annat genom brukarenkäter och översätts till 

nyckeltal. Nyckeltalens förändring över tid anger hur verksamheten 

utvecklas i förhållande till de politiska målen. Ett 

förändringsarbete har påbörjats för att utveckla flera av de 

mål- och uppföljningsmetoder som används. 

I verksamhetsplanen ingår dessutom ett antal övergripande 

mål inom områdena mångfald, handikapp, jämställdhet, 

arbetsmiljö, säkerhet, miljö och internationellt samarbete. 

Biblioteken - mötesplatser för mölndalsborna 

Biblioteken ska bland annat ge invånarna tillgång till källor 

för kunskap och information och tjäna som mötesplatser för 

alla oavsett social, etnisk och kulturell bakgrund och ålder. 

Besökarna ska erbjudas verktyg för att kunna delta i den 

demokratiska processen. 

41 


Historisk och kulturell förankring främjas av museet 

Museiverksamheten ska bland annat ge invånarna tillgång 

till deras historia och kulturarv och ge dem emotionell och 

intellektuell stimulans. Den ska tjäna som en arena för 

samhällsdebatt och främja förståelse för samtiden utifrån 

historien och de sammanhang som styr utvecklingen. 

Motion och gemenskap på idrottsanläggningarna 

Inriktningsmålen för lokalbokning/drift av idrottsanläggningar/bidrag 

och service till ideella föreningar är att tillgodose 

invånarnas behov av fysiska och kulturella aktiviteter 

samt att sprida kunskap om hur man bildar ideella och 

demokratiska organisationer. Åbybadet ska möjliggöra 

motion, rörelse och social gemenskap och i detta arbete 

särskilt uppmärksamma medborgare med funktionshinder. 

Fördelningen av föreningsbidragen sammanställs och 

granskas utifrån åldrar, geografisk spridning och kön. Som 

komplement ordnas föreningsträffar med såväl enskilda 

som grupper. 

På fritidsgårdarna förmedlas positiva förväntningar på 

våra ungdomar 

Några av målsättningarna för fritidsgårdsverksamheten är 

att ungdomar ska få uppleva positiva förväntningar, ges 

möjligheter att uttrycka sig och ta ansvar och ges stöd i 

utvecklingen av en egen identitet. Den primära målgruppen 

för fritidsgårdarna är högstadieungdomar vars resurser 

och intressen inte tas tillvara på annat sätt och/eller som 

behöver detta stöd i sin socialisationsprocess. 

Delaktighet stimuleras genom teater och scenkonst 

Verksamheterna offentlig scenkonst och film riktas främst 

till personer över 18 år. Tillgång till goda arenor för scenkonst 

är tänkt att ge emotionell och intellektuell stimulans 

och möjlighet till delaktighet i kulturlivet. Teaterverksamheten 

ska bland annat bidra till föreningsmedlemmarnas 

personliga utveckling och erbjuda social gemenskap. 

Kulturverkstaden ger ungdomar konstupplevelser 

Kulturverkstaden/KULF – Skolkulturrådet riktar sig till 

ungdomar i åldrarna 9-13 år. Verksamheterna ska erbjuda 

möten med olika konstformer och ge målgruppen möjlighet 

att delta i och uppleva kulturaktiviteter och därigenom 

stimulera dem att finna uttryck för tankar, erfarenheter och 

känslor. 

Fritidsintressen kan utvecklas på loven 

Stadens invånare ska genom nämndens lovverksamheter få 

möjlighet att delta i och uppleva idrotts-, kultur- och fritidsaktiviteter 

och ges tillfälle att utveckla fritidsintressen.



2008 2009 2010 

BIBLIOTEK, MUSEUM 

Antal besök 

Bibliotek 399 700 400 000 350 000 

Museum 45 300 35 000 42 000 

Antal webbesök 

Bibliotek 328 500 450 000 330 000 

Museum 14 100 15 000 20 000 

Nettokostnad per invånare, kr 

Bibliotek 392 408 392 

Museum 113 118 114 

FÖRENINGSBIDRAG 

Antal med bidrag 

Föreningar 115 115 95 

Studieorganisationer 9 9 9 

Direkt bidrag per invånare, kr 

Samtliga mottagare av bidrag 174 171 171 

FRITIDSGÅRDAR 

Antal besök 

Fritidsgårdar 67 000 60 000 60 000 


Fritidsgårdar 264 278 269 

IDROTTSANLÄGGNINGAR 

Antal besök 

Simhall 265 000 260 000 268 000 

Isanläggningar 170 000 175 000 165 000 

Fotbollsplaner 220 000 240 000 250 000 

Aktiviteten o idrottshallar 590 000 620 000 610 000 


Simhall 103 130 112 

Isanläggningar 127 232 239 

Fotbollsplaner 96 106 117 

Aktiviteten o idrottshallar 175 125 119 

VERKSAMHETS- OCH FÖRENINGSSERVICE, 

KONSTNÄRLIG VERKSAMHET 

Antal besök 

Mölndals teaterhus 13 900 12 000 14 000 

Övriga offentliga arrangemang, 

t.ex. Kulturnatt, Musik på vattn. 10 600 7 000 9 000 

Pedagogisk verksamhet 21 300 19 000 21 000 


Samtliga konstnärliga verksamheter 62 69 62 

42 




2008 2009 2010 

FRITIDSGÅRDAR 

Prioriterade målgrupper, andel av besökande ungdomar 

Flickor 44 % 

Med utländsk bakgrund 28 % 

Med myndighetskontakt 6 % 

Upplevd kvalitet, enkät med betygsskala 1-5, snitt 

Trygghet 4,5 

Trivsel och miljö 4,5 

Socialt behov 4,5 

Utbud och tillgänglighet 4,4 

Sammanvägning, 

samtliga enkätsvar 4,5 4,5 4,5 

Nyckeltal totalt 

(basår 2005 = 1,00) 1,17 1,15 1,17 

BIBLIOTEK 


Brukarens behov av service 4,7 4,7 4,7 

Trygg o stimulerande miljö 4,0 4,1 4,1 

Tillgänglighet öppettider 4,2 4,2 3,5 

Mediaurval, rikt, brett, kvalitet 4,3 4,3 4,3 

IDROTTSANLÄGGNINGAR 


Trygghet i simhallen 4,1 4,2 4,2 

Tillgänglighet öppettider simhall 3,8 3,9 3,9 

Rena säkra funktionella lokaler 3,4 3,8 3,8 

Tillgång till idrottslokaler 2,8 2,8 2,8 

Nyttjandegrad is, gräs, sportanl. 95 % 

Andel uthyrda timmar flickor 43 % 

Kommentarer till kvalitetsmått 

Fritidsgårdsverksamheten genomför inom ramen för ungdomsenkäten 

en årlig mätning av kvaliteten där besökarna 

får svara på frågor rörande trygghet, trivsel och miljö, 

delaktighet och inflytande, sociala behov samt utbud och 

tillgänglighet. Resultatet av denna mätning ställs sedan i 

relation till verksamhetens kostnader, besöksstatistik etc 

och genererar därigenom nyckeltal som speglar den samlade 

utvecklingen över tid. 

Uppföljning av biblioteken sker årligen genom att ett antal 

besökare tillfrågas om hur de upplever verksamheten. 

Besökarna betygsätter hur nöjda de är med servicen, dagens 

besök, utbudet av media, öppettider och lokaler. 

Idrottsanläggningarnas kvalitet och funktionalitet följs upp 

och granskas genom bokningsstatistik, brukarenkäter, 

brukarråd och intervjuundersökningar. Brukarna får bland 

annat svara på om idrottsanläggningarna är säkra, rena och 

funktionella. De får också svara på om de upplever möjligheter 

till delaktighet och ansvarstagande.




2008 2009 2010 

Avgifter 32,7 32,5 31,5 

Bidrag 57,0 39,7 40,8 



Material -17,4 -16,4 -16,8 

Personal -613,8 -617,3 -627,4 

Lokaler -80,6 -86,6 -87,5 


Övrigt -174,3 -167,7 -170,3 



kostnader -742,9 -755,8 -770,2 

Kommunbidrag 

Nämnd, förvaltningsledn och stab 50,7 47,8 50,1 

Funktionshinder 241,0 268,1 283,5 

Äldreomsorg 454,2 439,9 436,6 

Summa 745,9 755,8 770,2 


Nämndens kommunbidrag för 2009 har enligt beslut i kf 13 maj 2009 (§59) reducerats med 

7,0 mnkr. 

Kommunbidragsområdena har förändrats. Omräkning har skett av utfall 2008 och budget 

2009 för att möjliggöra jämförelser. 



2008 2009 2010 

Vård- o omsorgsnämnd 0,9 1,1 1,1 

Förvaltningsledning o stab 34,0 34,8 36,3 

Beställarenhet 11,6 11,9 12,7 

Gemensamt funktionshinder 4,7 5,8 3,9 

Bostäder funktionshinder 104,2 121,4 135,1 

Daglig verksamhet 34,4 37,2 38,0 

Daglig sysselsättning 5,7 5,9 6,0 

Boendestöd o kontaktpersoner 12,7 17,9 20,0 

Korttidsvistelse, korttidstillsyn 16,6 17,7 18,3 

Personlig assistans 30,5 28,4 27,5 

Ledsagning, avlösarservice, 

personligt stöd 7,1 7,2 7,4 

Köpt verksamhet funktionshinder 26,4 23,8 24,4 

Kooperativ 2,6 2,8 2,9 

Gemensamt äldreomsorg 3,2 7,3 6,6 

Äldreboende 217,5 209,4 205,8 

Hemtjänst 93,8 94,8 101,0 

Hemsjukvård 37,5 38,1 36,1 

Rehab, hjälpmedel 19,7 21,5 21,9 

Träffpunkter o närståendestöd 3,3 5,1 5,2 

Dagverksamhet 3,7 3,0 3,1 

Korttidsboende äldre 20,9 17,6 11,0 

Boservice 6,9 6,7 6,8 

Köpt verksamhet äldreomsorg 13,5 4,9 7,3 

Entreprenader 31,5 31,5 31,8 

Summa 742,9 755,8 770,2 

Planåren 2011 - 2012 




43 

Uppdrag 


Vård- och omsorgsnämndens huvuduppdrag är, enligt reglementet, 

kf 21 oktober, 1998, § 145, att fullgöra stadens 

uppgift vad gäller hälso- och sjukvårdslagen, lagen om 

stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen om 

assistansersättning samt socialtjänstlagen, med undantag 

för de uppgifter som utförs av arbets- och familjestödsnämnden. 

Därtill kommer ansvaret för hälso- och 

sjukvård som regleras i lagstiftningen och i den regionalpolitiska 

överenskommelse som gjorts med Västra Götalandsregionen. 

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar även 

för viss psykiatrisk hemsjukvård, dagverksamhet för personer 

med psykiska problem samt stöd i boendet. 

Kommunfullmäktiges ansvarsfördelning för insatser till 

personer med funktionsnedsättningar består i huvudsak av 

insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade. För att få insatser enligt LSS förutsätts 

en så kallad personkretstillhörighet som erhålls om den 

enskilde uppfyller en rad kriterier, såsom bland annat ett 

varaktigt och omfattande svårt funktionshinder. Vård och 

omsorg bedriver i princip endast insatser riktade för målgruppen 

LSS och insatser enligt nio av de tio verksamhetsområden 

som lagen reglerar. Dessutom bedrivs verksamhet 

enligt Lass, lagen om assistansersättning, samt 

insatser inom socialtjänstlagen i form av boendestöd. Inom 

LSS-området arbetar nämnden specifikt med lagens insatser. 

Familjer med behov av stöd i vidare social mening 

ingår inte i nämndens kompetensområde i nuläget. 






• Minst 80 procent av brukarna ska vara nöjda med 

verksamheten (2008: 80 %) 

• Minst 80 procent av brukarna ska vara nöjda med 

bemötandet (2008: 79 %) 

• Minst 70 procent av brukarna med hemtjänst är 

nöjda med personalkontinuiteten (2008: 65 %) 

• Sjukfrånvaron inom vård och omsorg ska minska 

med minst en procentenhet jämfört med 2009


Volymökning i hemvården 

Den målgrupp som idag har omfattande hemtjänstinsatser 

dygnet runt, kommer att öka under budgetåret på grund av 

att brukare i större utsträckning bor kvar i sitt ordinarie 

boende samt av att vårdtiderna på sjukhus blir allt kortare. 

Detta ställer krav på en utvecklad hemvård. Hemvården 

tillförs av kommunfullmäktige 4,3 mnkr för att möta volymökningen 

under 2010. 

Utveckling av boendestöd 

Behovet av boendestöd för personer med psykiska och 

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar. Ett väl 

fungerande boendestöd är för staden ett kostnadseffektivt 

sätt att ge fler möjlighet att leva ett gott liv i ordinarie 

boende. Verksamheten tillförs av kommunfullmäktige 1,7 

mnkr för att möta volymökningen under 2010. 

Förändrat behov av äldreboendeplatser 

Under de närmaste åren kommer antalet personer som är 

80 år eller äldre i Mölndal endast att öka marginellt. Därtill 

visar nationell statistik att Mölndal har fler lägenheter i 

äldreboende i förhållande till antalet 80-åringar än riket i 

stort. För att anpassa verksamheten till gällande ekonomiska 

förutsättningar och förändrade behov minskas därför 

antalet äldreboendeplatser med 20, vilket ger en kostnadsminskning 

med 8,6 mnkr år 2010. 

Minskning av antal korttidsplatser 

Bifrost korttidsboende minskar antalet platser med 20 och 

verksamheten flyttas till Fässbergs äldreboende, där lokalerna 

möjliggör tillfälliga utökningar om behov uppkommer. 

Sammanlagt väntas förändringen ge effekt i form av 

minskade kostnader med 10,7 mnkr under 2010. 

Lägre platskostnad på äldreboende 

Som en del i anpassningarna till den ekonomiska ramen 

ska platskostnaderna på äldreboende i egen regi sänkas 

med 3,0 mnkr. Kvaliteten på givna insatser kommer att 

följas kontinuerligt. 

Kostnader för utskrivningsklara 

Omställningen till färre korttidsplatser förväntas medföra 

ökade kostnader för utskrivningsklara med 2,4 mnkr, det 

vill säga två årsplatser. Budgeten stärks med motsvarande 

belopp genom omfördelningar inom nämnden. 

Prioriteringar inom hemsjukvården 

Omprioriteringar avseende resurser inom den kommunala 

hälso- och sjukvården medför mindre utrymme för intern 

handledning och utbildning till omvårdnadspersonal. Åtgärderna 

motsvarar 2,0 mnkr i kostnadsminskning. 

Utveckling av förebyggande arbete 

En anhörigcentral har startat där anhöriga som vårdar närstående 

kan ges stöd utan biståndsprövning i form av avlösning, 

korttidsboende, dagverksamhet och träffpunkter. 

Utveckling pågår också av volontärverksamhet och fixartjänster. 

Avvecklingen av anhörigbidraget ger helårseffekt 

och därmed ytterligare 0,9 mnkr i minskade kostnader. 

44 


Införande av valfrihetssystem i hemtjänsten (Lov) 

Kf beslutade 16 september, 2009, § 104, att lagen om 

valfrihetssystem, Lov, ska tillämpas och genomföras inom 

hemtjänsten. För att förbereda hemtjänst och övriga verksamheter 

för konkurrensutsättning avsätter nämnden 2,25 

mnkr för omställningskostnader samt kostnader för utveckling 

av uppföljning och stödsystem. 

Entreprenader (LOU) 

Äldreboende och daglig verksamhet inom funktionshinder 

förbereds för en konkurrensutsättning med syfte att öka 

kvalitet och valmöjligheter för brukarna. Under 2010 förbereds 

upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, 

LOU, av daglig verksamhet och även äldreboenden kan bli 

aktuellt för upphandling. 

Personalfrämjande åtgärder och strategier för omstrukturering 

Förändringarna i budget 2010 innebär att antalet tjänster 

kommer att minska. För närvarande pågår ett arbete som 

syftar till att lindra effekterna och samtidigt tillgodose 

strategiska behov av kompetens inom förvaltningen. 

Omformning av Resursenheten 

Nämndens bemanningspool, Resursenheten, omstruktureras 

genom att den fastanställda delen av personalen avvecklas. 

Förändringen väntas innebära minskade kostnader 

med 1,7 mnkr. Resursenheten har kvar uppdraget att sköta 

förvaltningens strategiska vikarieanskaffning 

Förändring av arbetssätt och organisation 

En ny förvaltningsorganisation skapades i augusti 2009. 

Ambitionen är att förtydliga roller och ansvar och att korta 

informationsvägarna. Stödet till första linjens chefer utvecklas 

genom tillskapandet av stabsfunktioner och ett 

mellanchefsled utgår. En beställarenhet utvecklas som 

ansvarar för myndighetsutövning, beställningar till verksamheten 

samt uppföljning. De nya kommunbidragsområdena 

blir tre stycken uppdelade i Äldreomsorg, Funktionshinder 

samt Nämnd, förvaltningsledning och stab. Förändringarna 

medför 2,5 mnkr i kostnadsminskningar i form av 

färre chefstjänster. 

Nya bostäder för funktionshindrade 

År 2010 har 8,3 mnkr tillförts till nya bostäder för personer 

med funktionsnedsättningar, alternativt andra åtgärder som 

kommer målgruppen till godo. Genom kartläggningar på 

individnivå tydliggörs att det finns behov av en ny boendeenhet 

under 2010 och uppstart av en boendeenhet per år 

under planperioden. För ändamålet tillförs 4 mnkr år 2011 

och ytterligare 4 mnkr år 2012.

Verksamhetsförändringar 2011–2012 



Nya bostäder med särskild service 4,0 8,0 

Effektivisering -1,0 -2,0 

(Nedtrappning tillskott från tillfälligt 

konjunkturstöd 2010) 

Summa 3,0 6,0 

Ny lag om stöd och service till vissa personer med 

funktionsnedsättning 

Försäkringskassans förändrade tolkning av Lass innebär att 

brukare med omfattande stöd- och serviceinsatser enbart 

ges möjlighet till insatsen personlig assistans i ordinärt 

boende. Ny lag om stöd till vissa personer med funktionsnedsättning 

föreslås där staten får ett samlat ansvar för 

personlig assistans och reglerna blir tydligare för hur behovet 

av insatsen ska bedömas. Vidare ska en ny insats i 

LSS ge rätt till ökat stöd i eget boende och rätten till daglig 

verksamhet utökas till vissa personer med psykisk funktionsnedsättning. 

Förändringen kan medföra behov av 

förändrad organisation kring verksamhet som ger stöd till 

enskilda i eget boende. 



kvalitet 





Verksamheten inom vård- och omsorgsnämnden har betydande 

bredd och är i hög grad styrd av lagar och förordningar. 

Nämndens övergripande långsiktiga mål är att den 

samlade kvaliteten på vården och omsorgen ska öka. 

Nämnden ska arbeta systematiskt med uppföljning och 

utvärdering av kvaliteten i verksamheterna. 

Brukarnas synpunkter 

Brukarundersökningar genomförs regelbundet för att öka 

kunskapen om brukarnas upplevelse av verksamhetens 

kvalitet. Resultaten av brukarundersökningarna jämförs 

med ett antal andra kommuners resultat. Synpunkter och 

klagomål som lämnas av brukare eller deras anhöriga är 

ytterligare ett underlag för utveckling av verksamheten. 

45 


Biståndsbeslut och uppföljning på individnivå 

Biståndsbeslutet ska tydligt ange vilken rätt till stöd den 

enskilde har. Den enskilde ska ges utrymme att påverka 

genomförandet. Genomförandet och samverkan med den 

enskilde dokumenteras i en genomförandeplan. God kvalitet 

i den fortlöpande dokumentationen i planen underlättar 

uppföljningen på individnivå. Arbetet med att utveckla 

dokumentationen fortsätter under 2010. 

Utveckling av kvalitetssystem 

Nämnden ska utveckla det systematiska arbetet med uppföljning 

och utvärdering av kvaliteten i verksamheten i 

relation till fastställda mål. Kvalitetskrav ska tydliggöras 

och omfatta såväl intern som extern drift. Nämndens mål 

för 2010 ska tydliggöras och följas upp med hjälp av kvalitetsmått. 

Nämnden följer arbetet med nationella jämförelser 

och framtagandet av nationella indikatorer inom såväl 

kommunal hälso- och sjukvård som socialtjänst. Jämförelser 

med andra kommuner bidrar till utveckling och utgör 

underlag för prioriteringar. 

Information och kvalitetsdeklarationer 

Nämnden fortsätter utvecklingen av information med syftet 

att ge medborgarna tydlighet kring vilken service och 

omsorg de kan förvänta sig. Arbetet pågår med att ta fram 

kvalitetsdeklarationer för biståndshandläggning, hemtjänst, 

daglig verksamhet, äldreboende och boende för funktionshindrade. 

Kvalitetsdeklarationer är ett sätt att tydliggöra 

innehåll och kvalitet i insatserna och de utgör ett viktigt 

underlag för utförande och uppföljning av verksamheten. 

Medarbetare och ledarskap 

En viktig komponent i strävan mot att ge brukarna tjänster 

av god kvalitet är att vara en attraktiv arbetsgivare med 

nöjda och kompetenta medarbetare. Medarbetarenkäten är 

en viktig utgångspunkt för det hälsofrämjande arbetet och 

gör det möjligt att ta fram individuella hälsoprofiler. Genom 

enkäten ges också ett mått på medarbetarnas uppfattning 

om ledarskapet och inställningen till arbetsgivaren. 

Resultatet jämförs med motsvarande utfall bland ett stort 

antal andra arbetsgivare. Nämnden har som målsättning att 

sänka sjukfrånvaron.



2008 2009 2010 

FUNKTIONSHINDER 


Bostäder funktionshinder 170 187 196 

Daglig verksamhet 173 183 193 

Köpt boende LSS 9,8 9,0 9,0 

Bruttokostnad per årsplats, tkr 

Bostäder funktionshinder 660 702 730 

Daglig verksamhet 210 207 201 

Köpt boende LSS 788 800 816 

Antal personer, snitt per månad 

Personlig assistans enligt Lass 79 79 70 

Antal timmar per månad 

Personlig assistans enligt Lass 13 252 8 878 9 400 

Personlig assistans enligt LSS/SoL 2 544 2 154 2 600 

ÄLDREOMSORG 


Äldreboende, i egen regi 462 444 424 

Äldreboende, extern regi 73 67 67 

Omsättning som andel av årsplatser 

Samtliga platser inkl extern regi 34 % 


Äldreboende, i egen regi 554 564 570 

Äldreboende, extern regi 

456 490 500 

Antal personer som mottagit insatser 

Hälso- och sjukvård 1 417 1 000 990 

Boservice inom hemtjänsten 423 450 450 

Antal personer i snitt per månad 

Hemtjänst i egen regi 742 700 700 

Korttidsvård 51 45 35 

Antal planerade timmar/månad 

Hemtjänst i egen regi 29 793 28 600 30 200 

Boservice (extern regi) 2 058 1 970 1 970 


Korttidsvård i egen regi 40 40 20 


Korttidsvård i egen regi 654 649 650 


Utskrivningsklara 6,2 1,0 3,0 

Köpt vård äldreomsorg 1 5,3 4,5 4,5 


Utskrivningsklara 1 134 1 200 1 210 

Köpt vård äldreomsorg 1 926 889 891 

1) Äldreboende i extern regi samt hospicevård. picevård. 


Kvalitetsmåtten är kopplade till nämndens mål för 2010 

och är verktyg för att styra och följa upp kvaliteten i verksamheten. 

Avsikten är att måtten ska redovisas regelbundet 

till nämnden tillsammans med ekonomiuppföljningen. 

Brukarna ska uppleva god kvalitet i tjänsterna när det 

gäller bemötande, delaktighet, tillgänglighet, tydlighet, 

kompetens och trygghet. Uppföljning görs genom brukarenkäter. 

46 




2008 2009 2010 

FUNKTIONSHINDER OCH ÄLDRE- 

OMSORG 

Andel av brukarna som är 

nöjda med verksamheten 80 % 80 % 80 % 

Andel av brukarna som är 

nöjda med bemötandet 79 % 80 % 80 % 

Antal biståndsbeslut ej 

verkställda inom 3 mån 9 0 0 

Handläggningstid från ansökan till 

Beslut, dagar i genomsnitt 

enligt SoL < 30 < 30 

enligt LSS < 90 < 90 

Andel t.v. anställd omv.personal 

med adekvat gymnasieutb. 71 % 71 % 1 75 % 

ÄLDREOMSORG 

Antal dagar från ansökan till erbj 

om lägenhet i äldreboende 42 < 90 < 50 

Andel brukare med hemtjänst som 

är nöjda med personalkontinuiteten 65 % 70 % 70 % 

FUNKTIONSHINDER 

Andel arbetstagare i daglig verks 

Med plats på ordinär arb.plats 9 % 10 % 12 % 

SAMTLIGA KOMMUNBIDRAGSOMRÅDEN 

Sjukfrånvaro, andel 

Personal 9,83 % 8,75 % 1 7,7 % 

Medarbetares inställning till 

VoO som arbetsgivare, medelvärde 

för alla medarbetare 2 60 60 

Medarbetares nöjdhet med 

sin närmaste chef, medelvärde 

för alla medarbetare 2 66 66 

1) Utfall första halvåret 2009 

2) Grundat på medarbetarenkät. Beslut om tidpunkt ej fattat 

För att bidra till den enskildes personliga utveckling och 

delaktighet i samhället samt utveckla den enskildes möjlighet 

till arbete är ett utvecklingsområde att fler brukare 

kan erbjudas daglig verksamhet på ordinära arbetsplatser. 

För att den enskilde ska ges en rättssäker handläggning 

observeras bland annat handläggningstiden från ansökan 

till beslut och tiden från beslut till verkställighet. 

Att säkerställa att medarbetarna har minst gymnasial omvårdnadsutbildning 

eller annan adekvat gymnasial utbildning 

ökar möjligheterna till god kvalitet i verksamheten. 

Nationellt pågår diskussioner om certifierad yrkeskompetens 

inom äldreomsorgen.

Investeringsbudget/plan 2010-2012 

Totalt Förbr tom Ber förbr 

Texthänvisning 

Inventarieanslag 

anslag 2008 2009 2010 2011 2012 2013- 

1 Arbets- och familjestödsnämnden 

Barnomsorgs- o utbildningsnämnden 

450 150 150 150 

2 Miljöförbättringar, skolmatsalar 700 200 200 300 

3 Västra området, skola om-/tillbygg 

Västra området, gymnastikhall till/omb 

2 400 1 400 1 000 

Lindhaga 300 150 150 

Fässbergs by, 5 avd förskolan 500 450 50 

4 Lackarebäck 1:7 m.fl 3 avd 850 750 100 

5 Fågelsten, förskola 4 avdelningar 

Fässbergs by, 5 avdelningar 

600 500 100 

Sydöstra Lindome, 4 avd 300 250 50 

6 Heljered, förskola 3+2 avdelningar 550 350 200 

7 Hallenskolan 3 500 3 000 500 

8 Kängurun 5 avd 

Kvarnbyvallen, tillbyggnad Ormås, 

1 200 1 200 

9 förskola 3 avdelningar 700 700 

10 Lackarebäcksskolan, tillbyggnad 2 370 370 1 500 500 

Sörgårdsskolan förskola 3+1 avd 

ombygg 850 750 100 

11 Åby Stallbacken 3+5 avdelningar 1 700 1 700 

12 Östergårdsskolan, gymnastiksal 150 150 

Östra Balltorp förskola, 4 avd 

Utemiljö, förskolor/skolor och 

450 450 

13 upprustning 

Ombyggnad av äldre skolor, 

3 000 300 900 900 900 

14 inventarier 700 200 500 

15 Profilskolor 300 100 100 100 

16 Övriga inventarier 


8 400 2 500 2 500 3 400 


Gatunämnden 

480 230 125 125 

18 Skattefinaniserad verksamhet 6 000 2 000 2 000 2 000 

19 Taxefinansierad verksamhet 


9 000 3 000 3 000 3 000 

Inventarier, digital studio 5 000 5 000 



6 900 2 300 2 300 2 300 

21 Arbetsutskottet, inventarier 

Serviceutskott, inventarier, server, 

450 150 150 150 

22 telefoni, städmaskiner, stadsnät 19 000 5 500 6 500 7 000 

23 Planeringsutskottet, inventarier 


150 50 50 50 



150 50 50 50 

25 Kållereds bibliotek flyttning 1 250 1 250 

26 Åby ishall, om-/tillbyggnad 300 300 

27 Bibliotek i Mölndals centrum 9 000 9 000 

28 Övriga inventarier 1 800 600 600 600 

47


Texthänvisning 

Vård- o omsorgsnämnden 

Inventarier servicebostad, 

anslag 2008 2009 2010 2011 2012 2013- 

29 Lackarebäck 200 200 

30 Övriga inventarier 6 900 2 300 2 300 2 300 

Summa inventarier 96 550 1 520 23 530 26 575 35 575 9 350 

Övriga investeringsanslag 

Gatunämnden 

31 

Kollektivtrafik 

Nya busshållplatser 8 000 1 000 1 000 1 000 5 000 

Nya gång- och cykelbanor 

Kommunala gator och vägar 

25 700 2 000 2 000 21 700 

32 Nyanläggning gator m. m. 

Utbyggnad gc-vägar (nettobelopp 

6 000 2 000 2 000 2 000 

33 efter statsbidrag) 4 500 1 500 1 500 1 500 

Spårhagavägen, gc-väg 14 000 14 000 

34 Åtgärder mot miljöstörningar 600 200 200 200 

35 Tillgänglighetsanpassningar 1 600 600 1 000 

36 Cykelvisning, EU-projekt 500 250 250 

37 Göteborgsvägen, gc o. miljö 2) 

59 100 6 636 13 464 13 000 13 000 13 000 

varav utgifter 60 100 7 636 13 464 13 000 13 000 13 000 

varav statsbidrag -1 000 -1 000 

38 Krokslätts Parkgata, trafik och miljö 17 400 3 409 1 000 12 991 

Enerbacksgatan, ombyggnad 

Storgatan; rondell samt flyttning av 

3 100 3 100 

39 busshållplatser 9 000 9 000 

40 Byte belysningsstolpar 3 000 1 000 1 000 1 000 

Ny gc-bana pga utbygg Hallenskolan 

Park- och naturomården 

350 50 300 

41 Nyanläggning; parker, lekplatser 2 400 800 800 800 

42 Motionsspår, byte av belysning 

Mölndalsån; åtgärder mot 

450 150 150 150 

43 översvämningar 2) 

20 500 7 480 8 020 2 000 4 000 1 500 -2 500 

varav utgifter 25 500 7 480 8 020 2 000 4 000 4 000 

varav statsbidrag -5 000 -2 500 -2 500 

44 Kålleredsbäcken, kapacitetsökning 9 000 3 000 3 000 3 000 

Stora ån 4 250 250 4 000 

Rådasjön, gångbrygga 3 500 500 3 000 

45 Ridvägar 700 700 

46 Fiskevårdsåtgärder 300 150 150 

Stadshusparken, upprustning 

Avfallshantering 

Återvinningsstationer, å-centraler, 

3 000 3 000 

47 Kikås avfallsanl. 3 000 1 500 1 500 

48 Sorteringsanläggning Kikås 

Vatten- och avloppsförsörjning 

11 000 5 282 2 418 3 300 

49 Nya Va-ledningar 

VA-anläggningsavgifter för icke 

18 000 6 000 6 000 6 000 

50 specifika områden -12 000 -4 000 -4 000 -4 000 

Ågatans avloppspumpstation 9 000 1 000 8 000 

Vattenverket, nya filter 2) 

31 000 1 000 10 000 20 000 

48


Texthänvisning anslag 2008 2009 2010 2011 2012 2013- 

Västra Ballltorp, vattenreservoar 9 000 9 000 

Tulebohöjd 2) 

3 500 3 500 

51 Göteborgsvägen 20 000 5 000 5 000 10 000 

52 Bosgården 2) 

6 000 3 000 3 000 

53 Sörgården 3 250 250 1 500 1 500 

54 Krokslätt 4 750 250 1 500 1 500 1 500 

55 Toltorpsdalen 6 250 250 2 000 2 000 2 000 

Bifrost, Wallinsg - Lantbruksg 2) 

1 000 1 000 

Kråketorpsgatan- Neongatan 2) 

900 900 

Vattenledning till Eklanda 2) 

2 000 2 000 

Pumpstationer, upprustning 2 000 1 000 1 000 

Spårhagavägen i Fågelsten 2) 

1 300 1 300 

Nämndemansgatan-Tempelgatan 2) 

2 000 2 000 

56 Övervakningssystem, Vattenverket 3 000 1 500 1 500 

Reservvattenledning från Kungsbacka 6 000 6 000 

57 Ledningsystem i Fässbergsgatan 2 500 1 000 1 500 

Dricksvattenledn Neong-Balltorpsmot 4 000 4 000 

58 Heljered - Labackavägen 

Bostadsområdet Enerbacken 

1 500 700 800 

renovering av ledning 6 000 2 000 2 000 2 000 

59 Ledning Diamantv.-Industrivägen 1 500 1 500 

Ventilkammare vid Torrekulla 1 500 1 500 

VA, Svartmossevägen 1) 

3 000 3 000 

varav utgifter 6 000 6 000 

vara inkomster 

VA, Lunnagården 

-3 000 -3 000 

1) 


varav inkomster -16 500 -16 500 

VA, Taljegården 1) 

9 350 5 000 3 350 1 000 

varav utgifter 9 350 5 000 3 350 1 000 

VA, Heljered, etapp II 1) 

3 000 -3 000 

varav utgifter 30 000 3 000 27 000 


VA, Ingemantorp 1) 

600 -600 

varav utgifter 6 000 600 5 400 

varav inkomster 

VA, Västra Balltorp, Blixås 

-6 000 -6 000 

1) 



VA, Stensjön Lackarebäck 1:7 m.fl. 

-25 000 -25 000 

1) 



VA, Esbjörn Schillersgatan 

-24 200 -2 000 -11 000 -11 200 

1) 

varav utgifter 2 500 500 2 000 

varav inkomster -2 500 -500 -2 000 

VA, Stiernhielm/Wallinsgatan 1) 

-550 -550 

varav utgifter 650 650 


VA, Kängurun 

-1 200 -1 200 

1) 


49


Texthänvisning anslag 2008 2009 2010 2011 2012 2013varav 

inkomster -1 000 -1 000 

VA, Hexion 1) 

300 -150 -150 

varav utgifter 3 000 300 1 350 1 350 

varav inkomster -3 000 -1 500 -1 500 

VA, Gårda/Barnsjön 1) 

1 500 -1 500 

varav utgifter 35 000 1 500 33 500 


VA, Ormåsgatan 1) 

575 575 

varav utgifter 575 575 

VA, Kvarnbyvallen 1) 

2 000 4 000 -6 000 



VA, Lilla Fässbergsdalen 1) 

10 000 1 000 -11 000 


varav inkomster -23 000 -10 000 -13 000 

VA, Åby Stallbacken 1) 

-10 000 2 000 6 400 -9 000 -9 400 

varav utgifter 19 200 2 000 15 600 1 000 600 

varav inkomster -29 200 -9 200 -10 000 -10 000 

Summa gatunämnden (exkl.invent.) 347 275 22 807 30 902 73 525 65 800 53 800 100 441 

Kommunstyrelsen, Serviceutskottet 

60 

Förskolor o skolor, verksamhetsförändringar, 

ventilation o. bullerdämpn 15 000 4 000 4 000 7 000 

61 Miljöförbättringar, skolmatsalar 

Ombyggnad äldre skolor i samband 

3 000 1 000 1 000 1 000 

62 med planerat underhåll 10 000 5 000 5 000 

63 Ombyggnad kök, förskolor och skolor 3 000 1 000 1 000 1 000 

64 Fässbergs by, 5 avd förskolan 31 000 2 000 29 000 

65 Västra området, skola om-/tillbygg 

Västra området, gymnastikhall till/omb 

41 000 1 000 18 000 17 000 5 000 

66 Lindhaga 2) 

23 000 1 000 12 000 10 000 

67 Lackarebäck 1:7 m.fl, 3 avd 23 000 2 000 21 000 

68 Sydöstra Lindome, 4 avd 25 000 2 000 23 000 

69 

Hallenskolan 2) 

125 000 1 463 10 037 50 000 31 000 32 500 

70 Fässbergsgymn, om/tillbygg. 

Fässbergsgymn, hus P gården 

15 800 3 800 2 000 10 000 

71 gymnasiesär 1 800 800 1 000 

72 Fässbergsgymn, digital studio 20 000 20 000 

73 Kvarnbyskolan, idrottsplats 

Kvarnbyvallen, tillbyggnad Ormås, 

2 000 2 000 

74 förskola 3 avdelningar 20 000 2 000 18 000 

75 Lackarebäcksskolan, tillbyggnad 2) 

95 000 20 8 980 55 300 18 200 12 500 

Skånhällaskolan, köp av paviljong 

Sörgårdsskolan förskola 3+1 avd 

3 100 3 100 

76 ombygg 10 000 2 000 8 000 

77 Kängurun, 5 avd 31 000 2 000 29 000 

78 Sörgårdsskolan ombyggnad 4 000 2 000 1 000 1 000 

79 Åby Stallbacken 3+5 avd 50 000 2 000 48 000 

80 Östra Balltorp förskola, 4 avd 27 000 2 000 25 000 

81 Östergårdsskolan, gymnastiksal 3 900 3 900 

82 Aktiviteten, ventilation 3 000 2 500 500 

50



83 Näridrottsplats 4 000 4 000 

84 Krokslätts idrottsområde, upprust 8 000 8 000 

85 Åby bandybana 20 000 20 000 

86 Åby, fotbollsområde 15 000 15 000 

87 Åby ishall, om-/tillbyggnad 2) 

22 000 6 000 16 000 

88 Åby simhall, ventilation, värme m.m. 12 000 2 000 3 000 4 000 3 000 

89 Parkgården, ombyggnad 5 000 300 4 700 

90 Energieffektiv., enl antagna mål 8 000 4 000 2 000 2 000 

91 Tillgänglighetsanpassningar 3 000 1 500 1 500 

92 Actionplan- avfallsplan 5 000 500 500 2 000 2 000 

93 Brandlarm förskolor/skolor 9 000 3 000 3 000 2 000 1 000 

94 Stadshuset, tak, ventilation, fönster 8 000 3 000 5 000 

95 Tekniska åtgärder i bef fast.bestånd 11 000 3 000 3 000 5 000 

96 Mindre lokalanpassningar/ombyggn. 3 000 1 000 1 000 1 000 

Summa service.utsk(exkl. inventarier) 718 600 1 483 37 417 178 100 112 200 154 900 234 500 

Exploateringsbudget 

97 Ö Eklanda, totalt 

gata och park 

anläggningskostnad 2 000 2 000 

gatukostnadsersättning -2 000 -2 000 

98 Stensjön Lackarebäck 1:7 m.fl. 

anläggningskostnad 40 500 3 500 20 000 17 000 

gatukostnadsersättning -40 500 -3 500 -20 000 -17 000 

99 Markreserv inkl. styckebyggda 87 000 57 000 10 000 10 000 10 000 

mark 87 000 57 000 10 000 10 000 10 000 

anläggningskostnad 8 000 2 000 2 000 2 000 2 000 

fastighetsbildning 2 000 500 500 500 500 

gatukostnadsersättning -2 000 -500 -500 -500 -500 

försäljning -8 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000 

Heljered etapp I 5 000 5 000 

anläggningskostnad 

gatukostnadsersättning 

5 000 5 000 

100 Heljered etapp II, totalt 

anläggningskostnad 23 000 2 300 20 700 

gatukostnadsersättning -23 000 -2 300 -20 700 

101 Ranntorp 2:20 

anläggningskostnad 500 500 

gatukostnadsersättning -500 -500 

102 Lunnagården, totalt -57 500 -57 500 

fastighetsbildning 500 500 



mark 3 000 3 000 

försäljning -90 000 -90 000 

103 Taljegården, totalt 

fastighetsbildning 

-71 757 343 10 650 -64 250 -20 250 1 750 

anläggningskostnad 11 543 343 3 650 4 050 1 750 1 750 


mark 7 000 7 000 

51


Texthänvisning anslag 2008 2009 2010 2011 2012 2013försäljning 

-80 000 -60 000 -20 000 

104 Jolenområdet, totalt -45 000 -9 900 -10 900 -10 900 -13 300 

fastighetsbildning 400 100 100 100 100 



mark 

-3 000 -1 000 -1 000 -1 000 

försäljning -45 000 -10 000 -10 000 -10 000 -15 000 

105 Västra Balltorp, Blixås -31 000 -30 000 -1 000 



försäljning -40 000 -30 000 -10 000 

106 Esbjörn Schillersgatan -3 000 -5 000 1 300 700 


gatukostnadsersättning -3 200 -2 500 -700 

försäljning -3 000 -3 000 

107 Vänortsgatan -25 600 -4 000 4 000 -25 600 



mark 

-6 600 -1 000 -5 600 

försäljning -25 000 -5 000 -20 000 

Sahlins Terras 2 200 400 500 1 300 



2 200 400 500 1 300 

108 Stiernhielm-Wallinsgatan 



109 Ingemantorp -45 000 5 000 1 500 -51 500 



mark 5 000 5 000 

försäljning -50 000 -50 000 

110 Gårda/Barnsjön, Lindome -14 500 100 -14 600 

fastighetsbildning 500 100 400 

anläggningskostnad 9 000 900 8 100 

gatukostnadsersättning -9 000 -900 -8 100 

mark 5 000 5 000 

försäljning -20 000 -20 000 

111 Kållereds Centrum 11 300 4 550 100 7 100 3 300 -3 750 

fastighetsbildning 

gata och park 

300 50 100 100 50 

anläggningskostnad 28 630 130 4 500 9 500 12 000 2 500 

gatukostnadsersättning -8 130 -130 -1 750 -6 250 

mark 500 500 

försäljning -10 000 -3 000 -7 000 

112 Kjellbergska vägen 100 3 000 -2 900 

fastighetsbildning 100 100 



1 000 1 000 

mark 2 000 2 000 

försäljning -3 000 -3 000 

52



113 Kvarnbyvallen -43 000 -22 000 10 000 -31 000 



täckningsbidrag -11 000 -5 000 -6 000 

försäljning -35 000 -15 000 -20 000 

114 Åby Stallbacken 2 000 -2 000 

anläggningskostnad 69 600 2 000 2 000 20 000 25 600 20 000 


mark 

försäljning 

-69 600 -2 000 -22 000 -25 600 -20 000 

115 Lilla Fässbergdalen -54 500 12 100 -11 700 -24 900 -30 000 

fastighetsbildning 500 100 300 100 


gatukostnadsersättning -28 000 -9 000 -9 000 -10 000 

mark 5 000 5 000 

försäljning -60 000 -20 000 -20 000 -20 000 

Katrineberg, Åby centrum 150 150 


försäljning 

150 150 

Hexion 9 500 950 1 000 7 550 

gata och park 4 500 200 2 500 1 800 

bussgata 10 000 500 1 000 8 500 



116 Lindenhof -1 500 -1 500 


täckningsbidrag -1 500 -1 500 


117 Kängurun 21 -400 -400 

anläggningskostnad 4 200 500 2 500 1 200 

gatukostnadsersättning -400 -400 

försäljning -4 200 -500 -2 500 -1 200 

118 Matildeberg -750 -750 

anläggningskostnad 1 600 200 1 400 

täckningsbidrag -750 -750 

gatukostnadsersättning -1 600 -200 -1 400 

Ormåsgatan, flyttning 2 100 2 100 


Summa exploateringsverksamhet -276 157 343 59 950 -53 700 -39 500 -39 250 -204 000 

Totalsumma 886 268 24 633 129 789 221 455 165 075 205 025 140 291 

varav nettoinvesteringar 1 359 468 24 633 146 789 296 955 237 575 280 225 373 291 

varav försäljning av anl.tillgångar -473 200 -17 000 -75 500 -72 500 -75 200 -233 000 

1) Exploateringsverksamhet, stadsbyggnadskontorets prövning erfordras före igångsättning 

2) Kommunstyrelsens tillstånd ska inhämtas före igångsättning 

I exploateringsverksamhet ingår åtgärder som kommer att omklassificeras till omsättningstillgång vid redovisningen, för att avräknas mot intäkter vid 

försäljning av tomtmark 

Kolumnerna "Förbr tom 2008" och "Ber förbr 2009" innehåller endast de investeringsprojekt som även har utgifter år 2009 eller senare. 

53

Kommentarer investeringsbudget 

Kommentarer till investeringsbudget/plan 

2010-2012 

Inventarieanslag 

1 Arbets- och familjestödsnämnden 

Arbets- och familjestödsnämnden har ett inventarieanslag 

på 0,15 mnkr årligen. 



En planmässig satsning på miljöförbättrande åtgärder i 

skolmatsalar innebär ett årligt inventarieanslag med 0,2 

mnkr per år för åren 2010-2011 och 0,3 mnkr 2012. 

3 Västra området, skola 

Inventarier till ombyggd skola med 2,4 mnkr, fördelat 

på 1,4 mnkr 2010, 1,0 mnkr 2012. 

4 Lackarebäck 1:7 m fl, 3+1 avdelningar 

Inventarier till ny förskola i Lackarebäck med en första 

etapp klar 2012, fördelat på 0,75 mnkr 2012 och 0,1 

mnkr 2013 och senare. 

5 Fågelsten, förskola 4 avdelningar 

Resterande anslag på 2010 är 0,1 mnkr som avser inventarier 

till ny förskola i Fågelsten, med start 2009. 

6 Heljered, förskola 2+3 avdelningar 

Anslaget avser inventarier till förskola i Heljered. Resterande 

anslag finns 2010 med 0,2 mnkr. 

7 Hallenskolan 

Inventarier till Hallenskola som byggs ut i etapper. 

Totalt finns 3,5 mnkr, fördelade med 3 mnkr 2011 och 

med 0,5 mnkr 2012. 

8 Kängerun, förskola 5 avdelningar 

Inventarier till förskolan Kängerun med 1,2 mnkr. 

9 Kvarnbyvallen, förskola 3 avdelningar 

Inventarier till förskola Kvarnbyvallen med 0,7 mnkr. 

10 Lackarebäcksskolan, tillbyggnad 

Lackarebäcksskolan byggs till i etapper med start 2009. 

I samband med tillbyggnaden finns inventarieanslag på 

2,4 mnkr fördelade på 1,5 mnkr 2010, 0,5 mnkr 2012, 

11 Åby Stallbacken 3+5 avdelningar 

Inventarier till förskolor i Åby, Stallbacken, varav den 

första avdelningen är klar 2013. Totalt anslag 1,7 mnkr. 

54 

12 Östergårdsskolan, gymnastiksal 

Östergårdsskolans nuvarande gymnastiksal byggs till 

2012 och kompletteras med inventarier på 0,15 mnkr. 

13 Utemiljö förskolor/skolor och upprustning 

För upprustning av utemiljön kring förskole- och skolgårdar 

finns i investeringsbudget/plan ett årligt anslag 

på 0,9 mnkr. 

14 Ombyggnad av äldre skolor i samband 

med planerat underhåll, inventarier 

2011 och 2012 finns medel avsatta för ombyggnad av 

äldre skolor för anpassning till modern pedagogik och 

organisation. Inventarier för 0,2 mnkr respektive 0,5 

mnkr finns i plan. 

15 Profilskolor 

Någon/några skolor profilerar sig varje år exempelvis 

inom musik och idrott. För investeringar vid start finns 

0,1 mnkr årligen 2010-2012. 

16 Övriga inventarier, generellt inventarieanslag 

Barnomsorgs- och utbildningsnämnden har, utöver 

ovanstående anslag, ett generellt årligt anslag att fördela 

inom sin verksamhet på 2,5 mnkr för vardera året 

2009-2010 och 3,4 mnkr under 2012.. 

17 Byggnadsnämnden 

I investeringsbudgeten finns för 2010 avsatt 0,5 mnkr 

till inventarier. 

Gatunämnden 

18 Inventarier, skattefinansierad verksamhet 

Den skattefinansierade verksamheten inom gatunämnden 

förfogar över ett generellt anslag till investeringar i 

fordon, maskiner, inventarier, datorer, mätinstrument 

med mera. Anslaget är 2 mnkr årligen. 

19 Inventarier, taxefinansierad verksamhet 

För vatten- och avlopps- respektive renhållningsverksamheten 

förfogar gatunämnden över ett generellt 

årligt anslag på 3 mnkr att användas till investeringar i 

fordon, maskiner, inventarier, datorer, mätinstrument 

och dylikt. 


20 Gymnasienämnden, övriga inventarier 

Gymnasienämnden har för inventarier ett årligt anslag 

på 2,3 mnkr.


21 Arbetsutskottet, inventarier 

Ett generellt anslag finns årligen för kommunstyrelsens 

arbetsutskott med 0,2 mnkr. 

22 Serviceutskott, inventarier inkl. server, 

telefoni, städmaskiner, stadsnät 

Investeringsmedel finns motsvarande 5,5 mnkr under 

2010, 6,5 mnkr under 2011 och 7 mnkr under 2012. 

Anslaget avser utbyte av uttjänt utrustning samt kompletterande 

investeringar i samband med utökade uppdrag. 

Anslaget får användas för att löpande under året 

kunna prioritera akuta investeringsåtgärder. 

23 Planeringsutskottet, inventarier 

Det finns avsatt ett årligt anslag på 0,05 mnkr för inventarieanskaffning. 

24 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett årligt investeringsanslag 

för inventarier på 0,05 mnkr. 


25 Kållereds bibliotek 

Investeringsanslaget avser flyttning av Kållereds bibliotek. 

För inredning, utrustning samt flyttkostnader 

finns 1,25 mnkr år 2011. 

26 Åby ishall, om-/tillbyggnad 

I samband med om- och tillbygnaden av ishallen på 

Åby fritidsområde tillkommer också inventarier med 

0,3 mnkr. 

27 Bibliotek i Mölndals centrum 

Enligt planerna för en förnyelse av Mölndals centrum 

ska ett kulturhus med nytt huvudbibliotek färdigställas. 

I planen finns inventarier för 9 mnkr. 


Generellt anslag för bland annat uppdatering av datorutrustning, 

både publik och administrativ utrustning. 

Anslaget uppgår årligen till 0,6 mnkr. 


29 Inventarier till bostäder med särskild service 

Medel för anskaffning av inventarier till en ny särskild 

servicebostad med start 2011 finns avsatta i budget 

med 0,2 mnkr. 


Vård och omsorg har ett årligt generellt anslag att fördela 

inom sina verksamheter på 2,3 mnkr Anslaget 

används till största delen för anskaffning av vårdanpassade 

sängar och inventarier. 

55 


Övriga investeringsanslag 

Gatunämnden 

Kollektivtrafik 

31 Nya busshållplatser 

Anslaget används till nya hållplatser samt till förändring 

av befintliga. Gatunämnden fattar beslut om prioriteringar. 

Det finns ett årligt anslag på 1 mnkr. 

Kommunala gator och vägar 

32 Nyanläggning av gator m.m. 

Årsanslaget, 2 mnkr, disponeras till genomförande av 

åtgärder för framkomlighet, trafiksäkerhet, miljöförbättringar 

i enlighet med gatunämndens beslutade prioriteringsordning. 

33 Utbyggnad gc-vägar 

Behovet av nya gång- och cykelvägar är stort och gatunämnden 

fattar beslut om prioriteringar. För närvarnade 

är det årliga anslaget på 1,5 mnkr. 

34 Åtgärder mot miljöstörningar 

Kommunfullmäktige antog den 27 februari 2002 en 

åtgärdsplan för att begränsa biltrafikens miljöstörningar. 

Planen omfattar åtgärder på bostadshus där den 

ekvivalenta ljudnivån uppgår till minst 60 dBA eller 

med luftföroreningshalter som överskrider gällande 

miljökvalitetsnormer eller riktvärden. Genomförandet 

anpassas till den takt berörda fastighetsägare gör framställning 

om skyddsåtgärder. Stadens totalkostnad för 

ett fullständigt genomförande av bullerskyddsåtgärder 

för alla bostadshus med ljudnivåer på 60 dBA eller 

högre längs stadens gator och vägar har i åtgärdsplanen 

beräknats till ca 10 mnkr i 2001 års penningvärde. 

35 Tillgänglighetsanpassningar 

Riksdagen antog i juli 2001 ett lagförslag som bland 

annat innebär att tydliga krav ska ställas på tillgänglighet 

vid iordningställande och ändring av allmänna 

platser. Enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten 

och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och 

orienteringsförmåga bör vara åtgärdade före år 2010. 

Anslagen ska finansiera dels upprättande av en tillgänglighetsplan, 

dels genomföra åtgärderna. Gatunämnden 

fattar beslut om prioriteringar. 

36 Cykelvisning (EU-projekt Nordiska cykelstäder) 

Deltagandet i EU-projektet kräver vissa investeringar. 

Det finns totalt avsatt 0,5 mnkr för ändamålet.

37 Göteborgsvägen, gc och miljö 

Objektet avser en långsiktig insats av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder 

på Göteborgsvägen från kommungränsen 

mot Göteborg till Tempelgatan. Satsningen, på 

totalt 59 mnkr, påminner om den som Göteborg låtit 

genomföra på Mölndalsvägen söder om Lisebergs 

södra entré. 

38 Krokslätts Parkgata, trafik och miljö 

Under 2007 byggdes gång- cykelväg samt trädplantering 

på delen Göteborgsvägen-Friggagatan. Anslaget 

innebär en fortsättning av utbyggnaden fram till Dalgångsgatan 

enligt ett upprättat gestaltningsprogram. 

Under 2010 görs åtgärder på sträckan Dalgångsgatan – 

Hökegårdsgatan med syfte att få ner hastigheten. 

39 Storgatan, rondell samt flyttning av busshållplats 

Anslaget avser en ombyggnad av Storgatan för att 

möjliggöra dubbelriktad trafik mellan Storgatan och 

Tempelgatan samt flytt av busshållplatser. Den finns 

redovisad bl.a. i samrådshandlingarna till detaljplan för 

Mölndals centrum. Detaljplan för nytt parkeringshus är 

överklagat till regeringen och för att kunna flytta busshållplatserna 

krävs att parkeringshuset är byggt. I investeringsbudgeten 

finns 9 mnkr avsatt. 

40 Byte belysningstolpar 

Kommunen äger ca 12 000 belysningsstolpar med en 

beräknad livslängd på cirka 60 år. De närmaste åren 

måste cirka 200 belysningsstolpar bytas årligen, framförallt 

gamla trästolpar. 

Park- och naturområden 

41 Nyanläggning, parker, lekplatser 

Anslaget på 0,8 mnkr används till nyanläggning och 

renovering av parkanläggningar i enlighet med av gatunämnden 

beslutat åtgärdsplan. 

42 Motionsspår, byte av belysning 

Anslaget används till förnyelse av belysning utmed 

stadens motionsspår i enlighet med av gatunämnden 

beslutad åtgärdsplan. 

43 Mölndalsån, åtgärder mot översvämningar 

Investeringen på totalt 20,5 mnkr omfattar ett antal 

åtgärder för att reglera sjöarna öster om Stensjö dämme. 

Regleringsåtgärderna är en komplettering till den 

nyligen genomförda rensningen av Mölndalsån och 

omfattar bl.a. vattendomar inklusive åtgärder att öka 

avtappningen från Stensjö dämme och muddring och 

fördjupning av åfåran mellan Rådasjön och Stensjön. 

Vidare behöver befintliga dammar ses över och kompletteras 

med fjärrstyrda motordrivna dammluckor så 

att dessa kan skötas från en driftcentral som har tillgång 

till vattennivåer, tappningar från magasinen samt 

nederbördsmängder i olika delar av vattensystemet. 

Göteborg, Härryda kommun och Mölndals stad har 

56 


sökt investeringsbidrag hos Myndigheten för Samhällsskydd 

och Beredskap för samtliga nämnda åtgärder. 

44 Kålleredsbäcken, kapacitetsökning 

Vattnet i Kålleredsbäcken rann över sina bräddar vid 

två tillfällen under det regnrika året 2006 och ställde 

vägporten under E6/E20 och stora delar av köpstadens 

parkeringsplatser under vatten. Anledningen till detta 

är kapacitetsbrister i trummorna i Labackavägen, Bergsjövägen, 

Ekenleden och E6/E20 samt i själva ån. En 

breddning av ån samt dubblering av trummorna är 

nödvändiga åtgärder för att minska riskerna för framtida 

översvämningar. Innan åtgärderna kan genomföras 

måste dessa prövas och legaliseras av miljödomstolen. 

En omgrävning av Kålleredsbäcken för en utveckling 

av handelsområdet kring Ekenleden finns med i investeringsbeloppet. 

45 Ridvägar 

Anslaget används till nyanläggning av ridvägar och 

beslut i kommunstyrelsen om att anslaget 2009 och 

2010 ska användas till Ridvägar i Tulebo. 

46 Fiskevårdsåtgärder 

Åtgärder för att öka antalet fiskar i våra vattendrag, tex 

fisketrappa, röjning av hinder, lekgrus. 

Avfallshantering 

47 Återvinningsstationer, Återvinningscentralen 

och avfallsanläggning Kikås 

Återvinningsverksamheten sliter hårt på utrustning och 

anläggningar. För förnyelse av utsliten utrustning och 

anläggningar samt utveckling och förbättring av verksamheten 

finns årliga investeringsanslag på 1,5 mnkr. 

48 Sorteringsanläggning på Kikås 

Efter det att Kikås stängts som deponi kommer verksamheten 

att fortsätta med mottagning av avfall för 

sortering. För detta ändamål behöver en yta iordningställas 

för att rymma denna verksamhet. Sorteringsanläggningen 

kommer att hyras in och drivas som en 

entreprenad. Investeringen kommer att finansieras via 

kommande intäkter. 

Vatten- och avloppsförsörjning 

49 Nya va-ledningar 

Anslaget används till utbyggnad av servisledningar och 

utvidgning av ledningsnätet. 

50 VA-anläggningsavgifter för icke specifika 

områden 

Intäkter från styckebyggda fastigheter samt objekt som 

ej specificerats i investeringsbudget/plan 2009/2010.

51 Göteborgsvägen 

Investeringsanslaget på totalt 20 mnkr avser åtgärder 

för att förhindra att vatten från Mölndalsån tränger in i 

källare hos fastighetsägare. 

52 Bosgården 

Utredning av området visar på behov av åtgärder på 

spill-, dagvatten- vatten- och kombinerade ledningar. 

Åtgärderna, på 6 mnkr, handlar om att byta ledningar, 

täta ledningar och liknande. 

53 Sörgården 

Under 2009 genomförs projektering som underlag för 

åtgärder de närmaste åren på spill-, dagvatten- vatten- 

och kombinerade ledningar. 

54 Krokslätt 




55 Toltorpsdalen 




56 Nytt övervakningssystem på Vattenverket 

Åtgärder för att förnya Vattenverkets övervakningssystem 

finns budgeterade för totalt 3 mnkr. 

57 Ledningssystem i Fässbergsgatan 

Anslaget avser åtgärder för att förhindra ytterligare 

läckor på sträcka mellan Stenliden - Toltorpsgatan 

58 Heljered – Labackavägen V300 

Åtgärder planeras att vidtas för att minska trycket i 

ledningssystemet och problem hos abonnenten. Det 

behövs en utökad ledning från Fjäråsreservoaren. 

59 Ledning Diamantv-Industrivägen dim 355 

För att kunna säkerställa dricksvattenleverans till Lindome 

planeras en ökning av ledningsdimension. 

Övriga objekt avser investeringsåtgärder inom verksamhetsområdet 

och resterande va-objekt avser utbyggnader 

i detaljplaneområden som ingår i bostadsförsörjningsprogrammet. 


Serviceutskottet 

60 Förskolor och skolor, verksamhetsförändringar, 

ventilation och bullerdämpning m m 

Årligt anslag som omfattar ombyggnader för verksamhetsförändringar, 

organisatoriska-, pedagogiska- och 

tekniska förändringar samt ventilations/bullerdämpande 

åtgärder. 

57 



Från och med 2007 ett årligt anslag på 1 mnkr att nyttjas 

för ombyggnad och förbättring av miljön i skolmatsalar. 

62 Ombyggnad äldre skolor i samband med 

planerat underhåll 

Ett anslag på 5 mnkr år 2011 respektive 2012 för ombyggnader 

av otidsenliga lokaler i samband med att 

planerat underhåll ska utföras. 

63 Ombyggnad kök, förskolor och skolor 

Anslaget på 1 mnkr årligen avser ombyggnader på 

grund av föreläggande från myndigheter. 

64 Fässbergs by, 5 avdelningar förskolan 

Nybyggnad av lokalbehov som följer bostadsförsörjningsprogrammet. 

65 Västra området, skola om- /tillbyggnad 

Om/tillbyggnad av Lindhaga, Bosgården och Västerbergsskolor 

för elevökning från främst Eklandaområdet, 

som from 2010 ingår i västra områdets skolupptagningsområde. 

66 Västra området, gymnastikhall om- 

/tillbyggnad 

Tillbyggnad av gymnastiksal med en första etapp 2012 

då Eklandaskolans behov inte längre inryms i befintlig 

gymnastiksal i Lindhagaskolan. 

67 Lackarebäck 1:7 m fl 3 avdelningar 

Nybyggnad av förskola vid Frimärksgatan/Stensjön till 

följd av bostadsförsörjningsprogrammets planering. 

68 Sydöstra Lindome 4 avdelningar 

Utbyggnaden avser att ersätta två avdelningar på 

Klockaregården och två på Kyrkbacken samt nybyggnad 

av lokalbehov till följd av utbyggnad av bostäder 

enligt bostadsförsörjningsprogrammet. 

69 Hallenskolan 

Anslaget på totalt 125 mnkr innehåller nybyggnad av 

Hallenskolan samt rivning av befintlig skola. Etappernas 

indelning baserat på befintligt behov samt anpassats 

till utbyggnadslokalbehov som anpassas till 

bostadsutbyggnaden enligt bostadsförsörjningsprogrammet. 

Verksamheten bygger på att två parallella 

F-9 linjer finns i Kållered, västra respektive östra. 

70 Fässbergsgymnasiet om- /tillbyggnad 

Om/tillbyggnad för gymnasiesär och gymn. IV-program, 

verksamhetsträningslägenhet samt förtätning

71 Fässbergsgymnasiet, Hus P gården gymnasiesärskola 

Ombyggnad av gårdsplan vid Paviljongen för gymnasiesärskolan. 

72 Fässbergsgymnasiet, digital studio 

Ombyggnad av Hus L av före detta fordonsprogrammets 

lokaler till plats för digital produktionsprogrammet. 

Anslaget finns i planperioden år 2013 eller senare 

och omfattar 20 mnkr. 

73 Kvarnbyskolan, idrottsplats 

Anslag på 2 mnkr som ersätter Kvarnbyvallens löparbana 

och bollplan. 

74 Kvarnbyvallen, förskola 3 avdelningar 

Utbyggnad av förskoleplatser till följd av bostadsförsörjningsprogrammet 

planerade nyproduktion av bostäder 

det i aktuella området budgeten eftersom. 

75 Lackarebäcksskolan, tillbyggnad 

Lackarebäcksskolan förbereds att om- och tillbyggnad i 

etapper för att verksamhetsanpassa befintlig skola, 

åtgärda inför det ökade behov som uppstår från befintlig 

bebyggelse samt nybyggnad av lokalbehov som 

följer bostadsförsörjningsprogrammet. 

76 Sörgårdsskolan, förskola 3+1 avd ombyggnad 

Ombyggnad av bef lokaler med viss tillbyggnad till 

förskola. Ombyggnad av bef skolgårdoch parkering till 

gård för förskolan 

77 Kängurun, 5 avdelningar 


78 Sörgårdsskolan, ombyggnad 

79 Åby stallbacken 3+5 avdelningar 


80 Östra Balltorp, förskola 4 avdelningar 

Förskolan ersätter 3 avdelning som idag hyrs externt 

samt omfattar ett tillskott på en avdelning, som ska 

omfatta utökning av barnantal som bedöms ske till 

följd av nyproduktion av bostäder inom området. 

81 Östergårdsskolan, gymnastiksal 

Investeringsanslaget avser utökning av befintlig gymnastiksal. 

82 Aktiviteten, ventilation 

Byte av ventilationsaggregat, styrning och fönsterpartier 

i aktiviteten beräknas i investeringsbudgeten till 

3 mnkr. 

58 


83 Näridrottsplats 

Ytterligare en näridrottsplats anläggs under 2012 till en 

utgift av 4 mnkr. Näridrottsplatser planeras likna den i 

Åbyområdet, för att stimulera barn och ungdomar till 

rörelse och aktivitet. 

84 Krokslätts idrottsområde, upprustning 

Upprustning av Krokslättsvallen är inlagt i investeringsplanen 

med 8 mnkr under år 2012. 

85 Åby bandybana, taklösning 

Tak och vindskydd för bandybanan har beaktats i slutet 

av perioden, år 2013 eller senare. Beloppet är beräknat 

till 20 mnkr. 

86 Åby, fotbollsområde 

Även upprustning av befintliga fotbollsplaner på Åbyområdet 

finns medtaget i slutet av perioden, år 2013 

eller senare. 

87 Åby ishall, om- /tillbyggnad 

Investeringen omfattar totalt 22 mnkr och avser ombyggnad 

för ett mer jämställt utnyttjande med omklädningsrum, 

toaletter, domarrum med mera. 

88 Åby simhall, ventilation, värme m m 

Totalt eräknas 12 mnkr satsas på Åby simhall under 

åren 2009-2012. Bland annat ska det ske invändig 

upprustning såsom ny ventilation och styrning. 

89 Parkgården, ombyggnad 

Parkgården byggas om och rustas upp till en utgift 

motsvarande 5 mnkr. 

90 Energieffektivisering, enligt antagna mål 

Investeringsanslaget finns för att uppnå energimål i 

handlingsprogram Action 2007-2010. Åtgärder som 

omfattas är bland annat utbyte av oljepannor och direktverkande 

el till miljövänligare uppvärmning samt 

energieffektiviseringsåtgärder. 

91 Tillgänglighetsanpassningar 

Årligt anslag för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder 

enligt utförd tillgänglighetsinventering. 

92 Actionplan- avfallsplan 

Investeringsanslaget avser att nå mål i beslutat handlingsprogram 

Action 2007-2010. Anslaget avser bland 

annat miljöförbättringar, komplettering av komposter, 

sopsortering samt källsortering.

93 Brandlarm förskolor/skolor 

Modernisering av befintligt larm samt installation av 

nya i förskolor och skolor är medtaget i investeringsbudget/plan. 

Efter några års satsning saknas det fortfarande 

automatlarm på några enheter. Detta arbete 

slutförs under åren 2011 och 2012. 

94 Stadshuset, nytt tak, ventilation, fönster 

Anslag avseende åtgärder för att åtgärda tekniska omoderniteter 

såsom byte elsystem, minska energiförbrukande 

uppvärmning, styrning och mindre miljöbelastning.Investeringen 

om fattar även nytt tak med 

tilläggsisolering, byte av vissa fönster samt ny kraftfullare 

ventilationsanläggning anpassad efter det ökade 

kylbehovet. 

95 Tekniska åtgärder i befintligt fastighetsbestånd 

Årligt anslag avseende åtgärder för att åtgärda tekniska 

omoderniteter såsom byte elsystem, minska energiförbrukande 

uppvärmning, styrning och mindre miljöbelastning. 

Under 2010 och 2011 finns 3 mnkr, medna 

det 2012 återfinns 5 mnkr för ändamålet. 

96 Mindre lokalanpassningar/ombyggnationer 

Årligt anslag på 1mnkr för lokaländringar för mindre 

åtgärder. I dagsläget tillämpas principen att max 1 

mnkr per investeringstillfälle och 3 mnkr per nämnd 

kan nyttjas. 

Exploateringsbudget 

Varje område ska bära sina egna kostnader. 

97 Ö Eklanda 

Skanska fortsätter utbyggnad i östra Eklanda. 

98 Stensjön Lackarebäck 1:7 m fl 

Förtätningsprojekt som omfattar ca 250 bostäder. 

99 Markreserv inkl. styckebyggda 

Kompletteringsförvärv blir aktuella under perioden. 

Här redovisas också köp och försäljningar utanför 

exploateringsområden. 

100 Heljered etapp 2 

Nyexploatering av västra Kållered. Totalt cirka 200 

bostäder. 

101 Rantorp 

Nyexploatering för bostäder. 

102 Lunnagården 

Verksamhetsområde. 

103 Taljegården 

Verksamhetsområde. 

59 


104 Jolenområdet 

Verksamhetsområde omfattar cirka 70 000 m2. Staden 

äger all obebyggd mark inom området. 

105 Västra Balltorp, Blixås 

Nyexploateringsområde. Totalt omfattar området cirka 

350 bostäder. Skjutfältet som är av riksintresse är för 

närvarande ett hinder för utbyggnad. 

106 Esbjörn Schillersgatan 

Förtätningsprojekt som omfattar cirka tio villatomter. 

107 Vänortsgatan 

Förtätningsprojekt som omfattar totalt cirka 140 bostäder. 

108 Stiernhielm-Wallinsgatan 

Förtätningsprojekt som omfattar totalt cirka 180 bostäder. 

109 Ingemantorp 

Framtida nyexploateringsprojekt. 

110 Gårda/Barnsjön Lindome 

Gårda/Barnsjön avser omvandling av ett före detta 

fritidshusområde. Området omfattar cirka 150 nya 

bostäder. Det finns många privata exploatörer. 

111 Kållereds centrum 

Exploateringen avser utveckling av centrumområdet 

med tillskott av nya bostäder. 

112 Kjellbergska vägen 

Nyexploateringsprojekt. 

113 Kvarnbyvallen 

Nytt detaljplanearbete pågår. Området innehåller cirka 

160 nya bostäder. 

114 Åby Stallbacke (Åby 1:87 m fl) 

Förtätningprojekt som innehåller cirka 700 nya bostäder. 

115 Lilla Fässbergsdalen 

Förköpsområde, avsett för bostäder. Detaljplanearbete 

pågår. 

116 Lindenhof 

Förtätningsprojekt för bostäder. Planarbetet har påbörjats. 

117 Kängurun 21 

Nyexploateringsområde för bostäder. Planarbete påbörjat. 

118 Matildeberg 

Nyexploateringsområde för bostäder. Planarbete är i 

slutskedet.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

Moindals stad 2009-06-17 

7 Sida 19(32) 


Beslutsexpediering: § 82 Dnr KS 187/09 Handling 2009:42 

Samtliga nämnder Kommunal utdebitering 2010 

Kommunstyrelsens 

utskott 

Ekonomiavdelningen Beslutsunderlag 

Budgetberedningens protokoll 20 maj 2009 (~ 12). 

Kommunstyrelsens protokoll 3 juni 2009 (~ 153). 

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 

- Fullmäktige beslutar att den kommunala utdebiteringen för 2010 ska 

vara oförändrad 20 kronor och 84 öre. 

Yrkanden 

Hans Bergfelt (M), med instämmande av Patrik Karlsson (S), Hans Broberg 

(FP), Peter Johnson (KD), Lars G Andersson och Marita Aronson (FP), yrkar 

bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Åke Nises (V), med instämmande av Leif Engström (MP), Michael Andersson 

(SD) och Ana-Maria Stuparich (V), yrkar att den kommunala utdebiteringen för 

2010 ska vara 21 kronor och 14 öre. 

Propositionsordning 

Ordföranden ställer proposition pa kommunstyrelsens förslag och Åke Nises 

yrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag.. 

Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag 

Kommunfullmäktige beslutar att den kommunala utdebiteringen för 2010 ska 

vara oförändrad 20 kronor och 84 öre. 

Reservationer 

Vänsterpartiets, Milj öpartiet de Grönas och Sverigedemokratemas full 

mäktigegrupper reserverar sig mot kommunfullmäktiges beslut. 

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

SAMMANTRADESPROTOKOLL 


MoindaPs stad 2009-11-11 

Sida 11(24) 



Samtliga nämnder Budget 2010 samt ekonomisk plan 2011 — 2012 samt investeringsbudget 


utskott Sammanfattning 

Ekonomiavdelningen Utgzftstak beslutade ijuni 2009 

Kommunfullmäktige fastställde den 17 juni 2009 (~ 81) de kommunala 

nämndernas utgiftstak för 2010 enligt följande (mnkr): 

• Arbets- och familjestödsnämnden -191,0 

• Bamomsorgs- och utbildningsnämnden -977,0 

• Byggnadsnämnden -9,6 

• Gatunämnden, skattefinansierad verksamhet -142,6 

• Gatunämnden, affärsdrivande verksamhet 3,3 

• Gymnasienämnden -293,6 

• Kommunfullmäktige -8,6 

• Kommunstyrelsen, exkl. serviceutskottet -108,6 

• Kommunstyrelsen, serviceutskottet 13,0 

• Miljö- och hälsoskyddsnämnden -7,9 

• Nämnden för kultur och fritid -112,2 

• Vard- och omsorgsnämnden -767,2 

Totalt -2 602,0 

Resp. nämnd har till den 11 september 2009 lämnat förslag till fördelning av 

nämndens utgiftstak mellan de gällande kommunbidragsomradena inom nämn 

den. 

Ekonomiavdelningen redovisar under budgetberedningens höstprocess nya 

totalsammanställningar för budget plan för perioden 2010 - 2012 med hänsyn 

till kända förutsättningar i olika skeden. 

Budgetberedningen uppdrog den 6 oktober 2009 (~ 18) at ekonomiavdel 

ningen att omarbeta inlämnat underlag till budgethandlingen för innehalls 

mässig balans, omfattning och detalj eringsgrad och i överensstämmelse med 

beslutat budgetförslag. 

Budgetberedningen uppdrog samtidigt at ekonomiavdelningen att upprätta ett 

beslutsunderlag till kommunstyrelsen i form av en samlad budgethandling med 

budgetskrivelse, ekonomiska totalsammanställningar, drifibudget/plan för resp. 

nämnd samt investerings- och exploateringsbudget/plan. Vidare fick ekonomiavdelningen 

i uppdrag att undersöka med förvaltningarna och lämna förslag pa 

fördelningen mellan olika kommunbidragsomraden av tillskott pa 22,5 mnkr 

till 2010 av statsbidrag i form av konjunkturstöd. 





Sida 12(24) 


Beslutsunderlag 

Kommunfullmäktiges protokoll 17juni 2009 (~ 81). 

Resp. nämnds protokollsutdrag avseende beslut om budget 2010 samt plan 

2011 -2012. 

Budgetberedningens protokoll 6 oktober 2009 (~ 18). 

Kommunstyrelsens protokoll 21 oktober 2009 (273). 

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 

- Fullmäktige beslutar att fördela totalt 2 625,3 mnkr som reviderat utgifts 

tak för nämnderna. 

- Fullmäktige beslutar om fördelning av nämndernas kommunbidrags 

omraden som specificeras i handlingen och utgör anslagsniva för 2010. 

- Fullmäktige fastställer de kommunala nämndernas reviderade utgiftstak för 

2010 enligt fliljande: 

• Arbets- och familjestödsnämnden -194,9 mnkr 

• Bamomsorgs- och utbildningsnämnden -981,2 mnkr 

• Byggnadsnämnden -9,5 mnkr 

• Gatunämnden -139,1 mnkr 

• Gymnasienämnden -292,9 mnkr 

• Kommunfullmäktige -9,1 mnkr 

• Kommunstyrelsen -103,1 mnkr 

• Miljö- och hälsoskyddsnämnden -7,9 mnkr 

• Nämnden för kultur och fritid -112,9 mnkr 

• Vard- och omsorgsnämnden -774,7 mnkr 

Totalt -2 625,3 mnkr 

- Fullmäktige fastställer stadens driftbudget för ar 2010 i enlighet med 

upprättat budgetförslag och ändringslistor. 

- Fullmäktige antar ekonomisk plan för ar 2011 och 2012 enligt upprättat 

förslag. 

- Fullmäktige ger kommunstyrelsen rätt att inom ramen för investerings 

budgeten omfördela medel mellan olika investeringsobjekt. 

- Fullmäktige antar budget plan för barnomsorgs- och utbildningsnämnden 

2010 - 2012 som stadens barnomsorgs- och skolplan. 

Anföranden 

Vid överläggningen under § 131 09 höll 24 ledamöter och tjänstgörande 

ersättare anförande. 

Flera representanter för budgetberedningen framförde ett tack till ekonomi 

avdelningens personal för god vägledning och professionell framtagning av 

underlag och budgetförslag. 

Justerand .sign Utdragsbestyrkande




Sida 13(24) 


Yrkanden 

Hans Bergfelt (M), med instämmande av Hans Broberg (FP), Peter Johnson 

(KD), Ingemar Johansson (C), Lars G Andersson (KIM), Kenneth Wallin (M), 

Marita Aronson (FP), Margareta Krakowski (FP), Bengt Möndell (M) och 

Gerhard Bengtsson (M), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Patrik Karlsson (S), med instämmande av Åke Nises (V), Leif Engström (MP), 

Marie Östh (S), Bernt Runberg (5), Matti Riukka (S), Ulrika Frick (MP), 

Lennart Svensson (V) och Anders Dahlgren (MP), yrkar att fullmäktige ska 

bifalla förslag till budget och investeringsbudget enligt bilaga 1, § 135. 

Hans Bergfelt yrkar följande som ett tillägg: 

Fullmäktige beslutar om teknisk justering av nämndernas ramar i budget 2010 

och plan 2011 - 2012, under förutsättning att styrelsen för AFA Försäkring 

beslutar om sänkta premier. Justeringen sker mot centrala poster under finans 

förvaltningen. Kommunbidragsfördelning samt kommentarer, nyckeltal och 

övriga uppställningar i budgethandlingen justeras som en följd av fullmäktiges 

beslut. 

Patrik Karlsson, Hans Broberg, Peter Johnson, Lars G Andersson och Marita 

Aronson yrkar bifall till tilläggsyrkandet. 

Propositionsordning 

Ordföranden förklarar att han har för avsikt att först ställa proposition pa 

kommunstyrelsens budgetförslag mot oppositionens budgetförslag. Därefter 

kommer han att ställa proposition pa tilläggsyrkandet. 

Kommunfullmäktige godkänner den föreslagna propositionsordningen. 

Ordföranden ställer proposition pa kommunstyrelsens förslag och oppositio 

nens förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens 

förslag. 

Omröstning 

Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följ ande propositions 

ordning 

Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Nej-röst för bifall till oppositionens förslag. 

Omröstningsresultat 

Kommunfullmäktige har med 30 ja-röster mot 26 nej-röster bifallit kommunstyrelsens 

budgetförslag. 2 ledamöter avstar fran att rösta och 3 franvarande 

ledamöter saknar ersättare (se omröstningsbilaga, § 135). 

Justerandes sign Utdragsbestyrkande 

~ j~&_~_




7 Sida 14(24) 


Ordföranden ställer därefter proposition pa Hans Bergfelts tilläggsyrkande och 

finner att kommunfullmäktige bifaller detta. 

Kommunfullmäktiges beslut 

Kommunfullmäktige beslutar att fördela totalt 2 625,3 mnkr som reviderat 

utgiftstak för nämnderna. 

Kommunfullmäktige beslutar om fördelning av nämndernas kommunbidrags 

omraden som specificeras i handlingen och utgör anslagsniva för 2010. 

Kommunfullmäktige fastställer de kommunala nämndernas reviderade 

utgiftstak för 2010 enligt följande: 

• Arbets- och familjestödsnämnden -194,9 mnkr 

• Barnomsorgs- och utbildningsnämnden -981,2 mnkr 

• Byggnadsnämnden -9,5 mnkr 

• Gatunämnden -139,1 mnkr 

• Gymnasienämnden -292,9 mnkr 

• Kommunfullmäktige -9,1 mnkr 

• Kommunstyrelsen -103,1 mnkr 

• Miljö- och hälsoskyddsnämnden -7,9 mnkr 

• Nämnden för kultur och fritid -112,9 mnkr 

• yard- och omsorgsnämnden -774,7 mnkr 

Totalt -2 625,3 mnkr 

Kommunfullmäktige fastställer stadens driftbudget för ar 2010 i enlighet med 

upprättat budgetförslag och ändringslistor. 

Kommunfullmäktige antar ekonomisk plan för år 2011 och 2012 enligt upp 

rättat förslag. 

Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen rätt att inom ramen för investe 

ringsbudgeten omfördela medel mellan olika investeringsobjekt. 

Kommunfullmäktige antar budget/plan för barnomsorgs- och utbildningsnämnden 

2010 - 2012 som stadens barnomsorgs- och skolplan. 

Kommunfullmäktige beslutar om teknisk justering av nämndernas ramar i 

budget 2010 och plan 2011 - 2012, under förutsättning att styrelsen för AFA 

Försäkring beslutar om sänkta premier. Justeringen sker mot centrala poster 

under finansförvaltningen. Kommunbidragsfördelning samt kommentarer, 

nyckeltal och övriga uppställningar i budgethandlingen justeras som en följd 

av fullmäktiges beslut. 





Sida 15(32) 



Samtliga nämnder Investeringsbudget 2010 samt plan 2011 - 2012 


utskott Sammanfattning 

Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen har sammanställt förslag till investeringsbudget för 2010 

samtplan20ll 2012. 

Budgetberedningen har granskat och justerat det upprättade förslaget. 

Beslutsunderlag 

Förslag till investeringsbudget 2010 2012. 

Budgetberedningens protokoll 20 maj 2009 (~ 10). 

Kommunstyrelsens protokoll 3juni 2009 (~ 151). 

Yrkanden 

Hans Bergfelt (M), med instämmande av Patrik Karlsson (S), Hans Broberg 

(FP), Peter Johnson (KD), Åke Nises (V), Leif Engström (MP), Michael 

Andersson (SD), Lars G Andersson (KIM) och Marita Aronson (FP), yrkar 

bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag 

Kommunfullmäktige fastställer investeringsbudget för ar 2010 i enlighet med 

upprättat förslag samt plan 2011 2012. 

Justerandes sign Utdragsbestyrkande 

~~L~L

Mölndals stad, 431 82 Mölndal 

031-315 10 00 

www.molndal.se 

Mölndals stad Budget/plan 2010-2012

Budget_2010-2012 - Mölndal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?